Verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete 2012 2014



Relevanta dokument
Verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete 2015

Verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete 2016

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Strategiskt folkhälsoprogram

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Folkhälsopolitiskt program


Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Länsgemensam folkhälsopolicy

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsoplan

Hälsoplan för Årjängs kommun

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Sveriges elva folkhälsomål

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2018

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Nationella ANDT-strategin

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Verksamhetsplan för år 2014

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

mötesplats mitt i Dalarna!

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun

Folkhälsoplan

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

1 (10) Folkhälsoplan

Folkhälsoplan.

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

En god hälsa på lika villkor

Ett socialt hållbart Vaxholm

Folkhälsoplan

Verksamhetsinriktning

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun

Verksamhetsplan

Välfärds- och folkhälsoprogram

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Folkhälsostrategi

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Folkhälsoplan Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet , 81

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Program. Folkhälsopolitiskt program KS Föreskrifter. Plan. Policy. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Folkhälsoplan Härnösands kommun

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

BJURHOLMS KS KOMMUN. Folkhälsopolitiskt program Föreskrifter. Plan. Policy. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi.

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018

Heby kommuns författningssamling

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011

Folkhälsopolitiskt program

ANDT-strategi för Varbergs kommun

Transkript:

Verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete 2012 2014

BAKGRUND FOLKHÄLSOARBETE Det nationella folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsoarbetet på nationell nivå är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå det nationella målet har elva målområden tagits fram som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. De fokuserar på de bakomliggande faktorerna som påverkar hälsan såsom livsvillkor, levnadsvanor, miljöer och produkter. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir tillgängliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. De nationella målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel De första sex målen berör vad som brukar betecknas som strukturella faktorer, det vill säga förhållanden i samhället och omgivningen. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv kan påverka, men där den sociala miljön ofta spelar en stor roll. Det regionala folkhälsoarbetet Flera olika hälsoparametrar visar att regionen ligger under riket. Vi kommer därför att aktivt delta i regionens olika nätverk för att dela med oss av våra erfarenheter, ta del av ny forskning och kollegors kunskap. Situationen i regionen kan bättre stärkas med gemensamma krafter. Det lokala folkhälsoarbetet I det lokala folkhälsoarbetet finns det många aktörer såsom kommunala och statliga förvaltningar, näringsliv, enskilda medborgare, föreningar med flera. Det pågår idag ett stort arbete i kommunernas olika förvaltningar, samt i de frivilligas och myndigheters regi, vilket bidrar till att främja hälsa. De åtgärder som läggs fram i planen ska ses som dels ett komplement till den befintliga verksamheten, men även som en utveckling och systematisering av denna verksamhet. Kommunen har aktivt tagit ett nytt grepp för att lyfta in folkhälsomålen mer strategiskt. En ny utvecklingsavdelning har bildats där folkhälsofrågorna kommer att ledas, samordnas och följas upp. Denna avdelning ligger under kommunstyrelsen och direkt under kommunchefen. Vi vill med detta komma närmare ett aktivt centralt ansvarstagande och kommunövergripande mandat

Folkhälsoläget i kommunen stämmer väl överens med hur det ser ut i länet i övrigt med några lokala avvikelser. Kommunen behöver arbeta med att öka hälsoläget generellt. Ovanåkers kommuns hälsoläge i jämförelse med riket i övrigt: Ex. i Ovanåkers kommun är utbildningsnivån fortsatt låg för både män och kvinnor. Färre röstberättigande kvinnor och män deltar i valet och fler män och kvinnor uppbär sjuk- och aktivitetsersättning. Kvinnor i Ovanåkers kommun är mer inaktiva och både män och kvinnor äter mindre frukt och grönt än i riket i övrigt. Kartläggning av folkhälsoarbetet i Ovanåkers kommun I kartläggning som gjordes 2011 framkommer att Ovanåkers kommun genomför ett stort antal aktiviteter för att förbättra folkhälsan bland invånarna i kommun. En av styrkorna i folkhälsoarbete ligger i att vi har ett bra arbete över förvaltningsgränserna. Det går också att se att Ovanåkers kommun arbetar mycket med det strategiska området Goda Livsvillkor, då tyngdpunkten av aktiviteterna ligger på målområde 1, 2 och 3. Utifrån kartläggningen framgår att tre områden som bör prioriteras från de nationella målområdena är 1) Delaktighet och inflytande, 3) Barn och ungas uppväxtvillkor, 11) Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. Vi kommer att förbättra vårt koncernövergripande arbete genom att begränsa antalet mål och planer. Det är av stor vikt att vi som arbetar i kommunen upplever att vi greppar de övergripande målen. Folkhälsorådet Folkhälsoarbetet Ovanåkers kommuner leds av folkhälsorådet i kommunen. Rådet består av ordförande samt en företrädare oppositionen från kommunens samtliga nämnder samt två representanter från Landstinget. Ordförande i folkhälsorådet är kommunstyrelsens ordförande. Rådet har utbildats i folkhälsa och folkhälsoarbetet för att tydliggöra sin roll och funktion. Rådet kommer under 2012-2014 fortsätta att arbeta med en strukturering av folkhälsoarbetet för kommunen som koncern. Ett av kommunens övergripande mål i styrkortet (Ovanåkers kommuns måldokument) är Ovanåkers kommun ska arbeta för en god folkhälsa och ge medborgarna stora möjligheter att vara delaktiga i kommunens utveckling. I Ovanåkers kommun har folkhälsorådet dessutom varit involverade i ett föräldrastödsprojekt med utvecklingsmedel från Statens folkhälsoinstitut. Kommunens folkhälsoråd har varit styrgrupp åt projektet och därmed delaktiga under hela projekttiden. Detta arbete kommer att fortsätta under perioden 2012-2014. Mål för det lokala folkhälsorådet/folkhälsoarbetet 2012-2014 1. Under perioden ska utvecklingen leda till att mätbara folkhälsomål finns med i alla förvaltningars måldokument. 2. De mätningar som görs både intern och extern inom ANDT-området ska visa på en tydlig minskning i alla dess delar. 3. ANDT, barn och ungas uppväxtvillkor samt delaktighet och inflytande i samhället ska efter periodens slut ingå som ordinarie områden i all kommunal verksamhet.

Folkhälsosamordnarens roll Under 2012 är folkhälsosamordnarens anställd på 50 procent från folkhälsoprojektet och 50 procent från utvecklingsavdelningen. Då folkhälsosamordnaren har en strategisk funktion ingår det i arbetsuppgifterna att fungera som expert, bollplank, omvärldsbevakare och föra ut kunskapen i verksamheten men även att samordna och utveckla folkhälsoarbetet i kommunen. Folkhälsoprogram 2012-2015 De områden som utvecklingsavdelningens folkhälsoarbete kommer att lägga sin tyngdvikt vid. Delmål 1. Delaktighet och inflytande. Ovanåkers kommun har de senaste åren satsat mycket på inflytandefrågor för medborgarna och deltagit i ett antal olika nätverk/projekt både regional och nationell i området. Sveriges kommuner och landstings nätverksgrupp Ungdomsdialog-Medborgardialog har fått ingång arbetet på riktigt. Även region Gävleborgs projekt med processledarutbildning för ungdomsinflytande har gjort att kommunen tagit rejäla liv i arbetet. I detta arbete har även riksenkäten LUPP genomförts bland ungdomar i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet. Efter sammanställning och utvärdering av LUPP-enkäten valdes tre områden ut att jobba mer med. Dessa var Skola, Fritid och Framtid och utifrån detta arrangerades en temadag med ungdomar, politiker och tjänstemän för att tillsammans jobba fram olika åtgärdspunkter. Exempel på åtgärder som kom fram var bättre vikariestrategi på högstadieskolorna, förbättra skolmiljön på högstadieskolorna och en bro mellan skolan och kommunhuset (de som bestämmer), förbättra informationen om kultur evenemang i kommunen. Här kommer vi att arbeta målinriktat mot respektive ansvarig förvaltning för att nå resultat. Fortsättningen av detta arbete kommer också resulterat i att ungdomarna och den politiska ledningen kommer att träffas för att ventilera olika frågor och där ungdomarna kan vara delaktiga i de politiska besluten och får känna att de har inflytande. Från Ungdomskansliets sida deltar också personal vid högstadiet och gymnasiets elevråds möten för att finnas tillhands och föra frågor vidare till tjänstemän och politiker vid behov. Av det som kommit fram ur dialogarbetet finns en årscykel för att få ett systematiskt arbete som samordnas under hela året där ungdomar, politiker och tjänstemän deltar. Årscykeln börjar på hösten med att tjänstemän finns med på elevrådsmöten under hela läsåret, om eleverna vill det. Under hösten erbjuds även eleverna på högstadiet och gymnasiet politikerpraktik, att under en vecka följa en politiker i dess dagliga arbete. Vi arrangerar även träffar mellan politiska ledningen och ungdomar från elevråden för att ventilera olika frågor. Under våren arrangeras en temadag med politiker, tjänstemän och ungdomar för att arbeta fram olika åtgärder för att utveckla kommunens arbete för våra ungdomar, skapa goda livsvillkor. Ett arbete har också initierats med Medborgarbudget för ungdomar i Ovanåker. Det första arbetet kommer att handla om Mötesplats för Ungdomar. Här skall ungdomarna själva få jobba med sina egna förslag, budget och processen runt ärendet Delmål 3. Barn och ungas hälsa BIG Stödgrupper för barn i riskmiljö För att nå barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning erbjuder Ovanåkers kommun preventionsinsatser för barn och ungdomar med bristande omsorg från föräldrar eller vårdnadshavare, både i form av stödgrupper samt i en modell kallad Ungz

(beskrivning nedan), som Ovanåkers kommun har utarbetat. Det finns även kompetens att samtala med barn som har bevittnat våld finns i kommunen i form av metoden Trappan. Ungz Ungz är en metod i att möta den grupp barn vars föräldrar under en längre period har levt på försörjningsstöd. Inom Ungz läggs fokus på kända skyddsfaktorer som deltagande i föreningsverksamhet samt att uppnå mål i skolan. Föräldrastöd Under perioden 2010-2011 drev Ovanåkers kommun ett föräldrastödsprojekt med medel från Statens folkhälsoinstitut. I ett nära samarbete mellan skolan, socialtjänsten, folkhälsorådet, ideella organisationer samt Landstinget har former för dessa väl beprövade föräldrastödsprogram tagits fram och ett stort antal föräldrar har deltagit i föräldrastödsutbudet i Ovanåkers kommun. Ett universellt föräldrastöd erbjuds till föräldrar i Ovanåkers kommun även efter avslutat projekt i form av Familjeverkstan, PREP, pappagrupper, FöräldraStegen, cirklar på nätet om nätet, EFFEKT samt De otroliga åren. Föräldrar till de barn som deltar i BIG-grupper (se ovan) erbjuds Familjeverkstan som en riktad insats. Dessa olika insatser ska skapa goda livsvillkor för våra unga Delmål 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. Ovanåkers kommun deltar i Länsstyrelsens regionala nätverk för drogförebyggare, ANDTlänsnätverket. Det lokala arbetet inom ANDT-området ligger i linje med regeringens ANDTstrategi. FIO Förebyggarna i Ovanåker Det lokala förebyggande arbetet (FIO Förebyggarna i Ovanåker) består av personal från skola, elevhälsovården, socialtjänsten, Svenska kyrkan, polisen och ANDT-samordnaren. Denna grupp träffas ca 6 ggr/år. FIO-gruppen samverkar kring insatser som EFFEKT, TobaksFRI Duo, Tänk Om i samband med riskhelger, Ovanåkers föräldrakraft samt andra ANDTförebyggande åtgärder. Ovanåkers föräldrakraft Ovanåkers föräldrakraft arbete syftar till att bidra till starka föräldranätverk under högstadieåren. Ovanåkers föräldrakraft syftar till att bidra till starka föräldranätverk i samband med att barnen börjar år 7. Ett bonussyfte är att stärka relationen mellan föräldrar och lärare. Föräldrar till barn som ska börja i åk 7 bjuds in till en upptaktsdag. Barn och skolnämnden arrangerar dagen tillsammans med svenska kyrkan i Ovanåker. Föräldrar och lärare får öva kommunikation, samarbete och tillit på ett roligt, spännande och okomplicerat sätt. Det handlar om problemlösning i grupp. Föräldrarna uppmuntras att fortsätta att hålla i kontakten i respektive klass. Här blir föräldramöten ett viktigt forum för fortsatt nätverksarbete. En av målsättningarna med upptaktsträffen är att den ska underlätta arbetet med att upprätta överenskommelser enligt EFFEKT.

EFFEKT I syfte att minska den skadliga alkoholkonsumtionen kommer Ovanåkers kommun att utbilda EFFEKT-informatörer samt implementera arbetet under våren 2012. Tidigare har kommunen programtroget använt ÖPP sedan 2007. EFFEKT riktar sig till föräldrar med elever i en högstadieklass och de får 6 st (en per termin) lågdos-presentationer (20 min) under högstadietiden. Den första informationen ges när eleverna går i årskurs 6. EFFEKT presenteras av en utbildad presentatör. TÄNK OM Inom det regionala länsnätverket ingår satsningar som, TÄNK OM vars syfte är att sprida kunskap om tonåringar och alkohol, minska langningen och att föräldrar spelar en nyckelroll för att senarelägga alkoholdebuten. Målgruppen är tonårsföräldrar. I Ovanåkers kommun kommer TÄNK OM-satsningar att genomföras i samband med riskhelger och i samarbete med det övriga TÄNK OM-arbetet i länet. Krogar mot knark Ovanåkers kommun ingår i nätverket för Krogar mot knark som syftar till att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. Alkoholhandläggaren är kommunens samordnare. TobaksFRI duo För att motverka att barn och ungdomar ska börja använda tobaksprodukter implementerar kommunen metoden, TobaksFRI duo 2012 i samverkan mellan skolan, Folktandvården, ANDTsamordnaren och till viss del föreningar. ANDT-samordnaren ingår också i ett länsnätverk för tobakssamordnare. Sammankallande för nätverket är Samhällsmedicin som också är kommunen behjälplig i implementeringen av TobaksFRI Duo. Lokala samverkansgrupper Skola socialtjänst polis Denna samverkansgrupp består av skolchefen, socialchefen, representanter från polismyndigheten samt ordförandena i kommunens två nämnder, Barn- och skolnämnden och Gymnasie- och utbildningsnämnden. Skola socialtjänst Denna samverkansgrupp består av verksamhetschefen för Individ- och familjeenheten, rektorer och representant från elevhälsovården. I denna grupp tar man upp frågor som rör de olika parterna samt genomför gemensamma utbildningsinsatser. För att öka medvetenheten bland hela befolkningen om ANDT-användningens effekter på hälsan bör nya forskningsresultat om alkoholens, narkotikans, dopningens och tobakens hälsoeffekter kommuniceras till befolkningen genom att IOGT-NTO uppmuntras att delat i kommunen FOLKHÄLSOVÄCKA. Detta tillsammans ska skapa goda levnadsvanor.

Folkhälsoväckan Vi har arbetat med en folkhälsosatsning under 5 år som kallats folkhälsoväckan. Där har vi tillsammans med grannkommuner och olika aktörer samordnat och lyft dessa frågor med en mängd olika gratisaktiviteter, föreläsningar och pröva på områden. Detta kommer vi att fortsätta med i olika former under perioden Ulla-Marie Nilsson Folkhälsosamordnare Tomas Larsson Chef för utvecklingsavdelningen Christer Engström Kommunchef Yoomi Renström Kommunstyrelsens ordförande tillika ordförande i folkhälsorådet