SKELLEFTEÅ BYGDENS SOLDATER

SKELLEFTEÅ BYGDENS SOLDATER

Sida INLEDNING OCH UPPLYSNINGAR 3 SVENSKA ARMENS INDELNINGSVERK FÖR SKELLEFTEÅ 4 KRIG SOM BERÖRT SKELLEFTEÅ KOMPANI 7 KRIGET OCH SOLDATEN 11 SKELLEFTEÅ BYGDENS SOLDATER NAMN OCH BYAR 13 NÅGRA SÄRSKILDA EXEMPEL UR KOMPANIET 17 BESKRIVNING FÖR VARJE SOLDAT 23 KRIGETS BÖRDOR TILL EFTERTANKE 278 EGEN UTGIVEN LITTERATUR 281 Umeå i maj 1995 Lennart Andersson 100122-8517 Undersökning och beskrivning har skett i samråd med FORSKNINGSARKIVET UMEÅ UNIVERSITET Teckningar av Evelina och Erika Janunger

2.

INLEDNXNG_ OCH_ UPPLYSNINGAR^. Förut har jag forskat och skrivit om Umeå sockens soldater. Jag undersökte först det som hände angående soldaterna tiden 1620 till 1695 och sedan fortsatte jag för att få reda på hur soldaterna kunde ha det under tiden 1695 till 1895.Dessutom har jag forskat och skrivit ett 20-tal böcker och publikationer som i huvudsak berör umebygden.sedan vill jag alltid veta mer om vår bygd och jag har även haft livlig kontakt med vänner i Skellefteå och jag valde att nu undersöka något om soldaterna i Skellefteå bygden. G M = GENERAL MÖNSTERRULLOR. Det skall då sägas klart och tydligt att jag uteslutande har inhämtat uppgifter genm G M.Det som i denna uppsats skrives är det som hände medan soldaterna tjänstgjorde sin uppgift. I min uppsats skrivs ingenting om soldaternas barnfamiljer och deras yrke före och efter soldaternas tjänst.general Mönsterrullorna kan läsas hos FORSKNINGSARKIVET,Umeå Universitet. ETT UNDANTAG GÄLLER FÖR ÅREN 1696-1709. När det gäller uppgifterna om kriget från 1696 till 1709 och slaget vid Poltava 1709 så har alla forskare tidigare bekräftat att Generalmönsterrullor 1696-1709 försvann i Poltava,men en kopia av befälet finns kvar och kan sökas hos SVAR i Ramsele.Dessutom finns det naturligtvis många uppgifter om dessa soldater även den tiden,men här redogör vi endast för uppgifterna i G M.Vid varje rote nämns här varje gång åren 1696-1709 och det kan uppfattas som en upprepning, men vi gör det för sammanhangets skull. ANGÅENDE INDELNINGSVERKET 1695-1895. Utöver generalmönsterrullor kan vi söka dessa uppgifter hos ÖVRE NORRLANDS HISTORIA III och ett flertal andra uppslagsböcker. KRIG SOM HAR BERÖRT SKELLEFTEÅ KOMPANI. Vi hänvisar dessa beskrivningar till C G A Bergenstråhles bok:kungl.västerbottens Regementes Krigshistoria och till Alf Åbergs bokrvår Svenska Historia och dessutom vanliga uppslagsböcker. KRIGET OCH SOLDATEN. Detta är personlig bedömning,men den är sakligt motiverad. GENERALMÖNSTERRULLOR 1714-1715 och 1715. Där förekommer ett G M 1714-1715 och sedan ett G M 1715 för Västerbottens Regemente,men det senare G M 1715 och det som är viktigare finns inte med i Skellefteå kompani. EN NY FÖRSVARSORDNING 1901. Från 1901 fick Sverige en helt ny försvarsordning och den hade förberetts i flera tiotal år.de soldater som tjänstgjorde 1901 blev inte heller avskedade utan de som önskade fick tjänstgöra i den nya ordningen,men de fick andra uppgifter.när jag fullgjorde min värnplikt 1931 i Västerbottens regemente var det fortfarande kvar några indelta soldater. 3.

SVENSKA_ARMENS INDELNINGSVERK FÖR SKELLEFTEÅ. Under hela 1600-talet var kriget en oerhört stor börda för hela svenska folket.det gällde även för Västerbotten och inte minst för Skellefteå.Isynnerhet blev det så för de unga männen.i Umeå socken utgick 3 unga män till kriget för varje bonde 1620-1690 och de flesta unga kvinnorna kunde inte gifta sig och hela folket utarmades. Under hela denna tid försökte regeringen och deras förtroende män att uppehålla god ordning i landet och ifråga om svenska armen ordnades ett indelningsverk 1649 för Dalarna och hela Norrland.Denna indelning av Sveriges försvar förändrades och och upprättades i hela riket och för Västerbotten fastställde detta indelningsverk 1695. Denna ordning för det svenska försvaret innebar för Skellefte socken att 126 soldater utöver befäl alltid skulle finnas tillgängliga och kunna utgå till kriget vid varje ofredstid. För hela regementet blev de så att folket,bönderna,skulle ansvara för försörjningen åt hela regementet.bönderna skulle betala lön till alla befäl och i vissa fall ordna boställen. För soldaterna blev det så att tre bönder gemensamt skulle försörja en soldat. ROTET MED 3 BÖNDER. De 3 bönderna bildades tillsamman ett rote och landshövding och regementschef skulle ansvara :för-ätt::rötet-älltid"fungerade.soldaten blev medelpunkten i rote och han anställdes av de tre bönderna,men soldaten skulle också godkännas av regementschefen och hans förtroendemän.det skulle också ske i sam band med generalmönstringar för varfe 3-10:de år och däremellan efter samråd.för soldaten gällde särskilda skyldigheter men också de förmåner som skulle försörja honom i rotet SOLDATENS DAGLIGA BRÖD. För soldatens försörjning hade Kungl Maj:t föreskrivit vissa regler,men dessa förslag var egentligen bara rådgivande utom när det gällde lönen som var fastslagen,men den kunde förstås ändras med tiden.i stort sett blev det ändå så att bönderna följde lagens föreskrifter.lönen var ju fastställd och bönderna ordnade att soldaten fick ett torp med stuga-,ett mindr fähus,en liten åkermark och släpkläder.kronan betalade- sold-r. atens uniform och vapen.med tiden ändrades allt och redan i början skedde det ändringar efter överenskommelse mellan soldaten och rotebönderna.

LÖNEEXEMPEL FÖR BÅDE BEFÄL OCH SOLDATER ÅR 1728. Hela krigsmakten i Sverige uppbyggdes alltså på den ordning som genomf ördes 1695 fram till 1900-talet * För Skellefteå socken uppehölls denna ordning genom ett kompani Västerbottens regemente.kompaniet fungerade genom befäl och 128 soldater. För detta kompani skulle samtliga bönder underhålla befäl och soldater genom bostad,utrustning och avlöning efter samarbete med kronan och regementet.här nämner vi endast ett exempel som avser samtliga löner det året. Kaptenen med 2 mönsterdrängar erhöll 200 daler silvermynt och 21 bönder utbetalade summan med väl specifiserade skatter. Löjtnanten och Fänriken med en mönsterdräng vardera erhöll 100 daler silvermynt vardera och 23 bönder utbetalade summan. Fältväbel,sergeant och mönsterskrivare erhöll vardera 41 daler och 8 öre och 19 bönder utbetalade dem. Förare,furir och rustmästare erhöll vardera 29 daler och 11 bönder utbetalade beloppet till dem. ' d-?... 6 corpralet erhöll vardera 18 daler och 16 öre och 18 bönder utbetalades till dem eller 111 daler. 2 trumslagare och 1 pipare erhöll vardera 20 daler och 24 öre utbetalade dem till 9 bönder. För alla gäller beloppet varje år och penningmedel kunde utbytas mot spannmål, Sedan lyfter vi fram 1 soldat i BODAN n:o 35 HOLM 1728. Mantal N:o Namn Taxering.Årlig Lön Silvermynt skatt Daler Öre Penningar 3/8 1 JOHAN JOHANSSON nu OLOF PERSSON 7/16 3 20 16 11/64 2 JOHAN ÖSTENSSON nu JOHAN J0ENSS0N 3/16 1 18 3/8 3 OLOF ÖSTENSSON nu MATTIAS ERSSON 3/8 3 4 Summa 1 8 10 16 Att 2 bönder nämns för samma hemman betyder att deri förra bonden antecknas 1695 och att den senare är nuvarande bonden 1728. Detta exempel gällde i princip för varje soldat i 128 roten. Avlöningen 8 daler och 10 öre 16 penningar överensstämmer med legan för en soldat som utgick till 100 kopparmynt,eftersom legan gällde 4 år.tre kopparmynt utgjorde 1 silvermynt och 4 år blev 33 daler 10 öre enligt silvermynt och exakt lika med 100 kopparmynt. Utöver kostnad för kompaniets befäl och kostnader för dessa roten skulle också skellefteåbönderna betala del av kostnad för regemeötsstaben,men det fanns ju också andra skatter som skulle betalas av bönderna.det kan också vara så att skatten i Skellefteå var mer betungande då än den är nu. Ur tänkeboken: 1 daler = 32 öre. 1 öre = 24 penningar. 5.

KRIG SOM HAR BERÖRT SKELLEFTEÅ KOMPANI 1695-1895. En kort sammanfattning. De första fem åren 1695-1700 var en fredlig period, men hela Sverige och isynnerhet den norra delen av landet drabbades av missväxt 1695 och några följande år och en stor del av folket dog av svält och bristsjukdomar. ÅREN 1700-1710. De första striderna i det stora Nordiska kriget skedde i Narva i november 1700 och där segrade svenska armen och även soldaterna i Skellefteå var med. De baltiska staterna och delar i norra Tyskland var svenska besittningar,men Ryssland,Polen och stora delar av Tyskland behöll sitt land och sina erövringar.sedan Ryssland hade besegrats i Narva ägnade sig Karl XII åt att stärka och försvara sveriges egna besittningar.han lyckades också 1701 fördriva sachsiska trupper från Riga och besegrade staden FRAUSTADT 1706 och även Västerbottens regemente var med i detta slag.strider pågick i hela området och framför allt i Polen.Karl XII hade i stort sett framgång och 1704 slöt Polen fred med Sverige. En stor del av folket i dessa länder var protestanter och var vävilligt inställda mot svenskarna och de soldater som överlevde kunde också få uppleva trivsamhet och ljuvlighet isynnerhet under vissa tider. Sedan kom då slaget vid Poltava 1709 och Ryssland var ju huvudfienden och Peter den store hade ju i många år förberett sig för en hänsynslös stormning. ÅREN 1710-1715. All personal i Västerbottens regemante försvann i stort sett 1709 och ett nytt regemente uppsattes 1710.För Skellefteå kompani blev det så att alla soldaterna måste nyrekryteras och de flesta av dem måste sändas omedelbart till Livland för vidare uppgifter och ingen av dem kom tillbaka till Skellefteå.Efter katastrofen i Poltava hade ryssarna möjlighet att obehindrat tillintetgöra alla nya soldater som kom till fronten. Alf Åberg skriver om tillståndet i Baltiska staterna denna tid;"i juli 1710 kapitulerade Riga för tsar Peters trupper och sedan också Pernau och Reval fallit var Sveriges alla baltiska provinser i ryssarnas händer. Rovlystna soldathorder drog fram genom landet och ingen skonades.byar lades öde,städer demolerades och invånarna deporterades i mängd till Sibirien." Alla förstår då att de hundra soldaterna i Skellefteå snart förintades. 7.

Fortsättning 1710-1715. Det betyder också att alla soldaterna i Skellefteå kompani skulle nybesättas 1712 och det skedde,men med oerhört stora svårigheter,uppoffringar och allmän förstämning i hela bygden.det skall också sägas att det inte ordnades på ett år.nej,från 1711 till 1715 var det en ständig kamp om dessa soldater.kungen krävde att alla roten skulle besättas med en man,men det fanns inte män. Vi skall förstås veta att det även var ett begränsat antal människor som bodde i Skellefteå socken även på den tiden.år 1710 fanns det i socknen endast 1260 invånare över 15 år och då var ju också Jörn Byske Norsjö och Bureå med i denna socken.genom ständiga utskrivningar till krigen i mer än hundra år var också unga män ofta fåtaliga i jämförelse med unga kvinnor som alltid var betydligt fler. För att andra skall förstå svårigheten att rekrytera soldater i Skellefteå jämför vi skillnaden mellan å ena sidan döttrar och pigor och å andra sidan söner och drängar och under 3 år. År 1709. 142 söner och drängar. 390 döttrar och pigor År 1710. 58 söner och drängar. 367 döttrar och pigor År 1712. 32 söner och drängar. 470 döttrar och pigor Det är ju klart att soldater i huvudsak recryteras av söner och drängar.bondensj&tv befriades ju från soldattjänst.alla kan ju också förstå att när inmönstringen hade skett 1712 så fanns det inte mer än 34 unga män i hela denna socken och de flesta av dem var givetvis odugliga till krigstjänst.sedan tillkom ju då en årsklass pojkar som var fyllda 16 a 17 år,men möjligheten att fylla luckor i kompaniet var mycket begränsad. ÅREN 1715-1723. Under ständig skräck för ryssarna kommenderades också Skellefteå kompani till ett nytt fälttåg 1717 och 1718 i västkusten och södra Norge i samband med Karl XII:.s. död.många soldater dog i Strömstad och Fredrikshall och en del andra orter i västkusten.samtidigt och sedan måste regementet och soldaterna bevaka kustförsvaret i egna bygden särskilt från 1714 till 1723 på grund av ständiga ryska angrepp mot norrländska kusten. KRIGET 1739-1742. Genom politiska motsättningar i vårt eget land förklarade vår egen regering krig mot Ryssland.Kriget påbörjade i juli 1741 och det ledde till ett förödande krig särskilt för Sveriges egna soldater.här nämner vi endast slaget vid Willmansstrand 23 augusti 1741 och senare kapitulationen i Hälsingfors i augusti 1742 och den skandallösa hemfärden från kriget. 8.

KRIGET I POMMERN 1757-1762. En bataljon i Västerbottens regemente avsändes till Pommern 1757 som deltog mot Preussen och regeringen förklarade krig mot Preussen.Sverige hade fortfarande ett fäste i Pommern och särskilt i Stralsund.Därifrån blev det ett flertal krigshandlingar mot Preussen och ända till 1762.Under denna tid dog många skellefteåsoldater direkt genom strid men framför allt genom bedrövliga förhållanden i lägren. KRIGET 1788-1790 i södra FINLAND. Återigen blev det ett förödande krig mellan svenska och ryska trupper.det egentliga kriget påbörjades 20 juni 1789 vid Anjala och upphördes efter förhandling 6 maj 1790 i Korhois.Många skellefteåsoldater dog där i kriget och de soldater som överlevde blev i regel sjuka. Det framträder särskilt i generalmönsterrullor. KRIGET 1808-1809. I februari 1808 ryckte 24.000 ryska trupper över den finska gränsen och det blev krig igen,västerbottens regemente deltog också i kriget och även hela Skellefteå kompani från sommaren 1808.Här nämner vi endast att striderna i huvudsak skedde i Finland 1808 och att striderna 1809 kom över till Sverige,men med en viss avmattning i Sverige. I Skellefteå kompani dog ungefär hälften i kriget och de flesta 1808 i Finland.Dessutom var ett 20-tal skellefteåsoldater fångna en tid eller blesserade.det betyder att de flesta skellefteåsoldaterna dog eller skadades.av 128 soldater i Skellefteå var det också många som inte kunde kommenderas till kriget. FÄLTTÅGET MOT NORGE 1813-1814. I samband med den stora europiska utvecklingen denna tid uppkom också svårigheter angående förhållanden i Danmark-, Norge och Sverige.Det ledde också till att vapenmakt måste gripa in 1813-1814 i svenska västkusten och södra Norge såsom det också hade skett hundra år tidigare. Västerbottens regemente kommenderades också till detta krig och även många skellefteåsoldater dog eller skadades där såsom alla kan se i generalmönsterrullorna. 9.

10. eveum 15

KRIGET OCH SOLDATEN. Ifråga om kriget i allmänhet och soldaten isynnerhet"är det ju så att ingen önskar krig,men kriget kan komma ändå på grund av det onda i världen.när det sker och soldaten kommenderas till kriget så har soldaten samma uppgift som en lärare,polis eller ingenjör i samhällets tjänst.därför kan man inte klandra soldaten för hans uppgift,men man skall stödja honom eftersom hans liv är mer riskfyllt än andra. Vad vi dessutom kan uträtta är att vi skall medverka till att förändra väriden.själv har jag en kristen livssyn och jag slutar med beskrivningen om Skellefteå kompani 1695-1895 med en appell om hur kriget skall minskas och hur soldaterna skall få bo i trygghet i sina hem. Gud vill att alla människor skall leva i fred med varann, men så länge värden inte behärskas av Kristi kärlek har Gud bjudit oss att skydda våra familjer med mänskliga vapen.det är ingen god ordning men det är en bättre ordning än ett totalitärt våld och grymma erövringar och en total terror bland folken. Tyvärr kan det inte bli fullkomlig fred förrän Kristus upprättar sitt rike i fullkomlighet,men krigsrisken minskar och krigets följder kan dämpas om fler människor tror på Kristus och hans ande mer får genomsyra mänsklig gemenskap. Evangeliska kristna har alltid utfört denna fredsmission. All fred måste börja i det egna hjärtat och sedan spridas vidare genom evangelium och kärlekens gärningar. När det gäller mellanfolkliga fredsproblem är det något som tillhör det världsliga regementet.om vi ska ha ett starkt eller svagt försvar och hur vi skall uppträda om kriget kommer skall vi överlåta åt våra folkvalda myndigheter att bestämma.den yttre freden är inte heller ett speciellt kristet intresse.av ren sjävbevarelse drift vill nästan alla männinskor undvika krig. Själv gick jag med en kulsprutetropp i ställning vid norska gränsen i Värmland pingstdagen 1940,men vår svenska armé var så illa rustad att Hitlers drabanter omedelbart skulle ha skjutit ned oss och sedan kört förbi oss för vidare massaker. Om de allierade inte heller under senaste världskriget hade gripit in mot Hitlers armé skulle nazismen nu ha behärskat Europa med sin brutalitet.däremot skulle kriget ha blivit kortare och : förödelsen mindre om de allierade tidigare hade hindrat Hitlers orättfärdiga krig. Samtidigt skall vi veta att varje ärlig människa måste godta vissa grundläggande kristna värderingar.det är t.ex.sanning, kärlek,rättfärdighet,försoning och förlåtelse.om dessa eviga sanningar blir väledande i världen minskar kriget och soldaterna får smida sina svärd till plogbillar.

12.

SKELLEFTEÅ BYGDENS SOLDATER 1695-1895. ROTE SIDA SOLDATNAMN BYAR 1 23 GÄDDA SÖDERMAN GIVAKT BÄCK intill BUREÅ 2 25 TÅMAN BÄCK " BUREÅ 3 27 BÄCK DAHLBÄCK BÄCK BURVIK 4 29 NYMAN BURVIK 5 31 TJÄRBÅGE BÅGE BURVIK 6 33 GRAN CANON BUREÅ 7 35 BRANDT BURSTEDT BUREÅ 8 37 HURTIG BUREÅ YTTERVIK 9 39 TRANA MUNTER YTTERVIK 10 41 KUSE WIKBERG YTTERVIK 11 43 BLANK WIKBLAD INNERVIK 12 45 SKÅTTE STÅHLBRÖST INNERVIK 13 47 ROOS ROSENGREN INNERVIK 14 49 ORRE SKÖLD INNERVIK 15 51 WIK INNERVIK TJÄRN 16 53 STRÖM INNERVIK YTTERVIK FURUNÄSET 17 55 UTTER URSVALL URSVIKEN 18 57 TRUMPETARE FURBERG URSVIKEN INNER-YTTERVIK 19 59 LEKATT EKMAN HEDENSBYN BERGSBYN FURUNÄSET 20 61 FURMAN BERGSBYN 21 63 BERGMAN BERGHOLM BERGSBYN 22 65 BRAF TJÄRNBERG BERGSBYN 23 67 TUVA TUVBERG TUVAN 24 69 FALK PATRON HEDENSBYN 25 71 RYSS REDLIG HEDENSBYN 26 73 SKYTT STORSKYTT RASK HEDENSBYN 27 75 SIK LIDSTRÖM MORÖN 28 77 ÅBERG MORÖN 29 79 ROTH LÖF BÖLE 30 81 SKARP ASPLUND SÖRBÖLE BÖLE 31 83 SMED SÖRBÖLE NORRBÖLE BÖLE 32 85 BERG TJÄRN NORRBÖLE 33 87 BERGSKRIVEN TJÄRNSTRÖM TJÄRN 34 89 STRYKARE STORMAN TJÄRN NORRBÖLE 35 91 BODAN BODAN BODARNA 36 93 KJÄCK KÄCK RÖNNBÄCKEN FAHLMARK HEDENSBYN 37 95 HUMBLA HOLMBERG FAHLMARK HOLMSVATTNET 38 97 PALM PIHL FAHLMARK 39 99 FALK FALKMAN FAHLMARK 40 101 TARTARE RENFORS FAHLMARK 41 103 LEKATT LOKATT FAHLMARK 42 105 STORM KARBIN FAHLMARK 43 107 RYTTARE FAHLMARK 44 109 SJÖMAN HJOGGBÖLE 45 111 GIERS DAHLQVIST HJOGGBÖLE 46 113 SLUMPARE STRID HJOGGBÖLE 47 115 HWIPP SVANFÄLT FLINKFELT RAGVALDSTRÄSK 48 117 KRUS SÖDERMARK RAGVALL RAGVALDSTRÄSK 13

ROTE Sida SOLDATNAMN 49 119 SKYTT JÄGARE STÅHLSPETS SKYTTE TRÄFF BURMAN 50 121 HYBÄCK HÖGBERG MANNBERG 51 122 HARE SÖDERBERG 52 123 STYV STENBERG 53 125 DRYG GERDFELT 54 127 HJERPE NORGREN 55 129 GRUBB SUNDBERG 56 131 KOCK SUNDBOM 57 133 LUND GRÖNLUND 58 135 DYHR 59 137 BJUUR BJUHR 60 139 LAX PRINTZ 61 141 RUUTH RUTFELDT HARNESK 62 143 NIMERNYKTER NORBERG 63 145 NORMAN 64 147 FROM 65 149 GIÖK NORDSTRÖM GRANAT 66 151 RENNARE BLYLOD 67 153 SKILLING 68 155 LAMB WÄSTERMAN WÄSTER 69 157 ÖRN TRÄSKLIND GRÖNBORG 70 159 KVICK 71 161 KLUTH CARLMAN 72 163 BÄCKER BACKMAN 73 165 DUVA LUNDSTRÖM 74 167 WARG ENQVIST 75 169 ORRE ORRFELT MEDELSTRÖM MEDELL 76 171 FRISK FURBERG 77 173 LUTTER LUNDSKOG STOLTZ 78 175 HÄGG 79 177 SPÄNNARE DEGERFELDT DEGER 80 179 BJUR 81 181 HÅMAN HOFMAN 82 183 JÄRNHÄST DAHLKVIST KLING 83 185 KNIPA FÄLT 84 187 KOPPARSLAGARE ÖMAN 85 189 FÄLTSKÄR 86 191 MÖLNARE LEJON 87 193 STRÅHLE RÖNQVIST 88 195 LILLKUSE KRIGSMAN 89 197 KLOCKARE MARK DAHLBERG 90 199 KUSE FERM och FÄRM 91 201 KRUSKOPP FANA 92 203 SKRYT SKOGSMAN SKOG BYAR RAGVALDSTRÄSK GUMMARK GUMMARK GUMMARK GÄRDSMARK GIELSMARK GÄRDSMARK GIELSMARK KROKSJÖN GUMMARK SUNNANÅ STÄMNINGSGÅRDEN LUND SUNNANÅ GÄRDSMARK LUND LUND BASTUTRÄSK KATTISTRÄSK BASTUTRÄSK LÅNGTRÄSK SKRÅMTRÄSK KLUTMARK NORSJÖN BASTUTRÄSK LÅNGTRÄSK NORSJÖ LÅNGTRÄSK KATTISTRÄSK NORSJÖN NORSJÖN NORSJÖN BJUHLEVATTNET FINNFORSEN BJURVATTNET VARUTRÄSK SKRÅMTRÄSK GÄRDSMARK GUMMARK SKRÅMTRÄSK KLUTMARK KLUTMARK KLUTMARK MEDLE MEDLE MEDLE MYCKLE MYCKLE DEGERBYN DEGERBYN DEGERBYN STÄMNINGSGÅRDEN ERSMARK ERSMARK ERSMARK ERSMARK ERSMARK KUSMARK KUSMARK KUSMARK KUSMARK KUSMARK KUSMARK KÅGETRÄSK KUSMARK 14

ROTE SIDA SOLDATNAMN BYAR 93 205 KRYST KÅGSTRÖM KÅGETRÄSK 94 207 HEDMAN STAVATRÄSK KÅGETRÄSK LILLKÅGETRÄSK. 95 209 UTTER UTTERMAN STORKÅGE 96 211 TYSK SEGER STORKÅGE 97 213 WAHLBERG STORKÅGE BODVIKEN 98 215 BERG BERGGREN STORKÅGE 99 217 REJARE ÖSTERMAN ÖSTER STORKÅGE 100 219 KLINT KLINTBERG STORKÅGE 101 221 LUSTIG VÄSTERBOTTNING STOR STORKÅGE ERSMARK 102 223 JUNKARE HJELTE STORKÅGE STÄMNINGSGÅRDEN 103 225 KNABB NORRLÄNNING BODVIKAN NORRBÖLE MORÖN 104 227 PIPARE LÖFMARK TJERNLUND BODVIKEN TJÄRN NORRBÖLE 105 229 ÅHL GRAN OSTVIK 106 231 SKRÅMA STORFELT OSTVIK ÖSTANBÄCK 107 233 BONDE BOSTRÖM ÖSTANBÄCKEN OSTVIK 108 235 HERRE ALM OSTVIK ÖSTANBÄCKEN 109 237 BRÄNNARE BRÄNN ÖSTANBÄCK 110 239 BÄCK BÄCKSTRÖM MELIN ÖSTANBÄCK 111 241 SKRÄDDARE LUND FROSTKÅGE 112 243 PANNA SVÄRD FROSTKÅGE 113 245 BÄCK BÄCKMAN Frostkåge Ostvik 114 247 Dubblare Ståhlberg Drängsmark 115 249 SMED VALON Drängsmark 116 251 PÅLACK BLOM Drängsmark 117 253 DUNDER DRÄNGSMARK 118 253 TRÖGER TAPPER DRÄNGSMARK FROSTKÅGE 119 257 FRIMODIG NORRLÅNGTRÄSK FÄLLFORSEN 120 259 STRAND SANDSTRÖM BYSKE 121 261 LÅNG BJÖRK NORRLÅNGTRÄSK OSTVIK BYSKE 122 263 FISKARE HJELM TÅMEÅ KINDBÄCK 123 265 BROMAN NYBYGGARE ÅMAN ÅBYN 124 267 FORSMAN ÅBYN 125 269 SUND AVAN GAGSMARK 126 271 KRING ROLIG LIND GAGSMARK 127 273 KÅLARE KJÄLLMARK KJÄLLBOMARK ÅBYN 128 275 STÅHL KINDBÄCK GAGSMARK KJÄLLBOMARK 15

NÅGRA SÄRSKILDA EXEMPEL UR KOMPANIET. JOHAN HANSSON DAHLBÄCK. Rota n:o 3 i BÄCK. Han blev soldat vid G M 1735 och han var 20 år men övergick säkert från annat kompani till detta kompani och var med i rysk-finska kriget i Willmansstrand 1741 och överlevde och återkom till detta rote 1747 och blev korpral 1757 och utsändes till kriget i Pommern.Där blev han fången och slagen i Fehrbellin 1758,men han var inte slagen.han återkom till Bäck och tjänstgjorde där en lång tid.han fick avsked 1774 och han var då 63 år med 43 tjänsteår.hans eftermäle var:"gammal och blesserad vid Willmansstrand och Pommern.Summa avsked och rekommendationer till dubbelt undechåll. GUSTAF PERSSON NYMAN. Rote n:o 4 i BURVIK. Ersattes i rötan 23 mars 1809 och han var 21 år och blev gift.han kom omedelbart i rysk strid vid svenska kusten och även i Skellefteå 1809.Sedan kommenderades han till fälttåget i södra västkusten mot Norge 1814.Därefter tjänstgjorde han en lång tid i hemorten.han var med i kompaniet till 1843 och han fick avsked då och han var 58 år med 34 tjänsteår. I G M skrevs det att han deltagit i träffningarna vid Skellefteå 1809 mot ryssarna och sedan i norska kampanjen och att han tjänat berömligt och anmäldes till underhåll. JOHAN JOHANSSON WIK. Rote n:o 15 INNERVIK TJÄRN. Han ersattes i rotet och kompaniet 3 mars 1809 och han var 21 år och blev gift.han var en av dem som var med i kriget 1809 och var med i slaget vid Skellefteå.Sedan återkom han till rotet i Innervik men var också med i fälttåget mot Norge 1813-14. Därefter var han med i hemorten och i Gumbode hed och i regementet.han fick avsked 1843 och var då 53 år med 34 tjänsteår och eftermälet var bl a.att han deltagit såväl i slaget vid Skellefteå som i norska kriget och tjänat berömligt. OLOV ELIASS0N FURMAN Rote n:o 20 i Bergsbyn Han transporterades till denna rota 1728 och han var redan korpral och var 35 år med 15 tjänsteår och han var gift och hade ett hantverk.han var snickare och laggare och han fick en lång tjänstgöring i regementet.när han fick avsked 1748 var han 55 år med 37 tjänsteår och eftermälet var följande:"han har tjänat länge och väl och deltagit i åtskilliga krig och blivit blesserad i Fredrikshall 1718 och deltog senast i slaget vid Willmansstrand i augusti 1741 och han beviljades avsked med anmälan till underhåll.

JOEN HERMANSSON FALK Rote n:o 24 HEDENSBYN. Han blev soldat 1712 *'id mönstringen i Skellefteå och han var 20 år och var med i rotet till 1719, men han drabbades av ett skrämmande öde.han "blev dömd av livet av regementsrätten i september 1719 för begången stöld och sedermera leuteration avstraffad med gatulopp och till en begagnelig tid därmed uti här att arbeta vid artillerigården i Stockholm". JACOB ANDERSSON ÅBERG Rote n:o 28 MORÖN. Han övertog ansvaret för rotet 28 och blev soldat där 1714.Sedan deltog han i krigshandlingar i västkusten i samband med Karl XII:s död 1718 och återkom sedan till Morön.Han var också med G S 1728 och 1735 och han var då 44 år med 22 tjänsteår.han var gift och var också spelman»timmerman och laggare.i G M 1740 var han också med,men sändes ut till kriget i Finland och blev slagen i Willmansstrand i augusti 1741. LARS JÖRANSSON TJÄRNSTRÖM Rote n:o 33 TJÄRN. Ersattes 31 juli 1758 och givetvis kom också han tilltpommern och han överlevde och återkom till Tjärn,men han kasserades senare 1768 och anledningen till det var att han förolyckats i högra foten.i G M antecknas det att han av ett hugg i högra foten blivit oduglig "och som han för detta dåligt fel vid inskrivningen så betalar han legan 300 kopparmynt tillbaka till rötan." Min personliga kommentar:det ta hände för många hundra soldater,men visst var det en stor grymhet mot soldaterna.så snart någon hade förolyckats kastade man ut honom och med både hustru,barn och torp och allt. ANDERS ABRAMSSON BJUHR. Rote n:o 59 BASTUTRÄSK KATTISTRÄSK Han blev soldat i detta rote och var 19 år och ersattes 21 februari 1822,men han måste avbryta sin tjänst i rotet 1830 eftersom han hade förolyckats genom en huggskada i vänstra knäet. Kommentar: dessa huggskador och deras öde drabbades av många soldater och de kunde inte få någon ersättning och därmedw.ar också deras framtid spolierad i de flesta fall. 18.

PER PERSSON SKILLING Rote n:o 67 VARUTRÄSK. Han ersattes i denna rota och han var 23 år och var gift,så utsändes han till kriget i Pommern 1758 och blev fången eller slagen i Ferbellin 25 september 1758.Han var ändå inta slagen och återkom till Varuträsk 1761 och sedan utförde han en trogen tjänst i kompaniet.han befordrades också till korpral och fick "Medaljen för tapperhet i fält"därefter fortsatte han sin tjänst ett 20-tal år och år 1802 var han 67 år med 47 tjänsteår och vid G M 1805 var det fråga om hans avgång,men G M skrev då:"äger god hälsa och kroppsstyrka vadan han på befälets inträgna begäran får stå kvar till nästa G M". Han gjorde också det och avgick 1807 och var då 72 år med 50 tjänsteår. ANDERS PERSSON BJUR. Rote n:o 80 STÄMNINGSGÅRDEN. Han inmönstrades I Skelleftå komppani 1712 och han var gift och med stor säkerhet var han med i västkusten mot södra Norge omkring 1717-1719 i samband med Karl XII:s död.det som blev en katastrof för honom var att han begick en stöld och om det skriver G M 1719;"Anders Persson Bjur blev dömd av livet av regementsrätten 1719 i september för begången stöld och sedermera efter leuteration avstraffad med gatulopp och hela sin livstid därmed att arbeta uti artillerismedjan uti Stockholm." JOHAN J0ENSS0N KRUSKOPP. Rote n:o 91 KUSMARK. Han ersattes i rotet i december 1743 och han var 19 år och blev gift och fortsatte sedan att vara soldat en lång tid.han var med i kompaniet först under 1740-talet och sedan i slutet av 1750-talet och därefter i det pommerska kriget omkring 1757-1763 och till slutet av 1780-talet och inför ett nytt krig.^ Innan han själv gick till det kriget blev han ändå befriad från sin tjänst 1789.Han var då 63 år med 44 tjänsteår.hans eftermäle i G M är:"länge och väl tjänat under det pommerska kriget,nu oduglig till krigstjänst,begär avsked med anhållan om underhåll." ANDERS SVENSSON UTTERMAN. Rote n:o 95 STORKÅGE. Han blev soldat i detta rote 1808 och han var 20 år och blev gift och för honom blev det så att han kunde uppehålla soldattjänsten en lång tid.han fick avsked 1840 och han var då 52 år med 31 tjänsteår men han fick avsked för ålder och sjuklighet.vitsordet var i G M att han bevistat kampanjen i Finland 1808 och 1809 i Västerbotten och affären i Hörnefors samt i Norge 1814 och affärerna vid Brännberget, Skot terud och Lierskantz samt Medskog.Han hade tjänat berömligt och anmäldes till underhåll. 19.

CARL ANDERS ÖSTERMAN. Rote n;o 99 Storkåge Han blev soldat 3 mars 1809 och han var 28 år oc var gift.hans tjänst blev ovanligt lång.han fick avsked 1840 och var då 60 år gammal med 30 tjänsteår.vid avskedet var han sjuklig och vitsordet bekräftade att han hade råkat sig i rysk fångenskap en tid och bevistat kampanjen 1809 i Västerbotten vid Skellefteå samt i Norge 1814 vid Brännberget,Skotterus,Lier och Medskog. SVEN MÅRTENSSON KNABB. Rote n:o 103 BODVIKEN m.fl. Senare NORRLÄNNING.Han ersattes 8 januari 1742 och han var 20 år och tjänstgjorde först i finsk-ryska kriget i början av 1740-talet och senare i det pommerska kriget 1757-1763.Han fick avsked 1768 och var då 46 år med 26 tjänsteår.vid G M beslöts det att han skulle anmälas till pension eme-dan han länge tjänat och bevistat fälttåget och actionen på Carlön år 1743 samt hela pommerska fälttåget från 1757 till 1762. PER J0ENSS0N BRÄNNARE, Rote n:o 109 ÖSTANBÄCKEN Denna rota vid G M 1728 ersattes med hemkommen soldat som varit fången och som nu var 42 år gammal och med 22 tjänsteår och han hade varit med i slaget vid Poloch hade hemkommit från ryska fångenskapen 1722.Han fortsatte också att vara soldat i denna rota till 1740 och han var då 54 år med 34 tjänsteår.han var också laggare och var gift och det konstaterades att han var med i slaget vid Poltava. LARS CHRISTIANSSON TAPPER. Rote 118 FROSTKÅGE DRÄNGSMARK. Han var vargeringskarl och blev soldat i detta rote 4 mars 1809 och han var 22 år och var gift. Han befordrades till korpral och tjänstgjorde i regementet till 1840 och han var då 54 år med 32 tjänsteår och fick avsked för ålder och sjuklighet. Redovisning för honom var att han bevistat 1808-års krig samt affärer vid R0NA,0RAVAIS och ALAV0.I Norge 1814 vid affärerna Brännberget,Skotterud,Lier och Medskog.Tjänat på det utmärktaste sätt,visat utmärkt mod vid krigs tillfälligheter.anmäles till underhåll. FÖLJANDE 3 UNGA MÅN DOG I DRÄNGSMARK UNDER 3 ÅR X-ETT-ENDA ROTE: NILS 0L0VSS0N DUNDER.Ersättes i rotet 1725 Han dog i december 1741 och säkerligen i Finland. JÖNS J0ENSS0N DUNDER.Insattes i rotet 1742. Han dog på Carls Crona Flotten 1742 JOHAN DANIELSSON DUNDER.Rotebonden blev soldat 1743. Han dog 16 augusti 1743 i Finland.

ANDERS JONSSON PÅLACK. Rote n:o 116 DRÄNGSMARK. Han inmönstrades i Skellefteå kompani 1749 och han var 18 år gammal och var 5 fot och 9 tum lång och blev gift.för honom blev soldattjänsten en livsgärning och dramatisk.han var med i G M 1757 och kommenderades till kriget i Pommern.Där blev han en tid fången i Loitz,men han återkom till Drängsmark och regementet 25 januari 1765.Sedan deltog han i regementets liv till 1789 men avgick ur tjänsten det året och han var då 60 år gammal med 35 tjänsteår. Egentligen skulle det ha varit 42 tjänsteår,men tydligen avräknades 7 år för tjänsten i Pommern. General Mönsterrullan för honom 1789 är tänkvärd: "Tjänat hela Pommerska kriget och bevistat alla förefallande krigstillfälligheter,fången i Loitz, varit i preussiskt,österrikikists och franskt tjänst. Ransonerat sig själv och sedermera åter tjänst vid regementet,nu gammal och sjuklig samt till vidare krigstjänst oduglig,begär och får avsked och anmäles till underhåll,har 8 söner och 6 döttrar,av vilka 5 söner i kronans tjänst." fl,. - «i tri T % a *»r * <- * * v / «/ y* K n* * fp / Å s-tr fi) + t> / - r^s/, fl* *tf 1^/**** " \ ** t m J+C* ty^ ^Jf.. si r O Kommentar: Naturligtvis hade också soldathustrun en påfrestande uppgift. 21.

ROTE N:O 1, GÄDDA. SÖDERMAN. GIVAKT. BÄCK imtill BUREÅ. Indelningsverket inrättades 1695 i hela Sverige och även för Skellefteå socken och i Bäck insattes n:o 1 i rotet och den första knekten där var ERIK JONSSON som fick soldatnamnet GÄDDA. De knektar som utnämndes 1695 hade i regel förut varit knektar. För Erik och andra knektar hände det så mycket fram till 1709,men svenska armens mönsterrullor 1696-1709 försvann genom slaget vid Poltava 1709.Därmed är uppgifter om dessa knektar mycket begränsade, Några allmänna upplysningar därom redovisas här på sidan 2. PER GÄDDA. Han inmönstrades i Skellefteå kompani 1710 och kommenderades 28 maj till Nymynde och alldeles klart är det att han dog samma år genom de svåra ryska härjningarna i baltiska staterna det året. PER NILSSON GÄDDA. Per deltog i G M 1712,men han dog i januari 1713. ANDERS ANDERSSON GÄDDA. Han inmönstrades i G M 1713 och blev soldat i sitt eget rote,men han var enda bonden på gården och borde ha befriats från knektskyldigheten. Ändå utbyttes: han inte förrän i juli 1721 och han var gift och hade säkert flera barn. LARS JOHANSSON GÄDDA. Inbyttes då och han var inte mer än 16 år och sedan var han med i tjänsten och i G M 1728 var han 22 år och han var gift och var också snickare.han blev också korpral 15 oktober 1739 och därmed överfördes han till annan rota och det rotet var n:o 80. ERIK ÖSTENSSON GÄDDA. Han transporterades till denna rota från n:o 13,men det konstaterades att han hade starr i högra ögat och kasserades 1740 vid G M. öch^han var då inte mer än 30 år gammal. HANS HANSSON GÄDDA. Ersattes 1740 och han var då 20 år,men han transporterades i juni 1748 till annan rota som är något otydlig. LARS JOHANSSON GÄDDA.SÖDERMAN. Nytt efternamn 1757. Han var ju korpral och återgick till sin gamla rota i G M 1757, men G M ansåg 1759 att han var gammal och sjuk och han fick avsked och med eftermälet:"fattig och näringslös,lång tjänst,bevistat finska kampanjen,anmäles till pensions undfående i sin övriga livstid". ANDERS LARSSON SÖDERMAN. Han insattes i rötan och kompaniet 1759 och var 22 år gammal och han var 12 kvarter och 1 tum lång och blev senare gift.omedelbart sändes han till kriget i Pommern och han var 1761 sjuk i Stralsund under vintern.sedan blev han frisk och återkom till BÄCK och tjänstgjorde en ovanligt lång tid i regementet.tydligen sändes han också till ett nytt krig i södra Finland i slutet av 1780-talet,men han dog 26 september 1788 och han var då 48 år med 29 tjänstår. 23

JOHAN PERSSON SÖDERMAN. Efter Anders Larsson blev Johan soldat i rotet men alldeles klart är att han omedelbart också sändes till kriget i Finland och att även han dog där ett år senare.det bekräftas i G M att Johan Persson dog 14 september 1789 och därmed blev rötan vacant till 1790. OLOF ERIKSSON SÖDERMAN. Han insattes i kompaniet i mars 1790 och han var 20 år och var 11 kvarter och 1 tum lång,men även han dog 27 oktober 1790 och säkerligen i kriget.sedan blev rötan vacant en tid,men 1793 betalade rotebönderna anslag till rustmästaren i kompaniet såsom lön. LARS LARSSON SÖDERMAN. Från 1802 Övertog ansvaret för rötan till en ny soldat LARS LARSSON och han var 29 år och var:~5 fot och 9 tum lång och var gift.tyvärr tillkom ett nytt krig i Finland och Lars utsändes dit och- han dog där 9 september 1808. ANDERS JONSSON SÖDERMAN. Nu hade nog de unga männen i Bäck alla dött i kriget och en as bönderna måste ändå.-= bli soldat i rotet.anders ersattes och han var bonde och var 35 år och gift och han var 5 fot och 7 tum lång,men även han dog 1813 och det meddelas inte om han dog i hemorten eller vid fälttåget mot Norge i södra västkusten. CARL PERSSON GIVAKT. Han ersattes 25 september 1815 och han var 21 år och var 5 fot och 10 tum lång och blev gift.sedan tjänstgjorde han i fredliga förhållanden i rotet och regementet till 1846 men han blev sjuk 1846 och fick avsked med anmälan till underhåll» ERIK ANTON LUNDMARK GIVAKT. Så blev det hans tur att träda in i rotet och tjänsten 1846 och han var 21 år och var 5 fot och 11 tum lång och blev sedan gift och för honom blev soldattjänsten en lång tjänstetid.han fick avsked 1876 men med läkarbetyg och vitsordet att han tjänat troget och väl och anmäldes till underhåll. JOHAN ERIKSSON GIVAKT. Han ersattes i kompaniet 6 oktober 1876 och han var 19 år och var 5 fot och 8 tum lång och han fortsatte att tjänstgöra i rotet 1895 och tills vidare och sedan upphörde ju roteordningen efter hand. 24.

ROTE N:O 2. TÅMAN. BÄCK nära BUREÅ. Vid indelningsverket 1695 blev knekten för andra rotet i Bäck BENGT TÅMAN.För honom och andra knektar hände det så mycket fram till 1709,men mönsterrullor i svenska armen 1696-1709 försvann genom slaget vid Poltava 1709.Därmed är uppgifterna om dessa soldater mycket begränsade.några allmänna upplysningar därom redovisas här på sidan 2. ERIK TÅMAN. I G M 1710 kommenderades han 28 maj till Nymynde och tydligen dog han samma år i de krigshärjade baltiska staterna det året., PER ANDERSSON TÅMAN. År 1712 inmönstrade han i Skellefteå kompani och sedan var han soldat ända till U1.9»men han rymde 15 maj 1719 och troligen i västkusten i samband med kompaniets krigshandlingar efter Karl XII:s död och avfärden därifrån. JACOP NILSSON TÅMAN. Insattes i rötan och kompaniet 1720 och han var 20 år och blev sedan gift men vid G M 1728 i juli blev han kasserad utan angiven orsak. Sedan var rötan vacant ända till 1736. OLOF NILSSON TÅMAN. Ersattes då 23 februari 1736 och han var 17 år.sedan transporterades han till rötan n:o 21 vid G M 1740. ERIK JÖNSSON TÅMAN. Han blev då soldat i stället 1740 man kasserades efter 1 år och han var då 25 år. OLOF ANDERSSON TÅMAN. Efter Erik blev han soldat i rötan 1741 men han dog 14 oktober 1742 och med stor säkerhet i rysk-finska kriget just då. OLOF NILSSON TÅMAN. Ersattes i december 1742,som snart utbyttes av Holger Östensson som snart blev utbytt igen 1743. SVEN LARSSON TÅMAN. Han blev då inbytt 18 september 1743 och han var 20 år gammal och hans tjänstetid blev lång och dramatisk.han utsändes till kriget i Pommern öch-blev fången där i Fekbéllin 28 september 1758 och sedan antecknas det i G M 1759 att han var bortkommen,men det var inte så.han återkom till Bäck 1760,men han var sedan sjuk i kvarteret 1763 och dog 14 december 1766. PER ERIKSSON TÅMAN. Så blev det hans tur att bli soldat i denna rota och han inmönstrade i G M 1767 och han var 21 år och var 5 fot och 11 1/2 tum lång och sedan blev han också gift och han tjänade i regementet med dess mångskiftande upjjglftét och olika" kommenderingar ända till 1805.Tydligen var han också med kompaniet till kriget i Finland i slutet av 1890-talet och tjänstgjorde där en tid.det som bekräftar det är att han då var sjuk en tid och dessutom att han fick medaljen för tapperheten i fält.han fick avsked i G M 22 januari 1805 och han var då 59 är gammal med 38 tjänsteår. 25

MIKAEL LARSSON TÅMAN. Han ersattes i rotet och kompaniet 23 oktober 1805 och han var 24 år och gift och var 5 fot och 8 tum lång,men det dröjde inte länge förrän kriget bröt fram i Finland och han dog där 16 november 1808. PER ANDERSSON TÅMAN. Insattes då 23 mars 1809 och var 21 år och var 5 fot och 7 tum lång,men utan angiven orsak fick han avsked 29 mars 1810. JOHAN FREDRIK SVENSSON TÅMAN. Han ersattes 17 november 1810 och var 23 år och var 5 fot och 7 tum lång,men han blev avförd ur rötan 27 april 1813 på grund av begången stöld. Därefter godkände rotebönderna att de i stället för soldat fick överlämna en trosshäst till regementet.hästen var röd med vitbläs och var 9 kvarter och 1 1/2 tum hög och var 10 år gammal och det skedde 1813.Från 1818 fick rotebönderna betala ett anslag till underofficerare i kompaniet.det blev alltså ett boställe för officerare i rotet. Från 1820 och till 1876 fick rotebönderna betala anslag till underofficerare i regementet och från 1876 blev rötan indragen till STATSVERKET. 26

ROTE N:O 3 BÄCK. MHLEÄCK. BÄCK.BURVIK. v Vid indelningsverket 1695 utnämndes RASMUS BÄCK i den tredje rötan för "byn Bäck i Bureå. Åren 1696-1709. Alla svenska armens generalmönsterrrullor dessa år utplånades genom slaget vid Poltava 1709.Några allmänna upplysningar om dessa soldater redovisas här på sidan 2. PER BÄCK. Liksom de flesta soldaterna i Skellefteå 1709 utkommenderades han till Nymynde 28 maj och han återkom inte till Skellefteå och dog förstås i fält. HANS NILSSON, BÄCK. Han övertog ansvaret för rötan 1712 men dog 1713 och troligen hemma. JOEN PERSSON,BÄCK. Han ersattes i rötan 1714 och var 18 år.efter kommendering under Karl II:s tid mot Norge dog Joen Persson i Västergötland i juni 1718 och rötan blev vacant. JOHAN NILSSON BÄCK. Insattes i rötan och kompaniet 1720 och han var egentligen bara 15 år.vid G M var han 23 år med 8 tjänsteår och vid G M 1735 var han 30 år med 15 tjänsteår,men han var också snickare och var gift och säkert hade han också flera barn.ändå fick han avsked 1735 på grund av att han hade avhuggit ett finger på högra handen och att han var gammal och sjuk i halsen. JOHAN HANSSON DAHLBÄCK. Nytt efternamn DAHLBÄCK Han blev soldat vid G M 1735 och han var 20 år men övergick säkert 1739 till annat kompani och och var också med i ryskfinska kriget 1741 i Willmansstrand 1741 och överlevde och återkom till detta rote 1747 och han blev också korpral 1757 och han utsändes till kriget i Pommern.Där blev han också fången och slagem i Ferbellin 28 september 1758,men han var inte slagen.han återkom till Bäck 1763 och fortsatte sedan tjänsten i kompaniet och regementet en lång tid.han fick inte avsked förrän 1774 och han var då 63 år med 43 tjänsteår.eftermälet var:"gammal och blesserad vid Willmansstrand och Pommern. Summa avsked och rekommendationer till dubbelt undehåll". PER 0L0VSS0N DAHLBÄCK. Ersattes 7 februari 1777 och han var 29 år men han var oduglig och kunde inte godtas. JACOP JOHANSSON DAHLBÄCK. Han godkändes och blev soldat i denna rota 30 december 1780 och han var 30 år och var 11 kvarter och 2 3/4 tum,men hans tjänstetid blev ändå kort.han var först sjuk på rötan en tid men dog sedan i december 1789 och alldeles klart skedde det i samband med kriget i södra Finland just då. 27.

MOSES ANDERSSON DAHLBÄCK. Han insattes i rotet efter Jakob i mars 1790 och han var 24 år och var ogift och var 11 kvarter och 3 tum lång och sedan blev han gift och åtminstone en tid var han kommenderad till Nasafjäll.Tyvärr blev tjänstetiden inte så lång.han dog 19 mars 1803 och det kan nog ha skett i hemorten. OLOF JACOBSSON DAHLBÄCK. Insattes i kompaniet 18 maj 1804 och var 23 år och var 5 fot och 9 tum lång,men vid G M 1807 ansågs han vara oduglig till soldat och han kasserades. JON ERIKSSON DAHLBÄCK. G M utnämnde honom till soldat i stället för förra soldaten och han var 27 år och han var 5 fot och 10 tum lång,men han dog 26 januari 1809 och det är helt klart att han dog i finskryska kriget just då. JOHAN JOHANSSON DAHLBÄCK. Han var lantbärarkar1 och ersattes 23 mars 1809 och han var 21 år och var 6 fot och 3 tum lång,men han fick avsked 19 mars 1810. JON JONSSON DAHLBÄCK. Insattes i rotet 30 mars 1811 och han var bonde och var 35 år och var gift och var 5 fot och 8 tum lång och troligen var han med i fälttåget mot Norge vid västkusten 1814-1815.Han var med i tjänsten till 1823,men han var sjuklig och fick avsked. ANDERS ANDERSSON DAHLBÄCK. Han blev då soldat i detta rote 30 september 1823 och var då 26 år och blev sedan gift och var 5 fot och 9 tum lång.sedan tjänstgjorde han troget i kompaniet och regementet ända till 1849,men han fick då avsked.han hade ljumskbråck och var oduglig till tjänst och anmäldes till underhåll. OLOV JOHANSSON DAHLBÄCK. Ersattes i rotet och kompaniet 2 september 1850 och han var 19 år och var 5 fot och 9 tum lång och blev gift och han kunde också i fredliga förhållande utföra uppgiften som soldat i cn normal tid Vid kompaniet,han avgick 1883 och hade då hedrats med svärdsmedaljen och fick vitsordet att han tjänat utmärkt väl. OLOV ANTON FLINK DAHLBÄCK. Han blev då antagen till soldat i detta rote 8 september 1883 och var 1 meter och 85 cm lång och han var 19 år.han blev också vice korpral 1890 och han var med i kompaniet 1895,men han blev entledigad från att vara vice korpral 1897 och därmed avslutar vi här vår beskrivning om rotet n:o 3 i Bäck och Burvik. 28

ROTE N:O 4. NYMAN. BURVIK. Vid indelningsverket 1695 fastställdes det att detta rote skulle ha namnet NYMAN,men det var inte klart 1695 vem som skulle bli knekt då och vi vet inte vem som var första knekten där.sedan blev han knekt i rötan och det ändrades och knekterna dog och byttes ibland ända fram till 1709,men mönsterrullor i svenska armen försvann genom slaget vid Poltava 1709.Därför är uppgifterna om dessa soldater mycket begränsade,men några allmänna upplysningar därom redovisas här på sidan 2. PER NYMAN. Alla soldater i Skellefteå försvann 1709 det året och alla roten måste besättas med nya soldater.en av dem var Per och han utsändes 28 maj till Nym^rnde och tyvärr återkom ingen av dessa soldater till Skellefteå. ERIK JONSSON NYMAN. Han ersattes av Per i rotet 1712,men han var enda bonden i hemmet och utbyttes av nästa soldat. JOHAN PERSSON NYMAN. Utbyttes 1713 och var 18 år,men han kommenderades till Stockholms galejor och det innebar att han tjänstgjorde i örlogsflottan och han försvann där.sedan ersattes PER M0SESS0N i rötan,men-^även han utbyttes snart. SVEN LARSSON NYMAN. Han inbyttes 16 maj 1716 och sändes ut till striderna i Västkusten men han blev slagen i Fredrikshall 28 november 1718 och rötan blev vacant. PÄR PÄRSSON NYMAN. Ersattes i januari 1720 men blev snart utbytt igen.med ERIK JONSSON i juni 1725 och han var 18 år och han tjänstgjorde i kompaniet till G M 1735 men han bedömdes då oduglig och fick avsked. JOEN ERSSON NYMAN. Han insattes och var 25 år och hade 10 tjänsteår och det innebär att han hade haft tjänst förut i annan rota,men han blev slagen i Willmansstrand 23 augusti 1741. PER JONSSON NYMAN. Ersattes 7 januari 1742,men han dog samma år på CARLS CR0NA FLOTTEN. JAC0P JAC0PSS0N NYMAN. Nu var alla unga män i bygden borta och en av rotebönderna måste gripa in och blev soldat i rötan 12 april 1743,men han utbyttes av en annan bonde 1744. PER PERSSON NYMAN. Han var då 44 år 1744 och han tvingades att fylla luckan i rotet,men samtidigt skrivs det i G M samma år: "Såsom enda hjälp på sitt hemman samt med fel behäftad i sina ben varder denne Per Persson lösgiven och rötan vacant lämnad.dock betalar han tillbaka den undfångna kvartals legan av 25 banko kopparmynt och på Bilegan 120 bank dito myntvrotan var sedan vacant till 1747. JON HANSSON NYMAN. Ersattes 18 maj 1747 och han var 19 år och tjänstgjorde här i rötan och kompaniet normalt,men sedan utsändes han till kriget i Pommern och han blev dödsskjuten där 3 oktober 1760. 29

JAKOP ANDERSSON NYMAN. Rotebonden Anders Larsson Burvik inställde för sitt hemman detta knektämne Jacop Andersson som soldat i rotet 1762 och han var 25 år och ogift och han tjänstgjorde i kompaniet och var med i varje G M.I G M 1779 bedömdes han vara svag och oduglig men fick fortsätta att vara soldat en tid,men han dog i december 1785. JOHAN JOHANSSON NYMAN. Ersattes 30 mars 1786 och var 21 år och var 11 kvarter och 4 tum lång,men han dog 18 januari 1790 och det är helt klart att han dog i samband med kriget i Finland den tiden. NILS OLOFSSON NYMAN. Han insattes o mars 1790 och han var 22 år och var 11 kvarter och 3 tum lång,men tyvärr dog han redan 10 oktober 1790 och givetvis i samma krig. OLOV NILSSON NYMAN. Så blev det hans tur att pröva soldattjänsten och han var 20 år och var 5 fot och 9 tum lång och blev sedan gift,men även för honom blev tjänstetiden kort.han dog 20 september 1808 och i ett nytt krig i Finland. GUSTAV PERSSON NYMAN. Ersattes då i rötan 23 nars 1809 och han var 21 år och var 5 fot och 7 tum lång och blev sedan gift.i motsats till tidigare soldater i rotet fick han länge vara soldat i kompaniet.han kom omedelbart i strid med ryssarna och även i Skellefteå 1809 och sedan kommenderades han till fälttåget i södra västkustn mot Norge 1814-1815.Sedan fick han tjänstgöra en lång tid i hemorten. Han var med i kompaniet ända till 1843 och han fick då avsked och var 58 år med 34 tjänsteår.det skrivs då i G M att han del- - tagit i träffningarna vid Skellefteå 1809 mot ryssarna och sedan i Norska kriget och att han tjänat berömligt och anmäldes till underhåll. GUSTAF LÖFSTEDT NYMAN. Han skulle alltså fortsätta tjänsten i detta rote 16 januari 1844 och han var 21 år och var 6 fot lång och han tjänstgjorde i kompaniet och regementet till 1864.Vid G M 1864 var han ändå sjuk och han fick avsked på grund av läkarbetyg,men han hade tjänat troget och väl och han fick anmälan med underhåll. JONAS EL0V ERIKSSON NYMAN. För honom blev det så att han antogs: i detta rote 8 oktober 1869 och han var 29 år och var 6 fot och 1 tum lång och han tjänstgjorde sedan i kompaniet och blev gift och blev vice korpral,men han fick avsked 1895. 30

ROTE N:O 5. TJÄRBÅGE. BÅGE. BURVIK. Vid indelningsverket 1695 blev knekten för detta rote SVEN TJÄRBÅGE och för honom och andra knektar hände det så mycket fram till 1709, men mönsterrullor i svenska armen 1696-1709försvann genom slaget vid Poltava 1709.Därmed är uppgifterna om dessa soldater mycket begränsade.några allmänna upplysningar därom redovisas här på sida 2. JOHAN TJÄRBÅGE. Han var 23 år och utsände omedelbart till Nymynde 28 maj 1710 och det är helt klart att han dog samma år genom de svåra ryska härjningarna i baltiska staterna det året. JOHAN PERSSON TJÄRBÅGE. Han ersattes i denna rota 1712 och 1713 och han var 24 år 1712 och det nämns att han är enda bonden i hemmet och borde därför ha befriats från knektskyldighet,men han fortsatte att vara knekt och 1718 blev han profoss och därmed överfördes han från denna rota. Rötan blev också vacant en tid. PÄR JOHANSSON TJÄRBÅGE. Insattes i rötan i januari 1720,men han utbyttes i juni 1725. LARS JOHANSSON TJÄRBÅGE. Inbyttes alltså 1725 och var 18 år.han var med i kompaniet 1728. 1735,1740 och blev gift och samtidigt som soldat var han tunnbindare. Sedan blev han också korpral 1744 och transporterades då till 95:te rötan. BENJAMIN SVENSSON TJÄRBÅGE. Han transporterades hit i stället från 95:te rota.det blev alltså ett byte,men han dog samma år eller 1744. NILS NILSSON TJÄRBÅGE. Här blev det så att en av rotebönderna tvingades att bli soldat i rötan.han var 42 år,men han blev lösgiven och före 1747 och rötan var också vacant någon tid. ERIK HANSSON TJÄRBÅGE. Han utbyttes någon gång mellan 1747 och 1748 och han var 16 år 1747. I G M 1757 antecknas det också att han är 26 år med 10 tjänsteår och var gift.sedan kommenderades han till kriget i Pommern och han dog i Pommern 6 maj 1758. NILS JACOBSSON BÅGA.Nytt efternamn. Ersattes 31 augusti 1758 och han var 27 år och troligen sändes han till Pommern.Rötan var vacant 1760 och 1761,men han återkom och var med i G M till 1774 och hans längd var fem fot gch 10 tum.han fick avsked 1774 och han var då 46 år med 21 tjänstår och det noterades också att han var gammal,sjuklig och oförmögen till orders krigstjänst.ingenting nämns om pension,men han fick den nog ändå. JON JONSSON BÅGA. Han insattes i rotet 28 december 1782 sedan rotet hadevarit vacant ända sedan 1774 och Jon var 17 år och var 11 kvarter och 5 1/2 tum lång,men hans tjänstetid blev kort.rotet blev på nytt vacant 1789 och det kan nog förklaras så att han sändes ut till kriget i Finland just då och att han dog där. 31