Innehåll Förord 3 Regler för kompostering 4 Komposteringens grunder 5 Villkor för kompostering 5-6 Det här behövs 7-8 Olika sorters kompostbehållare 9 Så här gör man 10 Det här kan komposteras 11 Det här kan inte komposteras 11 Förord Det var en gång en kompost, men vad hände före och efter? Den här broschyren försöker på ett enkelt sätt beskriva regler för kompostering, vad som går att kompostera, hur man sköter en kompost, olika typer av behållare och vad slutprodukten kan användas till. Helt enkelt en vägledning i konsten att kompostera. Kompostering är naturens eget sätt att bryta ned organiskt avfall och det är en del av det ekologiska kretsloppet. Vid kompostering i en behållare hjälps naturen på traven genom att det skapas bästa möjliga förhållanden för nedbrytningsprocessen. Broschyren är gjord av Agenda 21 och Miljökontoret i Huddinge kommun. Vi och SRV återvinning AB kan ge ytterligare information om så önskas. Lycka till! Felsökningsschema 12 När är komposten färdig? 13 Den färdiga komposten 14 Fler exemplar av denna broschyr kan beställas på tfn 08-535 364 70, fax 08-535 364 95 eller per e-post: miljokontoret@adm.huddinge.se 3
Regler för kompostering Trädgårdsavfall får komposteras på den egna fastigheten. Vid kompostering av matavfall krävs en isolerad och skadedjurssäker behållare. Med det menas att fåglar, flugor eller gnagare inte ska kunna komma åt avfallet eller lockas dit. Behållare ska ha lock. Botten ska vara tät eller ha ett nät som håller gnagare borta. Du måste Anmäla kompostering av matavfall skriftligt till: Miljökontoret Huddinge kommun 141 85 Huddinge Låta SRV återvinning AB (kommunens entreprenör) ta hand om övrigt hushållsavfall Ta hand om kompostjorden Placera, underhålla och sköta behållaren så att olägenhet inte uppstår. Komposteringens grunder Kompostering är naturens eget sätt att omvandla dött material till nya byggstenar som ger liv. Processen pågår ständigt i naturen. Mikroorganismer bryter ned materialet. Avfallet har en komplicerad kemisk struktur. Under förmultningen bryts strukturerna ned till grundämnen som sedan finns i den färdiga kompostjorden. Vid odling kan växternas rötter suga upp grundämnen och använda dem till byggstenar i de växande plantorna. En kompost sköter inte sig själv. Det krävs lite omvårdnad om det ska fungera bra. Det är vanligt att villaägare har trädgårdskomposter. De är relativt enkla att sköta. I denna broschyr beskrivs en blandad hushållskompost. I den kan man blanda nästan allt från växt- och djurriket. Vid kompostering kan hushållsavfallet minska minst en tredjedel. Resultatet av komposteringen blir ett fint jordförbättringsmedel att använda till odlingar. Visste du att Den som bor i en- eller flerfamiljshus och komposterar matavfall kan få reducerad soptaxa. 4 5
Villkor för kompostering Syre Mikroorganismerna behöver syre för att kunna leva. Om syret tar slut börjar avfallet ruttna och lukta illa. Luft måste alltså komma in i komposten och materialet få inte bli för kompakt. Rör om i komposten ibland för att undvika syrebrist. Näring Det gäller att hitta en bra balans mellan kol och kväve i komposten. Kol ger mikroorganismerna energi och kväve är ett viktigt byggnadsmaterial. Blanda kväverikt matavfall med kolrikt trädgårdsavfall (eller strömaterial) för att hålla balansen i komposten. Fukt Mikroorganismerna behöver lagom fuktighet för att fungera. Med lagom menas att komposten ska kännas som en urkramad svamp. För mycket vatten tränger bort syre med risk för förruttnelse och med för lite vatten i komposten avstannar förmultningen. Det här behövs Kompostbehållare Teoretiskt sätt kan man lägga avfallet i en hög på marken och vänta in den naturliga nedbrytningen, men i Huddinge säger reglerna att man måste använda kompostbehållare. I behållaren skapas en mycket bättre arbetsmiljö för mikroorganismerna. En behållare ger många fördelar: Effektivare och snabbare nedbrytning Ovälkomna gäster såsom råttor hålls borta Lättare att lägga i avfallet och ta ur kompostjorden Mer hygieniskt och man slipper obehaglig lukt Kompostbehållare finns i olika utförande och storlekar. Det är en fördel att ha två fack som används växelvis. Man kan också ha två komposter. Läs mera på sidan 9. Värme En fungerande kompost blir varm, ibland upp till 70 grader (helst bör temperaturen inte gå över 40 grader). Det är kroppsvärme från flera miljarder hårt arbetande mikroorganismer som höjer temperaturen. När komposten börjar bli färdig sjunker temperaturen. Det är dock inte bra om komposten blir för varm, då kan den steka sig själv till döds. Man kan se det då mitten av komposten blir alldeles vit men ytterdelarna är dåligt nedbrutna. Det är ett tecken på en för luftigt lagd och därför för näringsrik kompost. En för varm kompost medför kväveförlust. Rör om och tillsätt gammal kompostjord. 6 7
Olika sorters kompostbehållare Strömaterial Strömaterial används för att täcka avfallet. Strö suger åt sig vatten, förbättrar luftigheten och binder kvävet. Det gör nedbrytningen effektivare och förhindrar dålig lukt och förekomst av flugor. Det går åt ungefär 1/3 så mycket strö som avfall. Är avfallet mycket blött är det bra att ta lite extra strö. Som strömaterial kan man använda: Torra löv och barr (undvik ek- och boklöv) Färdig kompostjord Flisat torrt trädgårdsavfall Hö och hackad halm Sågspån, kutterspån och hyvelspån Bark- och torvmull Cellulosafibrer Annat som behövs Grep att röra om komposten med. Vattenkanna för att vattna komposten om den blir för torr. Kärl med lock för köket, att lägga matavfallet i. Öppen behållare Används vid kompostering av trädgårdsavfall. Vattna komposten om den blir för torr så att inte processen avstannar. Täck komposten vid mycket regn så att inte näringsämnena lakas ut. Behållaren bör vara 100 l/100 m 3 tomtyta. Sluten behållare Det finns både stillastående och roterande behållare. Den roterande syresätts genom att man vevar runt den. Den stillastående måste röras om till exempel med en grep. Behållarna finns i varierade priser och storlekar. Behållaren måste vara skadedjurssäker för kompostering av matavfall. Om behållaren är isolerad går nedbrytningen fortare. Behållaren behöver rymma cirka 50 l/person Maskkompost Den kan man ha inomhus, i ett förråd eller garage för kompostering av matavfall. Om komposten fryser eller blir för varm så dör maskarna. Maskar kan man köpa från lantbrukare som har gamla dyngstackar eller från speciella maskodlare. Maskarna lever i cirka 3 år och förökar sig 100-tals gånger per år. I maskkomposten är det extra viktigt med jämn fuktighet och finfördelat material. Maskarna trivs bäst om man inte rör om i behållaren. 8 9
Så här gör man Komposten trivs bäst i ett skuggigt hörn på plan mark i trädgården. Fråga gärna grannen först om du tänker ställa den nära tomtgränsen. Naturligtvis är det bra om den är så lättåtkomlig som möjligt - även när det är vinter och mörkt. Börja med att lägga lite ris eller kvistar i botten på behållaren så att luft kan komma in underifrån. Grunda sedan med lite gammal kompostjord eller löv. Sedan är det bara att sätta i gång. Tips Hellre ofta och lite än sällan och mycket av avfallet Rör om i komposten varje gång du är där Varva med olika sorters avfall Fördela materialet i mindre delar, det gäller speciellt kött, fisk och skaldjur Tillsätt strömaterial varje gång köksavfall läggs i komposten. 1/3 så mycket strö som avfall brukar vara lagom Det här kan komposteras Trädgårdsavfall Frukt och grönsaksrester Fiskrens, kött och vissa skaldjur Hushållspapper, servetter och kaffefilter Kaffe- och tesump Ägg och äggskal Mjölkprodukter Mjöl, ris och pasta Övrigt finfördelat matavfall Det här kan inte komposteras Aska eller kalk Blöjor Konstfiber, läder- eller gummivaror Olja, bensin, lösningsmedel, målarfärg, bekämpnings- och desinfektionsmedel, mediciner, batterier eller annat farligt avfall Papper som är överdraget med plast, vax och dylikt Plast, glas eller metall Tobaksfimpar, snus eller städdamm 10 11
Felsökningsschema Det luktar ammoniak! Kvävehalten har blivit för hög. Tillsätt kolrikt material såsom sågspån, halm eller papper och rör om. Det luktar illa! Det har troligen blivit syrebrist på grund av att komposten blivit för kompakt eller för blöt. Sågspån och torv suger upp vätan bäst, grenar och annat grovt material luckrar upp. Blanda i och rör om ordentligt. Det händer ingenting! Det kan bero på flera saker: För kallt: Isolera komposten. Fyll på med avfall ofta. För lite avfall: Fyll på med mera material. Komplettera med material från tomten om inte köksavfallet räcker. Dålig ventilation: Tillsätt grövre strö, vattna och blanda om. Se till att luft kommer in i behållaren. För lite kväve: Tillsätt kväverikt avfall, till exempel färskt gräs eller matavfall. Komposten börjar bli färdig: blanda om materialet och om temperaturen inte stiger så är det klart. När är komposten färdig? Det tar upp till två år för en kompost att bli färdig beroende på typ av behållare, kompostmaterial och hur den sköts. Öppen kompost, utsatt för väder och vind ca 1-2 år Behållare med skyddande väggar och lock ca 1 år Isolerad behållare med sidor och lock ca 3-7 mån. Det bästa sättet att bedöma om en kompost är färdig är att använda sina sinnen. Färdig kompost utmärks av: Mörk färg Luktar jord Kornig, jordliknande konsistens Har samma temperatur som omgivningen Insekter i komposten! Myror: Komposten är torr. Vattna försiktigt och rör om. Flugor: Rör om i ytskiktet och täck ordentligt med strö 12 13
Den färdiga kompostjorden Den färdiga komposten ser ut som jord och kan användas på många olika sätt: Gödning: Sprid blandningen i 1-2 cm lager ovanpå gräsmattan eller runt buskar. Det kväver både ogräs och ger näring. Svårodlade jordar blir bördigare. Jordförbättring: Sprid komposten i ett 10-30 cm tjockt lager på jorden för att sedan blanda och gräva ned den. Blanda inte djupare än 10-15 cm. Om komposten blandas i på våren är det viktigt att det görs några veckor innan det ska planteras i jorden. Planteringsjord: Blanda en del kompost med fem delar jord. 14
Agenda 21 och Miljökontoret Huddinge kommun 141 85 Huddinge Tfn 08-535 364 70 Fax 08-535 364 95 e-post: miljokontoret@adm.huddinge.se Text Johanna Pettersson. Illustrationer Pia Töresson och arkivbilder Huddinge kommuns tryckeri 2001