Att kompostera själv

Transkript

1 Att kompostera själv

2 Egen kompost enklare än du tror Ingenting försvinner som bekant. Det enda vettiga sättet är därför att kompostera hushålls- och trädgårdsavfallet och låta det ingå i ett naturligt kretslopp. Då tillverkar vi något som är användbart för oss själva samtidigt som vi återför värdefull näring och mull till jorden. Kompostjord är nämligen ren livskraft för allt vi odlar. Det är inte svårt att få ihop tillräckligt med kompostjord för att åstadkomma växtglädje i rabatterna, grönsakslandet eller balkonglådan. Ett hushåll på fyra personer samlar ihop cirka 20 liter biologiskt hushållsavfall i veckan, det blir cirka 1000 liter komposterbart material under ett år. Av detta blir det 250 liter fin, färdig kompostjord. Om du komposterar ditt hushållsavfall kan du också begära så kallad utglesad sophämtning och få lägre avfallstaxa, läs mer på sid 5. Även i en liten trädgård blir det tillräckligt med gräsklipp, kvistar, löv och annat växtmaterial för att det ska löna sig att kompostera. En enkel trädgårdskompost förvandlar avfallet till värdefull kompostjord. Innehåll: Varför kompostera? Sid 4 Kompostering av hushållsavfall Sid 5 Problem med hushållskomposten? Sid 10 Trädgårdskompostering Sid 12 Problem med trädgårdskomposten? sid 14 Eftermognad och odling Sid 15 Man kan kompostera hushållsavfall och trädgårdsavfall var för sig, eller tillsammans. Läs vidare så får du veta hur det går till! 2 3

3 Varför kompostera? Den som komposterar får en vackrare trädgård och bidrar till en sundare värld eftersom växter, jord och vatten mår bättre av gödning med kompostjord än av handelsgödsel. Dessutom är det enklare och billigare! Den som komposterar minskar hushållsavfallets vikt med cirka hälften! Förutom att värdefull näring återförs till jorden och växtligheten, minskar mängden avfall som måste tas om hand genom förbränning eller på annat sätt. Recept för en lyckad kompost Principen för kompostering är lika gammal som livet här på jorden. I naturen omvandlas dött organiskt material till näringsrik mull utan någon medverkan från människan. I komposten försöker vi efterlikna och påskynda den processen. En lyckad kompostering förutsätter en lämplig materialblandning så att de aktiva mikroorganismerna får rätt blandning av syre, kol, kväve och vatten. Kompostering av hushållsavfall Man räknar med att cirka hälften av hushållsavfallet består av sådant som kan komposteras. Alla livsmedel kan komposteras i rått eller tillagat skick. Även en del annat från hushållet hör hemma i komposten, t ex kaffesump, teblad, filterpåsar och hushållspapper. Läs mer på sid 8. Om du komposterar ditt hushållsavfall kan du begära så kallad utglesad sophämtning och få lägre avfallstaxa. Anmäl till Kretsloppskontoret att du ska kompostera, samtidigt kan du ansöka om tillstånd för utglesad sophämtning. Blankett beställs på tel eller hämtas från trumman snurras. Nackdelen är att en fylld behållare kan vara tung att rotera. Kompostbehållare har vanligen ett enda fack. Bygger man behållaren själv kan man gärna göra fler fack, ett som man fyller på i och ett eller flera där komposten får eftermogna. Syre/Luft Organismerna som arbetar i komposten är beroende av syre därför måste det finnas luft i komposteringsmaterialet och möjlighet till luftväxling i komposten. Syrebrist ger dålig lukt i komposten. Materialblandning Organismerna måste ha kol och kväve i en väl avvägd blandning för att kunna arbeta. Kol finns i flis, torra löv och sågspån. Matrester och färskt grönt gräs är kväverikt. Värme Nedbrytningen sker effektivast i C. Den temperaturen är fullt möjlig att uppnå i den egna hushållskomposten om man ventilerar och tillför syre genom att röra runt ofta. Vatten Fukthalten är lika viktig som luftgenomströmningen i en kompost eftersom mikroorganismerna slutar bryta ned kompostmaterialet om de inte får den fuktiga miljö de behöver. För hög fukthalt kan dock leda till förruttnelse. Hur börjar man? Först av allt skaffar man en kompostbehållare. Det viktigaste är att behållaren är sluten för att hindra skadedjur att ta sig in. Det vill säga behållaren ska ha både lock, väggar och botten. Bottendelen kan vara av nät men hålen får inte vara större än 7 mm i diameter. Behållaren bör också ha 3 5 cm tjock isolering och lufthål. I en vanlig stillastående behållare rör man om i komposten då och då för att fullgod ventilation och jämn kompostering ska erhållas. Det finns också rörliga behållare där innehållet luftas genom att Isolerad eller oisolerad behållare? Ska du kompostera året runt bör du välja en isolerad behållare, en sk varmkompost. 4 5

4 Varmkomposten, som är en sluten behållare med 5 7 cm isolering eller mer, klarar vanligen att hålla nedbrytningsprocessen igång även under vintern och kan därför användas hela året. Men vid ihållande kyla kan även en varmkompost frysa. Öppna inte locket i onödan och rör inte om mer än nödvändigt när det är kallt ute. En glödlampa under locket eller en frigolitskiva ovanpå kan hjälpa till att hålla komposten frostfri. Nedbrytningen sker i den varma kärnan. Temperaturen i en varmkompost kan nå upp till 70 C men stannar vanligen på 50 C. I en oisolerad kompost avstannar processen under vintern när innehållet fryser. Hur stor kompost krävs? Satsa på en behållare modell större. En stor kompostbehållare fryser inte heller så lätt på vintern. En isolerad kompost bör rymma minst 50 liter per person. Är den oisolerad bör den vara större, cirka 100 liter per person, eftersom det krävs utrymme om innehållet fryser. Ska du samkompostera hushålls- och trägårdsavfall ska behållaren vara ännu större. Materialet minskar i volym under komposteringen. 100 liter hushållsavfall och strö blir cirka 25 liter färdig kompostjord. Att köpa kompostbehållare De typer av kompostbehållare som beskrivits här finns att köpa i de flesta större varuhus och järnaffärer samt byggvaruhus. Sök gärna på Internet, en del tillverkare säljer per postorder. Kompostbehållare visas hos Ekocentrum i Göteborg, se telefonkatalogen eller Det här kan du lägga i hushållskomposten Alla slags livsmedel, råa och tillagade Kaffe- och tesump Filterpåsar Äggskal Skal från skaldjur Blött hushållspapper Ofärgade servetter Pappersnäsdukar Kutterspån från små husdjur Snittblommor Krukväxter, blomjord Äggkartonger Det här ska du inte lägga i hushållskomposten Fimpar Tobaksaska Snus Innehållet i dammsugarpåsar Blöjor Bindor Tyg Kalk Gyttja Lera Stora mängder vedaska Grillkol Kattsand Dags att börja påfyllningen Oavsett vilken typ av behållare du skaffar bör du tänka på att placera den i skugga eller halvskugga och så att dålig lukt inte kan leta sig in i bostaden eller störa grannarna. Det ska vara lätt att komma åt att fylla på och lätt att tömma den. När behållaren är på plats är det dags att börja kompostera. Men först ska du ta en titt i köket. Planera inredningen eller disponera om utrymmet i köket så att du kan hantera det biologiska avfallet på ett praktiskt och bekvämt sätt. Använd en spann eller glassbytta som du tömmer i kompostbehållaren utomhus. Det ska vara enkelt och hygieniskt! Våren eller sommaren är lämpligaste tiden för att börja kompostera. Starta själva komposteringen med att lägga ett rejält lager tunna kvistar i botten så att syre kommer till underifrån. Har du tillgång till kompostjord, stall- eller hönsgödsel kan du med fördel blanda i lite eftersom det snabbar på att nedbrytningsprocessen kommer igång. Sen är det bara att fylla på med hushållets komposteringsbara avfall. Det är bättre att lägga i lite material ofta, än mycket material sällan. Det finns särskilda kompost- 6 7

5 aktivatorer att köpa i handeln, men dessa klarar man sig utan. Det är viktigt att finfördela hushållsavfallet särskilt äggskal, ben, bröd, rotfrukter och citrusskal innan det hamnar i kompostbehållaren. Det underlättar arbetet för mikroorganismerna och påskyndar komposteringsprocessen eftersom de får bättre fäste och fler angreppsytor. Alla kompostbehållare som står på marken får besök av maskar som hjälper till med omblandningen av kompostmaterialet. Blanda med torrt strömaterial För att komposteringsprocessen ska fungera bra ska hushållsavfallet blandas med så kallat strömaterial som minskar flugor, lukt och fukt. Det kan vara gräsklipp, sågspån, sönderrivet tidningspapper och äggkartonger, hyvelspån, hackat hö och halm, okalkad, ogödslad torvmull, torra löv, flis eller finfördelat trädgårdsavfall. OBS! Använd inte spån från impregnerat och målat trä eller från spånskivor. Snåla inte med strömaterialet! Proportionerna ska vara minst 1/4 strömaterial till 3/4 hushållsavfall. Täck matresterna med strömaterial direkt så hålls flugorna borta och du har förberett för nästa gång. Rör om! Det är av största vikt att röra om och tillföra syre till komposten, minst en gång i veckan, eftersom syrehalten går ner när komposten sjunker ihop. Det finns specialverktyg för detta, men man kan också använda en pinne, trädgårdsspade eller grep. När är komposten färdig? Den mest effektiva fasen av komposteringen inträffar i början då temperaturen är hög, ända upp till 70 C. För att bedöma aktiviteten i kompostbehållaren kan du sticka ner en pinne i mitten och känna efter om den blir varm. Du märker att nedbrytningsprocessen börjar bli klar genom att temperaturen sjunker. Men se upp! Att komposten är sval behöver inte alltid tyda på att den är färdig; det kan istället vara brist på syre eller vatten som fått temperaturen att sjunka. Läs mer om felsökning på sid 10. En färdig kompost känns igen på att den är mörk och "smulig" till konsistensen. Den påminner om jord och luktar faktiskt gott. Då är det dags för komposten att eftermogna. Det tar 2 3 månader och är lämpligt att göra i en behållare med lock eller direkt på marken. Täck med plast eller presenning för att regnvatten inte ska laka ur näringen. Grövre delar kan tas bort och läggas i en ny kompostomgång eller myllas ner under t ex buskar. Färdig kompostjord kan förvaras i en hög på marken, täckt med plast eller presenning, eller packas i säckar för längre tids förvaring. Kompostjord kan aldrig bli för gammal för att användas. Det enda som händer är att eftermognadsprocessen fortsätter. Börja om från början När du tömt komposten och ska börja om på nytt lägger du först kvistar i botten och sedan fortsätter du med ett lager gammalt material från förra omgången innan du börjar fylla på med nytt material. Läs på sid 15 hur kompostjorden ska blandas ut före användning. Låt maskar göra jobbet! Den som inte har tillgång till plats utomhus kan ändå kompostera sitt biologiska avfall genom att använda en maskkompost. Maskkompost kan ordnas i en låda av trä eller frigolit med lufthål som kan placeras såväl inom- som utomhus. Ska maskkomposten stå ute bör den vara mycket välisolerad för att fungera även under vintern. Källare eller garage är bra ställen om du vill ha den inomhus, idealtemperaturen är C. Hur många maskar krävs? Lådans volym beräknas efter 50 liter per person. Vid full drift bör maskantalet vara 750 st per person, men vid starten går det bra med betydligt färre eftersom maskarna fortplantar sig snabbt. Speciella kompostmaskar köps lättast per postorder, en sökning på Internet ger många träffar. Maskarna gör näring av matrester I en maskkompost sker nedbrytningen av avfallet med hjälp av mikroorganismer, precis som i alla komposter. Maskarna omsätter stora mängder biologiskt avfall på kort tid och hjälper till med omblandningen och efterarbetet av kompostmaterialet. Favoritmaten är allt organiskt avfall. Stora mängder citrusskal eller rabarberblad bör dock delas upp i mindre portioner. Belöningen för pysslet med maskkomposten är en mycket energirik jord för både trädgård och krukväxter. 8 9

6 Problem med hushållskomposten? Komposter kan drabbas av oväntade problem. Oftast är det obalans i innehållet som gör att det börjar lukta illa eller att nedbrytningsprocessen avstannar. Här nedan beskriver vi de vanligaste problemen och föreslår hur de ska lösas. Dålig lukt Komposten är för blöt eller kompakt och har börjat ruttna istället för att förmultna. Det kan också bero på att komposten är för kväverik. Åtgärd: Se till att luft kan cirkulera genom behållaren. Luckra innehållet och blanda i torrt strömaterial som innehåller kol, t ex flis, spån och finfördelade kvistar, det balanserar det blöta. Ammoniaklukt Komposten är för kväverik. Åtgärd: Tillsätt omedelbart mer strömaterial som innehåller kol, t ex flis, sågspån eller finfördelade kvistar. Glöm inte att blanda om riktigt ordentligt. Läckage av illaluktande vatten Lakvattnet i sig är inget problem; det kan användas som gödning åt buskar och trädgårdsland. Åtgärd: Blanda ner torrt strömaterial som suger upp vattnet. Rör om ordentligt. Flugor och larver Den vanligaste förklaringen till att flugor förökar sig i komposten är att man snålat med strömaterialet så att flugorna kunnat lägga ägg i matavfallet. Åtgärd: Täck komposten med ett lager blöta tidningar. Torka rent locket och kanterna från matrester, larver och ägg. Lägg därefter på ytterligare ett lager våta dagstidningar och se till att det täcker ut i kanterna. Denna tätning av komposten ska sitta kvar i 14 dagar och gör att flugor och ägg dör. Under tiden kan man fylla på nytt avfall ovanpå, men det är viktigt att lägga strö på matavfallet annars frodas flugorna igen. Efter två veckor kan man riva sönder tidningarna och blanda ner dem i komposten. Blir det då inte riktigt varmt kan man ge komposten en gödselkur. Vid smärre flugproblem kan ett flugpapper på lockets insida eller lite hett vatten räcka. Använd aldrig bekämpningsmedel! Gnagare av olika slag Det är hål i kompostbehållaren. Åtgärd: Se till att inga hål större än 7 mm finns i behållaren. Täck avfallet så att inte lukten drar till sig djuren. Låt också behållaren stå fritt och på plan mark så att mössen inte kommer in underifrån. Det är viktigt att alltid hålla locket stängt. Det händer inget i komposten Om processen avstannat kan det bero på flera olika saker: Processen är klar. Åtgärd: Blanda om ordentligt och se om processen kommer igång igen. Lägg annars komposten för eftermognad. Kvävenivån är för låg. Åtgärd:Tillsätt färskt gräsklipp och matavfall för att höja kvävenivån. Det är för torrt. Åtgärd: Vattna försiktigt. Det behövs mer nytt material i behållaren. Åtgärd: Fyll på med mer biologiskt avfall och strömaterial. Syre saknas. Åtgärd: Blanda runt innehållet rejält, se till att luft kan cirkulera in och ut ur behållaren. Det är för kallt i behållaren pga dålig isolering. Åtgärd: Lägg en frigolitskiva ovanpå innehållet och en dunk med varmvatten i behållaren, svep in den i mattor, dra fram en elkabel och häng ner en glödlampa (tänk på elsäkerheten!). Ett annat knep att få fart på förloppet vintertid är att tillsätta lite urin eller stallgödsel

7 Trädgårdskompostering Du som är villaägare rekommenderas att anlägga en trädgårdskompost i ett hörn av din egen trädgård. Det finns flera skäl: Det är enkelt och kräver varken tillstånd eller särskild utrustning, det är bara att sätta igång. För det andra är det ett utmärkt sätt att bli av med kvistar, ris och löv och för det tredje blir du självförsörjande på gödning till rabatter och odlingar. Välj ut en skuggig och lite skyddad plats av trädgården men inte alldeles bredvid ett stort träd, särskilt inte poppel, pil eller sälg, eftersom rötterna kan växa in i komposten. Köp färdig eller bygg själv Det finns flera typer av trädgårdskomposter. Kallkompost är en sluten behållare utan isolering som finns i varierande storlekar och prisklasser i handeln. En öppen låda av träplankor med två eller tre fack bredvid varandra är också en enkel och bra variant för trädgårdskompostering. Påfyllning i ett fack, mognande kompost i det andra och färdig kompostjord i det tredje facket. Se till att det är cirka 1 cm springa mellan plankorna. Täck gärna med fiberduk, det skyddar mot vindburna ogräsfröer. Den här modellen bygger man ganska enkelt själv. Ritningar finns i fackböcker på biblioteket, sök också på Internet. Använd aldrig tryckimpregnerat virke till komposter! Lägg trädgårdsskräp i botten Grunda komposten med cirka 10 cm luftigt material såsom kvistar eller häckklipp. Fyll sedan på efter hand med gräsklipp, fallfrukt, löv, blast och rens från rabatter och odlingar. Vattna försiktigt vid varje påfyllning. Grovt material ska sönderdelas, har du mycket grova grenar kan det vara idé att satsa på en kompostkvarn. Vattna lite extra om komposten verkar torr och gräv om komposten rejält en gång om året. Blanda för bästa resultat För att komposteringsprocessen ska lyckas måste man blanda kolrikt material (flis, torra löv, kvistar) med kväverikt material (gräsklipp, frukt, grönsaker). Nedbrytningen tar minst ett år och under vinterperioden avstannar förmultningen helt eftersom materialet fryser. Det här kan du lägga i trädgårdskomposten Finfördelat ris Löv Blad Gräsklipp Blast Ogräs som torkats väl Rens från rabatter och odlingar Fallfrukt Sågspån Kutterspån Flis Halm Hö Mossa Djurgödsel Tång Sjögräs Jord från krukor och lådor Det här ska du inte lägga i trädgårdskomposten Sjuka växtdelar Fröbärande ogräs Grova grenar Stora mängder vedaska Grillkol Kalk 12 13

8 Problem med trädgårdskomposten? Processen i trädgårdskomposten liknar den nedbrytning som ständigt pågår i naturen runt omkring oss. När vi samlar trädgårdsmaterial på hög för kompostering kan det ibland uppstå problem. De flesta kan lösas ganska enkelt. Eftermognad och odling Lönen för all din möda kan tyvärr bli en besvikelse när du tömmer behållaren för första gången och med spänning betraktar det som skulle bli fin kompostjord. Innehållet ser inte alls ut som du tänkt dig och det översta lagret är inte ens i första nedbrytningsstadiet. Sniglar Miljön i komposten är snigelvänlig, trädgårdskomposten kan vara som ett drivhus för sniglar, framför allt mördarsniglar. Åtgärd: Om man har oturen att hysa mördarsniglar på sin tomt bör man avstå från trädgårdskompost. Andra sniglar i rimligt antal kan plockas bort för hand. Man kan också gillra ölfällor eller lägga en ring av vedaska eller släckt kalk runt komposten. Myror Myrorna trivs i en torr kompost, men de gör egentligen ingen skada. Åtgärd: Vattna eller flytta behållaren om den står torrt och soligt. Läckage av illaluktande vatten Lakvattnet i sig är inget problem; det kan användas som gödning åt buskar och trädgårdsland. Åtgärd: Lufta kompostmaterialet, det kan ha börjat ruttna. Gnagare av olika slag Åtgärd: Vänd runt materialet så att ev bon förstörs. Tänk på att matrester drar till sig råttor och möss! Flugor och larver Åtgärd: Komposten innehåller något som attraherar insekterna, blanda runt materialet. Lägg aldrig matrester i en öppen trädgårdskompost! Det händer inget i komposten Om processen avstannat kan det bero på flera olika saker: Processen är klar. Åtgärd: Kolla att inget grovt material finns kvar. Lägg komposten för eftermognad. Kvävenivån är för låg. Åtgärd: Tillsätt färskt gräsklipp. Det är för torrt. Åtgärd: Vattna försiktigt. Syre saknas. Åtgärd: Blanda runt innehållet rejält, se till att luft kan cirkulera. Lugn, allt är i sin ordning. Efter några månaders eftermognad (se sid 8) kommer resultatet du väntat på. Det ser ut och luktar som fin mörk mylla och ska kännas som en urkramad tvättsvamp i handen. Bättre jord Kompostjorden tillför mullämnen som hjälper jorden att inte torka ut så lätt samtidigt som den tillför viktiga näringsämnen som får växterna att må bra. Tunga lerjordar blir lättare och växterna trivs bättre, särskilt om man tillsätter 1 dl torkad hönsgödsel till 10 liter kompostjord. Friskare växter Fördelen med kompostjord är att näringen utsöndras successivt under en längre tid och att den också ger växterna ett visst skydd mot jordbundna sjukdomar. Grönsaker, bär och blommor För att göra nytta i rabatterna eller trädgårdslanden måste kompostjorden blandas med vanlig jord. Man kan gödsla i till exempel grönsakslandet genom att mylla ner 5 10 cm kompostjord. Bästa tiden är mars maj. För att så, plantera om eller driva upp småplantor kan man använda en blandning av hälften trädgårdsjord och hälften sållad kompostjord. Gurkor och squash behöver mycket gödsel, de kan med fördel planteras mitt i den eftermognande öppna komposten. När du planterar sommarblommor i balkonglådan tar du 1/2 kompostjord och 1/2 annan jord. Den näring du tillför balkongväxterna kan behöva fyllas på under växtsäsongen. Topdressa gräsmattan med 1 cm outspädd, sållad kompostjord eller blanda eventuellt med en tredjedel sand. Det är viktigt att kompostjorden är klar när man börjar använda den annars kan stor del av näringen rinna bort med regnet. Ej färdig kompost konkurrerar också med växterna om syret i jorden vilket får växterna att må dåligt. Ha tålamod! 14 15

9 , 5000 ex, Kretsloppsnämnden i Göteborg Kretsloppsnämnden är en politiskt tillsatt nämnd som driver på och underlättar kretsloppsanpassningen i Göteborgs Stad. Kretsloppsnämnden har det övergripande ansvaret för: avfalls- och va-planeringen den framtida kretsloppsanpassningen av Göteborg. förslag till avfalls- och va-taxor. upphandling och uppföljning av avfallshanteringen i Göteborg. miljöåtgärder vid nedlagda deponier på kommunal mark. avtal med va-nämnden om vatten och avloppshantering. samhällsinformation om avfall, vatten och avlopp. Vi finns på Postgatan 16. Om du vill skriva till oss är adressen: Kretsloppsnämnden, Box 11192, Göteborg. Kundservice, avfalls- och va-frågor: telefon måndag, tisdag, torsdag och fredag kl , onsdag , fax E-post: kundservice@kretslopp.goteborg.se Webbplats: