FRISK I NATUREN. Nordiskt samverkan för en hållbar framtid

Relevanta dokument
Frisk i natur et felles nordisk prosjekt

Frisk i natur et felles nordisk prosjekt

Frisk i naturen. Ett nordiskt projket. Lisa Bergström och Harald Tronvik. TemaNord 2012:522

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Sveriges elva folkhälsomål

Strategi för barn och unga i Norden

Strategi för Kulturrådets arbete med

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Friluftsliv för alla. Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Förebygg.Nu Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Terrestra ekosystemgruppens arbete med friluftsliv Nordiska ministerrådet Jannica Pitkänen Brunnsberg, Oslo

Friluftsliv och naturupplevelser

Verksamhetsplan för Svenskt Friluftsliv Bilaga 6

Välfärds- och folkhälsoprogram

Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder

Strategi för fysisk aktivitet barn och unga

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Remiss Regional folkhälsomodell

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

Mötesplats social hållbarhet

PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK. Sveriges ordförandeskap 2018

En god hälsa på lika villkor

Planeringsdag. Grand hotell Alingsås

forskare, 95 länder. Hälsoundersökning av planeten. Hur mår ekosystemen? Deras betydelse för mänsklig välfärd? Negativ utveckling

för psykisk hälsa och

Folkhälsopolitiskt program

Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Friluftsliv för folkhälsa

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Friluftsfrämjandet GUIDAR SMÅ OCH STORA ÄVENTYR, SEDAN 1892

Verksamhetsinriktning

Lisa Yngvesson Förskolechef. Prästakullens förskola.

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Projektbeskrivning (hela projekttiden)

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Äldrepolitiskt program

Mer harmoni Mindre stress

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Internationella perspektiv på morgondagens funktionshinderspolitik

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Bevara barnens skogar

Social hållbarhet i ledning och styrning

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Program för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018

Värdelyftet Framtidens primärvård

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län

Lokalt projekt 1 jan juni 2011

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Skolprestationer förbättras av utomhusundervisning

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

April FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

God och jämlik hälsa Kra1samling fullföljda studier

NVL och nätverkande i Norden. Antra Carlsen, huvudkoordinator

20 år av genderspecifik drogpreventionden interaktiva Bellametodiken.

Social- och hälsoområdet

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Folkhälsokommitténs handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2018

Exempelsamling Logikmodeller

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Brug och förvaltning av nordiska havsområden i dag och imorgon. Miljöhandlingsprogram och havet.

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Strategi för ökad fysisk aktivitet

Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden Emina Cejvan, (m), Barn- och ungdomsnämnden

Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Vårt uppdrag att stärka och utveckla folkhälsan

Handlingsplan Antagen av kommittén

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Temagrupp barn och unga

Transkript:

Folkhälsostämman 2012 Folkhälsa för en hållbar framtid! FRISK I NATUREN Nordiskt samverkan för en hållbar framtid Projektledare Lisa Bergström Friluftslivets fellesorganisasjon, Norge /Sverige www.friskinaturen.org lisa@frifo.no + 46 (0) 70 268 80 10

Huvudproblematik Varför nyttjas inte friluftslivets resurser mer i folkhälsoarbetet inom Norden?

Tre viktiga partners utgör referensgruppen 0% Natur/miljö sektorn 33% Hälsosektorn 34% Friluftlivs org. 33%

Helsedirektoratet FRIFO Friluftsrådenes Landsforbund Direktoratet för Naturförvaltning Statens Folkhälsoinstitut Svenskt Friluftsliv Naturvårdsverket Sundhetsstyrelsen Friluftsrådet Naturstyrelsen Institutet för hälsa och välfärd Suomen Latu Ry (friluftsorganisation) Helsedirektoratet SAMUT (friluftsorganisation) Department for Natural Resources

Organisation Kunskapspartners, bra kontakter/nyckelpersoner Referensgrupp FRIFO finansierat av Nordiska ministerrådet

Projektet har sin förankring i 1. Ett bättre liv genom mat och motion en Nordisk handlingsplan för bättre sundhet och livskvalitet genom mat och fysisk aktivitet. Där konstaterades (nov 2005) att; 50 % av innvånarna i Norden följer inte rekommendationen för fysisk aktivitet dagligen 40 % av den vuxna befolkningen är överviktig Närmare 20 % av barn och unga är överviktiga Det råder stora sociala skillnader Kostnad för denna ohälsa är ca 1 2% av BNP Det finns lite dokumentation/forskning på området 2. Nordisk miljöhandlingsprogram 2005 2008 och 2009 2012. Nordiska ministerrådet vill se följande: Öka kunskapen och synliggörande av lanskapets och kulturarvets betydelse för god livskvalitet. Stimulera till ett miljövänligt friluftsliv för nya och gamla friluftsaktörer Synliggör och dokumetera kopplingen mellan friluftsliv och hälsa. Bidra genom samarbete till att den europeiska lanskapskonventionen blir genomförd.

FEM mål 1. Utveckla och synliggör Nordisk friluftspolitik med tydlig folkhälsoprofil 2. Etablera kontakter mellan friluftsorganisationer, hälso- och miljösektorn i varje land och med relevanta kommittéer inom Nordiska ministerrådet. 3. Delge goda exempel 4. Förmedla relevant forskning och dokumentation begripligt 5. Bidra med att minska sociala olikheter i folkhälsan låga trösklar.

FYRA fokusområden Utomhuspedagogik Förebyggande och behandlande hälsovård (FaR) Grönområden i städer/fysisk planläggning Psykisk hälsa

Huvudfokus för projektet Kunskapsplattform www.friskinaturen.org Verktyg Nätverk Goda exempel Evidencebaserad forskning Kunskapspartners Nyckel personer EBIC/ Framtidens forskning Goda argument folder Power P.P. Film? En Nordisk handlings plan.. Ngo s /Hälso & miljö sektorn Olika yrkeskategorier Nordens länder sins emellan Nordiska ministerrådet Internationellt (Healthy park, healthy people, Gapa, EUPHA etc)

Målgrupper Politiker/ beslutsfattare Nordiska Ministerrådet ----------------------------------- Landskapsarkitekter Pedagoger (skola, förskola) Medicinare (FaR) /vård personal Folkhälsovetare Allmänheten

Varför friluftsliv? www.friskinaturen.org Naturen har lugnande, stärkande och läkande effekter på oss. En aktivitet som är livslång Gratis Blodtrycket sjunker i naturen Naturen ger simulans av hjärnan Naturen i sig reducerar stress Naturen ger ökad koncentration Naturen ger mer D vitamin Naturen gör att du rör dig MER Naturen ger bättre återhämtning, förbättrad motorik Motverkar demens Friluftsliv/hälsa och miljö stark koppling mm

Förhoppningar Att öka den politiska uppmärksamhet kring friluftslivsfrågor Att vi ökar medvetenheten kring kopplingen ; friluftsliv hälsa - miljö Att öka förståelsen för att aktiviteter med förebyggande ansatser och på friluftsliv är samhällsekonomin försvarbart. Att den dokumentation, som i kölvattnet av projektet, snart finns på PDF ( www.norden.org ) används. Att projektet kan stimulera till ett Nordiskt krafttag för att nyttja den potiential som finns i friluftslivet /naturen både för miljön och folkhälsans skull. Att Nordiskt ministerråd ställer sig bakom en egen Nordisk handlingsplan för friluftsliv och folkhälsa 2013

E-BIC = (En nordisk) Evidens baserad informationscentral Innehåll? NY forskning kring Natur och hälsa & best practis Varför? Öka synergi effekterna, tillgängligheten och göra forskningen enklare att ta till sig. Anledning? Forskningen sker delvis isolerat Forskningen publiceras i former som inte är tillgängliga för alla

www.friskinaturen.org