TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bergs kommun inklusive åren 2007, 2009, 2011-2012. Foto: Bergs kommun

Relevanta dokument
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömsunds kommun inklusive åren och 2011

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren * *Resultatet för år 2013 är reviderat

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Blekinge inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kinda kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen Inklusive åren

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömsunds kommun inklusive åren , 2011 och 2013

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2017 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömsunds kommun inklusive åren 2009, 2011, 2013 och 2015

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren

RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren

TEM 2016 ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tanums kommun inklusive åren 2008 och 2012

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Södertörn. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eda kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2015 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

TEM 2013 BODEN BODEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun Inklusive åren

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun Inklusive åren

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län Inklusive åren

TEM 2017 SOLNA SOLNA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Solna Stad Inklusive åren 2010 och

TEM 2016 ARVIDSJAUR ARVIDSJAUR Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren

TEM 2018 SOLNA SOLNA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Solna Stad Inklusive åren

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne Inklusive åren

TEM 2015 PITEÅ PITEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Piteå kommun Inklusive åren

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sigtuna kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bergs kommun inklusive åren , 2009 och Foto: Rasmus Eriksson

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sölvesborg kommun inklusive åren

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Blekinge inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bergs kommun inklusive åren Foto: Christer Östlund RESURS AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland inklusive åren

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun Inklusive åren och

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ljusdals kommun Inklusive åren och 2006

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Östhammars kommun inklusive åren (Nya beräkningsgrunder fr o m 2008)

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun inklusive åren 1999, 2001 och

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren RESURS AB

Resurs för Resor och Turism i Norden AB. för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vännäs kommun inklusive åren och 2010*

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristinehamns kommun inklusive åren 2001 och RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hagfors kommun inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003, 2005 och

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Degerfors kommun inklusive åren 2001 och RESURS AB

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 2001 och

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Karlskoga kommun inklusive åren 2001 och

TEM , RESURS AB

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren RESURS AB

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun Inklusive åren

FUNÄSDALEN 2010 TEM 2010 FUNÄSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren RESURS AB

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren och RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eda kommun inklusive åren 1999, 2001, 2003 och RESURS AB

Utveckling turismen i Värmland Utveckling turismen i Sverige Definition 19 Källor 20 Genomförande 21

TEM 2011 SKINNSKATTEBERG SKINNSKATTEBERG Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skinnskattebergs kommun 2011

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömstads kommun

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 1999, 2001 och

LOFSDALEN 2010 TEM 2010 LOFSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen Inklusive åren RESURS AB

Utveckling turismen i Värmland Utveckling turismen i Sverige Definition 19 Källor 20 Genomförande 21

Källor 3. Genomförande 4. Utveckling turismen i Sverige Ny viktningsmetod av TDB 8. Utveckling turismen i Uppsala län

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland inklusive åren RESURS AB

TEM Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eslövs kommun inklusive åren RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun

TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren och RESURS AB

TEM Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nordanstigs kommun inklusive åren , 2006 och 2008 RESURS AB

TEM 2012 LOFSDALEN LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen Inklusive åren

1. Godkänna förfrågningsunderlaget som ryms inom kommunstyrelsens budgetram

Transkript:

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bergs kommun inklusive åren 2007, 2009, 2011-2012 Foto: Bergs kommun RESURS för Resor och Turism i Norden AB

INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Bergs kommun 2013 3 Utveckling turismen i Bergs kommun 2013 4 Resultat turismen i Bergs kommun 2013 Omsättning totalt och per kategori 6 Omsättning fördelad på branscher 7 Omsättning per kategori och bransch 8 Sysselsättning 9 Skatteintäkter 10 Övernattningar/besök 11 Nationalitetsfördelning 12 Regional omsättningsstatistik 14 Utveckling turismen i Jämtlands län 2013 15 Presentation av RESURS 16 Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Bergs kommun 4 december 2014 RESURS för Resor och Turism I Norden AB STOCKHOLM TEL 08-559 232 40 resurs@resurs.turism.se MALMÖ TEL 040-692 81 20 clas@resurs.turism.se När rapporten citeras är vi tacksamma om källan "RESURS" anges. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 2

NYCKELTAL TURISMEN I BERGS KOMMUN 2013 440 miljoner kronor, i total turismomsättning 365 årssysselsatta, främst inom logi och restaurang 41 miljoner kronor i totala skatteintäkter till kommunen 19,5 miljoner kronor i totala skatteintäkter till landstinget/regionen Transport (i huvudsak bensin/drivmedel) omsättningsmässigt största bransch med 134 miljoner kronor Fritidshus omsättningsmässigt största enskilda kategori med 129 miljoner kronor Camping inkl campingstugor vanligaste kommersiella övernattnings- kategori med 38 % av samtliga kommersiella övernattningar Fritidshus vanligaste övernattningskategori med 63 % av samtliga övernattningar Av 39 201 utländska övernattningar i 6 hotell, 3 stugbyar, 4 vandrar- hem och 14 campingplatser (SCB) samt i fritidshus och hos släkt/vänner (TDB) svarar släkt/ vänner och fritidshus för 63,3 % Norge största nationalitet av utländska gästnätter i hotell, stugby, vandrarhem och camping enligt SCB Beräknad omsättning för utländsk turism i 6 hotell, 3 vandrarhem och 14 campingplatser samt i fritidshus och hos släkt/vänner är cirka 11 miljoner kronor eller 5,4 % i motsvarande andel av turismomsättningen RESURS för Resor och Turism i Norden AB 3

UTVECKLING TURISMEN I BERGS KOMMUN 2013 Turismomsättningen för alla övernattande har ökat med cirka 6 miljoner kronor 2013 jämfört med 2012. Det totala antalet kommersiella övernattningar har ökat med cirka 3 200 gästnätter (ökningar i kategorierna hotell, camping i tält/husvagn och vandrarhem) medan omsättningen har minskat med cirka 4,6 miljoner kronor 2013 jämfört med 2012. Den största omsättningsminskningen har skett i kategorin hotell som har minskat med 4,7 miljoner kronor p.g.a. lägre utlägg 2013 jämfört med 2012. Omsättningen för de icke kommersiella/övriga övernattningskategorierna har ökat med 10,5 miljoner kronor 2013 jämfört med 2012. Antalet gästnätter har ökat i samtliga kategorier (fri camping, fritidshus och släkt/vänner) samt ökade utlägg i kategorin släkt/vänner. Hotellen är den omsättningsmässigt viktigaste kommersiella övernattningskategorin med 36,5 % av omsättningen för samtliga kommersiella boendeformer 2013. Antalet hotellgästnätter har ökat med en procent 2013 jämfört med 2012. Hotellens kapacitetsutnyttjande 2013 beräknad på disponibel rumskapacitet enligt SCB är måndag-torsdag 34,5 % (56,7 % i hela landet) och fredag-söndag 40,9 % (42,3 % i hela landet) samt totalt 37,3 % (50,3 % i hela landet). Andelen utländska hotellgästnätter enligt SCB år 2013 är 2,4 % (23,4 % i hela landet). OMSÄTTNING (tkr) / ANTAL GÄSTNÄTTER I VALDA KATEGORIER 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 Hotell Stuga/rum Camping Vandrarhem Fri camping Fritidshus Släkt/vänner Omsättning (tkr) Övernattningar Trots mångfalt fler övernattningar i fritidshus är omsättningsandelen inte lika dominerande. Dygnsutläggen för hotellövernattningar är 1 094 kronor, stuga/rum 460 kronor, camping 337 kronor, fri camping 255 kronor, fritidshus 264 kronor och släkt/vänner 237 kronor. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 4

Camping på campingplats inklusive campingstugor är den vanligaste kommersiella boendeformen med 38 % av samtliga kommersiella övernattningar 2013. Slår man ihop kategorierna hyrd stuga, stugby och campingstugor svarar de tillsammans för 37 % av samtliga kommersiella övernattningar 2013. Inkluderar man nyttjandet av eget fritidshus är 71 % av samtliga övernattningar i någon form av hyrd stuga/ lägenhet/eget fritidshus 2013. Fritidshus är den vanligaste enskilda övernattningskategorin med 63 % av samtliga övernattningar och 51 % av motsvarande omsättningsandel 2013. Dagbesöken inklusive skiddagar m m svarar för en femtedel av den totala turismomsättningen 2013. Eftersom samtliga skiddagar, greenfee, etc. och dess aktivitetsutlägg ingår i redovisningen för dagbesök sker till viss del en dubbelredovisning eftersom t ex liftkorten till betydande del är flerdagarskort som sannolikt är övernattande besökare varför en avräkning har skett i antalet beräknade dagbesök. Av det totala antalet redovisade dagbesök 2013 uppskattas 90 % som ej kommuninvånare, d v s turister, och av dessa ingår 50 % i beräkningarna för att exkludera övernattande som redan ingår i beräkningarna. Antalet beräknade besök har ökat med nästan 9 % medan omsättningen har minskat med drygt 9 miljoner kronor p.g.a. lägre utlägg 2013 jämfört med 2012. Fr.o.m. år 2013 ingår alla dagresor i TDB och inte som tidigare enbart resor med minst 10 mil enkelresa och kortresorna har inneburit generellt lägre utlägg. Kategorin genomfartsresenärer är relativt betydande med 22,5 % av den totala turismomsättningen 2013. Merparten av omsättningen hamnar inom bensinhandeln. Bensinomsättningen överstiger rikssnittet enligt SCB, se sidan 14, vilket delvis beror på långa avstånd och en livlig skotertrafik. Fördelningen av utläggen för kategorierna hotell, fritidshus, släkt/vänner och dagbesök är enligt en specialkörning där RESURS har indelat Sverige i turismklasser fr.o.m. 2009. Även utläggsnivån innefattas i de tre sistnämnda kategorierna. För hotellen används logiintäkten som hotellen rapporterar till SCB och fr.o.m. 2012 ingår en tilläggsberäkning för frukost eftersom det inte ingår i SCB:s logiintäkt och förändrade momsnivåer har inneburit en generellt tydligare särredovisning från hotellen. Fr.o.m. 2011 ingår samtliga fritidshus i beräkningarna enligt internationell turismdefinition och fr.o.m. 2012 dessutom en beräkning av antalet gästnätter i utlandsägda fritidshus. Fr.o.m. år 2013 ingår alla dagsresor i TDB och inte som tidigare år enbart dagsresor med minst 10 mil enkel resa vilket har inneburit förändringar i dagbesökens utläggsfördelning/turistkronan och framför allt utläggsnivån som generellt blir lägre. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 5

RESULTAT TURISMEN I BERGS KOMMUN 2013 OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI Kategori (tkr) Kommersiella 2007 2009 2011 2012 2013 Hotell 50 593 43 421 28 725 38 452 33 750 Stugby 9 264 3 202 3 184 3 302 2 980 Stuga/rum 15 808 24 216 23 180 23 763 21 905 Camping 20 663 21 556 19 760 22 394 21 020 Vandrarhem 7 709 7 097 7 996 8 715 12 465 Grupplogi 188 188 233 236 182 Fritidsbåt 143 93 66 Övrig övernattning 72 0 0 0 0 Dagbesök 57 207 62 815 103 280 98 934 89 524 Övriga 161 504 162 495 186 501 195 889 181 892 Fri camping 3 255 2 990 4 919 4 488 6 091 Fritidshus 62 436 91 664 104 387 125 292 128 987 Släkt/vänner 18 160 23 632 18 525 18 790 24 008 Genomfartsresenärer 84 458 88 896 94 078 98 854 99 052 168 309 207 182 221 909 247 424 258 138 TOTALT 329 813 369 677 408 410 443 313 440 030 Observera att det som anges för Hotell avser hotellgästernas utlägg på de sex branscher som anges på följande sida och inte vad de spenderar på hotellen. Det samma gäller övriga kategorier. Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller gör ett dagbesök. Dessa påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses kategorierna fri camping, släkt/vänner, fritidshus och genomfartsresenärer. OMSÄTTNING (tkr) 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2009 2011 2012 2013 TOTALT Ej kommersiell Kommersiell RESURS för Resor och Turism i Norden AB 6

OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (tkr) 2007 2009 2011 2012 2013 Logi 45 856 43 099 43 250 44 858 55 744 Livsmedel 42 276 55 502 54 314 62 995 63 836 Restaurang 53 497 55 219 56 126 63 521 75 984 Transport inkl bensin 95 743 122 423 123 891 144 472 134 022 Shopping 57 173 36 728 74 331 52 237 34 064 Aktiviteter 35 268 56 708 56 496 75 232 76 381 Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt, men den senaste 10- årsperioden finns generellt en del stora förändringar, oftast för restaurang och shopping. Den stora omsättningsandelen för transport/bensin i Bergs kommun beror på ett relativt stort antal genomfartsresenärer. Bensinomsättningen i kommunen överstiger rikssnittet enligt regional handelsstatik från SCB (se sidan 14). Det stora antalet fritidshus och annat boende med självhushåll resulterar i en stor andel av omsättningen inom livsmedelsbranschen samt skidliftar och fiske som ger betydande tillskott på aktivitetssidan. TURISTKRONAN 17% 13% 8% 15% Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter 17% 30% Transport (i huvudsak bensin/drivmedel) är den omsättningsmässigt största branschen med 134 miljoner kronor. Genomfartsresenärerna inklusive skotertrafik och långa avstånd genererar cirka 83 miljoner kronor i transportbranschen. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 7

OMSÄTTNING PER KATEGORI OCH BRANSCH Kategori (tkr) Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Hotell 19 575 1 012 7 087 1 687 1 687 2 700 Stugby 1 281 298 447 89 209 656 Stuga/rum 8 762 3 067 3 943 1 314 1 752 3 067 Camping 6 216 3 339 3 946 2 054 2 967 2 498 Vandrarhem 4 363 997 2 368 1 496 1 496 1 745 Grupplogi 60 27 42 15 18 20 Fritidsbåt 8 17 13 13 11 5 Dagbesök 0 10 147 18 844 23 193 7 248 30 093 Fri camping 0 1 279 1 462 1 157 975 1 218 Fritidshus 15 478 30 957 27 087 15 478 11 609 28 377 Släkt/vänner 0 5 762 4 802 4 321 3 121 6 002 Genomfartsresenärer 0 6 934 5 943 83 203 2 972 0 BRANSCHVIS OMSÄTTNING (tkr) I VALDA KATEGORIER 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Fritidshusen är omsättningsmässigt mest betydande och omsätter mest i livsmedel, restaurang och shopping. Genomfartsresenärerna (inkl skotertrafik o d) har den största transportomsättningen. Dagbesöken omsätter mest på aktivitet och hotellen har de största logiintäkterna. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 8

SYSSELSÄTTNING RESURS har, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med bättre metod för varje bransch och med regionalt och ibland lokalt anpassade tal. SYSSELSÄTTNING 2007 2009 2011 2012 2013 Livsmedel 18,3 23,2 21,5 19,6 19,4 Restaurang 69,7 69,4 66,5 74,6 95,6 Transport 30,9 38,1 36,9 41,8 37,9 Shopping 31,7 19,6 34,3 26,7 16,6 Aktivitet 48,2 74,6 71,2 92,2 91,4 Logi 77,6 75,1 79,0 80,1 96,6 Administration 5,0 5,0 6,5 6,5 7,5 TOTALT, årssysselsatta 282 305 316 341 365 Observera att ovanstående sysselsättningstal inte behöver vara ett korrekt resultat utan visar hur stor sysselsättning som omsättningen bör ge upphov till. Det kan också vara så att de företag som påverkas väljer att ta ut större eller mindre vinster istället för att nyanställa eller varsla personal. Resultatet från 2010 är, i några fall, inte direkt jämförbart med tidigare år. Detta beror på att företag i de branscher som påverkas av turismen kan ha sorterats in i nya SNI-koder enligt SNI 2007. Detta är tillämpat i resultatet från 2010. När SCB utförde denna nya indelning har en del företag flyttats till angränsande eller ny kod och detta kan påverka resultatet något. BRANSCHVIS OMSÄTTNING (mkr) - ANTAL ÅRSVERKEN 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Omsättning (mkr) Årsverken Restaurang- och logibranscherna är generellt sysselsättningsintensiva. Tillsammans svarar de för 30 % av omsättningen och 53 % av antalet årssysselsatta Inom turismen i Berg. Transportbranschen omsätter mest i Berg och genererar 38 årssysselsatta. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 9

SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, t ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Detta är också att se som den totala effekten, d v s om all turism försvinner påverkas också många andra företag som levererar varor och tjänster. SKATTEINTÄKTER (tkr) 2011 2012 2013 DIREKTA Kommun 14 199 15 753 17 093 Landsting 6 581 7 301 8 109 TOTALA Kommun 36 666 41 831 41 026 Landsting 16 994 19 388 19 464 2010 har Resurs infört en ny, och mer tillförlitlig, metod att beräkna skatteintäkterna. När SCB levererade data för 2009 var detta med den nya SNI-indelningen, SNI 2007. Detta innebar också att Resurs fick tillgång till säkrare data för att beräkna såväl omsättning, som sysselsättning och skatteeffekter. Av dessa skäl redovisas bara resultat från 2011, men historiskt följer skatteintäkterna nästan proportionerligt med utvecklingen av sysselsättningen. Den totala skatteintäkten tar nu enbart med summan av de direkta och indirekta effekterna enligt ovan nämnda text efter TOTALA. Foto: Rasmus Eriksson RESURS för Resor och Turism i Norden AB 10

ÖVERNATTNINGAR/BESÖK Övernattningar 2007 2009 2011 2012 2013 Hotellrumsnätter 14 810 15 023 11 320 13 633 13 450 Hotellgästnätter 29 459 30 708 21 769 30 542 30 850 affär 9 041 5 707 5 512 7 058 7 679 fritid 20 418 25 001 16 167 23 484 23 171 Stugby 25 662 8 318 7 405 7 420 6 286 Stuga/rum 41 060 69 189 52 681 50 345 47 619 Camping, tält/husvagn 51 697 58 369 51 525 49 211 55 565 Campingstugor 16 653 9056 8 865 9 472 6 874 Vandrarhem 9 288 9 217 11 262 11 289 14 804 Grupplogi 1250 1 250 1 550 1 550 1 200 Fritidsbåt 512 409 278 Övrig övernattning 200 0 0 0 0 Kommersiella 175 269 186 107 155 569 160 238 163 476 Fri camping 13 020 11 725 18 920 16 810 23 885 Fritidshus 328 608 360 882 427 816 444 299 488 588 Släkt/vänner 78 957 93 409 90 134 89 903 101 299 Övriga 420 585 466 016 536 870 551 012 613 772 TOTALT 595 854 652 123 692 439 711 250 777 248 Genomfartsresenärer 444 515 444 480 447 990 449 335 450 235 Dagbesök 125 259 123 381 144 556 155 217 168 552 ANTAL ÖVERNATTNINGAR 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 Fritidshus Kommersiella Släkt/vänner Fri camping 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2009 2011 2012 2013 Fr.o.m. 2011 ingår alla fritidshus i beräkningarna (inkl objekt som ägs av kommuninvånare) enligt internationell turismdefinition och fr.o.m. år 2012 ingår övernattningar i utlandsägda fritidshus vilket generellt i landet har inneburit stora ökningar. I Berg finns det 4 109 fritidshus enligt SCB 2012 varav 119 utlandsägda. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 11

NATIONALITETSFÖRDELNING HOTELL, STUGBY, VANDRARHEM OCH CAMPING (SCB/Tillväxtverket) Urval svenskar och de 10 största nationaliteterna 2013 Förändring från 2012 Sverige 87 485 + 8,5 % Norge 9 511-5,2 % Tyskland 2 431 + 6,7 % Nederländerna 855 + 4,0 % Danmark 396 + 4,8 % Schweiz 359 + 79,5 % Finland 163-3,0 % Polen 114-13,0 % Frankrike 109-1,8 % Österrike 47 + 23,7 % Ryssland 37 + 54,2 % TOTALT UTLANDET 14 372-1,4 % TOTALT 101 857 + 7,0 % Svenska gästnätter svarar för 85,9 % av samtliga gästnätter i 6 hotell, 3 stugbyar, 4 vandrarhem och 14 campingplatser. 10 STÖRSTA UTLÄNDSKA NATIONALITETER (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Norge Tyskland Nederländerna Danmark Schweiz Finland Polen Frankrike Österrike Ryssland 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 Källa: SCB/Tillväxtverket TOTALT ANTAL UTLÄNDSKA GÄSTNÄTTER (SCB/Tillväxtverket och TDB) 2013 Hotell, stugby, vandrarhem och camping (SCB) 14 372 Släkt/vänner (TDB) 15 440 Fritidshus (TDB) 9 389 TOTALT 39 201 Utländska övernattningar hos släkt/vänner och i utlandsägda fritidshus svarar för 63,3 % av samtliga utländska gästnätter. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 12

Utländska övernattningar hos släkt och vänner tas fram med ny metod fr.o.m. 2012 och är därför inte helt jämförbar med tidigare års resultat. Från 2012 sker intervjuer löpande hela året mot att det tidigare år gjorts intervjuer i början av varje år om besök de senaste 12 månaderna (TDB). Beräknad omsättning för nämnda utländska övernattningar i 6 hotell, 3 vandrarhem och 14 campingplatser enligt SCB och i utlandsägda fritidshus samt hos släkt/vänner är cirka 11 miljoner kronor eller 5,4 % i motsvarande andel av turismomsättningen. Samma utlägg och utläggsfördelning som för svenska övernattningar i berörda kategorier har nyttjats i beräkningarna. Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För utländska övernattningar hos släkt/vänner i Sverige, enligt TDB, avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Polen och Storbritannien. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien. FÖRDELNING AV ANTAL UTLÄNDSKA ÖVERNATTNINGAR 37% Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping (SCB) 63% Släkt/vänner och fritidshus (TDB) TOTALT ANTAL ÖVERNATTNINGAR I hotell, stugby, vandrarhem och camping (SCB) samt fritidshus och släkt/vänner (TDB) Svenska 652 543 94 % Utländska 39 201 6 % TOTALT 691 744 I TDB finns data på varifrån i de svenska besökarna/övernattningarna kommer och detta kan anges dels för affärs- och dels fritidsgäst, samt uppdelat på övernattnings- respektive dagresa. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 13

REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB) Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Omsättning över rikssnittet är markerad i fet text. Bransch Inrikes oms exkl moms milj kr Antal anställda Antal enheter Oms/ invånare Rikssnitt/ invånare Oms +/- rikssnitt milj kr Butiker, varuhus, stormarkn med brett sort. 145,1 59 11 20109 24883 34,4 Spec livsm butiker samt sprit o tobak 31,5 7 3 4373 4194 1,3 Bensin 59 14 5 8175 6442 12,5 Butiker övriga hushållsvaror 74,4 34 21 10320 26211 114,6 Hotell 75,2 90 9 10419 3568 49,4 Vandrarhem, stugbyar, mm 14,2 8 10 1965 231 12,5 Campingplatser m.m. 2 187 Restauranger 21,1 28 14 2923 8196 38,1 Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc. Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Det behövs tre enheter för att statistik skall erhållas. Butiker, varuhus och stormarknader med brett sortiment innefattar oftast både livsmedel och andra varor vilket försvårar gränsdragningen mellan livsmedel och shopping. Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverk- samhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.). RESURS för Resor och Turism i Norden AB 14

UTVECKLING TURISMEN I JÄMTLAND 2013 Övernattande och dagsbesökande gäster till/i Jämtland omsatte nästan 4,3 miljarder kronor 2013 och detta gav årssysselsättning för drygt 4 300 personer. Resultatet är en ökning med 202 miljoner från 2012 vilket kan bero på en bättre vintersäsong som också visade sig i ökning av omsättning för liftanläggningar. Från 2013 kan även kortare turistiska dagresor beräknas. När även dessa inräknas blir den totala omsättningen 4,4 miljarder och sysselsättningen ökar med 76 personer till 4 387 personer. Övernattningar i hotell, stugbyar och camping minskade och även dessa besökares dygnsutlägg. För boende i stugor kan det vara stora förändringar mellan åren. Detta kan dels bero på väder respektive år, men också på en definitionsfråga i TDB för den intervjuade personen. En övernattning i en stuga/lägenhet kan hamna såväl på stuga/lägenhet, hyrd via förmedling eller privat, som på eget/lånat fritidshus beroende på hur den intervjuade personen upplever sitt boende. Totalt sett ökade det totala stugboendet 2013. Stugbyar redovisar minskningar de senaste åren och resultatet för 2013 är mer än en halvering jämfört med för 12 år sedan. Detta beror inte på en faktisk minskning utan några stora stugbyar har flyttats till SCB nya register SoL. Allt boende i olika stugformer fångas dock upp i TDB under Stuga hyrd via förmedling eller Stuga hyrd privat. De utländska övernattningarna i dessa boendeformer borde finnas redovisat i SoL-registret eftersom dessa gäster företrädesvis hyr via något förmedlingsorgan. Resultatet visar att länet är en destination där aktiviteter betyder mycket. 17 % av omsättningen hamnar på aktivitet 2013 jämfört med riksgenomsnittets 7 %. Skälet till detta är naturligtvis utförsåkning, där mycket hamnar på liftanläggningar, sportuthyrning och andra aktiviteter. Normalt är logi och restaurang de branscher som påverkas mest, men för Jämtland svarar stugboende med självhushåll i olika former för den största andelen av övernattningar, varför livsmedel svarar för en betydande andel. Denna bransch har dock fått mindre betydelse till förmån för restaurang och 2007 var första året då restaurangomsättningen var högre än inköp av livsmedel. Utlägg för aktivitet ökade mycket i början av seklet. Detta berodde dels på större försäljning av liftkort och dels att fler väljer att hyra sin utrustning istället för att köpa egen. Försäljning av liftkort svarar för en stor andel där omsättningen 2013 var 322 miljoner kronor och resterande del, 403 miljoner, upp till 725 miljoner kronor avser andra aktiviteter och uthyrning av utrustning. Övernattningar och utlägg per dygn ökade för privat hyrda stugor/lägenheter. Detta medförde att den totala omsättningen ökade mycket. Övriga kategorier hade bara mindre förändringar. Antal dagresenärer, längre än 10 mil, minskade något 2013 till 501 000 och har de senaste åren legat mellan 4-600 000. Från 2013 kan också alla turistiska dagresor anges, oavsett reslängd och turistiska dagresor kortare än 10 mil var 535 000 under 2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 15

PRESENTATION AV RESURS RESURS för Resor och Turism i Norden AB är ett konsultföretag inom resor och turism, bildat 1987 som dotterbolag till dåvarande Sveriges Turistråd (ägt till vardera hälften av Staten och turistnäringen) och privatägt sedan 1992. RESURS är helt oberoende i förhållande till det offentliga, branschorganisationer och kommersiella aktörer. RESURS verkar uteslutande inom sektorn resor och turism. RESURS affärsområden är: Turistekonomiska effektberäkningar och statistik, bl.a. för Tillväxtverket och huvuddelen av Sveriges kommuner. Marknadsundersökningar för konferensmarknaden, affärsresor, varumärken och evenemang. Strategisk planering, destinationsutveckling, marknads- och produktkunskap, affärsanalyser (t.ex. bedömningar av hotelletablering eller utbyggnad, skapande av attraktioner, nöjesparker, museer) och produktutveckling. RESURS äger TuristEkonomiska Modellen (TEM ), en modell för beräkning av ekonomiska, sysselsättnings- och skattemässiga effekter av resor och turism, evenemang och investeringar. RESURS har utfört effektberäkningar av turismens betydelse för samhällsekonomin totalt och fördelat på branscher, sysselsättning och skatteeffekter för mer än 230 av Sveriges 290 kommuner. RESURS äger och driver Rese- och TuristDataBasen (TDB ). Vi intervjuar varje år 24 000 svenskar om deras affärs- och fritidsresor i Sverige och till utlandet. TDB har arbetat sedan 1989 och c:a 100 svenskar intervjuas dagligen, året runt, om sina resor. I TDB ställs frågor om antal resor, övernattningar, boendeform, färdsätt, syfte, bokningssätt, spenderade pengar och mycket annat. Totalt finns data om mer än 500 000 resor i TDB. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 16