Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola
Nätet??
Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4
Däremot Det är möjligt för olika nätverk att koppla ihop sig och utbyta trafik med varandra. Näten måste använda Internet Protocol (IP). Alla näten tillsammans blir Internet. 5
Internets struktur Kunder ISP IX, lokal knutpunkt 6
7 Ihopkoppling två och två
8 Ihopkoppling i en knutpunkt k
Protokoll Beskriver hur när var man gör så att alla kan kommunicera med varandra Annat namn är standard eller rfc 9
Protokoll beskriver 10 Hur elektriska signaler ska tolkas Vilka kontakter som ska användas Vilka utbredningsmedier man kan använda Hur meddelande ska skickas Som en följd av ettor och nollor Uppdelat i paket Vilka adresser som ska användas Nät-identitet Dator-identitet
Ub Utbredningsmedia di Några olika utbredningsmedia: Tvinnad parkabel Koaxialkabel Optisk p fiber Rymden 11
Dataöverföring på en länk Datorer kommunicerar över en länk. Länken består av ett utbredningsmedium. 12
Digital i kommunikation i (2) 110101 110101 Nätadapter länk Nätadapter Digital transmission: Bitarna representeras av digitala signaler. Analog transmission: Bitarna representeras av analoga signaler. 13
Amplitudmodulering d l i 1 0 tid 14
Frekvensmodulering 1 0 tid 15
Fasmodulering (1) 1 0 tid 16
Fasmodulering (2) 00 01 10 11 tid 17
Spread Spectrum Idé: Sprid signalen över större bandbredd än nödvändigt di Två varianter: FHSS: Frekvenshopp DSSS: Spridningskoder i d = sekvenser av nollor och ettor så kallade chip-sekvenser (olika långa) 18
Två förmedlingsprinciper i i Paketförmedling eller paketväxling eng: packet switching Kretskoppling eng: circuit switching 19
Datapaket huvud (header) data (payload) svans (tail) Huvud och svans innehåller kontrollinformation. 20
Publika telenätet lokalstation Trunknät Accessnät 21
Kretskoppling Sekvens Koppla upp förbindelse Hela vägen Från ändstation till ändstation Överför data Koppla ner förbindelsen 22
Kretskoppling Fördelar Resurser allokerade hela vägen Känd fördröjning Känd kapacitet t Allt kommer fram i rätt ordning Nackdelar Resurser allokerade hela tiden även om inget sänds Går ej att dela på resurser Om något går sönder i föbindelsen måste hela uppkopplingen göras om 23
Mobila telenät, generell uppbyggnad Kärnnät Accessnät 24
Standard d Ethernet Uppfunnet vid Xerox Palo Alto av Bob Metcalfe 1973 Nu används Ethernet II Kan samköra med IEEE 802.3 Ethernet
Paketförmedling Dela upp data i små bitar Paket Datagram Segment Behandla varje paket oberoende av varje annat 26
Paketförmedling Fördelar Nackdelar Ingen uppkoppling; bara att sända Resurser kan delas Vid fel i nätet är det bara att skicka k paketen en annan väg Paketen kommer inte alltid fram i rätt ordning Paketen måste ha adresser mm Varje paket hanteras för sig Mer overhead Overhead = Kontrollinformation Adresser 27
HTTP, ett applikationsprotokoll i k ll Hyper Text Transfer Protocol = HTTP Med HTTP kan man hämta web-sidor. HTTP request HTTP reply 28
Protokoll för länkar Beskriver bland annat Hur paketen ser ut Hur adresserna ser ut 29
Problem!!!! Olika typ av länkar! Datorer på olika typ av nät vill kommunicera med varandra! 30
Lösning!!!! Ett gemensamt protokoll som kan användas på alla länkar, inuti i länkprotokollet. k ll Internet Protocol, IP Paketförmedlare (router) som förstår flera länkprotokoll Adresser som är gemensamma för alla 31
Hemmanätet ISP FW + NAT (server,wlan) Switch Bredbandsdelare Brandvägg Router 33
Litet företagsnät ISP Router on a stick ik FW + NAT Hosting Servers (DMZ) Switch med VLAN 34 Clients WLAN
GigaLUNET 35
GigaLUNET 36 10 Gbps i stamnätet and centrala distributionsnätet 1 10 Gbps in utlokaliserade distributions- and accessnäten Single Mode fiber EAPS i L2 (Distribution) ti Mycket snabb omkoppling vid fel; <50ms Equal Path Cost i L3 (Stamnät) Minst två parallella vägar över allt medför dubbel kapacitet Aktiv utrustning från Extreme Networks
OptoSUNET 39
OptoSUNET 2*1 eller 10Gbps till campusnäten Hybrid-nätverk Vanligt IP/Internet Våglängder / Färger /DWDM < 40 Gbps/colour) Fiber TDC Song Aktiv utrustning Ägd av SUNET Optisk utrustning från Cienna Routrar från Juniper 40
OptoSUNET 41
42 NORDUnet
GLIF (Global Lambda Integrated Facility) 43
Historia: i Internet 1961-69 Forskning packet switching 1969 ARPANET sätts i drift 1971 Email uppfinns 1974 Cerf & Kahn publicera spec för TCP/IP 1978 TCP/IP delas upp i TCP och IP. UDP tillkommer. 1983 Hela ARPANET byter till IP/TCP/UDP 1/1 09.00. 1984 ARPANET delas. MILNET tillkommer. Sammankopplas med router. DNS tas i drift. 1986 NFSNET blir ryggradsnät i USA. 1987 Första INTEROP. 1990 ARPANET upphör. 1991 Berners-Lee skapar WWW. 1993 Webläsaren Mosaic erövrar världen 1995 NFSNET återgår till rent forskningsnät. Tillräckligt med kommersiella ryggradsnät. 1996 Internet2 grundas. 45
46 Internet: Antal hostar
47 Nätverk i världen
Historia: i Länkar http://www.zakon.org/robert/internet/timeline/ http://www.isoc.org/internet/history/brief.shtml http://basun.sunet.se/html_docs/info_sunet/historia.html p// / / _ / http://www1.ldc.lu.se/div/ldc-historia.html 48
Historia: i LUNET och SUNET 1956 SMIL tas i drift 1970 SMIL ersätts med Univac 1981-82 Sverigetäckande nät för terminaler byggs, kallas SUNET. 1982 Terminalväxelnät börjar byggas i Lund, LUNET. 1982-83 Lokala termvxnät ansluts till SUNET. Nu nät för termvxnät. 1984 LDC och Ehuset bygger varsitt Ethernet. 1985 Optofiber förbinder de två ethernet:en. lth.se och lu.se registreras. 1986 SUNET byggs om till DECnet. 1988 Ryggradsnät (ethernet + optofiber) börjar byggas i Lund. SUNET kör IP. Lund ansluts till Internet. 1991-92 SUNET uppgraderas. 1992-94 Lunds termvxnät läggs ner. 1994 SUNET uppgraderas. 1997 Uppgradering av LUNET påbörjas. 1998 SUNET-155 tas i drift. 2002 Giga-SUNET tas i drift 2006 GigaLUNET och OptoSUNET tas i drift 49
50