Statistisk årsbok 2008 Sida Page Prices and consumption 390 392 Prices and consumption 393 393 Konsumtionen av livsmedel Consumption of food 395 394 Levnadskostnadsindex (juli 1914 = 100) Cost-of-living index 395 395 Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas utveckling The value of the Swedish krona as reflected in the development of consumer prices 396 396 Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent (Inflationstakten) Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) 397 397 Priset på mjölk, ägg och falukorv i löpande priser och 2006 års priser 1950 2006 Price of milk, eggs and sausage in current prices and 2006 prices 398 398 Priset på kaffe, rödvin och Renat i löpande priser och 2006 års priser 1950 2006 Price of coffee, red wine and spirits (Renat) in current prices and 2006 prices 399 399 Priset på bensin, eldningsolja och elström i löpande priser och 2006 års priser 1950 2006 Price of petrol, heating oil and electric power in current prices and 2006 prices 400 400 Priset på biobiljett, dagstidning och snus i löpande priser och 2006 års priser 1950 2006 Price of cinema ticket, daily newspaper and moist snuff in current prices and 2006 prices 401 401 Konsumentpriser för vissa varor och tjänster, kr Retail prices of selected commodities and services 402 402 Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980 = 100), fastställda tal och beräknade årsmedeltal Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated annual averages 403 403 Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex Consumer price index, by COICOP and net price index 404 404 Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Basic amount according to the National Insurance Act 404 405 Levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner, årsmedeltal (juli 1914 = 100) Cost-of-living index excluding direct taxes and social benefits, annual averages 405 406 Producentprisindex (1990 = 100) Producer price index 406 407 Prisindex för inhemsk tillgång (1990 = 100) Price index for domestic supply 407 408 Hemmamarknadsprisindex (1990 = 100) Producer price index, domestic market 408 409 Importprisindex (1990 = 100) Import price index 408 410 Exportprisindex (1990 = 100) Export price index 409 411 Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100) Service producer price index 409 412 Faktorprisindex för bostäder (1968 = 100) Factor price index for housing construction 410 413 Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt (1968 = 100) Construction price index for residential buildings including VAT 410 414 Hyreshus, priser och köpeskillingskoefficienter Multi-dwelling buildings and commercial buildings, prices and purchase-price coefficients 411 415 Fastighetsprisindex för småhus (1990 = 100 för länsindex, 1981 = 100 för övriga regioner) Real estate price index for one- and twodwelling buildings (1990 = 100 for county indexes, 1981 = 100 for other regions) 388 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 Sida Page 412 416 Småhus för permanentboende (ej tomträtt), priser och köpeskillingskoefficienter Owner-occupied one- and two-dwelling buildings, prices and purchase-price coefficients 413 417 Lantbruksenheter, priser och köpeskillingskoefficienter Agricultural real estate, prices and purchase-price coefficients 414 418 Fritidshus, priser och köpeskillingskoefficienter Holiday homes, prices and purchase-price coefficients 415 419 Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag Food composition and nutritional value per person and day 416 420 Konsumtion av livsmedel m.m. Food consumption 418 421 Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita Food consumption per capita Statistiska centralbyrån 389
Statistisk årsbok 2008 392 Prices and consumption KPI används på flera viktiga sätt i samhället. KPI-siffrorna har en central roll som allmän information i samhällsdebatten och i resonemang om löner och liknande. Pensioner och andra sociala förmåner är ofta kopplade till KPI, så att de automatiskt justeras i takt med prisutvecklingen. Sådan indexreglering är också vanlig i olika avtal. Riksbanken och ekonomiska bedömare behöver siffrorna för att kunna bedöma det aktuella läget i samhällsekonomin. KPI är färskvara och visar månad för månad hur prisläget utvecklas. En bit in på varje månad kommer KPI-resultaten för den just gångna månaden. Den officiella serien med KPI-tal utgår från år 1980. Det årets prisläge svarar mot ett KPI-tal lika med 100. För maj 2007 var KPI-talet uppe i 289,48. Det betyder populärt uttryckt att en hundralapp år 1980 motsvarade 289,48 kr i maj 2007. Lite närmare formulerat innebär det att motsvarande konsumentprodukter, som kostade 100 kr 1980, kostar 289,48 kr i maj 2007. Indextalet följer alltså prisläget på konsumentprodukter. Hur gör man då för att mäta hur konsumentpriserna utvecklas? Det kanske inte verkar så konstigt. Det är väl bara att gå ut i affärerna och titta efter vad saker kostar, kan det tyckas. Och det är just vad man gör. Men i affärerna finns ju en väldig massa saker med olika priser. Det är ett inte så litet jobb att få ihop det hela. Det behövs genomtänkta metoder och planer. KPI ska täcka in allt det vi köper som konsumenter. Man tänker kanske i första hand på livsmedel och andra dagligvaror, men KPI ska täcka alla slags konsumentvaror och konsumenttjänster. Där ingår också bostad, kläder, bilar, biobiljetter, hårklippning, ja snart sagt allt man kan komma på. Priset på en korg KPI ska visa den allmänna prisutvecklingen, säger man ibland. Men vad är då den allmänna prisutvecklingen? Man kan inte bara hugga en vara och anta att den följer en allmän prisutveckling. Här måste man gå till botten med frågan. Det man vill komma åt är en genomsnittlig prisutveckling, sett till alla slags varor och tjänster. Man kan tänka sig en stor korg 390 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 med allt vi köper som konsumenter. KPI följer hur priset på den här korgen utvecklas över tiden. Så följer man prisläget månad för månad. En och samma korg kostade inte exakt lika mycket i maj 2007 som i månaden innan, april 2007. För priserna har under tiden hunnit ändras på en hel del saker i korgen. Korgens förändring i pris visar sig genom att KPI-talet ändras lite från månaden innan. Den här KPI-korgens sammansättning svarar mot de svenska hushållens konsumtionsmönster. Den innehåller alltså olika slags varor och tjänster i de proportioner som hushållen brukar köpa. Det gör att KPI speglar prisutvecklingen för konsumtionen som helhet. Under året är det hela tiden samma korg, med samma varor och tjänster, som man följer. På så sätt blir resultaten jämförbara mellan månaderna. Förändringarna i KPI beror i princip renodlat bara på ändrade priser. Inför varje nytt år reviderar man dock KPI-korgens sammansättning. Det gör man för att fånga det aktuella konsumtionsmönstret. Konsumtionens sammansättning kan ju nämligen ändras så sakteliga över tiden, på så sätt att hushållen lägger ner allt mer pengar på vissa slags saker och allt mindre på andra. Genom att årligen aktualisera KPI-korgen hänger man med. Under året förändras som sagt KPI-talet i takt med att korgens pris ändras, månad för månad. Sedan mellan december och januari påföljande år skarvar man i med prisutvecklingen på nästa års korg, och KPI fortsätter därefter i takt med den under det nya året. Så går det vidare år från år, så att KPI kan följa prisläget hur länge som helst över åren. Konsumentpriserna +1,6 % under 2006 Livsmedel och alkoholfria drycker Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med i genomsnitt 1,7 procent under 2006, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,2 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt höjda priser på fisk (6,5 procent) och grönsaker (5,3 procent). Men även mindre prishöjningar på kött (1,8 procent) och frukt (1,2 procent) bidrog till den totala prisuppgången för livsmedel och alkoholfria drycker. Alkoholhaltiga drycker och tobak Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak steg med i genomsnitt 1,6 procent under 2006, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna totalt med 0,1 procentenheter. Eftersom alkoholpriserna minskade i genomsnitt med 1,2 procent, beror den totala prisökningen för huvudgruppen på tobakspriserna som steg med 4,7 procent. Boende Boendekostnaderna steg under 2006 med i genomsnitt 4,9 procent, vilket bidrog med 1,4 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. Till uppgången bidrog framför allt höjda el-priser (17,4 procent) samt höjda räntekostnader (14,6 procent). Uppgången motverkades av sänkt fastighetsskatt (-13,4 procent). Statistiska centralbyrån 391
Statistisk årsbok 2008 Kläder och skor Priserna på kläder steg med i genomsnitt 2,8 procent under 2006 samtidigt som priserna på skor i genomsnitt steg med 1,0 procent under samma period. Den samlade effekten blev att genomsnittspriserna för kläder och skor steg med 2,5 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,2 procentenheter. Inventarier och hushållsvaror Priserna på inventarier och hushållsvaror sjönk under året med i genomsnitt 1,8 procent vilket bidrog till att sänka konsumentpriserna totalt med 0,1 procentenheter. Till nedgången bidrog bland annat sänkta priser på möbler (-1,3 procent), sänkta priser på hushållstextilier (-5,9 procent), sänkta priser på hushållsutrustning (-2,1 procent) samt sänkta priser på husgeråd (-2,5 procent). Hälso- och sjukvård Priserna på hälso- och sjukvård steg under 2006 med i genomsnitt 0,5 procent, vilket var en så liten ökning att den inte påverkade konsumentpriserna totalt sett. Till uppgången bidrog höjda priser på sjuk- och tandvård (1,2 procent) vilket dock motverkades av lägre priser på läkemedel, glasögon etc. (-0,3 procent). Transport Priserna inom transport minskade under 2006 med i genomsnitt 0,6 procent, vilket bidrog till att sänka konsumentpriserna totalt med 0,1 procentenheter. Till nedgången bidrog framför allt sänkta priser på drivmedel (-3,4 procent) samt sänkta priser på reservdelar och tillbehör (-0,7 procent). Nedgången motverkades dock av höjda priser på underhåll och reparationer (3,0 procent) såväl som höjda priser på andra kostnader för fordon (1,8 procent). Post och telekommunikationer Priserna för post och telekommunikationer sjönk med i genomsnitt 7,3 procent under 2006, vilket motverkade den totala konsumentprisuppgången med 0,3 procentenheter. Sänkta priser på teletjänster och utrustning med 7,9 procent motverkades till en liten del av höjda priser på posttjänster som blev 1,2 procent dyrare. Rekreation och kultur Prissänkningar på i genomsnitt 0,4 procent inom området rekreation och kultur motverkade den totala uppgången med 0,1 procentenheter. Till nedgången bidrog framför allt sänkta priser på audiovisuell och fotografisk utrustning (-11,6 procent). Nedgången dämpades dels av att priserna på rekreationstjänster och kulturella tjänster ökade med 1,6 procent och dels av att priserna på flygcharter steg med 6,0 procent. Dessutom blev tidningar, böcker och skrivmaterial 3,4 procent dyrare. Restaurang och logi Priserna inom huvudgruppen restaurang och logi steg med i genomsnitt 2,6 procent under 2006, vilket bidrog med 0,1 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. Priserna ökade för såväl restauranger (2,5 procent) som för logi (3,3 procent). Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101). 392 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 393 Konsumtionen av livsmedel Consumption of food Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden 1980 2005 ökat från 50 till 72 kg per person och år. Det är en ökning på 44 procent. Ser vi till specifika grupper kan vi konstatera att vi nu äter betydligt mer mjukt matbröd och konditorivaror än tidigare. Däremot äter vi lika mycket kaffebröd som år 1980 men mindre knäckebröd och så konsumerar vi också betydligt mindre mjöl. Konsumtion av några bröd- och spannmålsprodukter, kg per person och år 1980 2005 Förändring procent Mjöl 16,3 10,5-36 Knäckebröd 6,1 3,8-38 Kaffebröd 9,2 9,2 0 Mjukt matbröd 30,6 47,6 56 Konditorivaror 2,7 11,5 326 Under perioden 1980 2005 minskade mjölkkonsumtionen med 25 procent från 183 till 137 liter per person och år. Konsumtionen av grädde ökade däremot med 22 procent och uppgick år 2005 till 9 liter per person. Även konsumtionen av ost ökade från 14 till 17 kg. Konsumtionen av smör och margarin har näst intill halverats under perioden. År 1980 konsumerade varje person i genomsnitt 21 kg per person. Nu (2005) är konsumtionen nere i 12 kg per person. Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 53 procent från 27,5 kg per person och år till 43 kg. Av de 43 kilona kommer 15,5 kilo från gris, 14,5 kg från fjäderfä och 10 kg från nöt (inkl. kalv). Konsumtionen av fårkött är fortfarande mycket blygsam bara ett knappt kilo per person och år. Konsumtionen av rotfrukter ökade från 6 till 10 kg (56 procent) under perioden 1980 2005. Även konsumtionen av färska köksväxter ökade kraftigt under perioden ifråga från 22 till 42 kg (92 procent). Däremot minskade konsumtionen av färskpotatis från 65 till 46 kg (-30 procent). Färska frukter och bär ökade från 54 till 62 kg per person och år (15 procent). Konsumtion av färskt och fryst kött samt charkuterivaror, kg per person och år 1980 2005 Förändring procent Nöt 6,1 9,9 62 Gris 12,5 15,5 24 Fjäderfä 4,3 14,3 233 Får 0,6 0,9 50 Charkuterivaror 25,3 22,2 12 Statistiska centralbyrån 393
Statistisk årsbok 2008 Direktkonsumtionen av socker har minskat kontinuerligt sedan 1960. Sedan 1980 har minskningen varit 62 procent (från 19 kg till 7 kg 2005). Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, ökat kraftigt; det förefaller dock som att den uppåtgående trenden bröts 2003. Bröd och spannmål står för en tredjedel av kalorierna Den totala energitillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980 2005 från 12 000 till 12 500 kj, per person och dag, eller med gammalt mått mätt från 2 800 till 3 000 kalorier. (En vuxen kvinna behöver cirka 2 000 kalorier om dagen, en vuxen man cirka 2 400 kalorier. Fler kalorier kan leda till övervikt såvida de inte förbränns. I kapitlet Hälso- och sjukvård, tabell 538 kan man dra vissa slutsatser huruvida överintaget av kalorier har förbränts eller ej.) Av energitillförseln 2005 kom 30 procent från bröd och spannmålsprodukter, 22 procent från mejeriprodukter och 12 procent från kött och köttvaror. Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2007:2, Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll (www.sjv.se). 394 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 394 Levnadskostnadsindex (juli 1914=100) Cost-of-living index Källa: SCB Konsumentprisindex 1830 2006 (www.scb.se/pr0101). 395 Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas utveckling The value of the Swedish krona as reflected in the development of consumer prices Läs så här: 1 krona 2006 motsvarar 0,02 kronor i 1900 års penningvärde. 1 krona 1970 motsvarar 0,43 kronor i 1950 års penningvärde. 1 krona 1900 motsvarar 48,29 kronor i 2006 års penningvärde. År Index 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2006 1900 86 1,00 0,91 0,32 0,53 0,45 0,33 0,21 0,14 0,06 0,03 0,02 0,02 1910 94 1,09 1,00 0,35 0,58 0,49 0,36 0,23 0,16 0,06 0,03 0,02 0,02 1920 271 3,15 2,88 1,00 1,67 1,40 1,04 0,67 0,45 0,19 0,09 0,07 0,07 1930 162 1,88 1,72 0,60 1,00 0,84 0,62 0,40 0,27 0,11 0,05 0,04 0,04 1940 193 2,24 2,05 0,71 1,19 1,00 0,74 0,47 0,32 0,13 0,06 0,05 0,05 1950 260 3,02 2,77 0,96 1,60 1,35 1,00 0,64 0,43 0,18 0,09 0,07 0,06 1960 407 4,73 4,33 1,50 2,51 2,11 1,57 1,00 0,67 0,28 0,13 0,11 0,10 1970 605 7,03 6,44 2,23 3,73 3,15 2,33 1,49 1,00 0,41 0,20 0,16 0,15 1980 1 461 16,99 15,54 5,39 9,02 7,59 5,62 3,59 2,41 1,00 0,48 0,38 0,35 1990 3 036 35,30 32,30 11,20 18,74 15,73 11,68 7,46 5,02 2,08 1,00 0,80 0,73 2000 3 809 44,29 40,52 14,01 23,51 19,74 14,65 9,36 6,30 2,61 1,25 1,00 0,92 2006 4 153 48,29 44,18 15,32 25,64 21,52 15,97 10,20 6,86 2,84 1,37 1,09 1,00 Källa: SCB Konsumentprisindex 1830 2006 (www.scb.se/pr0101). Statistiska centralbyrån 395
Statistisk årsbok 2008 396 Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent (Inflationstakten) Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2007 1,9 2,0 1,9 1,9 1,7 1,9 1,9 1,8 2,2 2,7.. 2006 0,6 0,6 1,1 1,5 1,6 1,5 1,7 1,6 1,5 1,3 1,7 1,6 2005 0,0 0,7 0,1 0,3 0,1 0,6 0,3 0,6 0,6 0,5 0,8 0,9 2004 0,7 0,4-0,2 0,2 0,6 0,4 0,6 0,5 0,5 0,8 0,4 0,3 2003 2,7 3,3 3,0 2,2 1,8 1,6 1,7 1,6 1,5 1,3 1,3 1,3 2002 2,7 2,6 2,7 2,3 1,8 1,8 2,0 1,8 1,7 2,3 2,0 2,1 2001 1,5 1,4 1,7 2,6 2,8 2,7 2,7 2,9 3,0 2,5 2,5 2,7 2000 0,4 0,9 1,0 0,7 1,0 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,3 1,0 1999-0,2-0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 0,7 1,0 0,9 0,9 1,3 1998 0,7 0,6 0,3 0,1 0,3 0,0-0,1-0,6-1,2-1,0-1,1-1,2 1997-0,1-0,2-0,3-0,1 0,1 0,6 0,6 1,1 1,5 1,5 1,5 1,6 1996 1,6 1,3 1,4 1,0 0,8 0,5 0,4 0,1 0,0-0,2-0,4-0,2 1995 2,5 2,6 2,6 2,9 2,8 2,6 2,5 2,3 2,1 2,2 2,2 2,1 1994 1,6 1,7 1,6 1,6 2,1 2,4 2,6 2,6 2,6 2,4 2,3 2,5 1993 4,8 5,0 5,0 5,2 4,9 4,8 4,7 4,8 4,2 4,3 4,9 4,1 1992 5,2 2,4 2,5 2,2 2,2 2,1 1,9 2,1 2,5 2,3 1,3 1,9 1991 10,4 13,1 10,5 10,7 10,1 10,1 9,1 8,2 8,1 7,8 7,9 7,9 1990 8,4 8,2 10,7 10,1 10,2 9,8 10,8 11,1 11,5 11,2 11,4 10,9 1989 6,6 6,4 6,4 6,4 6,5 6,6 6,1 6,3 6,4 6,5 6,5 6,6 1988 4,7 5,2 5,4 6,1 6,4 6,9 6,1 5,8 5,6 5,9 5,8 6,0 1987 3,1 3,4 3,8 3,4 3,5 3,3 4,3 5,0 5,0 5,1 5,4 5,1 1986 6,2 5,3 4,3 4,6 3,4 3,7 4,0 3,9 4,4 4,1 3,5 3,3 1985 7,3 8,7 8,0 7,7 8,2 8,1 7,7 6,9 6,7 6,8 6,9 5,6 1984 8,3 7,8 9,0 8,8 8,9 8,1 7,5 7,7 7,7 7,3 7,3 8,2 1983 9,7 8,2 8,3 8,4 8,7 8,9 9,0 9,3 9,5 8,8 8,6 9,2 1982 9,5 9,0 8,6 8,7 8,5 8,5 8,3 7,7 7,5 8,3 8,8 9,6 1981 12,5 12,9 13,0 12,9 13,2 13,3 13,4 13,6 11,3 10,4 10,2 9,1 1980 12,7 13,5 13,5 13,6 13,3 13,1 13,2 12,3 15,0 15,5 14,6 14,1 Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101). 396 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 397 Priset på mjölk, ägg och falukorv i löpande priser och 2006 års priser 1950 2006 Price of milk, eggs and sausage in current prices and 2006 prices År 2006 kostade en liter mjölk 7:20. År 1950 kostade en liter mjölk 34 öre. Det motsvarar 5:43 i 2006 års priser. Mjölken har alltså blivit dyrare. 1 liter mjölk 1950 2006 Löpande priser 0:34 7:20 2006 års priser 5:43 7:20 Dyrast var mjölken 1972 då den kostade 9:16 kr och billigast var den 1954 då den betingade ett pris om 5:16 kr; allt i 2006 års priser. År 2006 kostade ett kilo ägg 21:40. Femtiosex år tidigare kostade äggen 3:41, vilket motsvarar 54:47 i 2006 års priser. Äggen har alltså blivit betydligt billigare. 1 kilo ägg 1950 2006 Löpande priser 3:41 21:40 2006 års priser 54:47 21:40 Omräknat i 2006 års priser var äggen som dyrast just år 1950, då ett kilo kostade 54:47. Billigast var äggen 2001 då de var nere i 19:58. Ja, ända sedan 1998 har kilopriset på ägg varit lågt och pendlat mellan 20 och 24 kronor. År 2006 kostade falukorven 29:90 per kilo. 1950 kostade den 2:99. Det motsvarar 47:76 kr i 2006 års priser. Falukorven har liksom äggen blivit billigare. 1 kilo falukorv 1950 2006 Löpande priser 2:99 29:90 2006 års priser 47:76 29:90 Ja, falukorven har aldrig varit billigare än den var 2006. Men 1989 var den riktigt dyr då den betingade ett pris om 83:51 kr. Källa: SCB Konsumentprisindex. Statistiska centralbyrån 397
Statistisk årsbok 2008 398 Priset på kaffe, rödvin och Renat i löpande priser och 2006 års priser 1950 2006 Price of coffee, red wine and spirits (Renat) in current prices and 2006 prices År 2006 kostade ett kilo kaffe 51:20 kr. År 1950 kostade kaffet 8:28 kr. Det motsvarar 132:26 kr i 2006 års priser. Kaffet har alltså blivit betydligt billigare. 1 kilo kaffe 1950 2006 Löpande priser 8:28 51:20 2006 års priser 132:26 51:20 Dyrast var kaffet 1954. Det var enda året som kaffet gick över 200- kronorsnivån (204:38 kr). Billigast var kaffet år 1992 då man fick ge 45:46 kr för ett kilo; allt i 2006 års priser. År 2006 kostade 1/2 liter öl klass II 9:50 kr. Femtiosex år tidigare kostade ölet 0:50 kr, vilket motsvarar 7:99 kr i 2006 års priser. Ölet har således blivit något dyrare. 1/2 liter öl klass II 1950 2005 Löpande priser 0:50 9:50 2006 års priser 7:99 9:50 Omräknat i 2006 års priser var ölet som dyrast år 1999, då 1/2 liter kostade 13:01 kr. Billigast var ölet 1956 då det var nere i 7:47 kr. År 2006 var literpriset på Renat 285:86 kr. 1950 var literpriset 12:65 kr. Det motsvarar 202:06 kr i 2006 års priser. Renat har alltså blivit dyrare. Literpriset på Renat 1950 2006 Löpande priser 12:65 285:86 2006 års priser 202:06 285:86 Renat var som dyrast år 1984, då literpriset uppgick till 328:22 kr. Två år var priset under 200 kr; det var åren 1952 och 1953. Och allra lägst var literpriset år 1952 med 191:09 kr. Källa: SCB Konsumentprisindex. 398 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 399 Priset på bensin, eldningsolja och elström i löpande priser och 2006 års priser 1950 2006 Price of petrol, fuel heating oil and electric power in current prices and 2006 prices År 2006 var literpriset på bensin 11:30 kr. År 1950 kostade bensinen 74 öre litern. Det motsvarar 11:82 i 2006 års priser. Bensinpriset är alltså ungefär detsamma nu som 1950. Men som framgår av diagrammet föll priset drastiskt på ett år, så 1951 var bensinpriset 7:79 kr mätt i 2006 års priser. Literpriset på bensin 1950 2006 Löpande priser 0:74 11:30 2006 års priser 11:82 11:30 Bensinen var alltså dyrast 1950 och billigast var den 1970 då literpriset var 5:83 kr i 2006 års priser. År 2006 var kubikmeterpriset på eldningsolja 9 557:30 kr. Femtiosex år tidigare kostade eldningsoljan 175:00 kr, vilket motsvarar 2 795:29 i 2006 års priser. Eldningsoljan har alltså blivit betydligt dyrare. Priset per m 3 1950 2006 på eldningsolja Löpande priser 175:00 9 557:30 2006 års priser 2 795:29 9 557:30 Eldningsoljan har aldrig varit så dyr som den är nu (2006). Billigast var den 1969 då priset var nere i 1 210:68 kr/m 3 mätt i 2006 års priser. År 2006 fick man betala 1:69 kr per kilowattimme (kwh) för elströmmen. 1950 kostade strömmen 17 öre. Det motsvarar 2:72 kr i 2006 års priser. Elströmmen har alltså blivit billigare. Elström per kwh 1950 2006 Löpande priser 0:17 1:69 2006 års priser 2:72 1:69 Ja, elströmmen var faktiskt som allra dyrast just 1950. Därefter sjönk priset år efter år och blev som lägst 1972 med 72 öre per kwh (i 2006 års priser). Källa: SCB Konsumentprisindex. Statistiska centralbyrån 399
Statistisk årsbok 2008 400 Priset på biobiljett, dagstidning och snus i löpande priser och 2006 års priser 1950 2006 Price of cinema ticket, daily newspaper and moist snuff in current prices and 2006 prices År 2006 kostade en biobiljett 79:60 kr. År 1950 kostade den 2:01 kr. Det motsvarar 32:11 i 2006 års priser. Att gå på bio har alltså blivit betydligt dyrare. Biobiljettspriset 1950 2006 Löpande priser 2:01 79:60 2006 års priser 32:11 79:60 Det var dyrast att gå på bio 2002. Då kostade biobiljetten 82:83 kr i 2006 års priser. Billigast att gå på bio var det året efter Ingo blev världsmästare i tungviktsboxning, dvs. 1960. Då betingade biobiljetten ett pris om 27:14 kr. År 2006 var lösnummerpriset på en dagstidning 11:40 kr. Femtiosex år tidigare kostade motsvarande tidning 18 öre, vilket motsvarar 2:88 kr i 2006 års priser. Dagstidningen har alltså blivit nära nog fyra gånger dyrare; allt mätt i 2006 års priser. Lösnummerpris 1950 2006 Löpande priser 0:18 11:40 2006 års priser 2:88 11:40 Under åren 1950 1952 var lösnummerpriset aldrig över 3 kr. På motsvarande sätt fast åt andra hållet var priset aldrig under 10 kr under perioden 1998 2006. Allra dyrast var det att köpa tidning 2001 då tidningen kostade 11:60 kr. Allt mätt i 2006 års priser. År 2006 kostade en dosa snus 24:40 kr. 1950 kostade dosan 58 öre. Det motsvarar 9:26 kr i 2006 års priser. Snuset har således blivit två och en halv gång dyrare. En dosa snus 1950 2006 Löpande priser 0:58 24:40 2006 års priser 9:26 24:40 Ja, snuset har aldrig varit dyrare än vad det var 2005, 24:53 kr. Tjugofem år tidigare (1980) var däremot snuset som allra billigast; en dosa kostade då 7:67 kr. Allt mätt i 2006 års priser. Källa: SCB Konsumentprisindex. 400 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 401 Varor och tjänster 1 Commodities and services 1 Konsumentpriser för vissa varor och tjänster, kr Retail prices of selected commodities and services Kvantitet Quantity Medelpris, kr Average price 2001 2002 2003 2004 2005 2006 01 Livsmedel och alkoholfria drycker Food and non-alcoholic beverages Vetemjöl Wheat flour 2 kg 9,40 9,50 9,60 9,90 9,50 9,40 Rågbröd Rye bread Hårt Crisp bread 400 g 13,90 15,10 15,10 14,90 15,40 15,10 Vetebröd Wheat bread Vetelängd Coffee bread 350 g 17,80 18,50 18,30.. 19,60 19,90 Corn Flakes Cornflakes 500 g 21,90 21,10 21,20 21,20 21,90 20,80 Spagetti Spaghetti 1 kg 12,00 12,10 11,60 11,40 11,40 10,90 Nötkött Beef Stek Roast beef kg 81,70 82,60 82,80 80,00 82,10 84,00 Högrev Beef of ribs kg 63,40 63,20 62,70 62,30 67,30 69,80 Köttfärs Minced meat kg 51,50 51,50 52,40 50,60 54,10 57,50 Mellankalvkött, stek Roast veal kg 117,90 129,80 132,00 109,90 111,80 122,30 Svinkött Pork Kotlett Chop kg 56,50 56,90 56,00 53,70 55,50 57,70 Skinka, rökt (i skivor) Ham, smoked (in slices) kg 142,40 145,10 136,40 123,50 129,90 131,50 Blodpudding Black pudding kg 24,00 24,70 23,70 22,70 21,00 20,20 Falukorv Falun sausage 2 kg 43,40 43,50 38,90 33,40 32,50 29,90 Kyckling, djupfryst Chicken, frozen kg 23,80 24,60 23,40 22,10 22,40 22,70 Sill/Strömming, färsk 3 Herring, fresh kg 36,50 41,90 39,90 41,60 44,10 44,10 Torskfilé, färsk Cod fillet, fresh kg 97,40 113,90 119,30 109,00 114,50 117,00 Torskfilé, djupfryst Cod fillet, frozen 400 g 33,20 37,00 35,30 33,20 28,30 29,20 Mjölk, 3 % fetthalt Milk, 3 % fat content l 6,60 6,90 7,30 7,20 7,20 7,20 Filmjölk Culture milk l 7,70 8,10 8,60 8,50 8,50 8,50 Ägg 4 Eggs kg 18,40 19,90 21,70 23,10 21,50 21,40 Ost (herrgårds-) Cheese kg 62,00 64,90 67,70 66,40 66,40 65,50 Smör Butter 500 g 21,50 22,30 22,70 22,80 22,50 21,90 Hushållsmargarin Margarine 500 g 12,00 12,00 12,60 12,60 11,90 10,20 Potatis Potatoes 2 kg 14,80 16,20 17,00 17,10 15,60 16,60 Morötter Carrots 500 g 6,40 6,90 6,70 6,50 6,50 6,30 Lök, gul Onions, yellow kg 7,30 8,80 8,00 8,50 7,80 8,30 Tomater Tomatoes kg 21,50 26,10 25,70 21,70 24,00 23,30 Salladskål Chinese cabbage kg 15,40 18,80 17,80 16,80 18,20 21,60 Gurka (slanggurka) Cucumber kg 20,30 21,20 22,00 19,00 21,00 22,50 Vitkål Cabbage kg 5,80 7,70 7,10 5,90 5,80 7,50 Pommes frites, djupfryst French fries, frozen 1 000 g 17,40 19,60 19,70 18,40 16,70.. Apelsiner Oranges kg 13,10 13,40 13,80 14,40 13,80 14,80 Bananer Bananas kg 15,10 15,70 14,80 15,40 17,30 17,10 Päron Pears kg 15,40 16,60 16,30 16,80 16,00 17,90 Kiwi Kiwi fruit st. 2,90 3,00 3,10 3,70 3,10 3,80 Avokado Avocado st. 6,70 6,30 7,00 6,90 7,00 7,30 Kaffe Coffee 500 g 28,80 27,30 26,20 25,00 24,60 25,60 Te, burk Tea 250 g 24,00 22,60........ Strösocker Granulated sugar 2 kg 19,20 19,90 20,20 20,10 19,70 19,70 Läskedryck Soft drink 1/3 l 3,60 3,70 3,50 3,40 3,30 3,20 02 Alkoholhaltiga drycker och tobak Alcoholic beverages and tobacco Renat Brännvin Aqua vitae 1/1 butelj 204,00 204,00 204,00 205,00 205,00 200,10 Öl, klass II 5 Beer type II 1/2 l 9,90 10,30 10,40 10,50 10,30 9,50 Cigarretter, Prince Röd Cigarettes 20 st. 36,40 37,30 38,30 38,50 39,00 40,10 04 Boende Housing Eldningsolja nr 1 Fuel oil m 3 6 288,50 6 213,20 6 839,40 7 506,00 9 138,50 9 557,30 Elström 6 Electricity kwh 1,17 1,24 1,51 1,51 1,49 1,69 05 Inventarier och hushållsvaror Furnishings and household goods Hushållspapper, dubbelt, 4-pack Paper towels st. 28,50 29,50 30,30 29,40 31,90 22,20 Plastpåse, 2 l i förpackning Plastic bag st. 14,60.......... Diskmedel Dishwashing detergent l 26,90 28,90 29,70 28,90 28,00 25,00 Tvättmedel, syntetiskt Detergents 1 kg 39,50 38,60 36,90 34,30 34,40.. Hushållstvätt Laundry 10 kg 439,60 462,00 425,40 486,40 457,20.. Statistiska centralbyrån 401
Statistisk årsbok 2008 401 Konsumentpriser för vissa varor och tjänster, kr (forts.) Varor och tjänster 1 Kvantitet Medelpris, kr 2001 2002 2003 2004 2005 2006 07 Transport Bilmontörsarbete Automobile repairs per tim............. Kontrollbesiktning Technical inspection st. 255,00 283,30 300,00 300,00 300,00 300,00 Bensin, oblyad Petrol, unleaded l 9,50 9,30 9,40 10,00 11,00 11,30 09 Rekreation och kultur Recreation and culture Videoband, 2-pack Video cassette st. 62,10 62,90 62,90 61,70 57,80 61,30 Reparation av färg-tv TV repairs st. 713,70 703,60 743,00 787,40 752,70 853,35 Filmrulle, framkallning, 24 färgbilder Film roll, developing st............. Biografbiljett Cinema ticket st. 73,70 79,50 80,20 79,00 78,00 79,60 Dagstidning, lösnummer Newspaper, single copy st. 10,90 11,00 11,10 11,20 10,80 11,40 Allmän mottagaravgift, färg-tv st. General licence, colour TV 1 668,00 1 740,00 1 812,00 1 872,00 1 920,00 1 968,00 12 Diverse varor och tjänster Miscellaneous goods and services Hårklippning för damer Women s haircut st. 234,90 239,80 255,20 265,90 287,00 293,60 Hårklippning för herrar Men s haircut st. 210,00 221,80 237,90 243,10 263,50.. Flytande tvål Liquid soap 350 ml 31,30 30,20 31,00 31,60.... 1) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. The product classification was changed in the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. 2) Lightly smoked and boiled sausage. 3) Rensad. 4) Lösviktsägg (1 kg). 5) T.o.m. 2001 pris för 1/3 l. 6) Vid en årlig förbrukning av 2 000 kwh. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprindex (www.scb.se/pr0101). 402 Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980 = 100), fastställda tal och beräknade årsmedeltal Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated annual averages År Year Jan. Feb. Mars March April Maj May Juni June Juli July Aug. Sept. Okt. Oct. Nov. Dec. Årsmedeltal 1 Annual average 1990 199,0 199,9 205,4 205,2 206,4 206,2 208,2 209,6 212,0 213,4 214,1 213,9 207,8 1991 218,9 225,0 225,8 227,1 227,3 227,0 227,1 226,7 229,2 230,1 231,1 230,8 227,2 1992 230,2 230,3 231,3 231,9 232,0 231,5 231,2 231,3 234,6 235,1 234,0 234,9 232,4 1993 241,0 241,6 242,7 243,7 243,1 242,3 241,9 242,3 244,5 245,2 245,3 244,3 243,2 1994 245,1 245,9 246,8 247,8 248,3 248,4 248,4 248,5 250,7 251,0 250,8 250,4 248,5 1995 251,3 252,3 253,3 255,0 255,3 255,1 254,8 254,5 256,2 256,9 256,8 256,0 254,8 1996 255,6 255,8 257,0 257,6 257,3 256,3 255,7 254,5 256,0 255,9 255,3 254,9 256,0 1997 254,6 254,2 255,2 257,0 257,0 257,4 257,3 257,4 259,8 259,6 259,2 259,1 257,3 1998 256,9 256,6 257,0 257,7 258,1 257,6 257,0 255,7 256,8 257,3 256,7 256,2 257,0 1999 256,2 256,3 257,3 257,9 258,3 258,7 257,6 257,6 259,4 259,7 259,0 259,6 258,1 2000 257,5 258,7 259,9 260,0 261,3 261,2 260,0 260,2 262,0 262,6 262,7 262,5 260,7 2001 261,7 262,6 264,6 266,9 268,7 268,3 266,9 267,6 269,9 269,1 269,2 269,5 267,1 2002 268,8 269,4 271,8 272,9 273,6 273,2 272,3 272,4 274,5 275,4 274,7 275,1 272,8 2003 276,0 278,4 279,8 278,8 278,5 277,7 276,8 276,7 278,7 278,9 278,3 278,6 278,1 2004 278,0 277,3 279,4 279,4 280,1 278,9 278,5 278,2 280,2 281,0 279,4 279,4 279,2 2005 277,9 279,2 279,8 280,2 280,3 280,4 279,4 279,9 281,9 282,4 281,7 281,8 280,4 2006 279,59 280,90 282,89 284,32 284,76 284,68 284,19 284,38 286,04 286,07 286,43 286,43 284,22 2007 285,01 286,45 288,33 289,79 289,48 289,95 289,49 289,41 292,30 293,85... 1) Årsmedeltalen kan skilja sig från årsmedeltalen i tab. 403, se not 1 för tab. 403. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie P 14 (1990 1999), PR 14 (2000 2007 ), Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101); Statistikdatabasen:. 402 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 403 Varugrupp Commodity group Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex Consumer price index, by COICOP and net price index Vägningstal, 2006 Weights Indextal (1980=100) Index numbers Årsmedeltal 1 Annual averages 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Konsumentprisindex 2 Consumer price index 01 Livsmedel och alkoholfria drycker Food and non-alcoholic beverages 133,0 232,5 240,0 240,8 239,7 238,1 239,91 02 Alkoholhaltiga drycker och tobak Alcoholic beverages, tobacco 40,0 339,4 342,2 347,3 349,4 351,6 356,43 03 Kläder och skor Clothing and footwear 57,0 162,9 164,5 164,5 161,4 159,6 164,67 04 Boende Housing, water, electricity and fuels 287,0 303,6 312,1 325,6 326,2 327,3 338,76 05 Inventarier och hushållsvaror Furnishings and household goods 54,0 224,8 229,0 231,6 228,9 226,0 220,26 06 Hälso- och sjukvård Health 29,0 660,1 686,0 705,3 732,0 748,8 752,27 07 Transport 133,0 324,0 328,7 334,7 347,3 362,2 368,00 08 Post- och telekommunikation Communication 35,0 230,4 227,8 224,5 214,6 201,3 188,12 09 Rekreation och kultur Recreation and culture 124,0 197,9 197,8 197,4 194,5 191,1 188,54 10 Utbildning 3 Education 4,0............ 11 Restauranger och logi Restaurants and hotels 55,0 356,6 370,7 381,0 388,6 397,5 407,18 12 Diverse varor och tjänster Miscellaneous goods and services 55,0 264,9 277,4 286,6 295,4 305,0 317,41 Totalt Total 1 000,0 267,1 272,9 278,1 279,1 280,4 284,22 Nettoprisindex Net price index (4) 229,3 234,5 237,9 238,1 238,3 240,90 1) Årsmedeltalen för konsumentprisindex totalt kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 402. Årsmedeltalen i tab. 403 påverkas av revideringar i undergrupper, årsmedeltalen i tab. 402 beräknas på de fastställda månadstalen som ej ändras efter publicering. 2) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. Indextal enligt den nya indelningen finns tillbaka t.o.m. 1980 i Sveriges statistiska databaser (SSD). The product classification was changed at the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. 3) Priser för huvudgruppen "10 Utbildning" har ej samlats in från 1980 och kan därför ej redovisas med 1980=100, huvudgruppen ingår dock i totalindex. 4) Vägningstal för nettoprisindex (2005: 754) = vägningstalet för konsumentprisindex exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101); Statistikdatabasen:. Statistiska centralbyrån 403
Statistisk årsbok 2008 404 År Year Månad Month Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Basic amount according to the National Insurance Act Prisbasbelopp, kr 1 Basic amount År Månad Prisbasbelopp, kr 1 År Månad Prisbasbelopp, kr 1 1969 Aug. dec. 6 000 1977 Jan. mars 10 700 1987 5 Jan. dec. 24 100 1970 Jan. febr. 6 000 April juni 11 100 1988 2 Jan. dec. 25 800 Mars juli 6 300 Juli aug. 11 500 1989 2 Jan. dec. 27 900 Aug. dec. 6 400 Sept. dec. 11 800 1990 Jan. dec. 29 700 1971 Jan. 6 400 1978 Jan. 11 800 1991 2 Jan. dec. 32 200 Febr. 6 700 Febr. mars 12 200 1992 Jan. dec. 33 700 Mars nov. 6 900 April dec. 12 600 1993 Jan. dec. 34 400 Dec. 7 100 1979 Jan. maj 13 100 1994 Jan. dec. 35 200 1972 Jan. juni 7 100 Juni sept. 13 500 1995 Jan. dec. 35 700 Juli dec. 7 300 Okt. dec. 13 900 1996 Jan. dec. 36 200 1973 Jan. 7 300 1980 Jan. 13 900 1997 Jan. dec. 36 300 Febr. juli 7 600 Febr. 14 400 1998 Jan. dec. 36 400 Aug. dec. 7 900 Mars juni 14 900 1999 Jan. dec. 36 400 1974 Jan. mars 8 100 Juli okt. 15 400 2000 Jan. dec. 36 600 April nov. 8 500 Nov. dec. 16 100 2001 Jan. dec. 36 900 Dec. 9 000 1981 2 Jan. febr. 16 100 2002 Jan. dec. 37 900 1975 Jan. juni 9 000 Mars maj 16 700 2003 Jan. dec. 38 600 Juli sept. 9 400 Juni dec. 17 300 2004 Jan. dec. 39 300 Okt. dec. 9 700 1982 3 Jan. dec. 17 800 2005 Jan. dec. 39 400 1976 Jan. febr. 9 700 1983 4 Jan. dec. 19 400 2006 Jan. dec. 39 700 Mars juni 10 000 1984 2 Jan. dec. 20 300 2007 Jan. dec. 40 300 Juli nov. 10 400 1985 Jan. dec. 21 800 2008 Jan. dec 41 000 Dec. 10 700 1986 Jan. dec. 23 300 1) T.o.m. 1998: Basbelopp. 2) Ändring i reglerna för beräkningen av basbeloppet. 3) Fr.o.m. 1982 gäller basbeloppet för helt år. 4) Ett tilläggsbelopp på 300 kr tillkommer i vissa fall 1983. 5) Ett tilläggsbelopp på 400 kr tillkommer i vissa fall för tiden juli december 1987. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101); Statistikdatabasen:. 405 Levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner, årsmedeltal (juli 1914 = 100) Cost-of-living index excluding direct taxes and social benefits, annual averages Årtionde Sista siffran i årtalet Last digit in the year 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1910 19 1, 2.... 100 115 130 164 232 268 1920 29 269 231 187 174 174 177 171 169 170 168 1930 39 163 158 155 151 152 155 157 161 165 169 1940 49 190 215 232 235 234 233 234 240 252 256 1950 59 259 300 324 328 330 339 356 372 388 391 1960 69 407 416 436 449 463 486 518 540 550 566 1970 79 605 650 689 735 808 887 979 1 090 1 200 1 286 1980 89 1 461 1 638 1 778 1 937 2 092 2 246 2 341 2 440 2 582 2 748 1990 99 3 033 3 319 3 394 3 553 3 631 3 723 3 740 3 759 3 755 3 771 2000 09 3 809 3 902 3 986 4 063 4 078 4 097 4 153... 1) Avser juli månad 1914. 2) Beräknat genom linjär interpolering 1915 1917. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101); Statistikdatabasen:. 404 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 406 Produktgrupper enligt SPIN Products according to CPA Producentprisindex (1990=100) Producer price index 2002 2003 2004 2005 2006 2007 juli A-B (01-05) Produkter från jord- o. skogsbruk, fiske Products from agriculture and forestry, fishing 103,9 104,1 103,3 94,5 103,1 115,9 C-D (10-37) Produkter från utvinning av mineral samt industriprodukter Products from mining and manufactured products 124,9 123,6 124,7 130,0 135,6 141,9 D (15-37) Industriprodukter Manufactured products 125,0 123,6 124,7 129,5 134,5 140,9 DA Livsmedel, drycker, tobak Food, beverages and tobacco 117,0 116,7 116,5 116,8 118,1 121,6 DD Trä och varor av trä (ej möbler) Wood and wood products (except furniture) 100,1 102,0 101,3 102,3 108,9 127,3 DE Massa, papper och papp, pappersvaror, förlagsprodukter och grafiska tjänster Pulp, paper and paperboard, paper products, publishing and printing 142,7 139,5 139,1 141,6 145,6 152,2 DE 21 Massa, papper och papp, pappersvaror Pulp, paper and paperboard, paper products 128,0 122,1 118,5 119,8 123,5 128,9 DE 21.11 Pappersmassa Pulp 102,3 97,5 101,4 99,0 110,9 119,1 DE 21.12 Papper och papp Paper and paperboard 130,4 122,1 116,4 118,4 120,6 125,5 DE 22 Förlagsverksamhet och grafiska produkter Publishing and printing 163,6 166,3 172,6 177,0 181,0 189,9 DF 23.2 Petroleumprodukter Petroleum products 162,3 162,3 183,2 229,6 258,6 270,2 DG Kemikalier, kemiska produkter och konstfibrer Chemicals, chemical products and man-made fibres 141,4 137,0 137,7 145,3 149,2 159,6 DH Gummi- och plastvaror Rubber and plastic products 128,5 131,3 132,7 140,4 145,2 150,8 DI Produkter av mineraliska ämnen utom av metaller Non-metallic mineral products 140,3 142,4 144,7 148,7 152,5 157,6 DJ 27 Stål och metall Steel and basic metals 117,8 119,1 140,8 166,5 196,9 243,2 28-35 Verkstadsvaror Fabricated metal products, machinery and equipment 117,8 115,7 113,6 114,5 115,9 116,0 DJ 28 Metallvaror utom maskiner och apparater Fabricated DK metal products except machinery and equipment 140,1 142,6 149,3 159,3 164,9 171,4 Maskiner utom kontorsmaskiner och datorer Machinery and equipment except office machinery and computers 137,8 137,8 137,8 142,9 147,7 151,5 DL El- och optikprodukter Electrical and optical equipment 84,8 80,9 76,1 73,1 71,5 68,3 DM Transportmedel Transport equipment 134,0 132,1 129,8 130,4 132,3 132,9 DN 36.1 Möbler Furniture 135,2 137,6 139,5 144,4 146,2 149,0 A-D (01-37) Producentprisindex, totalt Producer price indices, totals 123,7 122,4 123,5 128,0 133,6 140,4 Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 (www.scb.se/pr0301); Statistikdatabasen:. Statistiska centralbyrån 405
Statistisk årsbok 2008 407 Produktgrupper enligt SPIN Products according to CPA Prisindex för inhemsk tillgång (1990=100) Price index for domestic supply 2002 2003 2004 2005 2006 2007 juni A-B (01-05) Produkter från jord- o. skogsbruk, fiske Products from agriculture and forestry, fishing 107,7 107,9 107,6 103,0 110,0 122,6 C-D (10-37) Produkter från utvinning av mineral samt industriprodukter Products from mining and manufactured products 133,9 132,7 136,1 143,7 151,4 157,5 C (10-14) Produkter från utvinning av mineral Products from mining 191,7 185,3 209,6 283,6 349,1 352,2 D (15-37) Industriprodukter Manufactured products 130,2 129,1 131,7 136,9 142,3 148,4 DA Livsmedel, drycker, tobak Food, beverages and tobacco 124,3 123,9 123,5 124,1 126,3 129,6 DB Textil- och beklädnadsvaror Textile and textile products 145,3 143,2 140,4 139,1 142,7 141,0 DD Trä och varor av trä (ej möbler) Wood and wood products (except furniture) 106,7 108,9 108,9 110,5 116,6 133,4 DE Massa, papper och papp, pappersvaror, förlagsprodukter och grafiska tjänster Pulp, paper and paperboard, paper products, publishing and printing 145,7 145,0 147,7 151,0 155,0 161,7 DE 21 Massa, papper och papp, pappersvaror Pulp, paper and paperboard, paper products 124,3 121,7 118,6 120,8 124,2 128,5 DE 21.11 Pappersmassa Pulp 105,3 97,8 96,0 96,7 106,6 111,8 DE 21.12 Papper och papp Paper and paperboard 128,2 123,4 119,5 119,9 120,6 125,7 DE 22 Förlagsverksamhet och grafiska produkter Publishing and printing 156,7 157,4 164,1 168,0 172,2 180,6 DF 23.2 Petroleumprodukter Petroleum products 166,1 168,7 189,3 237,9 271,2 276,3 DG Kemikalier, kemiska produkter och konstfibrer Chemicals, chemical products and man-made fibres 146,3 147,0 151,1 160,5 166,7 169,9 DH Gummi- och plastvaror Rubber and plastic products 135,5 138,1 140,5 146,9 151,9 154,6 DI Produkter av mineraliska ämnen utom av metaller Non-metallic mineral products 142,5 144,4 146,2 150,5 154,8 158,3 DJ 27 Stål och metall Steel and basic metals 125,1 130,2 163,6 193,6 232,1 299,1 28-35 Verkstadsvaror Fabricated metal products, machinery and equipment 121,6 118,4 116,8 117,6 118,4 117,8 DJ 28 Metallvaror utom maskiner och apparater Fabricated DK metal products except machinery and equipment 145,5 148,2 155,9 167,0 172,9 180,3 Maskiner utom kontorsmaskiner och datorer Machinery and equipment except office machinery and computers 146,6 146,0 147,1 150,5 154,4 156,9 DL El- och optikprodukter Electrical and optical equipment 86,5 80,7 75,4 72,7 70,8 66,8 DM Transportmedel Transport equipment 146,3 145,7 146,8 148,6 150,6 151,6 DN 36.1 Möbler Furniture 135,1 136,6 138,0 141,6 142,7 147,1 A-D (01-37) Prisindex för inhemsk tillgång, totalt Price indices for domestic supply, totals 131,7 130,6 133,7 140,4 147,9 154,4 Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 (www.scb.se/pr0301); Statistikdatabasen:. 406 Statistiska centralbyrån