Skyltpolicy För UDDEVALLA KOMMUN Allmänt om skyltning Utformning Vad säger lagen Byggnadsnämndens riktlinjer 24 april 1998 Reviderad Miljö och stadsbyggnad 20 februari 2003
2 (12)
Skyltpolicy för Uddevalla Inledning Varför en skyltpolicy? I byggnadsnämnden behandlas årligen flera ärenden som rör skyltar. Skyltpolicyn ska utgöra underlag för stadsbyggnadskontorets kontakter med företag och enskilda i skyltfrågor. Den skall också användas som beslutsunderlag för byggnadsnämndens bygglovprövning. Butiker och andra verksamheter utgör stommen i stadsmiljön. Dessa har behov av att markera var de finns och vad de gör så att kunder och leverantörer lätt kan hitta verksamheten. För staden skall bli tilltalande för alla, behövs riktlinjer för hur gaturummet ska utformas. 3 (12)
Enhetlig och tydlig skyltning under skärmtak Allmänt om skyltning Helhetsverkan Det är viktigt att skyltar och andra inslag i gatumiljön samordnas, så att gaturummet får ett harmoniskt uttryck. Den enskildes intresse av att synas måste ställas mot andras intresse av att synas och allmänna intressen, som stads- och landskapsbilden och trafiksäkerheten. Arkitekturen ska inte försvinna under skyltarna. Skyltningen måste underordna sig husen, för man skal få en bra helhet. Bra skyltning berikar stadsmiljön. Fastighetsägare kan göra ett skyltprogram för sina fastigheter för att förenkla prövningen av enskilda lokalanvändare. Skylten bör anpassas till den gata där den skall sitta. På gågata, t ex Kungsgatan, rör man sig långsamt, då syns skyltarna även om de är små. Vid en trafikled, där man rör sig fort, måste skyltarna vara stora för att kunna uppfattas. En skylt vid en smal gata med låga hus kan vara mindre än en vid en bred gata med höga hus. Skyltar som är skonsamma mot en gammal tegelfasad 4 (12)
Tydlighet Tydliga skyltar syns, även om de är anspråkslösa. Varje skylt bör utformas med omsorg det är inte alltid som en stor och färgglad skylt syns bäst. När skyltningen är återhållsam är den oftast lättläst. Fasadskyltar och vinkelskyltar till en och samma verksamhet kan lätt förvirra. Om en butik exempelvis, har flera skyltar bör de ha samma innehåll. Att skylta med olika varunamn kan ge ett rörigt intryck och mindre läsbart. Hänvisningsskyltar bör undvikas. De skapar i allmänhet mer förvirring än klarhet. Det kan vara bättre att använda gemensamma orienteringsskyltar. Sådana finns på några ställen i centrum. En stor gemensam vinkelskylt kan vara bra att använda för att samla skyltarna för olika verksamheter i en och samma byggnad. (Se bild på första sidan). En skylt som innehåller minimalt med information är den effektivaste. En väl inarbetad logotype säger allt. När skylten innehåller mer än logotype och företagsnamn kan det bli mödosamt att ta till sig budskapet. En symbol säger allt Hänsyn till byggnaden 5 (12)
Hänsyn till byggnaden Fasaden skall vara utgångspunkt för skyltens utformning. Finns det ett fasadband avsett för skyltar kan det vara lämpligt med en enkelsidig fasad skylt. En välvd form bör få en välvd skylt. Dekorativa och karakteristiska detaljer på en byggnad bör inte döljas. Särskild stor hänsyn ska visas byggnader med kulturhistoriskt intresse. Skyltar på tak passar bäst i mera storskaliga miljöer, t ex industriområden. På tak är det oftast snyggt med fristående bokstäver, så att taket syns mellan dem. Skylten bör inte sticka upp ovanför taket, så att huset reduceras till en skyltställning. Byggnader och vegetation bör bilda siluett i stads- och landskapsbilden. Skärmtak sätts ofta upp ovanför butiker, till skyltplats och för att erövra en bit av gatan och dess kunder. Skärmtak som tillfogats i efterhand gör oftast stort våld på huset. Markiser är ett alternativ till både skyltar och skärmtak och är oftast lättare att infoga i miljön. En enkel och vacker skylt med välgjord infästning i fasaden Störningar Skyltningen får inte störa kringliggande bostäder t ex genom belysning. I områden där det finns både bostäder och verksamheter bör skyltningen begränsas till de 6 (12)
delar som innehåller verksamheter, normalt på bottenvåningarna. I trafikmiljö ställs också trafiksäkerhetskrav. Skyltarna får inte konkurrera med trafikskyltning. Mycket information på skyltarna kan påverka trafiksäkerheten negativt. Utformning Fasadskyltar Fasadskyltar kan göras i många varianter. Den enklaste, men en tilltalande variant, är att på gammaldags vis måla direkt på fasaden, eller sätta upp lösa bokstäver eventuellt med belysning. Fristående bokstäver är skonsamma mot fasaden Målade skivor av plåt e.d. kan skäras till i olika former och inpassas på ett prydligt sätt i fasadens olika former. Skyltlådor ger många möjligheter att göra en speciell skylt. Skyltlådan har inga begränsningar vad gäller storlek och format. Fortfarande gäller dock att den som har störst och mest på kostad skylt inte alltid får ut mest av det. För stora skyltar kan se ut som om de håller på att trilla ner. De kan skymma andra skyltar, vilket i förlängningen kan leda till ett skyltkrig som 7 (12)
kan få negativa konsekvenser för gatans affärsliv genom att gatumiljön blir otrivsam. Vinkelskyltar Skyltar som sitter i 90 graders vinkel mot fasaden, täcker inte fasaden och är därmed skonsamma mot arkitekturen. Man kan urskilja två typer: flaggskylten, som fästs i fasaden i sidan, och pendelskylten, som hängs under ett tak eller skyltarm. Vinkelskyltar används med fördel på äldre bebyggelse. Även här finns stort utrymme för fantasin. De bör dock vara nätta; en för stor och bred skyltlåda ser tung ut och verkar vara på väg att trilla ner. En flaggskylt skall av namnet se lika lätt ut som en flagga. Dessa skyltar syns på långt håll när man går längs med gatan, bättre än en enkelsidig fasadskylt. Infästningen av vinkelskyltar måste göras med omsorg, för att inte se klumpig ut. Skyltar av äldre datum är ofta goda exempel. En vacker skylt, som Också ger en intressant skugga Fristående skyltar Markplacerade skyltar lämpar sig bäst för gemensam information eller reklam. Skyltens placering är inte förknippad med platsen utan har ett budskap som berör många fler än en enstaka verksamhet. Den lilla typen av fristående skyltar som sätts ut vid öppningsdags och tas in vid stängningsdags är inte bygglovpliktiga. Däremot kan gatukontoret ha synpunkter på dessa skyltar eftersom de försvårar framkomligheten, speciellt för synhandikappade personer. 8 (12)
Belysning Belysta och lysande skyltar skall utformas så att de inte stör boende. En vanlig variant är en enkel plåtskylt där spotlighter monterats på stänger i ovankant. Stängerna ser inte roliga ut när det är ljust. Armaturerna tar ibland helt överhanden i vyn. Utformningen av lamporna bör ägnas lite mer möda, framför allt bör de göras mindre. Ett lysrör i skyltens överkant ger lika bra belysning och kan oftast fogas in i skyltkompositionen. Två bra exempel på medveten och lyckad utformning av belysning 9 (12)
Vad säger lagen? Plan- och bygglagen Enligt 8 kapitlet i plan- och bygglagen krävs bygglov för att sätta upp eller väsentligt ändra skyltar inom detaljplanelagt område. Enligt 3 kapitlet 1 skall skyltar placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Skylten skall ha en yttre form och färg, som är lämplig för skylten som sådan och ge en god helhetsverkan. Av 2 följer att skyltar skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Av 10 följer att ändringar av en byggnad (t. ex. uppsättning av skylt) skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara. Enligt 12 får byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt eller som igår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, inte förvanskas. Lokala ordningsstadgan Underkant skylt eller markis får inte skjuta in över gångbanan på lägre höjd än 2,2 meter eller utanför gångbanan på lägre höjd än 4,4 meter. Gångbanan sträcker sig i centrum 1,5 meter ut från byggnadens fasadliv. Annan lagstiftning Regler för skyltar återfinns även i Väglagen och i Naturvårdslagen. Dessa lagar blir i första hand aktuella längs allmänna vägar samt utanför detaljplanelagt område. 10 (12)
Byggnadsnämndens riktlinjer för skyltning Antagen av byggnadsnämnden den 17 september 1998 Varje skylt skall anpassas till byggnaden den skall sitta på och till den aktuella miljön. Skyltar i gatuplanet Butiker och andra verksamheter som är förlagda i gatuplanet ska ha sin skyltning i gatuplanet. Fasadskyltar och vinkelskyltar skall i möjligaste mån placeras i samma höjd utmed byggnaden eller gatan. Vinkelskyltar bör också göras i samma storlek. Skyltar skall skymma fasaden så lite som möjligt samtidigt som de främjar en god orienteringsbarhet. Skyltar ovan gatuplan Verksamheter som är förlagda ovanför gatuplanet bör i första hand skylta vid entrén. Om det visar sig vara lämpligare att skylta på fasaden skall skyltarna inte skymma fasaden. De bör därför utföras som fristående bokstäver eller som en gemensam vinkelskylt med flera företags skyltar på. Skyltning ovan gatuplanet bör inte förekomma på bostadshus. Markplacerade skyltar Skall i form och färg, storlek och utförande vara anpassad till den miljö de placeras i. Reklamskyltar bör inte placeras i parkområden. Takskyltar Bör inte sättas upp i centrum. De kan ibland vara lämpliga i industriområden och i närheten av större vägar. Takskylten bör inte nå över nock och bilda silhuett. Skyltar på kulturhistoriskt värdefulla byggnader Stor hänsyn skall tas till byggnader och miljöer med kulturhistoriskt värde. Ljuslådor får inte sättas upp på dessa byggnader. Samråd med Stadsbyggnadskontoret skall ske i god tid. 11 (12)
Skyltar på varuhus, köpcenter etc. Ett skyltprogram bör alltid upprättas för byggnader som inrymmer ett flertal verksamheter. Skyltprogrammet skall syfta till att ge en helhetsbild över skyltningen för hela byggnaden. Allteftersom butiker och dylikt etableras i byggnaden kan bygglov sökas för enskilda skyltar. Detta förfarande underlättar och förkortar bygglovhanteringen markant. 12 (12) Skyltpolicyn har utarbetats av arkitektstuderande Anna Paulsson CTH och Elisabet Fjellman bygglovarkitekt Uddevalla kommun