Dom kallar oss arbetslösa en granskning av bred arbetslöshet Inledning Just nu sker en stark vändning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten minskar samtidigt som sysselsättningen ökar stadigt. Arbetslösheten sjunker i 263 av 290 kommuner. Två av tre företagare säger att de behöver anställa i höst och tillväxten är rekordhög. Genom den socialdemokratiska regeringens sysselsättningspaket får många möjligheter till arbete, praktik och utbildning. Också de starka offentliga finanserna i kombination med konjunkturuppgången ger ökad efterfrågan på arbetskraft. Fler och fler kan avsluta sin frukost med att säga Nu går jag till jobbet. 300 000 jobb har skapats sedan 1994 och 100 000 nya jobb har skapats det senaste året. Sverige har lägre öppen arbetslöshet och högre sysselsättning än genomsnittet i de andra EUländerna. Sverige står sig bra i en internationell jämförelse. Fortfarande står alltför många människor utanför arbetsmarknaden. 1 miljon arbetslösa hävdar moderaterna. Kan det verkligen stämma? Nej, självklart inte. Men hur många är egentligen arbetslösa? Och vilka grupper räknas som arbetslösa? Figuren nedan visar på ett tydligt sätt vilka som kan räknas som arbetslösa. Befolkningen I arbetskraften Ej i arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Velat arbeta Ej velat arbeta I arbete Tillfälligt frånvarande hela veckan Kunnat arbeta (latent arbetssökande) Förhindrad att arbeta Figur från SCBs arbetskraftsundersökning (AKU), maj 2006 (http://www.scb.se/statistik/am/am0401/2006m05b/aku200605.pdf) Arbetslösa Det officiella svenska måttet på arbetslösheten tas fram av den statliga myndigheten Statistiska centralbyrån (SCB). SCB gör varje månad intervjuundersökningar som sammanställs till en Arbetskraftsundersökning, AKU. AKU för maj 2006 visade att antalet öppet arbetslösa i maj månad var 216 800 eller 4,8 procent av befolkningen mellan 16-64 år. Det är en minskning med 0,4 procentenheter sedan maj 2005.
De som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta, så som t.ex. offentligt skyddat arbete, inom Samhall, start av näringsverksamhet eller anställning med lönebidrag eller anställningsstöd. Personer ej i arbetskraften 1 Vidare definierar SCB personer (mellan 16-64 år), t.ex. studerande, pensionerade och värnpliktiga som ej i arbetskraften. Följande grupper ingår i begreppet (siffror för maj i parentes); Sjuka utanför arbetskraften (393 200) Här återfinns bland annat människor som förtidspensionerats av hälsoskäl såsom människor med allvarliga sjukdomar som gör att de inte har möjlighet att arbeta t.ex. cancersjuka eller personer som lider av allvarliga kroniska sjukdomar. Också människor med medfödda handikapp såsom CP-skadade och psykiskt och fysiskt utvecklingsstörda liksom människor som skadats svårt i olyckor därmed inte kan arbeta ingår i den här kategorin. Heltidsstuderande (649 700) (antalet heltidsstuderande som sökt arbete 53 100) Gruppen innehåller också deltagare i de arbetsmarknadspolitiska program som räknas som studier, t.ex. arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning ingår inte i arbetskraften, och räknas därför inte som sysselsatta utan redovisas som studerande. Pensionerade (78 500) Pensioner under 65 år. Cirka 40 000 av dessa är ålderspensionärer som pensionerats av andra skäl än hälsoskäl, övriga är avtalspensionärer. Hemarbetande (64 900) Denna grupp består av dem som tar hand om någon i hemmet (t ex make/maka eller sitt barn). Arbetssökande utanför arbetskraften (28 200) Personer som anser sig vara arbetssökande, men inte är det enligt SCB:s kriterier. Värnpliktiga (4 600) Värnpliktiga utgör en annan grupp i kategorin. Värnpliktiga som är lediga från sitt arbete räknas dock som sysselsatta. Lediga (44 100) Kategorin lediga utgörs av människor som själva angett att de är lediga. Övrigt (43 700) Övrigt avser bland annat personer som är utomlands och studenter som har semester. Under sommarmånaden expanderar denna kategori kraftigt, då en stor del av de studenter som inte söker arbete hamnar där. I juli 2005 uppgick kategorin till 266 000 personer. Moderaternas arbetslöshet I debatten vill den moderatstyrda högeralliansen framställa arbetslösheten som mycket högre än den är. Moderaterna hävdar att 17,1%, 1 miljon eller ibland till och med 1,5 miljoner människor är arbetslösa. Dessa höga siffror får de fram genom att räkna samman den andel av 1 SCBs arbetskraftsundersökning (AKU), maj 2006 (http://www.scb.se/statistik/am/am0401/2006m05b/aku200605.pdf)
befolkningen mellan 15-64 år som är sysselsatta eller studerar och klassificera alla andra som arbetslösa. Alla öppet arbetslösa och alla som enligt SCB tillhör kategorin ej i arbetskraften 2 är med moderat ideologi och matematik arbetslösa. Med moderat retorik är den värnpliktige arbetslös, den kvinna eller man som vårdar en sjuk anhörig i hemmet bör stå till arbetsmarknadens förfogande, och den som pensionerats med avtalspension efter ett långt arbetsliv bör återgå i arbete. Till och med en människa som fötts med en CP-skada, lider av svår reumatism eller som råkat ut för en arbetsplatsolycka betraktas som arbetslös och ska i moderaternas Sverige ta sig till arbetsförmedlingen för att söka jobb. Vilka privata arbetsgivare som kan tänkas anställa dem talar dock inte moderaterna om. Moderaterna har således hittat på ett eget begrepp för arbetslösheten. En innovation som är hopplöst oprecis och helt oanvändbar som princip för offentlig statistik, enligt arbetsmarknadsekonomen Bertil Holmlund. 3 Om moderaternas begrepp var internationell standard skulle Frankrike ha en arbetslöshet på över 35 procent, Italien dryga 30 procent och USA över 20 procent. 4 Detta visar hur befängt moderaternas sätt att tänka och räkna är. Att moderaternas arbetslöshetsiffror är en bluff har de själva erkänt men det är naturligtvis ett retoriskt effektivt knep. Bred arbetslöshet har naturligtvis också sina fel och brister. Måttets konstruktion gör att alla som inte arbetar eller heltidsstuderar (förutom de som samtidigt söker arbete) räknas som arbetslösa. Det betyder att kvinnor, eller män för den delen, som gjort ett kvalificerat och övertänkt val att arbeta hemma med att sköta hushåll och familj räkna som arbetslösa. Det betyder också att personer som inte arbetar och lever på andra medel än a-kassa, socialbidrag eller sjuk- och aktivitetsstöd, också räknas som arbetslösa, trots att de kan ha dragit sig tillbaka för 65 års ålder och leva på sparade medel. [ ]Bred arbetslöshet är som de flesta mått också känsligt för säsongsvariationer. Måttet stiger betydligt då skolor och universitet stänger för sommaren (Eva Uddén Sonnegård 5, Ekonomisk debatt nr. 1 2006) Kampen mot arbetslösheten Det finns ingen anledning att överdriva de kvantitativa problemen med arbetslösheten. Problemen är tillräckligt allvarliga som det är. Den moderatstyrda högeralliansen gör just detta enbart för att svartmåla socialdemokratisk politik i sin jakt på regeringsmakten. Deras siffror är enbart en bluff. Genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar kunskaperna hos den arbetssökande så att de får en starkare ställning på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar att få ett arbete. Deltagande i arbetsmarknads politiska program gör också att den arbetssökande behåller anknytningen till arbetsmarknaden. Därmed minskar risken för långvarig arbetslöshet och utslagning. Arbetslösheten är på väg ned, fler jobb finns att söka och fler människor har också fått ett fast jobb. Sedan 1994 har 300 000 jobb skapats och antalet stiger stadigt. Nyföretagandet är det högsta på 20 år och företagskonkurserna har halverats under de senaste drygt tio åren. När vi tittar några år 2 I gruppen heltidsstuderande räknar de endast de 89 000 heltidsstuderande som sökt arbete 3 Bertil Holmlund, Ekonomisk debatt nr 6 4 Bo Malmberg, LO-tidningen nr. 29, september 2005 5 Eva Uddén Sonnegård, anställd på moderaternas kansli
framåt i tiden ser vi en fortsatt kraftig ökning av sysselsättningen, en minskad arbetslöshet och ett ökat nyföretagande. Mot den bakgrunden är det vansinnigt att inte satsa på olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att se till att så många som möjligt står väl rustade att kunna ta de nya jobben, istället för att slås ut genom kortsiktiga besparingar. Hur ska de kunna möta upp mot de krav på ny arbetskraft som vi vet kommer att ställas om några år? Det är ett slöseri med mänskliga resurser och skapar onödiga flaskhalsar. Det kommer dessutom att bli överhettning i ekonomin när efterfrågan på arbetskraft i stället för nyanställningar av tidigare arbetslösa leder till att de som redan har jobb byter med stora löneglidningar som följd. Det är viktigt med olika typer av åtgärder för att kunna klara övergången från ett arbete till ett annat. Alla som vill och kan arbeta har rätt till ett jobb. Alla ska ha samma självklara rätt till ett aktivt liv. Moderat politik ökar arbetslösheten Det främsta målet för den moderatledda högerpakten är stora skattesänkningar. För att klara det vill de försämra tryggheten för dem som redan har det allra svårast, inte minst arbetslösa och sjuka. Sänkta ersättningar har en tydlig effekt på utnyttjandet av förtidspensionen 6, menar moderaterna, och föreslår en sänkning av ersättningen i förtidspensionen. Deras föreställning om att människor fuskar och är lata kommer att innebära att tusentals allvarligt sjuka, arbetshandikappade och funktionshindrade få mindre att leva på. Människor som redan idag har sämre ekonomi, sämre utbildning och svårare att få arbete än andra. Exempel på moderata förslag Slopandet av: - 500 utbildningsvikariat - 13 000 platser i arbetspraktik mm - 4 000 platser i akademikervikariat - 20 000 plusjobb 7 Ersättningen i förtidspensionen sänks från 64 till 60 procent av antagandeinkomsten 8 80 procent (i stället för som idag 100 procent) av den inkomst som pensionen beräknas på ska vara pensionsgrundande, det gör att förtidspensionärer får lägre ålderspension resten av livet 9 Den sjukpenninggrundande inkomsten skall utgöras av de senaste tolv månadernas inkomst eller 95 % av förväntad årsinkomst 10. Detta är en betydande försämring för studerande och arbetslösa jämfört med idag. Nej till höjningen av taket för den sjukpenninggrundande inkomsten från 7,5 till 10 prisbasbelopp 11 6 Motion till riksdagen 2005/06: Fi240 7 Motion till riksdagen 2005/06: Fi240 8 Motion till riksdagen 2005/06: Fi240 9 Motion till riksdagen 2005/06: Fi240 10 Motion till riksdagen 2005/06: Fi240 11 Motion till riksdagen 2005/06: Fi240
Slopad möjlighet att ha ett uppdrag eller näringsverksamhet som tar i snitt max en timme per dag och ändå ha kvar sin förtidspension 12 Moderaterna överväger att införa ett tak för ersättningarna från de kollektivavtalsbaserade försäkringarna för förtidspensionärer. 13 Det betyder konkret att moderaterna nekar människor den ersättning de berättigats till när de avstått från löneökningar under sitt aktiva arbetsliv. Sammantaget föreslår högeralliansen en besparing på arbetsmarknadspolitiken med åtta miljarder kronor. 14 Det skulle i praktiken innebära att samtliga subventionerade anställningar och andra arbetsmarknadspolitiska insatser tas bort. Konsekvenserna blir att vi får nästan 100 000 fler öppet arbetslösa som istället för till exempel praktik, utbildning eller jobb tvingas ut i öppen arbetslöshet. Av dessa har många inga möjligheter till nytt jobb eller annan sysselsättning. Att arbetslösheten kommer att öka med högeralliansen vid makten visar inte minst den senaste perioden av borgerligt styre. Mellan 1990 och 1993 sköt arbetslösheten kraftigt i höjden och nådde 8,2%. Också arbetslösheten bland ungdomar ökade kraftigt och nådde under perioden 18,4%. 15 Det moderata förslaget om vårdnadsbidrag kommer med deras eget sätt att räkna arbetslösheten att öka ytterligare. I alla samhällen finns det personer som inte klarar att försörja sig på egen hand av ett eller annat skäl. Ett mått på graden av civilisation i ett samhälle är hur man betraktar dessa människor och vilka förutsättningar de får att leva ett bra liv. Mot den bakgrunden blir de moderata förslagen om att sänka skatterna med 250 miljarder istället för att ge sjuka, arbetslösa och handikappade ekonomisk trygghet och möjlighet till arbete, utbildning eller annan verksamhet väldigt ideologiskt tydliga. Det är individen som ska skuldbeläggas till exempel genom att kalla de sjuka och handikappade arbetslösa. Avslutning I synen på arbetsmarknaden är skillnaderna extra tydliga inför höstens val. Mot den socialdemokratiska synen står en högerallians som svartmålar arbetslösheten och kraftigt vill försämra villkoren för den som blir arbetslös, både rent ekonomiskt men också vad gäller möjligheterna till arbetsmarknadspolitiska åtgärder och högre studier. Bakom detta döljer sig en människosyn som bygger på att man skuldbelägger individen. Den arbetslöse, inte arbetslösheten, ses som problemet. 12 Motion till riksdagen 2005/06:sf425 13 Motion till Riksdagen 2005/06:Sf6 14 Gemensam alliansbudget, 2005-10-03 15 SCB:s officiella statistik
Bilagor Förtidspensioner/sjukbidrag i december 2004 med sjukdomsdiagnos 16 Antal Differens Diagnosgrupp 2002 1991 I procent av 1991 Infektionssjukd mm 3708 2727 981 36 Tumörer 7778 4 550 3 228 71 Sjukd i blod mm 1110 381 729 191 Endokrina sjukd mm 9529 6 944 2 585 37 Psykiska sjukd 144612 89 715 54 897 61 Sjukdomar i nervsyst 24800 15 654 9 146 58 Sjukd i ögat mm 3116 2 250 866 38 Sjukd i örat mm 5647 2 823 2 824 100 Cirkulationsorg sjukd 29372 28 849 523 2 Andning sorg sjukd 9225 9 7 9 1 566 6 Matsmältningsorg sjukd 6282 4 603 1 679 36 Hudens och underhudens sjd 4093 3 592 501 14 Sjd i muskl, skelett mm 186781 147 641 39 140 27 Sjd i urin- och könsorg 1667 1 251 416 33 Medfödda missbildn 5355 3 701 1 654 45 Skador o förgiftningar 23738 11 818 11 920 101 Övriga sjukdomar 11077 2 966 8 111 273 SUMMA 477890 339 256 138 634 41 Nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar 2004 17 Diagnosgrupp Totalt Vissa infektionssjukd. o parasitsjukd. 307 Tumörer 2 026 Sjukd. i blod o blodbild organ mm 138 Endokrina sjukdomar mm 1 419 Diabetes 935 Psykiska sjukdomar och syndrom 24 047 Psyk. störningar mm pga alkohol 743 Schizofreni, vanföreställn.syndrom 1 019 Förstämn.syndrom (depressioner) 9 268 Neurotiska syndrom mm 8 752 Personlighetsstörningar 981 Psykisk utvecklingsstörning 753 Sjukdomar i nervsystemet 2 808 Parkinsons sjukdom 205 Multipel skleros (MS) 535 Cerebral pares (CP) 72 Epilepsi 212 Sjukd. i ögat o närliggande organ 340 16 Riksförsäkringsverket, Statistikinformation Is-I 2004:3 17 Riksförsäkringsverket, Statistikinformation Is-I 2004:3
Sjukd. i örat och mastoidutskottet 949 Cirkulationsorganens sjukdomar 4 735 Hypertonisjukdomar 580 Ischemiska hjärtsjukdomar 1 433 Andra former av hjärtsjukdomar 745 Sjukdomar i hjärnans kärl 1 616 Andningsorganens sjukdomar 1 002 Astma, bronkit mm 858 Matsmältningsorganens sjukdomar 833 Hudens och underhudens sjukdom 546 Sjukdomar i muskuloskeletala syst. 26 964 Reumatoid artrit 923 Artros 3 924 Spondylos o besläktade sjukdomar 948 Sjukdomar i halsregionen mm 1 603 Andra o ospecific. ryggsjukdomar 8 830 Sjukdomar i mjukvävnader 7 587 Sjukdomar i urin- och könsorganen 271 Medfödda missbildningar mm 207 Skador och förgiftningar mm 3 311 Frakturer 631 Intrakraniell skada 213 Luxation, distorsion i hals mm 1 041 Faktorer av betydelse för hälsotills. 1 462 Utbrändhet mm 1 064 Övriga sjukdomar 1 616 Samtliga med diagnos 72 981 Samtliga 73 161