PO Nordquist Fastighet & Energi AB Kontrollrapport Energibesiktning Datum 2015-01-21 Sammanställning av energideklaration SJÄLEVADS-MYCKLING 1:174 PO Nordquist Fastighet och Energi AB Sikelvägen 10, 894 30 Själevad Tel +46 70-379 42 19, epost: info@fastighetochenergi.se www.fastighetochenergi.se Bankgiro 419-1144 PlusGiro 66 50 82-4 Org.nr 556919-5661 Innehar F-skattebevis Tillämpar ABK 09
Allmänna data: Fastighetsbeteckning: Själevads-Myckling 1:174 Adress: Verksamhet: Byggnadstyp: Gunillavägen 4, 894 31 Själevad Bostadshus Friliggande byggnad Byggår: 1972 *A (temp) : 137 m 2 *I A (temp) inkluderas all golvarea innanför klimatskärmens insida, som har en temperatur överstigande +10 C. Area för del i varmgarage ingår ej i A temp Beskrivning: Byggnaden är uppförd 1972 och består av 1 1 / 2 -plan på uteluftsventilerad krypgrund. Byggnadens klimatskal består av träregelvägg med tilläggsisoleradfasad av trä. Fönster i byggnaden är 3-glasfönster. Uppvärmning av byggnaden sker med direktverkande el och luft-luftvärmepump samt braskamin. Ventilationen är av typen S- ventilation (självdragsventilation) Temperaturer Om hela eller delar av byggnaden har onödigt hög inomhustemperatur bör den sänkas. För varje grad temperaturen minskar i genomsnitt för byggnaden minskar värmekostnaderna med ca 5 %. Vilket resultat som uppnås beror mest av vilken temperatur som accepteras av de boende. Normal inomhustemperatur under uppvärmningssäsong är mellan 20 och 21 o C BYGGNADENS ENERGIPRESTANDA Byggnadens energiprestanda är 124 kwh/m² och år. Energiprestanda för Boverkets jämförbara referensobjekt är 153 187 kwh/m² och år. Det uppgavs av säljare att elförbrukningen senaste tre åren legat i snitt på 18 800kwh/år. Enligt säljare har ingen vedförbrukningen förekommanit senare år. Byggnadens energiprestanda baseras på energianvändningen, det vill säga den (oftast köpta) energi som levereras till en byggnad. Energianvändningen som resulterar i byggnadens energiprestanda är energi till uppvärmning, varmvattenberedning, fastighetsel samt eventuell komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsel ingår inte i byggnadens energiprestanda. Nedan visas energi som resulterar i energiprestanda för er byggnad. Brukarbeteendet har stor inverkan på energianvändningen och energiförbrukningen kan därför skilja sig beroende på bland annat antal boende, inomhustemperatur, konsumtion av varmvatten och hushållsel. Besiktning Utifrån besiktning på plats bedöms klimatskal och tekniska installationer. Med utgångspunkt av förbrukningsstatistik, genomgång av underlag och besiktning på plats, bedöms att få lönsamma åtgärder finns. Besiktningsdatum: 2015-01-21 Väderförhållanden: Moln -5 o C
Allmänt om Luft-luftvärmepump Luft/luftvärmepump är ett bra alternativ för hushåll som vill ha ett komplement till befintligt uppvärmningssystem. En luft/luftvärmepump passar också bäst för hus med öppen planlösning eftersom tanken är att värmen kan flytta sig till olika delar av huset genom luften. Vanligtvis minskar den totala elanvändningen i ett elvärmt hus med ca 20-25% efter installation av luft/luft värmepump(vilket motsvarar ca 30-40% av den el som används för uppvärmning exkl. tappvarmvatten). En luft-luftvärmepump lönsamhet bestäms till stor del av husets planlösning och var inomhusdelen placeras. Värmepumpen passar bäst i hus med öppen planlösning för att varmluften ska kunna cirkulerar på ett effektivt sätt. Rum som ligger utanför luftströmmen värms inte. Det finns möjlighet att förbättra utnyttjandet av luft/luftvärmepump med transport av koncentrerad överskottsvärme. Ett sk. system för värmeflyttning för transport av luft från rum till rum. Innan du skaffar en luftluftvärmepump är det viktigt att du ser till att husets befintliga värmesystem är rätt injusterat och att termostaterna fungerar bra. På så sätt blir besparingen högre eftersom värmen tas tillvara. Det befintliga värmesystemet ska slå på först när värmepumpen inte klarar att hålla inomhustemperaturen. Regelbunden rengöring av hela inomhusdelen, d.v.s. filter, kondensor och fläkt är ett måste för att anläggningen ska kunna ge full effekt. Generellt bör man rengöra kondensorn 1 till 2 gånger per år, filter en gång var 4-6 vecka från damm och smuts. I dammiga och rökiga miljöer eventuellt oftare. Rengöring av grovoch luftfiltren är mycket viktigt för inomhusdelens funktion. Allmänt om direktverkande eluppvärmning: Fördelarna med elradiatorer är låg investeringskostnad, att de inte kräver något speciellt underhåll och att de inte ger utsläpp som drabbar den lokala miljön. Beräkningsmodeller och referensvärden. LCC E metoden: När bedömning av lönsamhetsåtgärd, används en variant av nuvärdesmetoden sk LCC E -metoden. Det innebär att hänsyn tas till alla framtida in- och utbetalningar och räknas om till ett nuläge. Beräkning innebär att lönsamheten i ett övervägt besparingsalternativ jämförs med ett nollalternativ, dvs inget utförs, med ett eller fler alternativ. Energipriser som används - Elpris: 1,25 kr/kwh - vedpris: 0,38 kr/kwh - Kalkylränta: 7 % - Årlig prishöjning el 4 % Rapportering till Boverket Energideklarationen är registrerad på Boverket och de uppgifter som registrerade på Boverket bifogas denna rapport. I och med att energideklarationen är registrerad behöver ni inte meddela detta till någon myndighet. Som fastighetsägare är man skyldig att tillhandahålla energideklarationen till eventuell köpare av fastigheten. Energideklaration är daterade 2015-01-21 och giltig i tio år
Allmänna åtgärdsförslag för att minska energiförbrukning I energihänseende håller byggnaden en bra standard. Klimatskalet på byggnaden är förbättrad/ tilläggsisolerad. Utförda energisparåtgärder: Tilläggsisolerad fasad och 3-glas fönster. El radiatorer utbytta i entréplan, Luft-luftvärmepump och braskamin finns installerad. Med utgångspunkt av förbrukningsstatistik, genomgång av underlag och besiktning på plats, bedöms att få lönsamma åtgärder finns. Utnyttja befintlig braskaminen Kaminen är en bra kompletterande värmekälla i småhus och kan ersätta upp till 50-80% av uppvärmningsbehovet. Det finns möjlighet att utnyttja kamineldning med transport av koncentrerad överskottsvärme. Ett sk. system för värmeflyttning för transport av luft från souterrängplan till entréplan. En kamin kräver ofta mer tilluft. I samband med eller efter ett kamininköp kan det därför vara lämpligt att även se över rummets tilluftsbehov. Beroende på husets planlösning kan det räcka med att installera en eller ett par ventiler för att tillgodose hela behovet av tilluft. Injustering av central rumsgivare, för att ytterligare ta vara på den interna elenergin som kommer från kamin, hushållsel, belysning mm. Beräkning till nedanstående bygger på 50% täckningsgrad, vedpris 400 kr/m 3 och 60 % verkningsgrad av kamininsatts. Energibesparing: (En spisinsatts ger en effekt mellan 4 15 kw). ca 2 003 kr/år Investering: 0 kr Återbetalningstid (payoff): direkt Allmänt om ved: Ved är en ren naturprodukt och ett mycket bra miljöval. Att elda med ved ger inget tillskott av Koldioxid till atmosfären eftersom den mängd biobränsle som eldas upp sägs återföras till kretsloppet. Detta gör att ved anses vara ett hållbart energislag som inte ger någon global negativ påverkan på växthuseffekten. För att få maximalt utbyte av vedeldning krävs att veden hanteras på bästa sätt, ju torrare ved desto bättre. Ved är ett skattebefriat bränsle, vilket gör det till en billig uppvärmningsform. Nackdelen med ved är att den är arbetskrävande, både vid sågning och vid klyvning, men även vid själva eldningen. Åtgärda otätheter kring fönster och dörrar. Täta på de byggnadsdelar där byggnadsskalet läcker in luft. De vanligaste byggnadsdelarna som tätas är fönster och dörrar. Vid kontroll av fönster och balkongdörrar var tätningslisterna delvis i dåligt skick och behöver bytas. Det är viktigt att tätningslisterna / drevning runt dörrar och fönster är i gott skick, man räknar med att livslängden är ca 10-15 år. Besparingen är upp till cirka 10 % av energin för uppvärmning. I beräkningen har besparingen satts till 3 %. Åtgärda otätheter Energibesparing 200 kwh/år Investering 1 000 kr Återbetalningstid (pay-off) ca 3,6 år Äldre elradiatorerpå övreplan. Byt ut äldre direktverkande elradiatorer. Äldre konventionella elradiatorer kan med fördel bytas ut mot modernare elradiatorer. Det viktigaste skälet till att byta radiator är termostaten. På äldre elradiatorer är det vanligt med termostater med bimetallbrytare, en teknik som ger temperaturreglering med relativt låg precision. En modern elektronisk termostat gör att energiförbrukningen kan sänkas. Moderna oljefyllda elradiatorer ger den vattenburna värmens fördelar rent miljömässigt eftersom inomhusklimatet anses bli bättre än med konventionella elradiatorer. Ett oljefyllt mjukelement har en låg yttemperatur som medför att luften inte upplevs bli lika "torr" som vid användande av en äldre elradiator, bl.a. undviks problemet med dammpartiklar som bränns till sot. Som alternativ till att byta ut radiatorerna kan ett centralt styrsystem installeras. Systemet gör att värmeavgivningen mer effektivt kan kontrolleras och äldre radiatorer med dåliga termostater fungerar mer som nya mjukvärmande modeller. Energibesparing: ca 500 1500 kwh/år. Kostnad: Materialkostnad 700-2 000 kr/styck. Pay-off-tid: Svårbedömd (beroende på befintliga termostaters ålder och funktion).
Direktverkande el golvvärme. Säkerställ att komfortvärmegolv ej har för hög temperatur, medför större förluster genom golv mot uteluft. Golvvärmesystem har installerats för delar av byggnaden för att få ökad komfort och/eller som följd av att klinkergolv lagts. Klinkers har hög värmeledning och upplevs därför som kalla. Komfortvärmegolv utgör en icke försumbar del av uppvärmningen i de utrymmen de finns installerade. Många golvvärmesystem är kontinuerligt i drift med övertemperaturer och värmeförlust som följd. Värmeförlusten till underliggande konstruktion kan också vara betydande. Golvvärmen har i regel ett separat reglersystem som då ofta inte samverkar med övriga värmesystemens reglering. Undersökningar visar att golvvärmesystemen drar väsentligt mer värme än radiatorer. Detta förklaras med ökade värmeförluster samt att de boende förväntar sig att golvet ska kännas varmt oavsett om det finns ett uppvärmningsbehov eller inte, dvs. värmen står på även under sommarperioden. Ett bra sätt att minska energianvändningen är att med hjälp av timer bara värma golven när man är hemma. Besparingen är proportionell mot den minskade användningen. Installation av timer till golvvärme x 2 (3,5 + 6 m 2 ) Investering Återbetalningstid (pay-off) 4 000 kr mycket kort/ ca 2,0 år Tappvarmvatten Rekommenderat tappvattentemperatur vid tappstället är 50 55 o C. För hög tappvarmvattentemperatur orsakar onödigt hög energianvändning genom högre avkylning från stillastående varmvatten i ledningar efter spolningen. Dessutom finns risk för skållning och personskada med för hög tappvarmvattentemperatur. Vid för låg tappvarmvattentemperatur finns risk för tillväxt av skadliga ämnen. För att minimera energianvändningen för uppvärmning av tappvarmvatten är det viktigt att säkerställa en korrekt tappvarmvattentemperatur. Energieffektiva kranar. Genom att installera energieffektiva kranar för kök tvättställ och dusch som är anpassade efter det verkliga behovet kan man sänka energibehovet rejält. Byter man ut tre av hushållets kranar mot resurssnåla kan man sänka energianvändningen av varmvatten med nästan 40 %. (källa energimyndigheten) Vattensnåla armaturer ger ett lågt grundflöde. En engreppstermostatblandare medger lätt inställbar temperatur med hög precision. En populär teknik kallas lågflödesstrålsamlare. Luft blandas in i vattenstrålen vilket reducerar vattenåtgången samtidigt som vattenstrålens storlek och tryck bibehålls.. Beräkning bygger på installation av sparlatorer i kök och badrum samt snålspolande duschhandtag. Energi- och vattenbesparing: 25-45 % vattenbesparing och 10-30 % värmeenergibesparing. Ventilation Denna punkt medför ingen energibesparing: När man planerar sin ventilation måste man ta hänsyn till skillnaden mellan till- och frånluft. All luft som ska ut måste ersättas av ny luft på rätt ställe för att ventilationen ska fungera bra. Luften som man vill bli av med är frånluft i t ex badrum, WC-utrymme, tvättstuga. Den nya luften som ersätter den gamla är tilluft något som bör tillföras i utrymmen som sovrum, allrum, vardagsrum eller matrum. Komplettering av tilluft medför bättre funktion på ventilationen och därigenom minskar risken för fuktrelaterade skador. I normalfallet nedför denna åtgärd en ökad energianvändning om inte ventilationen kompletteras med en frånluftsfläkt med värmeåtervinningsfunktion.
Med en väl avvägd kombination av till- och frånluftventilation med ventiler kan hela huset förses med dragfri luft. En viktig faktor för komforten är att motverka känslan av drag genom en genomtänkt placering av ventilerna. Det är också viktigt att ha tillräckligt många ventiler, så att det inte blir för stora luftflöden genom varje ventil. Rekommenderat mått för god ventilation är 0,35 l/s per m 2 boendeyta. Ø 100 mm räcker till ca 20 25 m 2 Radon Radonmätning har ej genomförts i byggnaden. För att uppfylla krav och rekommendationer för människors hälsa i bostäder är gränsvärden för radongas 200 Bq/m 3. För värmedistributionssystem via direkt verkande el kan det vara fördelaktigt att byta till ett vattenburet system, vilken ger en möjlighet att konvertera till värmepump eller biobränsle. Som enskild åtgärd är det sällan lönsamt, men bör särskilt övervägas i samband med en omfattande renovering av byggnaden och byte av centralt värmeproduktionssystem. För denna fastighet har det upprättats en energideklaration. Syftet med energideklarationen är att effektivisera energianvändningen i byggnader i enlighet med SFS 2006: 985 Lag om energideklaration för byggnader och därmed minska den påverkan på klimatet och miljön som energiproduktion bidrar till. Genom ett resurssnålt beteende kan du som bor och brukar huset bidra till minskad energianvändning. Dessutom sänker du samtidigt dina energikostnader. Slutsats åtgärder: Investering för energiåtgärder kan minskas om det finns möjlighet till bidrag. Information om bidrag går att finna på www.energimyndigheten.se, www.boverket.se eller kontakta Boverket på telefon 0455-35 30 00 Energiprestanda Byggnadens energiprestanda är 124 kwh/m 2 och år vilket ligger under Boverkets jämförbara referensobjekt statistiskt intervall, referensvärde 2. (se energideklaration). Brukarbeteendet har stor inverkan på energianvändningen och energiförbrukningen kan därför skilja sig beroende på bland annat antal boende, inomhustemperatur, konsumtion av varmvatten och hushållsel. Vid ev. utförande av åtgärder bör beaktas att dessa utförs på ett fackmannamässigt sätt och föregås av en utredning. Med vänlig hälsning PerOla Nordquist Besiktningsman och oberoende energiexpert