- s a g o i b r i l b Matavfall fem goda exempel Inspiration för er som skall påbörja eller vill förbättra insamlingen av matavfall
Inledning Den här rapporten visar på tillvägagångssätt för att kommunicera matavfallsinsamling till hushåll och att genomföra kampanjer för insamling. Rapporten kan användas som en hjälp, vägledning och inspiration för de kommuner och regioner som planerar att införa insamling av matavfall, eller för de aktörer som behöver gå ut med ny information för att underhålla och utöka befintlig insamling. Bakgrund Biogas Öst är ett projekt med målet att underlätta samverkan inom biogasbranschen i östra Mellansverige. Verksamheten omfattar Uppsala, Stockholm, Västmanlands, Sörmlands, Örebro och Östergötlands län. En av våra prioriterade uppgifter är att sprida erfarenheter mellan aktörer som påverkar utvecklingen på biogasområdet. Biogasen expanderar i Sverige. Både marknad och produktion ökar. En del av potentialen för biogasproduktion ligger i matavfall. I rapporten Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter (Linné m.fl. 2008) beräknade man att det med dagens tekniska och ekonomiska förutsättningar skulle vara möjligt att röta 60 procent av allt matavfall i Sverige. Det skulle ge en energimängd nära 760 GWh. Sverige har haft ett nationellt miljömål om att senast år 200 återvinna 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker genom biologisk behandling. Målet uppnåddes inte. Enligt Naturvårdsverket gick 2 procent av matavfallet till rötning eller kompostering under 2009. 54 kommuner bidrog. Idag finns ett förslag till reviderat miljömål för avfall: År 205 ska minst 35 procent av matavfallet tasomhand så att växtnäringen kan utnyttjas. Det finns en samhällsekonomisk nytta i att tillvarata näringsämnen från matavfall, återföra dem till jordbruket och sluta kretsloppet. Genom att röta matavfall istället för att kompostera det kan energi utvinnas i form av biogas. Biogasen kan användas till produktion av el, värme eller fordonsbränsle. Växtnäringen och möjligheten att ersätta fossilt bränsle inom transportsektorn utnyttjas inte om matavfallet istället eldas upp med övrigt hushållsavfall. Innehåll Ju bättre vi sorterar våra sopor, desto bättre fungerar återvinningen av energi och material. För att uppnå hög kvalitet och kvantitet i matavfallsinsamlingen behövs aktiva och genomtänkta informationsinsatser. I den här rapporten presenteras exempel på det kommunikationsarbete som har genomförts av kommuner och avfallsbolag i Biogas Östs region. Positiva och negativa erfarenheter förmedlas för att underlätta framtida informationssatsningar. Rapporten baseras på fem intervjuer som tagit upp frågor om: hur man har kommunicerat insamlingen av matavfall till hushållen vilka satsningar som har upplevts som mest effektiva hur man har styrt med avfallstaxorna vad man har för råd och tips till andra kommuner och avfallsbolag.
Västmanland en mästare i regionen I Västmanlands län samlas 60 procent av hushållens matavfall in för biologisk behandling. Det är nästan 40 procentenheter mer än riksgenomsnittet. Insamlingen av avfallet sköter kommunerna själva medan Vafab Miljö AB står som mottagare av avfallet vid deras avfallsstationer och återvinningscentraler. Vafab Miljö AB ett regionalt avfallsbolag som ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommuner i Uppsala län. Arbetet med att samla in matavfall startade på 990-talet som ett samarbete mellan Vafab Miljö AB och ägarkommunerna. Det utsorterade matavfallet blir sedan 2005 till biogas och biogödsel i Svensk Växtkrafts biogasanläggning vid Gryta avfallsstation i Västerås. Vafab Miljö AB anordnar ett evenemang där de informerar om sortering av matavfall. Arbetet inledningsvis Vid införandet av matavfallsinsamling från hushåll i Vafab Miljös region var ett mål att komma i direkt kontakt med de berörda invånarna. Det personliga mötet bedömdes som viktigt, därför blev det första steget att anordna stormöten där ca 500 hushåll bjöds in per tillfälle, oftast till någon närliggande skola. Ungefär 0 procent av de inbjudna kom till dessa stormöten. Som steg två så anordnades mötesplatser på skolor och i mataffärer. För att nå resterande hushåll blev steg tre att knacka dörr och steg fyra att ta kontakt genom telefonsamtal. Målet att nå 80 procent av hushållen med muntlig information uppnåddes. Kostnaden för tryckt informationsmaterial uppgick till 25-30 kr per hushåll. Utskick via brev har därefter genomförts upprepade gånger under årens lopp. Vafab Miljö har utöver detta satsat mycket på information till skolelever, eftersom barn är betydelsefulla kanaler för att nå föräldrarna. Variera och repetera Annika Westerberg, informationschef på Vafab Miljö, understryker att brevutskick är effektiva - broschyrer och textmaterial hem i brevlådan har varit en viktig del i informationsarbetet. Men för att informationen ska nå ut till alla är det värdefullt att ha en variation i sätten att förmedla budskapet, säger Annika. I Vafab Miljös region används bruna papperspåsar för matavfallet och mycket tid har lagts ner på att informera om påsarna. Det är pedagogiskt att använda papperspåsar, eftersom det då blir svårare att lägga fel saker i påsen, menar Annika. Hon påpekar också att det finns ett ständigt behov av nya kampanjer
Västmanland en mästare i regionen för att motivera hushållen till att fortsätta sortera. Att informera om hur det går, hur mycket som har samlats in och hur mycket producerad biogas det har medfört är viktigt som återkoppling och motivation. Ett exempel är att kommunicera att en brun påse räcker till 2,5 kilometers bilkörning. Avfallstaxa Nästan alla i Vafab Miljös region har valt att styra avfallstaxan så att den som komposterar sitt matavfall hemmaerhåller lägst taxa och näst lägst för den som lägger matavfallet i den bruna påsen. I Surahammar finns även avfallskvarnar och där prioriteras det abonnemanget först i avfallstaxan. Dyrast är det att inte sortera sitt matavfall alls. Systemet ger valfrihet åt individen men styr ändå åt rätt håll. Det är en mycket liten andel av invånarna som slänger allt i samma påse. Råd och tips Annika Westerberg vill ge följande råd till kommuner som vill införa matavfallsinsamling: Massiv information i början har gjort att matavfallet i Vafab Miljös region idag är mycket välsorterat. Det lönar sig att satsa i början av processen, det är svårare att komma igen och göra om. Det får inte dröja för länge från det att information har skickats ut till dess att hushållen får praktisk möjlighet att börja sortera ut matavfallet. Tydlighet i hur sorteringen ska gå till samt att ständigt repetera informationen är väsentligt för att bibehålla kvalitet och kvantitet på det insamlade matavfallet. Samverkan med fastighetsägare är fördelaktigt för att nå ut till så många hushåll som möjligt.
Enköping jobbar för växande sortering Enköpings kommun är en av ägarkommunerna i Vafab Miljö och har i samarbete med avfallsbolaget infört insamling av matavfall från hushåll. Det matavfall som sorteras ut i Enköpings kommun är av mycket bra kvalitet. Kommunen arbetar nu med att öka kvantiteten. Bland annat riktar man sig mot hushåll på landsbygden genom Mulljaktsprojektet. Inledningsvis skickas ett dubbelsidigt informationsblad ut till samtliga hushåll. De hushåll som anmäler intresse för att sortera ut sitt matavfall får därefter ett mer informationsrikt blad. Utöver Mulljaktsprojektet har kommunen varit delaktig i en kampanj som Avfall Sverige genomfört, med bioreklam och reklam på Willys. Bioreklamen handlade om att matavfall blir biogas när det samlas in på rätt sätt. Även andra kampanjer har genomförts, bland annat Sopan en film för skolor. För den intresserade medborgaren finns mycket information att hitta på kommunens hemsida. Dessutom skickar Enköpings kommun årligen ut en sop-tips-broschyr till alla hushåll med information om sopsortering. Sortera ut matrester? Var med och bidra till en bättre miljö. Matavfallet är en självklar och naturlig resurs som kan bli fordonsbränsle och ekologiskt gödningsmedel om du sorterar ut det. På så sätt bidrar du till en bättre miljö och du hjälper också till att förhindra resursslöseri. För bra för att slängas bort Matavfallet är alldeles för bra för att slängas bort i de övriga soporna. Det kan nämligen användas av både jordbruket och trafiken. Mat - bränsle för kropp och fordon Matavfallet innehåller energi energi som kan utvinnas genom s k rötning. Avfallet behandlas tillsammans med vallgrödor i Växtkrafts biogasanläggning i Västerås. Det bryts ned av mikroorganismer i en syrefri miljö och då utvinns energi i form av biogas. Biogas är ett miljövänligt fordonsbränsle för både bussar, sopbilar och personbilar. Eftersom det görs av matrester är det dessutom ett förnyelsebart bränsle. En påse matavfall räcker till ca 3 km bilkörning. Ekologiskt gödningsmedel till jordbruket Vid rötningen bildas även en restprodukt, biogödsel, som blir ett utmärkt gödningsmedel. Biogödslet är så rent att det kan användas för ekologisk odling. Fosfor och kväve tas tillvara och vi minskar mängderna konstgödsel som kan orsaka övergödning. Nu kan du också vara med i Mulljakten Källsortering av matavfall är det som vi i Enköpings kommun kallar Mulljakten. Det har pågått ett antal år i tätorterna och nu utökar vi Mulljakten så att alla som bor eller har fritidshus på landsbygden också kan vara med. Genom att helt enkelt lägga dina matrester i en speciell påse och sedan i en separat soptunna kan du göra en stor insats för miljön. Under 200 samlade vi in så mycket potatisskal, kaffefilter och annat bioavfall att det ersatte cirka 80 000 liter bensin bara från Enköpings kommun. Det är det mest miljövänliga du kan göra med ditt matavfall. Påsarna delas ut kostnadsfritt av kommunen. Informationsblad när det är dags att välja abonnemang
Enköping jobbar för växande sortering Erfarenheter och slutsatser Sandra Lindblom arbetar som renhållningschef i Enköpings kommun. Hon menar att de informationsvägar som har varit mest effektiva är direktutskick och det suveräna arbete som skolinformatörerna har gjort när de har vart ute och pratat med eleverna. Vi upplever däremot inte att direktkontakt med invånarna alltid har fungerat, säger Sandra. Bland annat var uppslutningen från invånarna mycket låg när kommunen arrangerade informationsmöten. Däremot fungerade direktkontakten väldigt bra när man knackade dörr när Mulljakten/källsorteringen infördes i tätorterna i slutet av nittiotalet. I nuläget har många kommuninvånare uppfattningen att alla sopor blandas. Därför har kommunen ett behov av att vara tydligare i sin information, säger Sandra. Ett konkret exempel är att ha en bild på en tvåfackssopbil i informationsmaterialet. Många invånare tror också att matavfallet fortfarande går till kompost och känner inte till att det rötas till biogas och biogödsel i Västerås. Att berömma och uppmuntra har stor betydelse för att folk ska fortsätta att sortera, menar Sandra. Det är bra att visa hur mycket som har samlats in lokalt i kommunen och till exempel jämföra det med hur långt man kan köra en bil på motsvarande biogas. Avfallstaxa Liksom för de övriga ägarkommunerna inom Vafab Miljö gäller att lägsta taxan erhålls för hemkompostering. Nästa avgiftsnivå är hämtning av matavfall och dyrast är att lägga allt i samma påse. Råd och tips Sandra Lindbloms råd till den kommun som vill samla in matavfall är: Var tydlig i informationen kring hur insamlingen fungerar så att felaktiga uppfattningar inte uppkommer. Beröm och uppmuntra ständigt sorteringen av avfallet. Ge exempel på vad det insamlade matavfallet bidragit till. Om man ska producera biogas är det viktigt att ha ett samarbete med energibolag och lantbrukare så att man vet att det finns avsättning för både gasen och rötresten. Att inte ordna egna informationsmöten utan istället besöka tillställningar som redan lockat folk.
I sollentuna är varje påse viktig Insamling av matavfall startade 994 i Sollentuna kommun i samband med att en ny avfallsplan togs fram. Insamling av matavfall finns utbyggt för samtliga kundkategorier, småhus, flerbostadshus och verksamheter. I Sollentuna kommun finns många Brf/Samfälligheter och därför har man på lagt ner mycket arbete på att utveckla ett nätverk för att nå hushållen i fastigheter med gemensam hämtning. Sedan år 200 går insamlat matavfall till biogasproduktion vid Uppsala Vattens rötningsanläggning i Uppsala. Information om utsortering av matavfall i kundtidningen, Kontakt nr /20. Kommunikationsarbetets inriktning Eftersom det är fastighetsägaren som abonnerar på sophämtning, så har det varit naturligt för det kommunala infrastrukturbolaget Sollentuna Energi att kommunicera med fastighetsägarna i första hand. Information till småhusägare har främst spridits via Viktigt att veta - tjänster, taxor och lite till (en handbok som distribueras till samtliga hushåll och verksamheter i början av ett nytt år) samt genom Sollentuna Energis kundtidning Kontakt som ges ut ca 3-4 ggr/år samt Internet. Även material för mer lokal användning har tagits fram, som t.ex. sorteringsanvisningar till soprum och dekaler till bruna kärl. När det gäller mer formella ärenden, som exempelvis införandet av ny taxa, så följer information t.ex. med fakturan till husägaren, men förändringen annonseras även i lokaltidningen bland annat. Framtagning av
I sollentuna är varje påse viktig styrdokument som avfallsplan och renhållningstaxa sker i samråd med berörda aktörer, bland annat villa- och företagarföreningarna i kommunen, Brf/Samfälligheter men även det kommunala fastighetsbolaget Sollentunahem samt föreningslivet. Hushåll i flerbostadshus Kristina Sjöblom, avfallschef på Sollentuna Energi menar att man måste variera sitt sätt att kommunicera för att nå fastighetsägare till flerbostadshus. Fastighetsägarna kommunicerar sedan själva vidare informationen till sina hyresgäster på en rad olika sätt, via hemsidor, medlemstidningar eller genom personlig kontakt. När det gäller bostadsrättsföreningar är en svårighet att deras styrelser ständigt ändrar sammansättning. Det gör det svårt att få en kontinuitet i kommunikationen, säger Kristina. För att försöka avhjälpa problemet har Sollentuna Energi utvecklat ett digitalt nyhetsbrev som riktar sig till nya styrelsemedlemmar. Genom nyhetsbrevet kan man upprätthålla kontakten med föreningarna, informera om renhållning och bjuda in till informationsmöten. Undanröja sorteringshinder I Sollentuna lägger man ner mycket omsorg på att göra insamlingen av matavfall enkel och undanröja så många hinder som möjligt. Till exempel ska det vara lätt att få tillgång till påsar och tillbehör. Därför har man byggt upp självplocksstationer med påsar i samtliga bostadsrättsföreningar och samfälligheter med gemensam sophämtning. Småhus med egna abonnemang får utdelning av påsar vid grinden och möjlighet att beställa budad hemleverans av fler påsar via Sollentuna Energis hemsida samt hämta själv i receptionen i kommunhuset och hos kundtjänst på Sollentuna Energi. Avfallstaxa Hushåll som sorterar ut sitt matavfall från de vanliga soporna erhåller en lägre grundavgift än om man väljer att inte sortera ut sitt matavfall. För att erhålla den lägre grundavgiften kan man antingen välja att kompostera hemma (detta ska då först anmälas och beviljas av miljökontoret) eller att lägga matavfallet i ett brunt kärl som hämtas med en 2-facksbil i samband med insamling av brännbart avfall. Råd och tips Kristina Sjöblom har tre tips för att lyckas med matavfallsinsamling: Tryckt information och hemsidor är bra, men man ska inte räkna med att mängden matavfall snabbt ökar genom stora satsningar på tryckt information och marknadsföring enbart. I Sollentuna har det varit viktigt med personlig kontakt med dem som ska sortera sitt matavfall samt att påsar och påshållare är tillgängliga nära där man bor. Med en blandning av olika sätt att kommunicera, som fungerar utifrån de lokala förutsättningar som råder, kan man med små medel och begränsade resurser nå goda resultat. Det är viktigt att ge återkoppling till dem som sorterar, liksom att tydliggöra att alla kan bidra med något. Varje påse är viktig! Det är viktigt att göra insamlingen enkel, att undanröja praktiska hinder för att sortera sitt matavfall.
Uppsala Nu blir matavfallet biogas Insamling av matavfall började i Uppsala på 990-talet. Vid den tiden gick det insamlade matavfallet till kompostering. Sedan dess har hushållen haft möjlighet att ha två kärl, ett för brännbart avfall och ett för komposterbart avfall. Sorteringsguider och information har funnits tillgängliga under hela perioden. Ett skifte från kompostering till biogasproduktion har skett successivt sedan 2007. Målet är att allt insamlat matavfall ska gå till biogasproduktion vid det kommunala VA- och avfallsbolaget Uppsala Vattens biogasanläggning vid Kungsängens gård. Information från kampanjen Tack för maten Nu blir matavfallet biogas Våren 200 började en ny kampanj för att förmedla att nu blir matavfallet biogas. Detta innebar att allt existerande informationsmaterial behövde ändras så att informationen stämde. Informationsmaterialet i kampanjen kostade cirka 500 000 kr. Under åren har information presenterats i broschyrer och foldrar. Till exempel finns det en informationsfolder som förklarar varför det är viktigt att sortera rätt och varför biogasanläggningen inte klarar av vissa typer av avfall. Mycket information har även förmedlats via kommunens och Uppsala Vattens hemsidor. En del information har gått ut till hushållen tillsammans med Uppsalatidningen och Uppsala Nya Tidning. Stadstrafikens biogasbussar har haft reklam längs sidorna och under hösten 200 pågick ett arbete med att ta fram skyltmaterial som kan sättas upp i miljörummen i flerbostadshus.
Uppsala Nu blir matavfallet biogas Kampanjstrategi Kampanjen 200, om att matavfallet numera blir biogas, delades upp i två delar där man informerade intensivt under två veckors tid och sedan avvaktade något innan ytterligare information gick ut. Metoden fungerade mycket bra, säger Teresa Frykman som är marknadschef på Uppsala Vatten AB. Det är alltid nödvändigt med upprepning av informationen för att bibehålla ett gott resultat. Kampanjen upprepades under våren 20, men Teresa skulle också gärna ha sett att den hade genomförts ytterligare en gång under hösten 200. Hon menar också att det hade varit en fördel om skyltarna till miljörummen hade varit klara i samband med kampanjen. Avfallstaxa Inom Uppsala kommun finns inte möjligheten att välja att inte sortera sitt matavfall. Valet står mellan att sortera ut matavfallet i egen godkänd kompostbehållare eller att sortera ut matavfallet i ett separat kärl med hämtning. Om man väljer att få sitt matavfall hämtat tillkommer en extra avgift för hämtningen. Grundavgiften är densamma i båda fallen. Råd och tips Teresa Frykman har flera råd att ge den kommun som vill starta matavfallsinsamling: Det är viktigt med en mix av olika sätt att förmedla information för att den ska nå ut till alla. Tilltalande och rolig reklam är viktigt för att få folk med sig. Informationsrika och förklarande broschyrer har varit bra. Det har ökat förståelsen hos dem som sorterar avfallet. Om kommuninvånarna förstår varför de ska göra på ett visst sätt blir sorteringskvaliteten bättre. Det är viktigt att ge feedback till dem som sorterar sitt matavfall och berömma dem som varit duktiga. Uppsala Vatten har bland annat gett ut Tack för maten, en broschyr för att tacka för välsorterat matavfall. Positiv feedback kan man aldrig ge för mycket av. Man vinner på noggrant förarbete innan man gör en informationssatsning. Ett tydligt mål, bra projektbeskrivning och en bra projektgrupp är viktigt för att undvika problem.
SÖRAB och Solna stad SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Insamlingen av matavfall från storkök, restauranger och butiker började som en gemensam satsning mellan SÖRAB och de 0 ägarkommunerna. Projektet kallas Gröna linjen. Det insamlade matavfallet skickas till Uppsala för rötning i Uppsala Vattens biogasanläggning. Vilket år matavfallet började gå till biogasproduktion varierar från kommun till kommun. I Solnas fall skedde det 2006. I Solna stad har det varit enklare att genomföra insamling av matavfall från verksamheter än från hushåll. Merparten av hushållen i Solna finns i flerfamiljshus och bostadsrätter. Dels innebär det att handläggningstiden är lång innan beslut om medverkan fattas, dels har brist på utrymme för extra sopkärl utgjort ett problem i många fastigheter. Verksamheter har ofta en ensam ägare som kan fatta beslut om medverkan och arbetet påbörjas därför fortare. Gröna linjen är hämtning av matavfall från butiker och restauranger Vill du veta mer kontakta Santiago Vega, tel 072-729 8 5 eller e-post santiago.vega-yanes@solna.se Vill du ha hjälp med att hitta din lösning på källsorteringen? Solna stad har ett samarbetsavtal med Recycla.se. Lämna en offert på recycla.se och de hjälper dig att hitta rätt lösning för avfallshanteringen utan kostnad. Läs mer på solna.se/recycla Bra länkar www.minskaavfallet.se (EU-projekt. Tips på aktiviteter) www.slangintematen.se (För hushåll. Restrecept och bra kunskapsbank) www.lantmannen.se (För hushåll. Restrecept) www.slv.se (Information om märkning, lagstiftning och risker med mat) Anmälan senast måndag 6 maj via solna.se/matsvinn eller tel: 08-734 24 45 Vinn utan svinn! För dig som arbetar med livsmedelsverksamhet i Solna Välkommen till seminarium Torsdag 9 maj 20 kl 4.00-6.00 Solna stadshus Inbjudan till seminariet vinn utan svinn Gröna linjen Under hösten 200 genomfördes en satsning för att locka fler livsmedelsanläggningar att vara med i insamlingen av matavfall. Konceptet är att verksamhetsutövare som medverkar i SÖRAB:s Gröna linje kan marknadsföra sig som miljömedvetna. Verksamhetsutövaren tilldelas titeln BIOGAStronom och får ta del av ett diplom, informationsblad och dekaler som kan klistras på fönstren. Inför satsningen hösten 200 gjordes ett nytt informationshäfte kring vad som händer med matavfallet efter insamling och varför det är viktigt att samla in det. Kommunerna inom SÖRAB har alla tagit del av samma informationsmaterial och själva kunnat välja tillvägagångssätt för att sprida informationen till verksamheterna.
SÖRAB och Solna stad Livsmedelsinspektörer informerar I Solna stad sker ett samarbete med livsmedelsinspektörerna som lämnar ut information till de verksamheter de besöker. En broschyr överlämnas till verksamhetsutövaren tillsammans med kontaktuppgifter till stadens avfallshandläggare. Livsmedelsinspektörerna följer den av SÖRAB framtagna checklistan för livsmedelsanläggningars avfallstillsyn. Via checklistan samlas anteckningar om vilka livsmedelsanläggningar som är intresserade av att bli kontaktade för ytterligare information kring avfallshantering och deltagande i Gröna linjen. Meningen med arbetssättet är att på ett kostnadseffektivt sätt komma i direktkontakt med livsmedelsföretagarna i samband med ett vanligt tillsynsbesök. Eftersom fokus för besöket gäller livsmedelshanteringen och ibland tar väldigt lång tid har livsmedelsinspektörerna inte alltid lyckats förmedla syftet med Gröna Linjen till verksamhetsutövarna. Sedan mars 20 har de en projektanställd som hjälper till att tydligare informera om just Gröna Linjen och tar tag i de verksamheter som uppgett att de vill bli kontaktade, samt att han besöker även andra verksamheter enbart med syftet att informera om Gröna Linjen, berättar Tina Molin, Miljöinspektör i Solna stad. Satsning mot fler verksamheter Våren 20 finns planer på att genomföra ytterligare en satsning i Solna, bland annat för att få kommunala verksamheter att gå med i Gröna linjen. Det ska hållas ett seminarium om insamling av matavfall och vikten av att minska svinnet. Det vänder sig till alla Solnas livsmedelsverksamheter, från förskolor till personalmatsalar. Att nå ut till stora livsmedelsföretag har fungerat mycket bra, de hör ofta av sig på eget initiativ och är mycket intresserade av att gå med i insamlingen, berättar Tina Molin. Svårare har det varit att nå ut till de mindre verksamheterna, exempelvis små matställen. Med sina begränsade avfallsmängder upplever de inte att de kan göra en viktig insats. Där har vi en pedagogisk uppgift att lösa! Avfallstaxa Avfallstaxan inom SÖRAB:s område skiljer sig något från kommun till kommun. I Solna är målsättningen att det ska vara billigare att sortera sitt matavfall än att inte göra det. I vissa fall då verksamheterna är små och avfallsmängden är liten kan det dessvärre bli dyrare. Råd och Tips Tina Molins främsta råd till andra kommuner och avfallsbolag är: Det är viktigt att inte dröja för länge med att ge återkoppling till de verksamhetsutövare som har visat intresse för att delta i matavfallsinsamling, alternativt att vara tydlig med hur länge det kan komma att dröja innan de blir kontaktade för vidare information. Skapa en väl genomtänkt avfallstaxa innan projektet drar igång! En smart taxa innebär att verksamheterna, även de minsta, kan tjäna pengar på att börja sortera sitt matavfall.
VISSTE DU ATT... Av det utsorterade matavfallet från ett hushåll med fyra personer kan man producera gas som räcker för att köra bil 7,2 km per vecka. Matavfallet från 4 730 personer räcker för att driva en buss eller fem sopbilar under ett helt år. Det matavfall du slänger varje år kan driva en personbil ca 25 mil. Hur många sträckor t/r till jobbet motsvarar det? En personbil kan köra 2,5 km på en soppåse rötat matavfall. Om allt matavfall i Sverige sorteras ut och går till biogasproduktion så kan 48 miljoner liter bensin ersättas. Detta motsvarar ett minskat koldioxidutsläpp på hela 355 000 ton/år, vilket motsvarar utsläppen från 49 000 resor runt jorden med en vanlig bensindriven personbil. 54 av Sveriges totalt 290 kommuner sorterar helt eller delvis ut matavfall. Nästan hälften av alla Sveriges kommuner har alltså inget insamlingssystem för matavfall alls. Varje svensk ger upphov till nästan 00 kg matavfall per år. Vad är biogas (och de andra gaserna)? Biogas uppstår genom en naturlig process där bakterier i en syrefri miljö bildar metangas när de bryter ned biologiskt material, t.ex. gödsel, matavfall eller avloppsslam. Biogas är koldioxidneutralt och bidrar inte till den globala uppvärmningen. Biogasen kan användas till produktion av el och värme, men används alltmer som fordonsbränsle. Naturgas består av metangas som på samma sätt som olja finns lagrat under jordskorpan och bildades för flera miljoner år sedan. Naturgas bidrar vid förbränning till den globala uppvärmningen, även om en bil som drivs med naturgas har ca 25 procent lägre koldioxidutsläpp per mil än en bensinbil. Fordonsgas är samlingsnamnet för gas som används som fordonsbränsle. Fordonsgas består till mer än 97 procent av metan och kan komma från uppgraderad (förädlad) biogas, från naturgas eller en blandning av de båda. Fordonsgas mäts vanligen i Normalkubikmeter, Nm3. 3 Energiinnehållet i en Nm3 3 fordonsgas motsvarar ungefär en liter diesel. Rapporten är framtagen av Emelie Torgnyson inom projektet InfraBiogas Öst För mer information, besök www.biogasost.se eller www.energikontor.se