Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan



Relevanta dokument
Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan

Uppföljning av Avfallsplan 2000

Varför en avfallsplan?

Avfallsplan för Filipstads kommun Bilagor

Bilaga 2. Dorotea. Uppföljning av nuvarande avfallsplan

UPPFÖLJNING AV TIDIGARE AVFALLSPLANER FÖR BENGTSFORS, DALS-ED, FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Avfallsplan för Tierps kommun 2 maj 2018 BILAGA 2 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL

Uppföljning av förra avfallsplanens mål och åtgärder

Kommunal avfallsplan Hälsingland utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Hämtning och bortforsling av slam från hushåll sker genom Heby kommun eller av entreprenör anlitad av Heby kommun.

Uppgifter till Länsstyrelsen

Enbostadshus och fritidshus. Avfallstaxa

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Avfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan.

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplan Sammanfattning

Avfallsplan Kortversion

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN

BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER

AVFALLSPLAN FÖR ÅNGE KOMMUN. Antagen av Kf ÅNGE KOMMUN. Tekniska förvaltningen

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallstaxa. Skinnskattebergs kommun

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Hallstahammars kommun

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Bilaga 2. Avfallsanläggningar. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 7 Uppgifter till Länsstyrelsens sammanställning

Flerbostadshus och verksamhet. Avfallstaxa. Köping kommun

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Sala kommun

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Så hanterar vi tillsammans vårt avfall Avfallsplan 2020

Producentansvar. Bilaga 1

Bilaga 5 Miljöbedömning

BILAGA 4 - UTVÄRDERING AV TIDIGARE AVFALLSPLAN

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Avfallstaxa. Skinnskattebergs kommun

Småhus och fritidshus Avfallstaxa Surahammars kommun 2017

Avfallstaxa Bollnäs kommun 2018

Avfallstaxa Ovanåkers kommun 2018

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Renhållningsordning med föreskrifter och avfallsplan

Informationsmöte Renhållningsordning

BILAGA 2 Uppföljning av mål i föregående avfallsplan år 2013 AVFALLSPLAN 2018

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

REMISSUTGÅVA. Anläggningar för avfallshantering A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun

Avfallsplan för Essunga kommun år

Kortversion avfallstaxan 2018

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Västerås kommun

AVFALLSPLAN Haparanda kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Bilaga Framtida avfallshantering och avfallsflöden

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Surahammars kommun

Avfall. Anna Brunned

KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG

1. Administrativa uppgifter

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2017/322 Fastställd: Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING. Taxa för renhållning

Kommunal Avfallsplan

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING. för Malmö stad och Burlövs kommun gällande från 20XX-XX-XX

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Fagersta kommun

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Kommunal Avfallsplan Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Kortversion avfallstaxan 2019

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Heby kommun

AVFALLSPLANERING 2006

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning

RENHÅLLNINGSTAXA OCH TAXEFÖRESKRIFTER 2010 FÖR LYSEKILS KOMMUN Gäller fr. o m t o m

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Norbergs kommun

Hållbar avfallshantering i kommunförvaltningen

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

Flerfamilj och verksamhet. Avfallstaxa. Hallstahammars kommun

Avfallsplan Lekebergs kommun Antagandehandling

Flerbostadshus och verksamheter. Avfallstaxa. Heby kommun

Taxa fr.o.m 1 januari För renhållningsavgifter inom Trollhättans kommun

BILAGA 4 UPPFÖLJNING AV TIDIGARE AVFALLSPLAN. 6 november 2018

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Enköpings kommun

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Återvinning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering av avfall ska prioriteras i angiven ordning

Avfallsplan. Östersunds kommun

SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Arboga kommun

Information om avfallshantering

Flerfamiljshus och verksamhet. Avfallstaxa. Surahammars kommun

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun

Du som hanterar livsmedel

Du sköter hemkompostering av matavfall och vi hämtar restavfall. Normalt hämtar vi restavfall var 4:e vecka.

Renhållningstaxa Skinnskattebergs kommun

Transkript:

Bilaga 2 av nuvarande avfallsplan Vindelns kommuns nu gällande avfallsplan är från 1993, antagen i fullmäktige 1993-11- 15 är ålderstigen och målen som då var uppsatta är uppfyllda. Beskrivning om målen från 1993 och måluppfyllelse redovisas nedan: I nuvarande avfallsplan nämns att: * mängden deponerat avfall ska minska genom källsortering och kompostering. * samtliga grovsoptippar ska ha särskilda öppettider och vara bemannade. * fram till år 2000 ska kommunen ha ett avtal med Umeå Energi om förbränning av hushållsavfall * sopsäckarna ska bytas ut till plastkärl. * källsortering ska vara möjlig i hela kommunen. Ovanstående uppsatta mål är uppfyllda, avfallsmängder som deponeras har minskat markant och i dagsläget är alla deponier i kommunen avslutade. Mängden avfall till förbränning har minskat. Kommunen har avtal med Umeå Energi Sopsäckar är utbytta till sopkärl. Källsortering är utbyggt med det som omfattas av producentansvar och i och med att kommunen kör sina källsorteringsvagnar så har detta utbyggts att omfatta hela kommunen. Nedan följer måluppfyllelsen i mera detalj Hushållsavfall * Hämtning av hushållsavfall i kärl var 14:e dag * Fortsatt transport till Umeå Energi, är uppfyllt * Fastighetsägare transporterar grovsopor själva till ÅVC * Generell dispens för kompostring * Papper, glas och miljöfarligt avfall ska kunna källsorteras i hela kommunen * Källsortering av grovsopor ska möjliggöras på en bemannad anläggning kallat Återvinningscentral (ÅVC) Ovanstående mål är uppfyllda och alla grovsopstippar är stängda. En återvinningscentral (ÅVC) är anlagd vid Lidbacken, med namnet Rosinedals ÅVC, vilken är bemannad. Där ges information och sortering sker av allt avfall som kommer in. Insamling av producentansvarigt material är utbyggt och omfattar inte bara papper och glasförpackningar utan även metall- plast och pappersförpackningar. Det finns 5 st återvinningsstationer (ÅVS) inom kommunen och där ÅVS inte finns kör kommunen runt med en sorteringsvagn i övriga större byar.

Slam * Ingen ändring beträffande hantering * Hushåll med högst 2 personer och en slambrunn som rymmer 2 m 3 kan få förlängd hämtningsintervall efter ansökan. Ovanstående är som tidigare, dvs. att slammet körs till avvattnings laguner i kommunen för att sedan frystorkas. Man har inom gruppen som jobbar med avfallsplan denna fråga på dagordningen vad man i framtiden kan ha för avsättning av slammet. Branschspecifikt industriavfall * Transporteras av företagen själva och ca 60 % deponeras på grovsoptippar. * Ca 40 % återvinns i huvudsak som energi, men även som skrot. Ovanstående punkter kan sägas vara uppfyllt, utifrån att företagen kan lämna mindre mängder avfall till ÅVC mot avgift där då allt sorteras och återvinns. Den lilla mängden inert material som sorteras ut på ÅVC körs till Starrbergets deponianläggning i Vännäs. Icke branschspecifikt industriavfall * Avfallet hämtas och transporteras av kommunen * Avsättningsbara fraktioner utsorteras av företagen och mellanlagras därefter på någon av grovsoptipparna. Målen är uppfyllda då nu avfallslämnaren själv kan transportera sitt avfall till kommunens ÅVC. Där sorteras de olika fraktionerna till s.k. avsättningsbara fraktioner, inget mellanlagras på grovsoptippar då dessa är stängda. Miljöfarligt avfall * Genom samarbete och kontroll ska insamlingsgraden hos företagen öka * Hushållen ska beredas en betydligt större möjlighet att lämna miljöfarligt avfall än idag * Fr.o.m. 1/1 1995 ska alla kylmöbler omhändertas på ett miljöriktigt sätt * Så absolut stor del som möjligt ska insamlas, transporteras och slutligt omhändertas på ett riktigt sätt. * Kylmöbler mellanlagras på Rosinedals grovsoptipp. * Mellanlagrings möjligheter för t ex lysrör och blybatterier ska iordningsställas på Rosinedals grovsoptipp. Ovanstående mål är uppfyllda. Allt lämnas och mellanlagras på ÅVC Lidbacken. Avfall från energiutvinning * Inga mål Då detta inte är aktuellt idag ser vi inget i framtiden hellre. Park- och Trädgårdsavfall * Inga mål Idag tas detta emot på ÅVC där delar flisas upp och resterande komposteras tillsammans med slam och hästgödsel. 2

BJURHOLMS KOMMUN av nuvarande avfallsplan från 1992 Övergripande mål: a) Avfallets innehåll av miljöskadliga ämnen ska minskas b) Avfallsmängderna ska minska c) Återvinning och återanvändning av material ska öka d) Hantering och slutbehandling av avfallet ska vara miljöriktig e) Omgivningshygien och bra arbetsmiljö ska eftersträvas f) Uppmuntra till källsortering och kompostering g) Förbränning av osorterat avfall ska ha upphört vid utgången av 1993 h) Källsortering av hushållssopor ska vara införd 1994 Kommentarer till övergripande mål a) Det finns ingen dokumentation på att avfallets innehåll av miljöskadliga ämne har minskats b) Avfallsmängd till förbränning har minskat c) Material till återvinning har ökat men ingen returmarknad finns i Bjurholm för återanvändning d) Umeå Energi har minskat utsläpp av farliga ämnen vid förbränning e) Marginell förbättring av omgivningshygien och arbetsmiljön på Återvinningscentralen f) Fler kommunmedborgare har börjat källsortera och kompostera g) Förbränning av osorterat avfall har inte upphört h) Möjlighet till källsortering finns, osäkert om det var genomfört 1994. 3

av nuvarande avfallsplan från 1999 Det handlingsprogram som beskrivs in avfallsplanen är följande: Starrberget Deponianläggningen vid Starrberget kommer att byggas om i flera etapper. Avfallsanläggningen med sorteringscontainers ska flyttas och utöka. Personalutrymmen ska byggas om * Arbetet med ombyggnationer påbörjas 1999 * Invigning av den nya anläggningen 1999/2000 Befintlig deponi avslutades december 2007. Ny deponi för icke farligt avfall togs i bruk från 1 januari 2008. En ny återvinningscentral är uppbyggd med nya personalutrymmen. Den nya återvinningscentralen började nyttjas i sin helhet 2007. Driftspersonalen vid deponianläggningen kan medföra att flera kommuner samarbetar kring deponering och deponiskatten. Utbildningen kan eventuellt samordnas med andra kommuner. * Utbildning av driftspersonal 1999 Samarbeten och samsyn har varit en viktig fråga hos Samrådsgrupp Avfall kring införandet av deponiskatten år 2000. Utbildning och erfarenhetsutbyten för driftspersonal har skett kontinuerligt varje år. Framtida krav på deponianläggningar kan medföra att flera kommuner samarbetar kring en central deponi. I den diskussionen ör Starrberg intressant p.g.a. att den är relativt väl lokaliserad. Vi kommer att fortsätta samarbeta med andra kommuner och vara öppna för nya lösningar. Starrbergets deponianläggning är en av fyra deponianläggningar idag som tar emot icke farligt avfall. Samarbeten med andra kommuner sker kontinuerligt. Alternativ hantering av lättnedbrytbart organiskt material Genom utsortering av det komposterbara avfallet kan avfallsmängden till förbränning minska avsevärt. Kommunen ska därför söka alternativa hanteringslösningar för den lättnedbrytbara organiska delen av hushållsavfallet samt utreda möjligheterna till central behandling * Utredning kring central behandling under 2000 Ingen utredning kring central behandling är gjord. Information kring hemkompostering är genomförd ett flertal gånger via Kommuninformation och hemsida samt via taxor. Ingen utsortering av matavfall har genomförts i kommunen. Ekobyar Att varje individ känner ansvar för sitt eget avfall är viktigt. Det blir allt vanligare att områden/byar vill prova nya lösningar som bland annat kan beröra avfalls- och slamhantering. Kommunen ska vara öppen för diskussion och samråda kring frågor om eget omhändertagande såväl från enskilda abonnenter som från byar/ om råden som vill ta ökat ansvar i dessa frågor. 4

Ej genomfört Återvinningsmarknad Vi ska sträva efter att så mycket som möjligt av avfallet ska återanvändas. Det är framför allt bygg- och rivningsavfall samt grovavfall från hushåll som efter smärre korrigeringar/renoveringar kan vara aktuella för återbruk. * Påbörja utsortering av återanvändbara fraktioner från Starrberget under år 2000. Utsortering av s.k. återanvändbara fraktioner har utökats markant från 2000. År 2008 startade kommunen ett s.k. miljöprojekt där återvinning och återanvändning var ett ledord. Man startade då upp Returcentrum, där personer kan lämna sina saker som andra kan återanvända. Information Information är A och O i allt förändringsarbete. Informationen ska dels riktiga till allmänheten dels till företagare i kommunen. Informationen ska innehålla anvisningar för hantering av avfall i kommunen. Information till företag kan exempelvis skickas ut i samband med fakturering. Till allmänheten kan informationen spridas via skriften. Kommunikation och kommunens hemsida (www.vannas.se) För att ta fram informationsmaterial krävs extra resurser. Möjlighet till kostnadsminskningar genom samarbete med andra kommuner ska beaktas. * Företagsinformation under 1999 * Information till allmänheten, kontinuerligt samt bilaga/temanummer i Kommunikationsinformation år 2000 Information till företag och kommunmedborgare har kontinuerligt genomförts under åren, dels via hemsida och dels via Kommuninformation. Slamhantering Kommunens inriktning är att återföra slam från avloppsreningsverk som anläggningsjord eller till åkermark. En samrådsgrupp där frågan kan diskuteras mellan markägare, konsumentrepresentanter samt kommunen ska upprättas. En arbetsgrupp med representanter från kranskommunerna har arbetat med slamfrågor och en stor utredning har gjorts tillsammans med Thyréns. Från 2007 ingår även en representant från UMEVA. Införa miljöledningssystem Tekniska förvaltningen ska stäva efter att införa miljöledningssystem i förvaltningens verksamhet enligt vedertagna principer. * Påbörja inventeringsarbete under hösten 1999 * Slutligt genomförande under år 2000 Detta arbete är inte genomfört 5

NORDMALINGS KOMMUN av nuvarande avfallsplan från 1994 1998 införde Nordmaling vägning av hushållsavfall som fraktades till Umeå Energis förbränningsanläggningar. Det fanns även en anläggning för det farliga avfallet dit allmänheten fraktade sitt farliga avfall, numera nedlagd och ersatt med en modern anläggning, Levar ÅVC, beläget vid norra infarten till Nordmaling. Deponier avslutades, avstädades, sluttäcktes och riskbedömdes under åren 1994-1995. Differentierat taxesystem för hämtning av hushållsavfall med returkärl och viktbaserad taxa infördes 1998. Kartläggning av avfallsflöden och mängder påbörjades 1997 och är nu heltäckande. Förebyggande åtgärder samt information och rådgivning påbörjades under 1996-1997 och sker fortlöpande. Hushållsavfallet minskade med 30 % det första året vägning infördes. Under perioden 1993-2000 minskade avfallet från 2485 ton till 1150 ton vilket motsvarar 54 % vilket stämmer med kommunens inriktning. Inget park och trädgårdsavfall bör deponeras, kommunen uppmuntrar hushållen att kompostera allt trädgårdsavfall på den egna tomten. Handlingsprogram fram till 2005 Bratthalla deponianläggning stängdes juni 2001 vilket inte påverkade allmänhetens möjlighet att lämna farligt avfall, grovavfall, elavfall m.m. Öppethållandet har anpassats till allmänhetens behov. Kompostering har uppmuntrats i kommunen och fungerar som en ekonomisk morot för de som komposterar. Kommunen har satsat extra resurser på info om källsortering kompostering och avfallshantering. Det har skett i samarbete med närliggande kommuner. 6