FRÅN ÅR 1611 TILL ÅR 1718.



Relevanta dokument
KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet

Stormaktstiden fakta

GUSTAF MAURITZ ARMFELT

SVENSKARNE I DE NEDERSACHSISKA OCH WESTFALISKA KUSTLÄNDERNA

Gustav Vasa ( ) Lånade pengar av Hansan. För att kunna betala tillbaka: Reformationen. Centraliserade styret.

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

Stormaktstiden- Frihetstiden

JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING TOR BERG

Stormaktstiden utförlig. fakta

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK

Stormaktstiden

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

Dick Harrison Ett stort lidande har kommit över oss HISTORIEN OM TRETTIOÅRIGA KRIGET

Stormaktstiden (1721)

AXEL OXENSTIERNA. intill Gustav Adolfs död. P. A. Norstedt & Söners

Gustaf Adolf den store

SVERIGES NYDANINGSTID,

Renässansen Antiken återupptäcks

SYEBIGES HISTORIA ÅLDSTA TID TILL TARA DAGAK III. MED 2312 AFBILBNINGAR.

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen.

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien

Sveriges historia

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID Vikingatid och tidig medeltid

Karl XII Text & foto Carl-Henrik Larsson

HISTORISKA ANTECKNINGAR

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.

1. Gustav Vasa som barn

Historia Stormaktstiden

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN.

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide

Världskrigens tid

Första världskriget

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

FÖRE 1814: 300 ÅR AV KRIG

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget

Kyrkan, makten och kunskap. - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop kl 13:30 av Göran Neider

Stormaktens sista krig

Justitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills

Historiska skildringar i läroböcker

Södermanlands län år 2018

SVENSKTIDEN I POMMERN

Fyndår: 1693 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 38 mynt Slutmynt: Tyskland, Sachsen Wittenberg, Bernhard ( ), okänd valör

Vad en tavla kan berätta

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Uppdrag: gör Danmark sven

Tid: Nyare tid Fyndår: 1815 Fyndtyp: Depåfynd Antal: Fler än 30 mynt Slutmynt: Danmark, Kristian V ( ), skilling, okänt årtal

Första världskriget

Släkten Herrström. Släktbok Släkten Herrström Hemsida :

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

Citat ur förorden till Viktor Rydbergs "Den siste atenaren".

Första världskriget The Great War

NEUTRALITETENS UPPGÅNG OCH FALL

Nationaldagen 6 juni Bästa ängelholmare!

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Min hjärtans allra käraste på världen

INNEHÅLL , maj 28. Överenskommelse med Spanien angående vissa ändringar i och tillägg till handelsavtalet den 4 maj

Sveriges internationella överenskommelser

JÄMJÖ 32. BINGA Binga by Ej inlöst Tid: Nyare tid Fyndår: Före 1828 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 3 mynt Slutmynt: Tyskland, Braunschweig, Wilhelm

Några reflektioner till "Västsverigeutredningen", med hänvisning till Bengt Owe Birgerssons delrapport den 4 december 1991.

Västmanlands län Månad

HISTORISKA ERÖVRARE ALEXANDER DEN STORE

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst

Uppsala kommun Månad

Mjollner. Patkul. Ränksmidaren

* Bottenberget tycks vara en (dåtida?) lokal benämning på ett område i trakten.

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Mera uppgifter om en del släkter i Hundra adelssläkter Upplands-Bro av Kjell Stensson

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Med vapenskölden vann han evig ära

En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

Personerna. De inblandade

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Facit till frågor Kompass historia

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Uppsala kommun Månad

HÄLSINGE REGEMENTE PÅ FÄLTTÅG

Skåneland. Den blodiga kampen om. D et Danmark som växte

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg.

Örebro län Månad

Om grabben som fick en egen väg Gabriel Ribbing

Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3)

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Transkript:

\J FRÅN ÅR 1611 TILL ÅR 1718. MARTIN VEIBULL, MAGNUS HÖJ ER M. FL. MED 485 AFBILDN1NGAB. STOCKHOLM AKTIEBOLAGET HIERTAS BOKFÖBLAG

FJEKDE DELENS INNEHÅLL: SVERIGES STORHETSTID. 1611-1718. (Gustaf II Adolf till oeh med Karl XII.) Inledning..-. s. i. Geografisk Öf VerSigt. Oinfångsförhållanden. Befolkning. Förvärfvet af naturlig och nationel gräns inom halfön: Jemtland, Gotland, Bohuslän, de skånska landskapen. Eröfringarna på andra sidan Östersjön: Keltsholms län, Ingermanland, Estland, Livland, Pommern, Bremen, Wismar. Ofriga utländska besittningar. Landets indelning. Kungliga underhällsländer. Grefskap och friherreskap. Nyanlagda städer s. 3. GUSTAF II ADOLF (1611 1632). GllStaf Adolfs Ungdom. Konung Gustaf Adolfs födelse. Hans slögtförbindelser. Karaktersdrag från hans tidigare år. Hans uppfostran. Gustaf Adolfs personlighet..', s. 18. Trontillträdet (1611). Sveriges tillstånd via Karl IX:s död. Hertig Johans af Östergötland arfsrätt till tronen. Förmyndarregeringen. Riksdag i Nyköping, den 1 dec. 1611.. Gustaf Adolf blir af ständerna erkänd som konung. Gustaf Adolfs konungaförsäkran... s. 25. Kriget med Danmark. 1611 1613. Danmarks och Sveriges rustningar, hösten 1611. Vinterfälttåget 1612. Danskarnes härjningar i Småland och svenskames i Skåne. Striden vid Vittsjö, den 11 febr. Kristian IV infaller i Vestergötland. Gullhergs försvar. Träffningen på Kölleryds hed. Gränskriget vid Norge. Elfsborgs och Gnllbergs fall, i maj 1612. Krigshändelserna i Vestergötland och Småland. De svenska hjelptruppernas öde i Norge. Danska flottan i Stockholms skärgård. Fredsmöte i Sjöared, den- 29 nov. (9 dec.) 1612. Freden i Knäred, den 18 (28) jan. 1613 - s. 31. Kriget med Ryssland. Freden i Stolbova 1617. Tillståndet i Ryssland. Jakob de la Gardie. En svensk prins utsedd till tsar, sommarn 1611. Underhandlingarna med Ryssland 1612. Krigshändelserna 1612 och 1613., Mikael Romanof väljes till tsar, febr. 1613. Gustaf Adolfs personliga deltagande i kriget, sommarn 1614. Striderna vid Bronitsi och Staraja Russa. Belägringen af Pskof, 1615. Freden i Stolbova, den 27 febr. 1617 s! 52. Gustaf ÅdolfS inre Styrelse (1611 1632). Omständigheter vid trontillträdet, Konungamakten. Rikets inre förvaltning. " Stormän. Axel'Oxenstjerna. Johan Skytte.

ö FJERDE DELENS 'INNEHALL. i Rådet. -De centrala embetsverken. Kyrkan. Rättskipning. Försvars- och krigsväsen. Andlig odling. Handel och sjöfart. Bergshandtering. Åkerbruk. Skatter s. 69. GllStaf Adolf Och rikets Ständer. Gustaf Adolf och svenska folket. Sveriges första riksdagsordning, 1617. Riddarhusordning, 1626. Riksdagar och ntskottsriksdagar..riksdag i Örebro 1614. Landskapsmöten. Riksdag i Örebro 1617. Gustaf Adolfs kröning i Upsala, den 12 okt. 1617. De sista riksdagarna. s. 96. Kriget med Polen i östersjölandskapen. 1617 1626. Återblick. Förhållandena i Livland. Kongress i Stettin 1615. Stilleståndetsslnt 1617. Fahrensbachs förräderi. Nytt stillestånd 1618. Krig utbryter å nyo 1621. Rigas belägring. Dagtingan, den 15 sept. Karl Filips död, i Narva 1622. 1622 års fälttåg. Gustaf Adolf utanför Danzig, sommarn 1623. Misshälligheter ined Danmark. Fälttåget i Livland och Kurland 1625. Gustaf Adolf segrar vid Wallhof, den 7 jan. 1626. Livlands eröfring fullbordad s. 110. Kriget med Polen i Westpreussen (1626 1629). Hvarföi anföii Gustaf Adolf Polen 1626 i Preussen? Återblick på Preussens historia. Georg Wilhelm af Brandenburg. Danzig. Svenska flottan vid Frische haff, juni 1626. 1626 och 1627 årens fälttåg. Striden vid Danziger haupt. Dirschau. Nils Stjernskölds död, nov. 1627. Polska och tretioåriga kriget. Förbund mellan Sverige och Danmark 1628. 1628 och 1629 års fälttåg. Stilleståndet i Altmark den 16 (26) sept. 1629 : ', s. 130. Det tretloåriga kriget. Det tretioåriga krigets karakter och resultat.' Dess orsaker. Gustaf Adolf som verldshistorisk personlighet. Tysklands inre förhållanden. Unionen och ligan. Krigets utbrott i Böhmen (1618). Ferdinand II. Pfalziska kriget. Richelieu och Gustaf Adolf framträda (1624). Nedersachsiskt-danska kriget. Wallénstein..; s. 150. Gustaf Adolf i norra Tyskland. Slaget vid Breitenfeld (1631). Gustaf Adolfs afsked till ständerna. Landstigningen i Tyskland. Svenska och kejserliga härarna sommarn 1630. Kurfurstedagen i Regensburg. Magdeburgs anslutning till Sverige. Krigshändelserna hösten 1630. Förbundet med Frankrike i Bärwalde, den 13 jan. 1631. Konventet i Leipzig. Fälttåget 1631, februari maj. Magdeburgs fall. Händelserna maj september. 1631. Slaget via Breitenfeld, den 7 sept. 1631 s. 188. Gustaf Adolf i Sydtyskland. Slaget Aid Liitzen (1632). segerns fullföljande. Tåget till Mainz. Gustaf Adolfs planer. Underhandlingarna i Mainz. Fälttåget mot Baiern. Striderna omkring Niirnberg. Slaget vid Liitzen, den 6 nov. 1632 s. 230. KRISTINA (1632 1654). Förmyndarstyrelsens första år (1632 1636). ställningen vid Gustaf Adolfs död. 1634 års regeringsform. Riksförmyndarne. Finanser och förvaltning till 1636..- s. 257. Tyska kriget 1632 1636. Slaget vid Nördlingen och dess följder. Axel Osenstjerna i Tyskland. Förbundet i Heilbronn. Svenska härens ställning vid Gustaf Adolfs död. Bernhard af "Weimar och Gustaf Horn. Wallcnstein. Slaget vid Nördlingen. Underhandlingar med Polen och Frankrike. Johan Baners öfverbefäl. Slaget vid AVittstock s. 267. Den inre styrelsen under Axel Oxenstjernas ledning (1636 1644). Regeringens ökade styrka efter rikskanslerens hemkomst. Riksdagar och möteu intill 1644. Förbättringar i förvaltningen. Rättskipningen. Krigsväsendet. Näringar. Handel. Kyrkan; undervisningsväsendet. Drätseln. Frälseköp och förläningar. Oro i landet. Krigets inflytande. De olika ståndens ställning. Seder. Personliga förhållanden s. 282:

FJERDE DELENS INNEHÅLL. 9 Tyska kriget 1636 1643. Johan Baners och Lennart Torstenssons Öfverbefäl. Fälttåget 1636. Svårigheterna 1637 och 1638. Baners sista framträngande och aöd. Torstenssons anfall på kejsarens arfländer.. Slaget vid Breitenfeld. Krigsförklaringen mot Danmark :... s. 302. Kriget med Danmark. Freden i Brömsebro 164:5. Orsakerna tm danska kriget. Torstensson i Holstein och Jylland. Horns fälttåg i Skåne. Sjökriget under Klas Flemming och Karl Gustaf Vraogel. Torstensson och Gallas. Underhandlingar och fred i Brömsebro '. s. 310. Tyska krigets sista tid 1644 1648; Torstenssons, Yrangels och Karl GuStafS Öfverbefäl. Overksamheten i Tyskland u D der Torstenssons frånvaro. Gallas' tåg mot Holstein. Torstenssons sista fälttåg. Karl Gustaf Vrangels öfverbefäl och förening med Turenne. De förbundnes krig i Baiern. Köningsmark utanför Prag. Karl Gustaf generalissimus. Freden s. 318. Westfaliska freden 164-8. Föregående underhandlingar. Preliminärer 1641. Kongressen i Osnabriick och Miinster 1645 1648. Adler Salvius och Johan Oxenstjerna. Fredens vilkor för Sverige och dess verkställande s. 328. Kristina OCh hennes llof. Drottningens personlighet. Förslag, till hennes förmälning. Kristinas förhållande till Axel Oxenstjerna. Hennes gunstlingar. Främlingar vid hofvet s. 336. Kristinas senare regeringsår och tronafsägelse (1654). Den inre styreisen. Drottningens rikshushållning. Riksdagen 1650. Successionsfrågan. Orsakerna till Kristinas tronafsägelse. Messcniska sammansvärjningen. Riksdagen i Upsala 1654.. s. 346. Kristina efter tronafsägelsen.. Kristina, lemnar Sverige, den 7 juni. 1654. Hennes öfvergång till katolska läran. Resorna till Frankrike 1656, -1657 och Sverige 1660, 1667. Hennes vistelse i Roma och död, den 9 (19) april 1689 '_ s. 356. KARL X GUSTAF (1654-1660). Karl X Gustafs ungdomsår. Riksdagen 1655. Kari Gustafs siägtförhållanden. Hans uppfostran. Hans öden före tronbestigningen. Sveriges tillstånd vid Karl Gustafs tillträde till regeringen. Konungens giftermål; nya förtroendemän. Riksdagen 1655. Reduktionen s. 361. De polska OCh ryska krigen. Krigsorsakerna. Den politiska ställningen. Infallet i Polen. Fördraget i Königsberg, jan. 1656. Tåget' till Jaroslav. Slaget vid Varsjav. Ryska kriget. Förbundet med Ragoczi. Danmarks anfall'. s. 372. De båda danska krigen. 1657 1660. Den politiska ställningen i Europa. Infallet i Holstein. Tåget öfver Balt. Freden i Roskilde. Fredsbrottet. Kjöbenhavns belägring. Haagkonserterna. Karl X:s död, den 13 febr. 1660 s. 385. KARL XI (1660 1697). 'Förmyndarregeringens upprättaude Frederna 1660 1661. Kari Gustafs testamente. Riksdagen i Göteborg. Freden i Oliva. Freden i Kjöbenhavn. Riksdagen.! Stockholm 1660. Freden i Kardis '.. s. 401.

10 FJERDE DELENS INNEHÅLL. Karakteristik af förmyndarregeringen. Dess inre och yttre politik (1660 1672). Teckning af Karl XLs förmyndare. Regeringens karakter. Bondes politik. Regeringens inre politik. 1664 års riksdag. Yttre politik 1665 1672. Förbundet med Frankrike och Johan Gyllenstjerna s. 4Ö8. ' Karl XP.s egen regering. De första fredsåren. Krigen och i irederna. Karl XI:s uppfostran. Hans första regeringstid; de la Gardie ällrådande. Krigets utbrott; slaget vid Fehrbellin. Dess följder. Kriget 1676" och 1677. Fredsunderhandlingar. Frederna. Johan Gyllenstjerna.. s. 426. Statshvälfningen och reduktionen, -T- Riksdagarna 1680 och 1682., Den politiska ställningen. Riksdagen 1680. Förmyndarräfsten. Reduktionen. Rådets fall. Riksdagen 1682. Reduktionen konungens ensak. Enväldets fullbordan s. 460. Förmyndarräfsten. Reduktionens utförande. Reduktionen i de eröfrade landskapen. Förmyndarräfsten. Räfsten med kollegierna. Reduktionen; dess verkställande. Gref- och friherreskapen. De omistande godsen. Donationerna. Köp- och pantgodsen. 1686 års riksdag. Reduktionen i de eröfrade landskapen: de inrikes; Pommern,. Bremen-Verden, Ingermanland, Estland och Livland s. 472. Den inre Styrelsen. Drätseln. Försvarsväsendet. Förvaltningen. Rättsväsendet. Försvenskningen af de eröfrade landskapen. Näringarna. Kyrkan och den andliga, odlingen s. 489. Sveriges yttre politik under Bengt Oxenstjernas ledning. Bengt Oxenstjernas politik. Garantitraktaten i Haag. Ligan i' Augsburg. Fördraget i Altona. " Det franska partiet; Nils Bjelke. Kaperierna. Fredskongressen i Rijswijk s. 507. Karl XI:s person. Hans samtida och. död (1697). Karakteristik af Karl XI. Konungahusets medlemmar. Karl Xl:s samtida.. Hans sjukdom och död... s. 514 KARL XII (1697 1718). -. Myndighetsförklaringen. Fredsåren 1697 1700. Kari xii:s uppfostran. Riksdagen 1697. Karl XII "och adeln. Styrelsens karakter. Förhållandet till utrikes makter - s. 528. De första krigsåren. 1700, 1701. Infallet i Livland, 1700. Kriget med Danmark. Freden i Traventhal. Slaget vid Narva. Öfvergången öfver Dima. Karl XII besluter afsätta August II '...'..'.- ; s. 540. Afsättningskriget mot August II. 1702 1706. Kari xii:s tåg mot Varsjay, 1702. Slaget vid Klissov. Fredsförsök/ Eröfringen af Thorn, 1703. Partistriderna i Polen. Augusts afsätlning. Stanislavs val, 1704. ' Freden med Polen. Kriget i Litauen. Freden i Altranstädt, 1706. Karls vistelse i Sachsen, 1707. :."_.; :..._*:... s. 552. Kriget mellan Karl XII och tsar Peter. 1701^1709. striden om Östersjöprovinserna. Petersburgs anläggning. Slaget vid Gemäuerthof, 16 juli 1705. Karls tåg mot Ryssland. Slaget vid Holoftsin, 4 juli 1708. Tåget till Ukraine. Slaget vid Poltava, 28 juni 1709. Flykten till Bender '. s. 564. Magnus Stenbocks fälttåg. Karl XII i Turkiet. 1709 1714. Sachsen och Danmark förklara krig. Slaget vid Helsingborg, den 28 febr. 1710. Karl XII i

;. FJERDE DELENS INNEHÅLL. 11 Bender. Hans turkiska politik. Kaläbaliken i Bender. Kriget i Tyskland. Slaget vid Gadebusch, den 9 dec. 1712. Tönning. Riksdagen 1713. Karls hemresa, 1714 s. 575. * Karl XlltS SiSta år. Hans död (1718). Krig med Preussen och Hannover. - Stralsunds fall. Görtz och hans förvaltning. Första infallet i Norge. Peder Tor-, denskjold. Underhandlingar på Åland. Andra infallet i Norge. Karl XII:s död, den 30 uov. 1718: hans karakter s. 587.. Ofyersikt af Syeriges inre utyeckling under dess storhetstid. Styrelse OCh förvaltning. Konungamakten. Rådet. Riksdagen. Stånden. Förvaltning och lagskipning. Krigsväsen -. s. 598 Materiel Odling. Näringar. Myntväsen. Kommunikationer s. 604. Andlig Odling. Kyrkan. Läroverken. Vetenskaperna. Skaldekonsten. Bildande konst '. s. 607. -. LefnadSSätt OCh Seder. Den främmande bildningens inflytande. Det sedliga tillståndet hos folket och hos aristokratien ;.- s. 638.