\J FRÅN ÅR 1611 TILL ÅR 1718. MARTIN VEIBULL, MAGNUS HÖJ ER M. FL. MED 485 AFBILDN1NGAB. STOCKHOLM AKTIEBOLAGET HIERTAS BOKFÖBLAG
FJEKDE DELENS INNEHÅLL: SVERIGES STORHETSTID. 1611-1718. (Gustaf II Adolf till oeh med Karl XII.) Inledning..-. s. i. Geografisk Öf VerSigt. Oinfångsförhållanden. Befolkning. Förvärfvet af naturlig och nationel gräns inom halfön: Jemtland, Gotland, Bohuslän, de skånska landskapen. Eröfringarna på andra sidan Östersjön: Keltsholms län, Ingermanland, Estland, Livland, Pommern, Bremen, Wismar. Ofriga utländska besittningar. Landets indelning. Kungliga underhällsländer. Grefskap och friherreskap. Nyanlagda städer s. 3. GUSTAF II ADOLF (1611 1632). GllStaf Adolfs Ungdom. Konung Gustaf Adolfs födelse. Hans slögtförbindelser. Karaktersdrag från hans tidigare år. Hans uppfostran. Gustaf Adolfs personlighet..', s. 18. Trontillträdet (1611). Sveriges tillstånd via Karl IX:s död. Hertig Johans af Östergötland arfsrätt till tronen. Förmyndarregeringen. Riksdag i Nyköping, den 1 dec. 1611.. Gustaf Adolf blir af ständerna erkänd som konung. Gustaf Adolfs konungaförsäkran... s. 25. Kriget med Danmark. 1611 1613. Danmarks och Sveriges rustningar, hösten 1611. Vinterfälttåget 1612. Danskarnes härjningar i Småland och svenskames i Skåne. Striden vid Vittsjö, den 11 febr. Kristian IV infaller i Vestergötland. Gullhergs försvar. Träffningen på Kölleryds hed. Gränskriget vid Norge. Elfsborgs och Gnllbergs fall, i maj 1612. Krigshändelserna i Vestergötland och Småland. De svenska hjelptruppernas öde i Norge. Danska flottan i Stockholms skärgård. Fredsmöte i Sjöared, den- 29 nov. (9 dec.) 1612. Freden i Knäred, den 18 (28) jan. 1613 - s. 31. Kriget med Ryssland. Freden i Stolbova 1617. Tillståndet i Ryssland. Jakob de la Gardie. En svensk prins utsedd till tsar, sommarn 1611. Underhandlingarna med Ryssland 1612. Krigshändelserna 1612 och 1613., Mikael Romanof väljes till tsar, febr. 1613. Gustaf Adolfs personliga deltagande i kriget, sommarn 1614. Striderna vid Bronitsi och Staraja Russa. Belägringen af Pskof, 1615. Freden i Stolbova, den 27 febr. 1617 s! 52. Gustaf ÅdolfS inre Styrelse (1611 1632). Omständigheter vid trontillträdet, Konungamakten. Rikets inre förvaltning. " Stormän. Axel'Oxenstjerna. Johan Skytte.
ö FJERDE DELENS 'INNEHALL. i Rådet. -De centrala embetsverken. Kyrkan. Rättskipning. Försvars- och krigsväsen. Andlig odling. Handel och sjöfart. Bergshandtering. Åkerbruk. Skatter s. 69. GllStaf Adolf Och rikets Ständer. Gustaf Adolf och svenska folket. Sveriges första riksdagsordning, 1617. Riddarhusordning, 1626. Riksdagar och ntskottsriksdagar..riksdag i Örebro 1614. Landskapsmöten. Riksdag i Örebro 1617. Gustaf Adolfs kröning i Upsala, den 12 okt. 1617. De sista riksdagarna. s. 96. Kriget med Polen i östersjölandskapen. 1617 1626. Återblick. Förhållandena i Livland. Kongress i Stettin 1615. Stilleståndetsslnt 1617. Fahrensbachs förräderi. Nytt stillestånd 1618. Krig utbryter å nyo 1621. Rigas belägring. Dagtingan, den 15 sept. Karl Filips död, i Narva 1622. 1622 års fälttåg. Gustaf Adolf utanför Danzig, sommarn 1623. Misshälligheter ined Danmark. Fälttåget i Livland och Kurland 1625. Gustaf Adolf segrar vid Wallhof, den 7 jan. 1626. Livlands eröfring fullbordad s. 110. Kriget med Polen i Westpreussen (1626 1629). Hvarföi anföii Gustaf Adolf Polen 1626 i Preussen? Återblick på Preussens historia. Georg Wilhelm af Brandenburg. Danzig. Svenska flottan vid Frische haff, juni 1626. 1626 och 1627 årens fälttåg. Striden vid Danziger haupt. Dirschau. Nils Stjernskölds död, nov. 1627. Polska och tretioåriga kriget. Förbund mellan Sverige och Danmark 1628. 1628 och 1629 års fälttåg. Stilleståndet i Altmark den 16 (26) sept. 1629 : ', s. 130. Det tretloåriga kriget. Det tretioåriga krigets karakter och resultat.' Dess orsaker. Gustaf Adolf som verldshistorisk personlighet. Tysklands inre förhållanden. Unionen och ligan. Krigets utbrott i Böhmen (1618). Ferdinand II. Pfalziska kriget. Richelieu och Gustaf Adolf framträda (1624). Nedersachsiskt-danska kriget. Wallénstein..; s. 150. Gustaf Adolf i norra Tyskland. Slaget vid Breitenfeld (1631). Gustaf Adolfs afsked till ständerna. Landstigningen i Tyskland. Svenska och kejserliga härarna sommarn 1630. Kurfurstedagen i Regensburg. Magdeburgs anslutning till Sverige. Krigshändelserna hösten 1630. Förbundet med Frankrike i Bärwalde, den 13 jan. 1631. Konventet i Leipzig. Fälttåget 1631, februari maj. Magdeburgs fall. Händelserna maj september. 1631. Slaget via Breitenfeld, den 7 sept. 1631 s. 188. Gustaf Adolf i Sydtyskland. Slaget Aid Liitzen (1632). segerns fullföljande. Tåget till Mainz. Gustaf Adolfs planer. Underhandlingarna i Mainz. Fälttåget mot Baiern. Striderna omkring Niirnberg. Slaget vid Liitzen, den 6 nov. 1632 s. 230. KRISTINA (1632 1654). Förmyndarstyrelsens första år (1632 1636). ställningen vid Gustaf Adolfs död. 1634 års regeringsform. Riksförmyndarne. Finanser och förvaltning till 1636..- s. 257. Tyska kriget 1632 1636. Slaget vid Nördlingen och dess följder. Axel Osenstjerna i Tyskland. Förbundet i Heilbronn. Svenska härens ställning vid Gustaf Adolfs död. Bernhard af "Weimar och Gustaf Horn. Wallcnstein. Slaget vid Nördlingen. Underhandlingar med Polen och Frankrike. Johan Baners öfverbefäl. Slaget vid AVittstock s. 267. Den inre styrelsen under Axel Oxenstjernas ledning (1636 1644). Regeringens ökade styrka efter rikskanslerens hemkomst. Riksdagar och möteu intill 1644. Förbättringar i förvaltningen. Rättskipningen. Krigsväsendet. Näringar. Handel. Kyrkan; undervisningsväsendet. Drätseln. Frälseköp och förläningar. Oro i landet. Krigets inflytande. De olika ståndens ställning. Seder. Personliga förhållanden s. 282:
FJERDE DELENS INNEHÅLL. 9 Tyska kriget 1636 1643. Johan Baners och Lennart Torstenssons Öfverbefäl. Fälttåget 1636. Svårigheterna 1637 och 1638. Baners sista framträngande och aöd. Torstenssons anfall på kejsarens arfländer.. Slaget vid Breitenfeld. Krigsförklaringen mot Danmark :... s. 302. Kriget med Danmark. Freden i Brömsebro 164:5. Orsakerna tm danska kriget. Torstensson i Holstein och Jylland. Horns fälttåg i Skåne. Sjökriget under Klas Flemming och Karl Gustaf Vraogel. Torstensson och Gallas. Underhandlingar och fred i Brömsebro '. s. 310. Tyska krigets sista tid 1644 1648; Torstenssons, Yrangels och Karl GuStafS Öfverbefäl. Overksamheten i Tyskland u D der Torstenssons frånvaro. Gallas' tåg mot Holstein. Torstenssons sista fälttåg. Karl Gustaf Vrangels öfverbefäl och förening med Turenne. De förbundnes krig i Baiern. Köningsmark utanför Prag. Karl Gustaf generalissimus. Freden s. 318. Westfaliska freden 164-8. Föregående underhandlingar. Preliminärer 1641. Kongressen i Osnabriick och Miinster 1645 1648. Adler Salvius och Johan Oxenstjerna. Fredens vilkor för Sverige och dess verkställande s. 328. Kristina OCh hennes llof. Drottningens personlighet. Förslag, till hennes förmälning. Kristinas förhållande till Axel Oxenstjerna. Hennes gunstlingar. Främlingar vid hofvet s. 336. Kristinas senare regeringsår och tronafsägelse (1654). Den inre styreisen. Drottningens rikshushållning. Riksdagen 1650. Successionsfrågan. Orsakerna till Kristinas tronafsägelse. Messcniska sammansvärjningen. Riksdagen i Upsala 1654.. s. 346. Kristina efter tronafsägelsen.. Kristina, lemnar Sverige, den 7 juni. 1654. Hennes öfvergång till katolska läran. Resorna till Frankrike 1656, -1657 och Sverige 1660, 1667. Hennes vistelse i Roma och död, den 9 (19) april 1689 '_ s. 356. KARL X GUSTAF (1654-1660). Karl X Gustafs ungdomsår. Riksdagen 1655. Kari Gustafs siägtförhållanden. Hans uppfostran. Hans öden före tronbestigningen. Sveriges tillstånd vid Karl Gustafs tillträde till regeringen. Konungens giftermål; nya förtroendemän. Riksdagen 1655. Reduktionen s. 361. De polska OCh ryska krigen. Krigsorsakerna. Den politiska ställningen. Infallet i Polen. Fördraget i Königsberg, jan. 1656. Tåget' till Jaroslav. Slaget vid Varsjav. Ryska kriget. Förbundet med Ragoczi. Danmarks anfall'. s. 372. De båda danska krigen. 1657 1660. Den politiska ställningen i Europa. Infallet i Holstein. Tåget öfver Balt. Freden i Roskilde. Fredsbrottet. Kjöbenhavns belägring. Haagkonserterna. Karl X:s död, den 13 febr. 1660 s. 385. KARL XI (1660 1697). 'Förmyndarregeringens upprättaude Frederna 1660 1661. Kari Gustafs testamente. Riksdagen i Göteborg. Freden i Oliva. Freden i Kjöbenhavn. Riksdagen.! Stockholm 1660. Freden i Kardis '.. s. 401.
10 FJERDE DELENS INNEHÅLL. Karakteristik af förmyndarregeringen. Dess inre och yttre politik (1660 1672). Teckning af Karl XLs förmyndare. Regeringens karakter. Bondes politik. Regeringens inre politik. 1664 års riksdag. Yttre politik 1665 1672. Förbundet med Frankrike och Johan Gyllenstjerna s. 4Ö8. ' Karl XP.s egen regering. De första fredsåren. Krigen och i irederna. Karl XI:s uppfostran. Hans första regeringstid; de la Gardie ällrådande. Krigets utbrott; slaget vid Fehrbellin. Dess följder. Kriget 1676" och 1677. Fredsunderhandlingar. Frederna. Johan Gyllenstjerna.. s. 426. Statshvälfningen och reduktionen, -T- Riksdagarna 1680 och 1682., Den politiska ställningen. Riksdagen 1680. Förmyndarräfsten. Reduktionen. Rådets fall. Riksdagen 1682. Reduktionen konungens ensak. Enväldets fullbordan s. 460. Förmyndarräfsten. Reduktionens utförande. Reduktionen i de eröfrade landskapen. Förmyndarräfsten. Räfsten med kollegierna. Reduktionen; dess verkställande. Gref- och friherreskapen. De omistande godsen. Donationerna. Köp- och pantgodsen. 1686 års riksdag. Reduktionen i de eröfrade landskapen: de inrikes; Pommern,. Bremen-Verden, Ingermanland, Estland och Livland s. 472. Den inre Styrelsen. Drätseln. Försvarsväsendet. Förvaltningen. Rättsväsendet. Försvenskningen af de eröfrade landskapen. Näringarna. Kyrkan och den andliga, odlingen s. 489. Sveriges yttre politik under Bengt Oxenstjernas ledning. Bengt Oxenstjernas politik. Garantitraktaten i Haag. Ligan i' Augsburg. Fördraget i Altona. " Det franska partiet; Nils Bjelke. Kaperierna. Fredskongressen i Rijswijk s. 507. Karl XI:s person. Hans samtida och. död (1697). Karakteristik af Karl XI. Konungahusets medlemmar. Karl Xl:s samtida.. Hans sjukdom och död... s. 514 KARL XII (1697 1718). -. Myndighetsförklaringen. Fredsåren 1697 1700. Kari xii:s uppfostran. Riksdagen 1697. Karl XII "och adeln. Styrelsens karakter. Förhållandet till utrikes makter - s. 528. De första krigsåren. 1700, 1701. Infallet i Livland, 1700. Kriget med Danmark. Freden i Traventhal. Slaget vid Narva. Öfvergången öfver Dima. Karl XII besluter afsätta August II '...'..'.- ; s. 540. Afsättningskriget mot August II. 1702 1706. Kari xii:s tåg mot Varsjay, 1702. Slaget vid Klissov. Fredsförsök/ Eröfringen af Thorn, 1703. Partistriderna i Polen. Augusts afsätlning. Stanislavs val, 1704. ' Freden med Polen. Kriget i Litauen. Freden i Altranstädt, 1706. Karls vistelse i Sachsen, 1707. :."_.; :..._*:... s. 552. Kriget mellan Karl XII och tsar Peter. 1701^1709. striden om Östersjöprovinserna. Petersburgs anläggning. Slaget vid Gemäuerthof, 16 juli 1705. Karls tåg mot Ryssland. Slaget vid Holoftsin, 4 juli 1708. Tåget till Ukraine. Slaget vid Poltava, 28 juni 1709. Flykten till Bender '. s. 564. Magnus Stenbocks fälttåg. Karl XII i Turkiet. 1709 1714. Sachsen och Danmark förklara krig. Slaget vid Helsingborg, den 28 febr. 1710. Karl XII i
;. FJERDE DELENS INNEHÅLL. 11 Bender. Hans turkiska politik. Kaläbaliken i Bender. Kriget i Tyskland. Slaget vid Gadebusch, den 9 dec. 1712. Tönning. Riksdagen 1713. Karls hemresa, 1714 s. 575. * Karl XlltS SiSta år. Hans död (1718). Krig med Preussen och Hannover. - Stralsunds fall. Görtz och hans förvaltning. Första infallet i Norge. Peder Tor-, denskjold. Underhandlingar på Åland. Andra infallet i Norge. Karl XII:s död, den 30 uov. 1718: hans karakter s. 587.. Ofyersikt af Syeriges inre utyeckling under dess storhetstid. Styrelse OCh förvaltning. Konungamakten. Rådet. Riksdagen. Stånden. Förvaltning och lagskipning. Krigsväsen -. s. 598 Materiel Odling. Näringar. Myntväsen. Kommunikationer s. 604. Andlig Odling. Kyrkan. Läroverken. Vetenskaperna. Skaldekonsten. Bildande konst '. s. 607. -. LefnadSSätt OCh Seder. Den främmande bildningens inflytande. Det sedliga tillståndet hos folket och hos aristokratien ;.- s. 638.