Komparativ rättshistoria Martin Sunnqvist
I tid och rum
Forskning och undervisning
Teori och praktik
Disposition Grundlag och lag, lagstiftare och domstolar Skadeståndsanspråk i straffprocessen
Grundlag och lag, lagstiftare och domstolar
Tre principer olika bakgrund Lex posterior derogat legi priori Lex specialis derogat legi generali Lex superior derogat legi inferiori
Romersk rätt Lex posterior derogat legi priori Lex specialis derogat legi generali
Naturrätt USA:s grundlag Lex superior derogat legi inferiori
Norge 1814 Grundlag Lag Förordning Lagstiftande verkställande dömande
Sverige 1809 Grundlag lag förordning Kungl. Maj:t i Riksdagen Kungl. Maj:t i Statsrådet Kungl. Maj:t i Högsta domstolen etc.
Monarkiska principen Wiener Schlußakte, Art. 57: Da der deutsche Bund, mit Ausnahme der freien Städte, aus souverainen Fürsten besteht, so muß dem hierdurch gegebenen Grundbegriffe zufolge die gesammte Staats-Gewalt in dem Oberhaupte des Staats vereinigt bleiben, und der Souverain kann durch eine landständische Verfassung nur in der Ausübung bestimmter Rechte an die Mitwirkung der Stände gebunden werden.
Samklang eller trots? (Norge) Chr. M. Falsen (ca 1817): Dömande makt? Makt = kraft + vilja Kungen kraft (och vilja) Lagstiftaren vilja Domstolarna? Lovene ere deres Villie. Regjeringen deres Kraft. Selv ere de intet [ ] Høyesterett 1854 (domaren Aall): naar begge Statsmagter er enige
Samklang eller trots? (Sverige) Christian Naumann, professor i Lund, justitieråd: Lagstiftande makten (hos oss konung och ständer tillsamman) är, så långt dess funktioner räcka, den högsta i staten; den föreställer hela nationen, den bestämmer sjelfva stats- och rättsordningen, och de lagar, den stiftar, samt hvilka den således måste antagas hafva funnit stå i harmoni med statens författning, äro oantastelige af hvarje annan lem i statsorganismen.
Samklang eller trots? (Sverige) KU 1809: Utskottet har sökt att bilda en Styrande Magt, werksam inom bestämda former, med enhet i beslut och full kraft i medlen att dem utföra; En Lagstiftande Magt, wisligt trög till werkning, men fast och stark till motstånd; En Domare-Magt, sjelfständig under Lagarne, men ej sjelfherrskande öfwer dem. Det har widare sökt att rigta dessa Magter till inbördes bewakning, till inbördes återhåll, utan att dem sammanblanda, utan att lemna den återhållande något af den återhållnas werkningsförmåga.
Samklang eller trots? (Sverige) KU 1828-30: den i sunda förnuftet grundade, allmängiltiga [ ] regel, att enär tvänne mot hvarandra stridande lagar omöjligen kunna på en gång bestå, allmän lag skall vika för grundlag och en äldre lag för en nyare.
Samklang eller trots? (Sverige) Joseph Story, Juridiskt Arkif 1837-38 (utg. Carl Schmidt) Alexis de Tocqueville, De la démocratie en Amérique, svensk översättning 1839-46
Samklang eller trots? Uttryckliga hänvisningar till Story och Tocqueville (Lasson 1848, Andresen 1862/63) Justitiarius Lasson 1866: Hvad har Høiesteret at afgjøre, naar der forelægges paa en Gang Grundlov og privat Lov? Da har det [ ] været vedtaget, at forsaavidt man inte kan paalegge Domstolene at dømme efter begge Love paa engang, saa maa de nødvendigvis foretrække Grundloven [ ]
Reception transplant transfer translation Hur sprids rättsliga tankar? Lena Foljanty Hur översätts de? - Modifieras, anpassas? - Passar in, eller avviker? - Vidareutvecklas?
Skadeståndsanspråk i straffprocessen
Aktörer Ev. extra juristdomare Protokollförare Nämndeman
22 kap. rättegångsbalken 1 Talan mot den misstänkte eller annan om enskilt anspråk i anledning av brott må föras i samband med åtal för brottet. Upptages ej anspråket i samband med åtalet, skall talan föras i den för tvistemål stadgade ordningen. Adhesion
Sverige historisk bakgrund David Nehrman Ehrenstråle Materiellt: Medeltiden: bot både straff och skadestånd 1734 års lag: bot, men i teorin (Ehrenstråle) skillnad straff/skadestånd Kodifikationsförslag 1829, 1832 Strafflagen 1864 med regler om skadestånd på grund av brott Skadeståndslagen 1972
Sverige historisk bakgrund Processuellt: Samma rättegång bot 1614 överinstans Svea hovrätt: brottmål direkt, tvistemål via lagmansrätt 1734: systemet bibehölls 1849: lagmansrätterna avskaffades 22 kap. rättegångsbalken
Hur är det i andra länder? Och varför?
Tyskland möjligt men sällsynt Nederländerna 10-minutersregeln
Varför i Sverige? Medeltiden Samband straff och skadestånd Ingen/begränsad processuell skillnad Skadeståndsrätt i strafflagen historisk tillfällighet Ingen uppdelning mellan straffrätts- /civilrättsdomstolar Brottsofferperspektivet
Även i Spanien The present Spanish system of torts and crime is more the result of historical accident than of rational thinking. Código Penal 1848 med regler om skadestånd på grund av brott Código Civil 1889 Straffprocesslag 1882
Spanien, forts. Åklagaren för målsägandens talan (infördes 1882) Brottmålsdomaren dömer över skadestånd på grund av den brottsliga gärningen Processekonomi, brottsofferintresset
Historiska tillfälligheter Påverkar Underlättar eller försvårar?