Nordisk Miljömärkning

Nordisk Miljömärkning Bakgrundsdokument för Svanmärkning av Textiltvättmedel för professionellt bruk Version 1.0 23 mars, 2006 Nordisk Miljömärkning

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 23 mars, 2006 Textiltvättmedel för professionellt bruk Bakgrunder för Svanmärkning Svanmärkning av Textiltvättmedel för professionellt bruk Bakgrunder till remissförlaget 23 mars, 2006 Innehåll Sida 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund och syfte... 2 3. Avgränsningar...2 4. Andra aktörer på marknader... 3 4.1. Miljömärkningsordningar... 3 4.1.1 Bra Miljöval... 3 4.1.2. Svanmärkning av tvättmedel... 3 4.1.3. Europeisk Miljömärkning... 4 4.2. Andra frivilliga system... 4 4.2.1. Miljöstyrningsrådet och EKU... 4 4.2.2. DTI- Modellen... 4 4.2.3. Miljöledningssystem... 5 4.3. Myndighets- och branschregleringar... 5 5. Professionell tvätt en bakgrund... 7 5.1. Stora kommersiella tvätterier och textiluthyrningsföretag... 7 5.2. Sjukhustvätterier... 7 5.3. Stora OPL- tvätterier (on-premise laundries)... 8 5.4. Små OPL- tvätterier... 8 6. Beskrivning av produktgruppen... 8 6.1 Marknader av professionella tvättmedel i Europa... 8 6.2. Marknader av professionella tvättmedel i Norden... 8 6.2.1. Danmark... 8 6.2.2. Sverige... 9 6.2.3. Norge... 9 6.2.4. Finland... 9 6.2.5. Island... 9 6.2.5. Nordiskt sammandrag... 9 6.3. Produktöversikt... 9 6.4. Information om ingående ämnen... 11 6.4.1. Tensider... 11 6.4.2. Komplexbildare, kelatbindande ämnen... 11 6.4.3. Blekmedel... 12 6.4.4. Enzymer... 12 6.4.5. Alkaler (Silikat, metasilikat, kaustiksoda)... 12 6.4.6. Sulfat... 12 6.4.7. Syror... 12 6.4.8. Parfymer och färgämnen... 13 6.4.9. Skyddskolloider... 13

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 23 mars, 2006 Textiltvättmedel för professionellt bruk Bakgrunder för Svanmärkning 6.5. Förpackning... 13 6.5.1. Förpackningar för flytande tvättmedel... 13 6.5.2. Förpackningar för pulver... 14 6.5.3. Delförpackning... 14 6.5.4. Juridiska hänsyn... 14 6.5.5. Förpackningskvantiteter... 14 7. Miljöbelastning... 14 7.1. Miljöpåverkan av industriella tvättprocesser... 14 7.2. Tvättmedlets miljöpåverkningar... 15 7.2.1. Miljöbelastning av tvättmedel... 15 7.2.2. Utsläpp av kemikalier... 15 8. RPS (Relevans, potential, styrbarhet)... 17 8.1. Relevans...17 8.2. Potential...17 8.3. Styrbarhet... 18 8.3.1. Marknad... 18 8.3.2. Omvärldsanalys... 18 8.3.3. Vad kan Svanen tillföra och styra?... 19 8.4. Slutsatser av RPS... 19 8.5. Förstudiens slutsatser och rekommendationer... 20 9. Bakgrund till de ställda kraven... 20 9.1. Vad kan Svanmärkas?... 20 9.2. Miljökrav och funktionell enhet... 21 9.3. Recept (K2)... 21 9.4. Klassificering av produkt (K3)... 21 9.5. CMR ämnen (K4)... 22 9.6 Sensibiliserande ämnen (K5)... 22 9.10. Tensider (K6 och K7)... 22 9.11. Enzymer (K8 och K9)... 22 9.12. Ämnen som inte får ingå i produkten (K10)... 23 9.13. Färgämnen (K11)... 24 9.14. Konserveringsmedel (K12)... 25 9.15. Parfymer (K13 K15)... 25 9.16. Emballage (K16-K17)... 26 9.17. Doseringsanvisningar (K18-K19)... 26 9.18. Sammanlagt innehåll av tvättkemikalier... 26 9.19. Flerkomponentssystemets innehåll och formulering (K20-21)... 27 9.20. Begränsningar på innehållet av kemiska ämnen (K22-25)... 27 9.21. Fosfor (K26)... 28

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 23 mars, 2006 Textiltvättmedel för professionellt bruk Bakgrunder för Svanmärkning 9.22. Komplexbildare (K27 K28)... 28 9.23. Miljöfara (K29)... 29 9.24. Tvättmedels funktionsduglighet (K30 K33)... 29 9.25. Tvättmedels effektivitet (K34 K36)... 29 9.26. Kundbesök (K37)... 30 9.27. Kvalitets- och myndighetskrav... 30 9.28. Marknadsföring. Svanmärkets utformning. Försäljning i övriga Norden... 31 9.29. Bilagorna i kriteriedokumentet... 31 9.29.1. Bilaga 1A B Deklarationer av kemiskt innehåll... 31 9.29.2. Bilaga 2 Parfym tillverkarens deklaration om parfymens innehåll... 31 9.29.3. Bilaga 3 Parametrar i DID- listan... 31 9.29.4. Bilaga 4 - Analyser och kontroll... 31 9.29.5. Bilaga 5 Användartest... 31 9.29.6. Bilaga 6 - Marknadsföring... 31 REFERENSER... 32

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 1(34) 1. Sammanfattning Denna rapport ger bakgrunder till utveckling av kriterier för att miljömärka textiltvättmedel för professionellt bruk. Bakgrunddokumentets syfte är att ge argument och underlag för kraven i dokumentet som ska remissbehandla innan Nordisk Miljömärkning Nämnden kan ta beslut. Projektet har utförts som försnabbad kriterieutveckling där förstudien har skrivits samtidigt med kriterieutvecklingen. Förstudien för denna produktgrupp blev godkänt av NMN i oktober 2005. Arbetet med förstudien skedde som ett gemensamt sekretariatsarbete med hjälp av utomstående expertis i de olika nordiska länderna. Under kriterieutvecklingen hösten 2005 har intresserade pilot företag konsulterats för att testa hur kriterier kommer att fungera och för att få dessa användarvänligt och passande till de flesta. Textilvättmedel för professionellt bruk används i tvätterier, hotell, kursgårdar, restauranger, sjukhus, gemensamma fastighetsbolagens tvättstugor etc. och förekommer både som pulver och i flytande form. Doseringen kan vara manuell eller automatisk. Vissa tvättmedel liknar de för konsumentbruk där alla ingredienserna ingår i ett komplett pulver eller vätska. Andra tvättmedel är uppdelade i olika tillsatsmedel som blandas ihop automatiskt på plats och därmed kan varieras tvättmedlets sammansättning till viss del beroende på typ av tvättgods som ska tvättas. Yrkesmässig tvätt sker vid högre temperatur med mer effektiva, starkt basiska, tvättmedel och med större och mer effektiva tvättmaskiner än konsument tvätt. Kraven har ställt för att kunna minska en uppenbar miljöbelastning från tvättmedel, som är utsläpp av kemikalier, som kan vara toxiska, icke-lätt nedbrytbara och från de toxiska produkter som bildas vid den biologiska nedbrytningen av ämnet. Ämnen med dålig nedbrytbarhet kan orsaka miljöproblem idag eller i framtiden. Ytterst allvarliga kan effekterna bli om de samtidigt uppvisar akut toxicitet. En begränsning av ämnen med dessa oönskade egenskaper minskar risken för skador i miljön. Med krav på total mängd av kemikalier (TC) kan minskas kemikalieflödet ut ur natur. Tvättmedel kan också orsaka några sundhetsproblem såsom allergi, därför vissa kraven i kriteriedokumentet inriktar även till användning av hälsofarliga kemikalier. Det kompletta tvättmedlet eller flerkomponentsystemet ska ha tillfredsställande effektivitet med rekommenderad dosering på lätt, normal eller svårt smutsad tvätt. Tvättmedlets primära tvätteffekter såsom smutsavlägsning, fläckborttagningsförmåga och blekeffekt ska dokumenteras av producenten/ansökaren med hjälp av konstlat tillsmutsade provstycken eller med användartesten. Målet med krav på kundbesök är att det ska kunna garanteras att doseringsanvisning och doseringsanordningar används och överdosering undvikas. Helhetsservicen innehåller också kontroll av doseringsprogram och service av doseringsutstyr.

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 2(34) 2. Bakgrund och syfte På uppdraget från sekretariatsledargruppen i Nordisk Miljömärkning genomförde Ulrika Witte från SIS- Miljömärkning AB en light RPS (enligt en ny metod s.k. XKI) för att värdera styrbarheten i produktgruppen Tvättmedel för professionellt bruk. [1] Relevansen och potentialen ansågs redan innan att vara värderade som betydelsefulla. Resultaten av Light RPS och förstudien bekräftade dessa värderingar. Slutsatsen av förstudien var att det finns goda skäl att gå vidare och införa miljömärkning av textiltvättmedel för professionellt bruk. Därför beslöt Nordisk Miljömärkningsnämnden den 12 oktober 2005, att kriterieutvecklingsprojektet ska startas för textiltvättmedel avsedda för industriella tvätterier, institutioner och storhushåll. Svanens nuvarande kriteriedokument för textiltvättmedel är begränsat till produkter som används i hushållsmaskiner eller i större maskiner i fastigheters tvättstugor. Kriterierna omfattar redan idag vissa del av professionella tvättmedel, men produkten måste klara samma krav som konsumentprodukterna. Detta har gjort att Svanlicenser endast finns för de professionella och kompletta pulvertvättmedel som liknar tvättmedel för konsumenter. I nuvarande kriterier ingår dock inte industriella tvättmedel för professionella tvätterier eller speciellt tvättmedel. Svanen har också kriterier för tvätterier där särskilda krav ställs på tvättmedel och hotellkriterierna, där svanmärkta tvättmedel kan vara till hjälp att uppfylla kraven. Kriterierna för Maskindisk för professionellt bruk är också intressanta i och med att det här också är en produktgrupp som består av flera delar: tvättmedel, sköljmedel, olika typ av speciellt medel och kundbesök. Då det finns närliggande Svankriterier samt Bra Miljöval- och Blomman kriterier, torde kostnaderna för en kriterieutveckling kunna hållas på en rimlig nivå. Det är också en fördel att vi har etablerade kontakter med producenterna sedan tidigare. Kriterieutvecklingen har utförts på uppdraget av Nordisk Miljömärkning under projektledning av SFS- Miljömärkning i Finland. Deltagare i arbetet har varit: Sekretariatsgruppen: Leena Nyqvist-Kuusola, SFS-Miljömärkning, Finland, (projektledare) Arne Godal, Stiftelsen Miljømerkning, Norge Anja Keller, Miljømærkesekretariatet, Danmark Marie Fahlin och Malin Möller, SIS Miljömärkning AB, Sverige Informationen i rapporten om marknader och produkter bygger i huvudsak på uppgifter hittade från Internet. Ytterligare uppgifter om nordiska marknadstrender har lämnats vid intervjuer med branschföreträdare, leverantörsföretag, offentliga och privata inköpare, tillsynsmyndigheter och miljömärkningsorgan. Pilotföretag har konsulterats under kriteriearbetet. Uppgifter har hämtats från alla nordiska länder utom Island. 3. Avgränsningar Textilvättmedel för professionellt bruk används i tvätterier, hotell, kursgårdar, restauranger, sjukhus, fastighetsbolagens gemensamma tvättstugor etc. och de förekommer både som pulver och i flytande form. Doseringen kan vara manuell eller automatisk. Här kan ämnen som tensider, alkali, blekmedel, enzymer, fyllmedel, färgskyddande ämnen, färgämnen, komplexbildare, konserveringsmedel, korrosionsskyddande ämnen, optiska vitmedel, parfymer, skyddskolloider och skumdämpare ingå.

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 3(34) Det förekommer olika slags professionella tvättmedel - sura och basiska tvättmedel, med eller utan enzymer, blekmedel och optiska vitmedel. Det finns även special tvättmedel eller hjälptvättmedel som antistat- och sköljmedel, special tvättmedel till förtvätt, tvättförstärkare till kraftigt nedsmutsad tvätt (t ex arbetskläder), impregneringsmedel för vattenavstötande textilier, speciellt mopptvättmedel, tvättmedel för mattor, tvättmedel för mikrofiber och blekmedel. Vissa tvättmedel liknar de för konsumentbruk där alla ingredienserna ingår i ett komplett pulver eller vätska. Andra tvättmedel är uppdelade i olika tillsatsmedel som blandas ihop automatiskt på plats och därmed kan variera tvättmedlets sammansättning till viss del beroende på typ av tvättgods som ska tvättas. Det är formuleringsmässigt inte möjligt att tillsätta lika många tillsatsmedel (alkali, fosfat mm) i flytande tvättmedel som i pulver. Med automatiskt doseringsanlägg används främst flytande medel eller pulver som blandas ut till flytande på plats i tvätterierna men det finns även några tvättmaskiner som doseras manuellt med pulvertvättmedel. Det föreslås att produktgruppen ska begränsas till de produkter som är avsedda för storförbrukare och professionellt bruk. Produktgruppen ska omfatta både komplett pulver och flytande tvättmedel samt ett tvättmedelsystem innehållande delkomponenter var av byggs upp ett tvättprogram. Detta system kallas flerkomponentssystem. Som utgångspunkt i kriterieutveckling föreslås följande principer. För flerkomponentssystemet ska gälla att varje delkomponent ska uppfylla Svanens krav för innehållande kemikalier. Det totala kemikalieinnehållet i ett sådant tvättmedelsystem ska också uppfylla kraven ställt för sammanlagda mängden av kemikalier matrisberäkningar. I ett flerkomponentssystem ska som minimum ingå de delkomponenter som behövs att flerkomponentssystem tvättar rent och uppfyller kravet på effektivitet för att kunna bli Svanmärkt. Det ska utestänga en del speciella efterbehandlingsmedel såsom impregneringsmedel för vattenavstötande textilier och flamskyddsmedel. 4. Andra aktörer på marknader 4.1. Miljömärkningsordningar Tvättmedel för professionellt bruk uppmärksammas inte mycket och figurerar inte i media. Det förekommer andra miljömärkningar i Norden med kriterier för produktgruppen. 4.1.1 Bra Miljöval Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) har i många år haft kriterier för miljömärkning av tvättmedel som både omfattar privat bruk och storförbrukare [2]. Bra Miljöval har idag i Sverige 46 licenser (varje variant tilldelas en licens) för tvättmedel för storförbrukare uppdelat på 11 producenter (eller licensinnehavare): Aksab Kemi, Nilfisk Advance, JohnsonDiversey AB, Ecolab,, Topex AB, Chemische Fabrik, Emanco Direktservice, Gipeco AB, Topcare DK Aps, Taslis AB. Uppskattningsvis är mer än hälften av de professionella tvättmedlen i Sverige miljömärkta idag, troligtvis mycket mer än så. Farmos Lumene Group har en del Bra Miljöval- märkta tvättmedel för professionellt bruk i Finland och produkter av JohnsonDiversey säljs även i Finland och Danmark. 4.1.2. Svanmärkning av tvättmedel Svanmärkning har fyra olika kriterier som innehåller krav för textiltvättmedel: Nordisk Miljömärkning av textiltvättmedel och fläckborttagningsmedel, 06/4.6 Nordisk Miljömärkning av vattentvätterier, 75/1.2 Svanmärkning av system för tyghandduksrullar, 38/2.1 Svanmärkning av hotell och vandrarhem, 72/2.1

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 4(34) Svanmärkning av textiltvättmedel omfattar redan idag en viss del av professionella tvättmedel men produkten måste klara samma krav som konsumentprodukterna. Detta har gjort att Svanlicenser endast finns för professionella pulvertvättmedel som liknar konsument tvättmedel. I nuvarande kriterier ingår dock inte industriella tvättmedel för professionella tvätterier eller special tvättmedel för t.ex. mattvätt. Svanen har också kriterier för tvätterier där särskilda krav ställs på tvättmedel och hotellkriterierna som kan vara till hjälp. Kriterierna för Maskindisk för professionellt bruk är också intressanta i och med att det här också är en produktgrupp som består av flera delar: tvättmedel, sköljmedel, olika typ av special medel och kundbesök. 4.1.3. Europeisk Miljömärkning Blommans kriterier för textiltvättmedel omfattar alla textiltvättmedel i pulver- eller flytande form som huvudsakligen är beräknat för hushållsmaskiner men utesluter inte tvätterier och gemensamma tvättstugor. Det finns sammanlagt 18 Blommanlicenser varav två finns i Norden, närmare bestämt Danmark. [6] 4.2. Andra frivilliga system 4.2.1. Miljöstyrningsrådet och EKU EKU-verktyget som utformas i Sverige är ett hjälpmedel vid offentlig upphandling. EKU ställer baskrav på olika produkter och tjänster vilka ska verka vägledande för de offentliga uppköparna. Ansvariga för EKU är AB Svenska Miljöstryningsrådet. Kriterier för kemisk-tekniska produkter för yrkesmässig rengöring är under revidering och beräknas vara klara december 2005. EKU Miljökriterierna [7] för tvätteritjänster är avsedd för upphandling av tvätteritjänster hyrgods, eget gods och handduksskåp. Dokumentet är framtaget i en bred förankringsprocess med olika intressenter. Miljökravsspecifikationen omfattar: A. Krav på vilka kemikalier som används vid tvätt och blekning B. Krav på distributionen C. Kvalitetssäkring av miljökrav D. Utförandevillkor Distribution E. Krav på de textilier som tvätteriet äger F. Krav på handduksskåp 4.2.2. DTI- Modellen Dansk Teknologisk Institut utvecklade i 1997 en modell till en relativ värdering av miljöbelastningen från tvättmedel som används i industriella stortvätterier. Bakgrunden var en metod till värdering av vilka tvättmedel eller innehållande ämnen i tvättmedel, som utgjorde den största miljöbelastning och eventuellt i vilka del av tvättprocessen belastningen förekom. På den tiden var der utvecklat metoder till värdering av hushållstvätt, men metoden kunde inte användas av stor-/industritvätterier. På backgrund av ett upplag till en sådan värdering från Sveriges Tvätteriförbund 1996, (som i sig baserade på Svanens kriterier för tyghandduksrullar, version 1.0) blev det därför utvecklad en dansk modell (DTImodellen). Modellen tog hänsyn till, hur smutsad tvättgods var (dess smutsningsgrad) och indelade tvättgodset i tre kategorier. Backgrunden var, att tvättgodset det behandlas i industriella tvätterier oftast är mycket mer smutsig än vanlig hushållstvätt. Modellen och en sammanläggning med andra värderingsverktyg och backgrunden för modellen i den första versionen är beskrivit i Larsen et al. (1998). DTI- modellen i den reviderade form (DTIvask_2) är fortsättningsvis baserad på räkneark, men har blivit ändrade vid en uppdelning, så den skulle bli mer övertäckande. Däröver har det skett en vidareutveckling, så att det finns en DTI- modell, som följer kriterierna i Svanmärkningen. Denna

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 5(34) modell är blivit betecknad DTIvask_3. DTIvask_3 omfattar bl.a. fosfor och opererar med 4 smutsningsgrader. DTI- modellen blev använt i projektet som blev genomfört i perioden februari 2001 till augusti 2002. [8] Teknologisk Institut, center för Miljø- og affaldsteknik samt Beklædning og Tekstil med tvättmedelproducenterna, Henkel-Ecolab och Novadan, som är de förande på den danska marknaden. Projektet har blivit stött av Miljøstyrelsen och finansierat av de tre projektparter. Projektets huvudresultat är Utveckling av mindre miljöbelastande tvättmedel Utveckling av testmetod Tillpassning och vidareutveckling av miljövärderingsmetod Det blev utvecklat 4 kommersiella tvättmedel, som i dag ersätter mer miljöbelastande produkter, som användes på industriellt tvätterier för att tvätta arbetskläder, kulört tvätt och vit tvätt. Under utvecklingsarbetet genomgick de två tvättmedelsproducenter alla de tvättaktiva ämnen, som blev använt och gick bort från de mest miljöbelastande ämnen. Med utgångspunkt i Teknologisk Instituts tidligare arbete med testning av tvätteffekt blev det utvecklad en metod, som ger möjlighet för att jämföra effektivitet av 2 produkter. Tvättesten blev senare använt till att testa de produkter, som ingick i DTIs utvecklingsarbet. [8] 4.2.3. Miljöledningssystem Nästan alla producenterna av tvättmedel profilerar sig med miljöpolitik eller med certifierat miljöledningssystem. Alla stora tvätterifirmorna i Norden har miljöledningssystem. I Danmark finns det flera danska tvätterier som reklamerar med deras miljöcertifikat (ISO14001). Miljöledningssystemen ISO 14001 och EMAS kan ses som viktiga konkurrenter, men miljömärkning kan även vara ett enkelt sätt att nå ett mål. I och med att allt fler kundföretag ISO-certifierar sig skulle inköp av miljömärkta tvättmedel kunna vara ett steg på vägen i ett förbättrat miljöarbete. 4.3. Myndighets- och branschregleringar Tvätt- och rengöringsmedel omfattas redan av vissa EU s gemenskapsbestämmelser om tillverkning, korrekt hantering, användning och märkning, framför allt i kommissionens rekommendation 89/542/EEG och kommissionens rekommendation 98/480/EG av den 22 juli 1998 om god miljöpraxis rörande tvättmedel för hushållsbruk. Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat gäller för tvätt- och rengöringsmedel. Den nyaste bestämmelsen, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel, publicerades den 8 april 2004 (EGT L104, 8.4.2004 s.1) 1 1 Denna förordning trädde i kraft 8 oktober, 2005. I förordningen fastställs regler för att åstadkomma fri rörlighet för tvätt- och rengöringsmedel och tensider i tvätt och rengöringsmedel på den inre marknaden, samtidigt som en hög skyddsnivå garanteras för miljön och för människors hälsa. För detta ändamål harmoniseras i denna förordning följande regler för utsläppande på marknaden av tvätt- och rengöringsmedel och tensider för tvätt- och rengöringsmedel: Biologisk nedbrytbarhet hos tensider i tvätt- och rengöringsmedel Restriktioner för eller förbud mot tensider på grund av dårlig biologisk nedbrytbarhet. Tilläggsmärkning av tvätt- och rengöringsmedel, inklusive doftämnesallergener Den information som tillverkarna skall ge medlemsstaternas behöriga myndigheter och medicinsk personal tillgång till.

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 6(34) Arbetsskyddsbestämmelser Det finns många nationella bestämmelser och EU direktiv om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet. Enligt rådets direktiv 98/24/EG, som är det fjortonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, fastställs minimikrav för skydd av arbetstagare mot risker för deras säkerhet och hälsa som kan uppstå antingen genom påverkan av kemiska agenser som förekommer på arbetsplatsen eller som en följd av arbetsuppgifter där kemiska agenser förekommer. Kraven i detta direktiv skall tillämpas där farliga kemiska agenser kan förekomma på arbetsplatsen, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om kemiska agenser för vilka strålskyddsåtgärder är tillämpliga enligt direktiv som antagits enligt Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. För carcinogener i arbetet skall bestämmelserna i detta direktiv tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av strängare och/eller med detaljerade bestämmelser i rådets direktiv 90/394/EEG av den 28 juni 1990 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG). När det gäller transport av farliga kemiska agenser skall bestämmelserna i direktivet tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av de strängare och/eller mer detaljerade bestämmelserna i direktiv 94/55/EG och direktiv 96/49/EG, bestämmelserna i IMDG- koden, IBC- koden och IGC- koden enligt definitionen i artikel 2 i direktiv 93/75/EEG, bestämmelserna i den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar och förordningen om transport av farliga ämnen på Rhen, såsom dessa har införlivats i gemenskapslagstiftningen och i de tekniska anvisningar för säkra transporter av farligt gods som den internationella civila luftfartsorganisationen har utfärdat när direktivet träder i kraft. Producenterna ska följa alla arbetsskydds- och miljölagstiftningen och bestämmelser vad som gäller tillverkning, lagring och behandling av farliga kemikalier i tillverkningslandet. Nationella särbestämmelser Producenterna ska följa de regler som har antagit i Norge och gäller textiltvättmedel, som innehåller mer fosfor än vad som tillåts enligt det norska regelverket får inte saluföras och användas i Norge. Produktforskriften: FOR 2004-06-01 nr 922: Forskrift om begrensning i bruk av helse- og miljøfarlige kjemikalier og andre produkter. Kapitell: 3-9. Vaskemidler - innhold av fosfor. Producenterna ska vara också uppmärksamma de begränsningar som finns i den danska lagstiftningen för NTA. Bekentgørelse nr 140 af 17.februar 1997 fra Arbejdstilsynet i Danmark om forebyggelse af kræftrisiko. Andra projekt och branschavtal Bra Kemval är ett projekt som initierats av ett antal kommuner i Västsverige. Bra Kemval består av en publikation som ger rekommendationer för inneboende egenskaper hos kemikalier i kemtekniska produkter. Bra Kemval vänder sig till upphandlingspersonal inom offentlig sektor. Good Environmental Practice Detergent use - frivilligt åtagande av det Europeiska branschorganet AISE.

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 7(34) 5. Professionell tvätt en bakgrund Marknaden för industriella tvätterier och institutionstvätterier [9] kan delas in i följande segment: Stora kommersiella tvätterier och textiluthyrningsföretag Sjukhusstvätterier Stora OPL- tvätterier (On-Premise Laundries) 2 Små OPL- tvätterier (On-Premise Laundries) 5.1. Stora kommersiella tvätterier och textiluthyrningsföretag De här tvätterierna behandlar normalt mellan 3 och 50 ton torrt tvättgods per dag. Merparten av de här tvätterierna är specialiserade på: Tyngre arbetskläder, som blåkläder från verkstadsindustrin, vita arbetskläder från livsmedelsfabriker och personliga skyddskläder Linne från sjukhus och hotell Rengöringstextilier för industrin Maskintyperna är främst CBW- maskiner (Continuous Batch Washers) och större WE- maskiner (Washer Extractors) mellan 90 och 300 kg tvättgods per tvätt. Tvättmedlet doseras normalt från ett centralt lager av koncentrerat flytande tvättmedel eller en lagerlösning som består av koncentrerat pulver. De stora kommersiella tvätterierna gör vattnet mjukare i syfte att minska användningen av tvättmedel och för att få optimala tvättresultat. Eftersom vattnet görs mjukare använder de flesta industriella tvättsystem 60 70 % mindre komplexbildare jämfört med en motsvarande produkt för hushållsbruk. Stort system av tvättmaskiner som vardera kan hantera 50 100 kg tvätt. De stora kommersiella tvätterierna drivs i de flesta europeiska länder med tillstånd som utfärdats av den regionala eller lokala miljömyndigheten. Kraven på utsläppsegenskaper varierar, men de flesta stora kommersiella tvätterier ska följa tydliga krav, vad som gäller högsta tillåtna temperatur, ph, utsläpp av kemikalier som innehåller fosfor, kväve, BOD och/eller COD och suspenderade ämnen samt tungmetaller. Om de angivna gränsvärdena överskrids kan detta medföra tilläggsavgifter eller böter. 5.2. Sjukhustvätterier De här tvätterierna behandlar normalt mellan 3 och 30 ton torrt tvättgods av sjukhustyp per dag. Anläggningen kan finnas på sjukhusområdet eller ligga på en central plats, varifrån man betjänar ett antal sjukhus inom en region, t.ex. en sjukvårdsregion. De tekniker som används av sjukhustvätterier är jämförbara med dem som används på stora kommersiella tvätterier. Maskinutrustningen liknar också den som används på stora kommersiella tvätterier (CBW-maskiner och WE-maskiner), men oftast finns också utrustning för förpackning och sterilisering av operationstextilier. Precis som de kommersiella tvätterierna drivs stora sjukhustvätterier i de flesta europeiska länder med tillstånd som utfärdats av den regionala eller lokala miljömyndigheten. Om de angivna gränsvärdena överskrids (som beskrivs ovan) kan detta medföra tilläggsavgifter eller böter. 2 OPL- systemet (On Premise Laundry) avser tvätt på tvätterier där huvudverksamheten är någon annan än själv tvättning som t ex hotell, kursgårdar och fastighetstvättstugor.

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 8(34) 5.3. Stora OPL- tvätterier (on-premise laundries) De här tvätterierna finns oftast i stora livsmedelsfabriker, på stora hotell och sjukhus. Den dagliga produktionen varierar normalt mellan 0,5 och 3 ton. Maskinutrustningen är huvudsakligen WEmaskiner (18 90 kg per tvätt), som automatiskt matas med tvättmedel från ett centralt lager. Vattnet görs oftast mjukare för att minska förbrukningen av tvättmedel. 5.4. Små OPL- tvätterier De här OPL- tvätterierna finns oftast på sjukhem och mindre hotell och tvättar mindre än 500 kg per dag. Maskinutrustningen består huvudsakligen av WE-maskiner (mellan 6 och 25 kg per tvätt), som matas manuellt med tvättmedel eller med hjälp av automatisk doseringsutrustning. Utrustning för att göra vattnet mjukare används eventuellt. 6. Beskrivning av produktgruppen 6.1 Marknader av professionella tvättmedel i Europa Information om Europeisk marknadsvolymer professionella områden grundar sig på A.I.S.E. produktkategorier och marknadsvolymer presenterade här omfattar 15 EU Medlemsländer Norge och Schweiz. [10] Den Industriella & Institutionella produktområden (IIP) uppnådde total marknadsvärde på cirka 4.8 billion Euro år 2001, fördelade på olika sektorn enligt bild nedan. Andel av tvättmedel för professionellt bruk motsvarade cirka 528 million Euro. 6.2. Marknader av professionella tvättmedel i Norden Det finns åtminstone 30 producenter som tillverkar textiltvättmedel för industriella och institutionella användningar. Det finns två stora företagen JohnsonDiversey och Ecolab, som agerar i nästan alla nordiska länder. Nedan liggande information grundar sig på information hämtat från producenter eller nationella branschorganisationer. 6.2.1. Danmark Källan inför branschen erkänner att textiltvättmedel för professionellt bruk i år 2004 omsatte ca 100 miljoner DKK (13,2 miljoner EUR) motsvarande ca 6000 tons produktion. Andra källor värderar förbrukningen litet högre.

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 9(34) I Danmark finns många producenter till professionella marknader. Bland de största hör Ecolab, danlind, ITW Novadan och JohnsonDiversey. Det finns också många mindre producenter såsom Knud E. Dan, Stadsing Danmark och Simi. 6.2.2. Sverige Uppskattningsvis är omsättningen i Sverige på ca 100 miljoner SEK (10,4 miljoner EUR). Störst på marknaden inom produktområdet är JohnsonDiversey och Ecolab. Ytterligare tillverkare är Diskteknik (Jasico tillverkar), Rekal och Aksab Kemi. Medlemmar i branschföreningen IIH som tillverkare av professionellt tvättmedel är Ecowest, Gipeco, JohnsonDiversey, Nilfisk-Advance, Rekal, Strövelskemi och PLS. Ytterligare tillverkare är Topex AB, Chemische Fabrik, Emanco Direktservice, Topcare DK Aps, Taslis AB, RIAB, Apels Cheminvest och Texogen som också innehar licens för Bra Miljöval idag. 6.2.3. Norge Omsättningen i Norge antas att ligga på ca 60 miljoner NOK (7,4 miljoner EUR) fördelade på Ecolab och Lilleborg Storforbrukere. Marknadsandelen av produkter till professionella tvätterier och till OPLtvätterier antas vara lika stora. 6.2.4. Finland Teknokemiska föreningen i Finland uppger omsättningssiffror på 10,8 milj. EUR/år och produktion volymen är ca 5 000 ton/år. JohnsonDiversey, Farmos (Lumene Group Oy) och Oy Ecolab Ab är de tre största på marknaden i Finland. JohnsonDiversey har dock ingen tillverkning i landet. Den största inhemska producenten är Farmos. Andra tillverkare är Kemvit Oy och Berner Oy Ab. Diskteknik har försäljning och verksamhet i Finland men ingen produktion. Enstaka små företag som endast blandar ihop sina produkter i landet kan förekomma. 6.2.5. Island Det finns inga statistiska uppgifter från Island eller information om isländska producenter, men enligt information hittade via Internet skulle Novadan och Ecolab har försäljning även på Island. 6.2.5. Nordiskt sammandrag Om man antar att förbrukningen av tvättmedel för professionellt bruk är lika stort i alla nordiska länderna per invånare med de siffror vi har i Danmark och Finland borde det nordiskt bli ca: 6000 ton (DK)+ 5000 ton (FI) + 4000 ton (NO) + 9 000 ton (SE) + 270 ton (IS) = 24 270 ton/år. Kanske är siffrorna lite höga för Sverige med tanke på att mängden i SEK som uppskattas lägre i Sverige än i Danmark. Om man istället utgår från uppgiften över omsättningsvärden i Sverige och Norge, Finland och Danmark och uppskattar samma prisnivå för Island skulle sammanlagda omsättningsvärdet hamna på rund 110 miljoner EUR/år i Norden. 6.3. Produktöversikt Tvättmedel för professionellt bruk används i tvätterier, hotell, kursgårdar, restauranger, sjukhus, gemensamma fastighetstvättstugor etc. och förekommer både som pulver och i flytande form. Doseringen kan vara manuell eller automatisk. Här kan ämnen som tensider, alkali, blekmedel, enzymer, fyllmedel, färgskyddande ämnen, färgämnen, komplexbildare, konserveringsmedel, korrosionsskyddande ämnen, optiska vitmedel, parfymer, skyddskolloider och skumdämpare ingå.

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 10(34) Det förekommer olika slags professionella tvättmedel - sura och basiska tvättmedel, med eller utan enzymer, blekmedel, optiska vitmedel, parfymer och färgämnen. Det finns även special tvättmedel eller hjälptvättmedel som antistat- och sköljmedel, special tvättmedel till förtvätt, tvättförstärkare till kraftigt nedsmutsad tvätt (t ex arbetskläder), impregneringsmedel för vattenavstötande textilier, speciellt mopptvättmedel, matt tvättmedel, tvättmedel för mikrofiber och blekmedel. Vissa tvättmedel liknar de för konsumentbruk där alla ingredienserna ingår i ett komplett pulver. Andra tvättmedel är uppdelade i olika tillsatsmedel som blandas ihop automatiskt på plats och därmed kan variera tvättmedlets sammansättning till viss del beroende på typ av tvättgods som ska tvättas och tvättens smutsighetsgrad. Det är formuleringsmässigt inte möjligt att tillsätta lika många tillsatsmedel (alkali, fosfat mm) i flytande tvättmedel som i pulver. Man använder både flytande medel eller pulver som blandas ut till flytande på plats i tvätterierna, men det finns också tvättmaskiner som doseras manuellt med pulvertvättmedel. Sköljmedel används till nästan all typ av tvätt och anses fylla en viktig funktion. Dels neutraliserar den tvättmedelsrester som ofta är basiska, dels har den en effekt på ytspänningen på tvättgodset så att tvätten torkar snabbare och energikostnaderna minskar därigenom. Sköljmedel gör att tyget är slätare för att strykningen och manglingen går snabbare. Antistat- och ansyrningsmedel ger en god antistateffekt kombinerat med en avpassad neutralisering av sköljvattnet vid all slags textiltvätt. Förbättrar avvattningen och ger en snabbare torkning. Dessa produkter innehåller ofta parfym som ger plaggen en fräsch och behaglig doft men även parfymfria sköljmedel förekommer. Professionella tvättmedel kan delas in i två grupper beroende på användare: De finns tvättmedel som är avsedda för professionella tvätterier. Här finns stora tvättmaskiner eller långa rörsystem som tvätten går igenom. De har ofta en komplex, högteknologisk datorstyrd doseringsutrustning med kontrollsystem. Här används ofta flytande, mycket koncentrerade tvättmedel som finns i flera komponenter med olika tillsatser som justeras och blandas ihop på plats. Men även pulver tvättmedel kan blandas till en stamlösning att användas i tvätteriet. Då krävs att pulver är fririnnande, klumpfritt och lätt upplösligt. OPL- systemet (On Premise Laundry) avser tvätt på tvätterier där huvudverksamheten är någon annan än själv tvättning som t ex hotell, kursgårdar och fastighetstvättstugor. Här tvättar man i mindre skala i mer traditionella tvättmaskiner. Tvätt av städmaterial som t ex moppar förekommer också. Här används ofta pulvertvättmedel eller automatiskt doserade ofta flytande tvättmedel. OPL- systemet uppskattas öka framöver pga. privatiseringar av tidigare kommunala verksamheter. Systemet för tvätt i fastighetsbolagens tvättstugor verkar vara en potentiellt växande marknad. Utbildning sker av fastighetspersonal och hjälp ges med installationen. Fördelarna med automatisk dosering är att doseringen blir optimal, vilket ger kontrollerbara kostnader, sparar vatten, energi och kemikalier och ökar livslängden på textilerna då de alltid tvättas rätt. Kundbesök sker regelbundet minst 2 ggr per år samt då det finns problem eller när kunden inhandlar nya maskiner. Energiåtgång, kemikalieinnehåll och kemikalieförbrukning påverkas av typ av tvättmaskin, typ av tvättgods, typ av smuts, smutsighetsgrad samt, hur maskintillverkarens och tvättmedelsleverantörens anvisningar följs. Jämfört med tvättmedel för konsumenter ställs det högre krav på tvättens renhet för professionella tvättmedel som också måste klara mycket hårt smutsad tvätt. Dessutom är tvättiderna mycket kortare. Tvättemperaturerna varierar mellan 30 85 grader beroende på tvättgods.

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 11(34) 6.4. Information om ingående ämnen 6.4.1. Tensider Icke-joniska De vanligaste icke-joniska ämnen som används är etoxylerade alkoholer (AE, alcohol ethoxylates). Som ett exempel på god miljöpraxis har IIP-branschen i stor utsträckning ersatt produkter som använder alkylfenoletoxylater som råmaterial. Anjoniska Vanligt förekommande anjoniska tensider är linjära alkylbensensulfonater (LAS), alkylsulfater (AS) och tvål. Katjoniska Merparten av mjukgörningen av tvätten utförs under tvättningens slutfas eller när tvätten torkas utan att mjukmedel används. Mjukmedel som innehåller katjoniska tensider kan användas när det finns särskilda krav på att tvätten ska vara mjuk eller när detta underlättar fortsatt hantering som mangling. 6.4.2. Komplexbildare, kelatbindande ämnen Det finns flera principiella funktioner för komplexbildare i tvätterier: sänka vattnets hårdhet som orsakas av kalcium- och magnesiumsalter som kommer från vattnet och från smutsiga textilier, binda metaller och smuts som kommer från textilierna och tvättvattnet, skapa en hämmande effekt som förhindrar att den bundna smutsen/metallerna från fälls (under tvättprocessen) på textilierna, ge en tillräcklig grad av alkalinitet och buffereffekt under tvätten. Vissa komplexbildare har flera av dessa egenskaper (som fosfater), medan andra komplexbildare används i kombination. Användandet av komplexbildare och kelatbindande ämnen minskar mängden tvättmedel som måste användas. Dessutom kan textiliernas livslängd förlängas genom att kelatbindande ämnen används via blekmedelsstabilisering. NTA NTA används inom ett begränsat antal IIP-användningsområden, främst när en komplexbildare med hög vattenlöslighet behövs och när fosfat inte kan användas. Zeolit I motsats till vad som gäller för tvättprodukter för hushåll kan vissa kemikalier inte användas i all yrkesmässig tvättverksamhet. Ett sådant exempel är zeolit, eftersom det påverkar manglingen negativt och kan ge problem med lagerlösningar. Vid delvis yrkesmässig verksamhet (t.ex. mindre tvättmaskiner) görs ingen mangling och tvättmedlet kan innehålla zeolit som komplexbildare. Fosfonater Fosfonater kan användas i låga doser i tvätten, antingen som reagensämne eller för att stabilisera blekmedel mot förtida nedbrytning (i produkt och tvätt) och för att förebygga fiberskador under blekningsprocessen. Detta kan öka ett plaggs livslängd och minska den mängd blekmedel som krävs. EDTA Endast ett mycket begränsat antal tvättprodukter inom det industriella segmentet använder EDTA som en komplexbildare för att avlägsna metalljoner och smuts från tvätten. Zeolit kan inte användas i flytande medel, därför används ofta EDTA i Norge på grund av fosforbegränsningar.

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 12(34) 6.4.3. Blekmedel Perkarbonat och perborat Används i pulversammansättningar eftersom de är tillgängliga i fast och inte i flytande form. Perborat används oftare eftersom det är mer stabilt än perkarbonat. Tvättemperaturerna är normalt över 60 C, såvida de inte aktiveras av en blekningsaktiverare. Peroxid och perättiksyra Används i doserade, flytande sammansättningar och tillförs separat, eftersom de här produkterna inte är stabila i tvättmedelssystem. De aktiveras genom en kombination av temperatur och ph och ger få skador på textilierna. Hypoklorit Hypoklorit används i allmänhet när textilierna är svårt fläckade. Det kan dock ge upphov till skador på textilierna. Hypoklorit tenderar också att användas på icke-färgade plagg, eftersom ämnet även kan skada färgningen. Användningen av hypoklorit minskar tack vare begränsningar som införts i nationell lagstiftning. Blekningsaktiverare (främst TAED) Används i kombination med perborat och perkarbonat för att skapa en mer aktiv blekningskomponent, som innebär att tvätt- och blektemperaturerna kan sänkas. 6.4.4. Enzymer Användning av enzymer har ökat under senare år eftersom framsteg inom forskning och utveckling har medfört att de kan användas på många olika områden, som nedbrytning av protein. Detta gjordes tidigare av andra kemikalier, t.ex. hypokloritblekning. I de delvis yrkesmässiga tvättprodukterna ingår enzymer i sammansättningarna. För att kunna anpassa kemikalieanvändningen till de särskilda behoven inom olika industriella användningsområden används enzymerna främst i tvättförstärkare och ingår inte i tvättmedlets sammansättning. 6.4.5. Alkaler (Silikat, metasilikat, kaustiksoda) Användningen av alkaliska föreningar ökar ph-värdena, vilket underlättar nedbrytningen av protein, att smutsen avlägsnas och ökar blekmedlets och andra tvättmedelsingrediensers effektivitet. Sammantaget optimerar detta användningen av kemikalier, eftersom tvätt vid lägre ph-värden skulle kräva en högre dosering av de övriga kemikalierna. Neutraliseringssteget i slutet av tvättprocessen förhindrar att spillvatten med högt alkali innehåll släpps ut i miljön. 6.4.6. Sulfat Sulfat används i små mängder för att säkerställa ett bra flöde av pulvertvättmedel vid automatisk dosering. I delvis yrkesmässig tvättverksamhet (t.ex. mindre maskiner, liknande de som används i hushåll) används sulfat fortfarande, trots att koncentrerade produkter utan sulfat finns på marknaden. 6.4.7. Syror Syror som myrsyra eller ättiksyra används för att neutralisera tvättvattnet i slutet av processen och även justera textiliernas ph-värde så att det överensstämmer med hudens ph-värde för att förebygga hudirritation när plaggen används.

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 13(34) 6.4.8. Parfymer och färgämnen Parfymer används för att ge plaggen en fräsch och behaglig doft. Parfymer kan finnas i alla tvättmedel och flerkomponenter, men oftast används dem i sköljmedel. Färgämnen har ingen tvätteffekt men används för säkerhetsmässig orsak. För flytande flerkomponentssystem trängs färgämnen för att undvika sammanblandning av blekmedel med alkaliska produkter som kan orsaka reaktion och sprut av frätande ämnen. I system med automatisk dosering hjälper färgämnen till att se, när det finns medel fyllt i rör eller när det ska fylla mer produkt på. Ibland används även det optiskt vitmedel som är egentligen inte en vit färg, men ett ämne som gör att ultraviolett ljus uppfattas kraftigare av ögonen och plagget ses vitare ut. 6.4.9. Skyddskolloider Skyddskolloider tillsätts att för hindra återutfällningar av smutsen på nytt på tvättgodset. De motverkar därför förgråning av textilier. Vanliga skyddskolloider i tvättkemikalier är karboxymetylcellulosa, karboxyetylcellulosa och stärkelseföreningar eller andra polymerer. Skyddskolloider används också för att bevara färg i plagg och för att hindra anfärgningar från ett plagg till ett annat. Färgbevarande skyddskolloider kan vara polymerer eller kopolymerer. 6.5. Förpackning Huvudsakligen används två fysiska former av produkter som omfattar alla användningsområden: pulvertvättmedel och flytande tvättmedel. Specialprodukter med alternativa fysiska egenskaper som block eller pastor (som medför särskilda förpackningskrav) utgör ett mindre segment av den totala förpackningsvolymen och kan därför förbigås i det här sammanhanget. Detsamma gäller för specialförpackningar som små påsar för flytande tvättmedel/pulver och för delförpackningar som förpackningsplast. Användningen av IBC-behållare (Intermediate Bulk Container) för pulver ( big-bags ) och flytande tvättmedel är ett område som blir allt viktigare. [9] Följande huvudsakliga typer av förpackningar kan urskiljas: 6.5.1. Förpackningar för flytande tvättmedel Bulk, dvs. leverans av flytande produkter per tankbil i laststorlekar på 3 ton eller mer till kundens lagringstankar IBC-behållare som innehåller volymer mellan 200 l och 1000 l Trummor i volymer mellan 80 l och 200 l Kannor med volymer mellan 10 l och 80 l Flaskor med volymer mellan 1 l och 10 l Bulkleverans innebär fullständig (nästan oändlig) påfyllning/återanvändning av förpackningar. När det gäller IBC-behållare handlar det oftast om påfyllning/återanvändning. När det handlar om trummor och kannor beror det på den situation som gäller i/för landet/företaget/distribution. Flaskor återanvänds inte. De materialtyper som används är främst HD-PE för trummor/kannor/flaskor. IBC-behållare är sammansättningar av HD-PE och metall/pe.

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 14(34) 6.5.2. Förpackningar för pulver Stora påsar ( big-bags ) används i storlekar mellan 100 kg och 1000 kg. Påsar finns också i storlekar från 10 kg till 50 kg. Kartonger kan också omfatta trummor i storlekar kring 10 kg. Stora påsar ( big-bags ) är tillverkade av PES och fylls oftast på och återanvänds. Påsarna kan vara i papper eller PE eller laminerat papper med PE och kan återvinnas. Lådor är i allmänhet i kartong som kan vara PE-laminerad och kan återvinnas. 6.5.3. Delförpackning Kartonger används oftast som delförpackning och anges därför inte i olika storlekar och kan inte inordnas under pulver eller flytande tvättmedel. Förpackningsplast används i stor utsträckning för att stabilisera förpackningar på pallar vid transport och lagring. Förpackningsplastens andel av förpackningsmaterialets totala vikt är försumbar. 6.5.4. Juridiska hänsyn Materialets konstruktion och utformning/etikettering av förpackningen inom yrkesmässig tvättverksamhet är föremål för omfattande lagkrav. Detta beror på att stora produktkvantiteter ingår i förpackningsenheterna och på behovet av att ta hänsyn till säkerheten för människor och miljö. 6.5.5. Förpackningskvantiteter Enligt en begränsad studie från 1997 består produktsortimentet av 33,7 % flytande tvättmedel och 66,3 % pulvertvättmedel. För omkring två tredjedelar (68,3 %) av det flytande tvättmedlet mätt i ton användes trummor och kannor, en fjärdedel (25,1 %) är i bulkform och IBC-behållare. Endast 6,5 % var i små förpackningsstorlekar. För pulvertvättmedel var fördelningen nästan 80/20 mellan produktionsvolymer i påsar och stora påsar ( big-bags ). Andra förpackningsmaterial som kartonger, förpackningsplast och små påsar spelade enbart en mycket liten roll. 7. Miljöbelastning 7.1. Miljöpåverkan av industriella tvättprocesser Vid tvätt används tvättmedel, energi och vatten. Utsläpp av föroreningar och rester av tvättkemikalier från tvättprocess till reningsverk och till vattenmiljö utgör tillsammans med utsläpp av CO 2, NO X och SO 2 från energiproduktion de väsentligaste miljöbelastningarna. Dessutom förekommer buller, utsläpp av ludd från torkutrustning till luft och avfall. Utvärderingar av produkternas miljöpåverkan (Life Cycle Assessments) som genomförts av medlemmar av A.I.S.E. när det gäller hushållstvätt har visat att: den fas som har störst effekt på energianvändningen är tvättprocessen, eftersom merparten av den energi som förbrukas används för att värma upp vattnet vid varje tvätt den näst mest energiintensiva fasen är produktionen eller utvinningen av råmaterial användarfasen svarar för den största andelen avfall och utsläpp i luften eftersom elproduktion genererar avfall och släpper ut förorenande gaser som CO2, SO2 och NOx den största effekten på vattnet hänger samman med BOD (biological oxygen demand) och toxiska effekter av tvättkemikalier och av smuts som släpps ut genom avloppssystemet.

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 15(34) Variablerna och de relativa värdena kommer att vara likvärdiga för tvättprocesserna för såväl hushåll som industrin. När vi jämför den professionella tvättsektorn med tvättning i hushåll ser vi att de yrkesmässiga tvätterierna använder avsevärt mindre vatten (- 50 %) och tvättmedel (- 56 %) än hushållen. Yrkesmässiga tvätterier, som bedriver verksamhet i en konkurrensutsatt miljö, har insett vikten av att använda vatten, energi och tvättmedel på ett effektivt sätt. De är medvetna om vikten av att sänka tvättemperaturen, optimera förhållandena för tvättmaskinen och dosera tvättmedlet på ett exakt sätt. Nordisk miljömärkningen har redan ställt krav på många ovan nämnda områden av livscykeln i andra dokument som Miljömärkning av vattentvätterier, version 1.1 och Svanmärkning av tyghandduksrullar, version 2.0. Ytterligare miljöbesparingar som kan hämtas i på det här området kan komma från mer avancerade tvättmaskiner, extrautrustning och förbättring av kemikaliernas miljöegenskaper. Det sista är i huvud roll i denna rapport, vars syfte att beskriva bakgrunden till att utveckla kriterier för textiltvättmedel avsedda för industriella tvätterier, institutioner och storhushåll. Tvättmedlets miljöpåverkningar förklaras närmare under nästa avsnitt. 7.2. Tvättmedlets miljöpåverkningar 7.2.1. Miljöbelastning av tvättmedel Eftersom tvättmedel för professionellt bruk till innehållet liknar textiltvättmedel för konsumentbruk och andra kemisk-tekniska produktgrupper kan man anta att miljöbelastningarna är ungefär densamma. Dvs.: toxiska och/eller svårnedbrytbara tensider/andra ämnesgrupper transporter med fossila bränslen som ökar koldioxidutsläppen hög energiförbrukning vid tvätt särskilt vid höga tvättemperaturer förpackningar som står för avfallsgenerering övergödning pga. fosforinnehåll och överdosering som har fortfarande betydning på landsort där inte finns reningsvärk. 7.2.2. Utsläpp av kemikalier En uppenbar miljöbelastning från tvättmedel är utsläpp av kemikalier, som kan vara toxiska, icke-lätt nedbrytbara och från de toxiska produkter som bildas vid den biologiska nedbrytningen av ämnet. Av de ämnen som används är flera klassade som miljö- eller hälsofarliga (exempelvis tensider, NTA, fosfonater, polyakrylater, hypoklorit). Det flesta tensider är lättnedbrytbara i syrlig vattenmiljö och det är snart även krav enligt direktivet. Giftighet av tensider varierar mycket. Det finns också stora skillnader i tensidernas nedbrytning i syrefattiga förhållanden (anaerobt nedbrytning). De konventionella katjoniska tensiderna (DTDMAC) kan ersättas med mer biologiskt nedbrytbara, esterderiverade kvartära tensider i sköljnings- och mjukningsmedel. Skumdampare i tvättmedel kan vara silikonförbindelser eller tensider med denna särkilt egenskap. Silikonförbindelser är icke-lätt nedbrytbara men heller inte giftiga för vattenorganismer. Skumdampande tensider kan vara lätt nedbrytbara men kan vara mer skadliga för vattenlevande organismer än silikonföreningar.

Nordisk Miljömärkning BAKGRUNDSDOKUMENT 16(34) Synen på komplexbildare som miljöproblem varierar. Det varierar mycket vilket komplexbildare används i nordiska länder, vanligen förekommande är fosfat, fosfonat, NTA; EDTA och zeolit. Användning av NTA och EDTA är mycket omdiskuterade. De är båda kraftiga komplexbildare, der kan binda metalljoner och därför göra dem mobila i vattenmiljö. På den harmoniserade DID- listan rankas NTA som ett ämne som är fullständigt nedbrytbart. I Danmark och i Norge användning av NTA är också oönskad på grund av förebyggande av cancerrisk. EDTA rankas i kategorin giftig eller med andra negativa effekter och icke-lätt nedbrytbar. Andra bedömare gör gällande att EDTA inte är att betrakta som miljöfarligt. Fosfat är ett näringsämne, som kan ge problem med ökad algväxt, men som kan avlägsnas 90 % i reningsanläggningar. Zeolit kan inte användas i flytande medel och därför i Norge på grund av fosforbegränsningar används ofta EDTA. Tillverkningen av komplexbildare innebär också förbrukning av råvaror och utsläpp av skadliga ämnen. Frågan om fosfor som ändlig resurs är mindre relevant med tanke på den låga användningen inom denna produktgrupp. Perkarbonater, perättiksyra och väteperoxid är några blekande ämnen som bryts ner till ofarliga ämnen. Ett problem är att det behövs stabiliseras för att kunna lagras under lång tid. Perkarbonater omvandlas i vatten till karbonater, der finns naturligt i vattenmiljön. Perborater omvandlas till borat och bor kan påverka växtlighet även i måttliga koncentrationer. Borat förväntas att bli klassificerad som reproduktionsskadlig (Rep2, Rep3) inom EU. Natriumhypoklorit är en mycket reaktiv klorförbindelse, som är giftig för vattenorganismer. Enzymer tillsätts tvättmedel eller blekmedel för att nedbryta särligt svåra proteinfläckar. Enzymer hjälper också till bättre tvättresultat vid låga tvättemperaturen. Enzymer är lätt nedbrytbara och ogiftiga för vattenlevande organismer. De anses därför inte orsaka problem i vattenmiljö. Alkaliska ämnen sulfater, silikater och karbonater är oorganiska föreningar, som i stor utsträckning finns naturligt förekommande överallt i världen. Silikater och karbonater anses inte medföra ökad miljöfara, särkilt då alkaliska tvättvatten neutraliseras i slutet av processen. Konserveringsmedel tillsattes ofta till flytande produkter för att hindra bakterieväxt i produkten. Det finns konserveringsmedel som är lätt nedbrytbara i vattenmiljö, men deras giftighet och potential till bioackumulering varierar. Konserveringsmedel kan ofta orsaka allergi och sensibilisering. Användning av vissa kemikalier kan ge fördelen i andra miljöeffekter t.ex. TAED används för att ge besparingar av den energi som åtgår under en tvättprocess. De samma gäller vissa medel vid efterbehandling där dessa underlättar styrkning och genomgång i mangel, vilket betyder minskat energiförbruk. Färger kan vara mycket olika kemiska förbindelser. Vissa föreningar är mycket giftiga för vattenlevande organismer, men andra är inte. Färgämnen är som regel icke-lätt nedbrytbara, därför färgämnets giftighet har stor betydelse. Optiska vitmedel är fluorescerande ämnen, som reflekterar solens UV- ljus som vitt synligt ljus. Detta ger tyget intryck av ökad vithet och därmed renhet. De traditionella ämnen, som används som optiska vitmedel är båda svårt nedbrytbara och giftiga för vattenlevande organismer. Det finns nuförtiden uppkommit alternativ, som bryts ner i miljön, om det utsättas för solljus, och som är ogiftiga för vattenlevande organismer. De flesta skyddskolloider är icke-lätt nedbrytbara, men de är inte heller giftiga i vattenmiljön. Därför anses de vara oproblematiska för vattenlevande organismer. Eftersom starka alkaliska medel används i professionell tvätt är produkterna hälsofarliga och frätande, vilket medför risker ur arbetsmiljösynpunkt. Det kan dock allmänt anses att professionella produkterna hanteras på ett sådant sätt att risken för frätskador är liten.