Bakgrundsdokumentation till kriteriedokumentet. Maskindiskmedel för professionellt bruk version 1.0

Transkript

1 Bakgrundsdokumentation till kriteriedokumentet Maskindiskmedel för professionellt bruk version 1.0

2 Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning 2. Inledning och historik 3. Andra styrmedel inom området 4. Marknadsöversikt 5. Beskrivning av produktgruppen 6. Produktens miljöpåverkan 7. Bakgrund för ställda krav 8. Framtida kriterier 9. Referenser

3 Bakgrundsdokument 1 1. Sammanfattning Detta bakgrundsdokument innehåller en kortfattad beskrivning av produktgruppen och dess miljöpåverkan, en marknadsöversikt samt bakgrund till de krav som ställs i kriteriedokumentet. Kriteriedokumentet för Maskindiskmedel för professionellt bruk omfattar diskning med automatdoserade diskmaskiner i storhushåll såsom institutioner och storkök. Diskning i specialmaskiner som används vid livsmedelstillverkning, mejerier m m omfattas inte p g a andra typer av diskmaskiner och andra hygieniska krav. Licensen omfattar krav på maskindiskmedel, torkmedelsamt kundbesök. Maskindiskmedel och torkmedel påverkar miljön under hela livscykeln. Utsläpp till luft, vatten och mark sker under det att råvarorna framställs, produkten tillverkas och slutligen används. Kraven fokuserar på den miljöpåverkan maskindiskmedel och torkmedel ger vid användning, vilket framför allt är den fas man med miljömärkning kan påverka. Diskprocessen i en diskmaskin omfattar användning av vatten, energi, diskmedel och torkmedel. Disklösningen går efter utfört arbete vanligen ut via avloppssystem och reningsverk till recipient. Det är ett önskemål att diskvattnet och slam från reningsverk har en så låg halt som möjligt av miljöbelastande ämnen. Ämnen som är toxiska, bioackumulerbara eller svårnedbrytbara ska därför undvikas. Maskindiskmedel kan innehålla olika kemiska ämnen som t ex alkali, komplexbildare, blekmedel, tensider, dispergeringsmedel och korrosionsskyddande ämnen. Dokumentet ställer krav på samtliga ingående ämnen. För att säkerställa produktens effektivitet ställs krav på att diskmedlet ska ge ett tillfredställande resultat vid en användartest. Krav ställs också på förpackning, dosering, retursystem, information och miljö- och kvalitetsstryrning. Dessutom ställs krav på besöksrapport som ska dokumentera kundbesök som äger rum enligt överenskommelse mellan producent/leverantör och kund. 2. Inledning och historik Detta kriteriedokument, Maskindiskmedel för professionellt bruk version 1.0 har utarbetats av Nordisk Miljömärkning i samråd med en expertgrupp. Kriteriedokumentet gäller från och med 15 juni 2003 till och med 15 juni Bakgrunden är den att det under en tid funnits intresse för miljömärkning av maskindiskmedel för professionellt bruk i främst Finland och Danmark. Sedan 1993 finns nordiska miljömärkningskriterier för maskindiskmedel för hushållsmaskiner. Professionella diskmedel omfattas dock inte av dessa kriterier eftersom diskprocessen och därmed också kemikalierna skiljer sig avsevärt mellan de båda grupperna. Både offentliga och privata inköpare av maskindiskmedel har överlag varit positiva till miljömärkning av maskindiskmedel för professionellt bruk. På producentsidan har meningarna dock varit delade. Vissa producenter har ansett att märkning saknar betydelse för miljöanpassning av produktgruppen medan andra sett stora fördelar.

4 2 Bakgrundsdokument Konsultföretaget Kemi & Miljö fick under år 2000 i uppdrag av Nordisk Miljömärkning att undersöka möjligheterna för miljömärkning vilket resulterade i rapporterna Maskindiskmedel för storhushålllämpliga att miljömärka? och Miljömärkning av maskindiskmedel för storhushåll studie av relevans, potential och styrbarhet (RPS), den senare en mer djupgående rapport. Utredningarnas syfte var att ge underlag och rekommendationer till Nordisk Miljömärkning i detta arbete. Slutsatserna av utredningarna blev följande: RPS-analysen (relevans, potential och styrbarhet) visade att miljöbelastningen från diskning i storhushåll är signifikant, i synnerhet från energi- och kemikalieanvändningen. De mest problematiska ämnena bedömdes här vara reaktiva klorföreningar, vissa komplexbildare och icke lätt nedbrytbara tensider. Utredarna menade också att ett minskat antal driftstörningar skulle minska miljöbelastningen. Nordiska Miljömärkningsnämnden beslutade därefter i september 2001 om en igångsättning av kriterieutveckling för professionella maskindiskmedel inklusive leveranssystem som skulle omfatta diskmedel, torkmedel, dosering och service. Nordiska Miljömärkningsnämnden beslutade i december 2001 att utnämna följande personer till expertgruppen: Jan-Åke Carlsson, Wexiödisk, Sverige Elin Beate Holsaeter, Lilleborg, Norge Lisbeth Kjaersgaard, Novadan A/S, Danmark Hans Lindquist, Diversey Lever AB (numera JohnsonDiversey), Sverige Jan Nylund, Farmos, Orion Corporation NOIRO, Finland Från de nordiska sekretariaten deltog följande personer i arbetet med kriterierna: Annica Hedin, (Sverige) projektledare Anja Keller (Danmark) Arne Godal (Norge) Hannu Mattila (Finland) Ulrika Witte (Sverige), övertog projektledarskapet efter Annica Hedin i mars 2002 och Kirsi Auranmaa (Finland) ersatte senare Hannu Mattila. 3. Andra styrmedel inom området EU-Blommans miljömärkningskriterier för maskindiskmedel omfattar inte maskindiskmedel för professionellt bruk. Svenska Naturskyddsföreningen har miljömärkningskriterier (Bra Miljöval) som omfattar maskindiskmedel både för hushållsmaskiner och för professionellt bruk för den svenska marknaden. De innehar idag ca 40 licenser för professionellt bruk. Denna miljömärkning liknar Svanens men skiljer sig på flera punkter. Dels genom att Bra Miljöval inte ställer krav på funktion och dels genom bruket av godkännandelistor och ett poängsystem för ingående kemikalier. Bra Miljöval ställer inte heller krav på torkmedel eller kundbesök.

5 Bakgrundsdokument 3 4. Marknadsöversikt Uppgifterna om hur stora mängder maskindiskmedel som förbrukas yrkesmässigt är knapphändiga. Statistik finns i branschen men är till stora delar sekretessbelagd. I stora drag är förbrukningen i samma storleksordning som konsumentförbrukningen. Tabell 1: Årsförbrukning av maskindiskmedel i de nordiska länderna Mängd (ton) År Källa Danmark SPT Finland SFS Miljömärkning Norge Lilleborg Sverige Produktregistret Inga försäljningssiffror finns för torkmedel men det torde ligga på ca en tiondel av maskindiskförbrukningen. Antalet aktörer på producentsidan i Norden är begränsat. Utöver två större internationella företag med försäljning i samtliga nordiska länder finns en handfull företag som är verksamma på de enskilda nationella marknaderna. En del aktörer har egen tillverkning inom Norden och distribuerar produkterna genom egna försäljningsorganisationer och via grossister. Företagen erbjuder också kringtjänster som uthyrning av doseringsutrustning, installation, service och reparationer. Sådana kringtjänster upphandlas oftast i samband med leveransavtal för diskmedlet. Storhushållen är jämnt fördelade mellan offentliga och privata aktörer. Dock är den offentliga delen mindre i Danmark och Norge eftersom skolmatsalar i allmänhet saknas här. Den privata sektorn består till 90-95% av restaurangkök. Flytande maskindiskmedel dominerar klart framför pulverform i alla nordiska länder. I Sverige har dock maskindiskmedel i pulverform en större andel på marknaden än i de övriga länderna och det ser ut som att branschen här går mer och mer från flytande system till kompaktsystem (pulverform) 5. Beskrivning av produktgruppen Yrkesmässig maskindiskning skiljer sig från maskindiskning i hemmen på flera avgörande sätt. Diskprocessen måste vara snabb, ca 2 min för en disk, och disken måste också torka snabbt. För att uppnå dessa krav arbetar diskmaskinerna med högre sluttemperatur och ett högre tryck än hushållsmaskinerna. Detta ställer också krav på mer effektiva diskmedel och torkmedel. Olika maskiner används också till olika typer av diskgods. Man kan dela in maskinerna i två typer. I entanksmaskiner sker disk och skölj i samma tank. I flertanksmaskiner sker disk och skölj på olika ställen. Gemensamt är att disklösningen återanvänds men förnyas genom utspädning av sköljvattnet. Hur ofta vattnet byts ut varierar men ca 2-3 ggr per dag är vanligt. Maskindiskmedel förekommer i flytande form och är den dominerande sorten men även pulverform förekommer och tycks öka. Torkmedlet ökar avrinningen varigenom torktiden minskas och lämnar en blank yta på diskgodset. Torkmedel används alltid vid professionell diskning i mängder om ca en tiondel av maskindiskförbrukningen.

6 4 Bakgrundsdokument Dosering är i stort sett alltid automatisk vilket minskar exponeringen för människan och minskar därmed också risken för hälsoskador. Professionella maskindiskmedel för manuell dosering förekommer i viss mån t ex i Finland men omfattas inte av dessa kriterier. Vid leverantörens kundbesök vid förbrukningsstället sker inställning av automatdosering. Inställningen kan inte utföras av kunden själv och justeringar måste göras beroende på vattenhårdhet, typ av diskmedel/smutstyp och smutsmängd. Vid kundbesök skrivs en besöksrapport som dokumenterar besöket. Kundbesök ingår idag som en normal rutin hos producenter/leverantörer för de allra flesta kunderna. I undantagsfall, beroende på avstånd och sätt att leverera, kan kundbesök vara praktiskt svårt att genomföra. Detta kan t ex gälla kunder som köper produkterna via så kallade cash and carry -försäljning. Kemiska ämnen i maskindiskmedel och torkmedel: Alkaliska ämnen används för att höja ph i diskvattnet och snabbare bryta ner matrester, förtvåla och emulgera fett. T ex, natriumhydroxid, kaliumhydroxid, natriumkarbonat, metasilikater och disilikater. Blekmedel består av oxidationsmedel som bearbetar missfärgningar som normalt inte diskas bort (t ex kaffe och te). Klorföreningar som hypoklorit förekommer relativt mycket men ersätts allt oftare med perborater och perkarbonater. Dispergeringsmedel t ex polykarboxylater kan tillsättas för att den upplösta smutsen inte ska hamna på det rengjorda godset. Enzymer tillsätts för att bryta ner och lösgöra matrester av stärkelse och protein. Fyllmedel t ex natriumsulfat förekommer i allt mindre utsträckning eftersom ambitionen numera är att få fram kompakta diskmedel. Färgämnen kan förekomma och används ur säkerhetssynpunkt för att skilja mellan olika typer av diskmedel och torkmedel. Komplexbildare/avhärdare binder bl a kalcium och magnesium. Detta är nödvändigt för att hålla diskmaskinen fri från kalkbeläggningar och för att öka diskeffekten. Exempel på komplexbildare är fosfater, Na3-NTA (natriumnitrilotriacetat),na4-edta (natriumetylendiamintetraacetat) och IDS, Na-salt (Iminodisuccinat natriumsalt). På den svenska marknaden har mängden NTA i maskindiskmedel ökat medan användningen av fosfat har minskat under senare år. I Finland liknar produkterna de i Sverige med bl a metasilikater och NTA. I Danmark används fosfat i klorhaltiga produkter och EDTA i klorfria produkter. Man försöker dock hitta andra komplexbildare för att ersätta EDTA. I Norge är maskindiskmedel i stort sett fosfatfria pg a hårda myndighetkrav. Här finns också en överenskommelse mellan branschen och myndigheter som medför att NTA-haltiga maskindiskmedel inte produceras i Norge p g a misstänkt cancerframkallande egenskaper hos NTA. Istället används vanligtvis EDTA.

7 Bakgrundsdokument 5 Nya bionedbrytbara komplexbildare finns på marknaden men där kostnaden är betydligt högre än de traditionella komplexbildarna. MGDA-Na3 (Metylglycinättiksyra trinatriumsalt) är ett exempel men som endast finns i flytande form. Iminodisuccinat-Na salt är ytterligare en komplexbildare. Här är stabiliteten i högalkaliska produkter under lagringsbetingelser (22 C-23 C) garanterad och stabiliteten under diskning upp till 80 C tillräcklig enligt tillverkares uppgifter. Konserveringsmedel kan förekomma i både maskindiskmedel och torkmedel. Korrosionsinhibitorer t ex natriumsilikater och benzotriazol kan tillsättas för att förhindra korrosion av metaller och glasyr. Lösningsmedel kan förekomma i torkmedel. Stabilisatorer kan tillsättas för att öka lagringsbeständigheten hos enzymer i framför allt flytande produkter t ex tetraborat Tensider är beteckningen på en stor grupp ytaktiva och rengörande ämnen. Tensider används i små mängder i maskindiskmedel, huvudsakligen som skumdämpare och i ganska stora mängder i torkmedel. 6. Produktens miljöpåverkan Konsultföretaget Kemi & Miljö presenterade under år 2000 rapporterna Maskindiskmedel för storhushåll-lämpliga att miljömärka? och Miljömärkning av maskindiskmedel för storhushåll studie av relevans, potential och styrbarhet (RPS), den senare en mer djupgående rapport. Det är många faktorer som påverkar miljöbelastningen från diskning i storhushåll: Energiförbrukning, disktemperatur, sköljtemperatur, vattenförbrukning, maskinmodell, smutsmängd, typ av smuts, typ av gods, dosering, skötsel av maskin, kemikalier i diskmedel och i torkmedel. Miljöbelastning uppstår också vid råvarubrytning och tillverkning av produkten. Natriumhydroxid framställs framförallt via kloralkaliprocessen där klor och lut utvinns genom elektrolys av natriumklorid. Processen är energikrävande och bildar klorgas som används för t ex polyvinylklorid (PVC). En betydande del av alkalitillverkningen sker dessutom med amalgammetoden som medför kvicksilverutsläpp. Mängden alkali som används till maskindiskmedel är emellertid liten i förhållande till annan användning och det är tveksamt om en reduktion av lut i dessa produkter skulle kunna minska produktionen av klorföreningar i allmänhet. Transporter och förpackningar orsakar koldioxidutsläpp som bidrar till växthuseffekten samt sprider miljögifter och genererar avfall. Livscykelanalyser över maskindiskmedel har inte gått att finna men motsvarande studier har gjorts på tvättmedel. Studierna visar att energiförbrukningen i samband med tvättningen är betydligt viktigare jämfört med energiåtgång för tillverkning av tvättmedlet, dess distribution och förpackning. Det är troligt att förhållandet är liknande även för diskmedel. Disklösningen går efter utfört arbete vanligtvis ut via ett avloppssystem och reningsverk till recipient. Det är viktigt att diskvattnet och slam från avloppsreningsverken har en så låg halt av miljöbelastande ämnen som möjligt. Ämnen som är toxiska, bioackumulerande och/eller svårnedbrytbara ska därför undvikas.

8 6 Bakgrundsdokument Slutsatserna av utredningarna blev följande: RPS-analysen (relevans, potential och styrbarhet) visade att miljöbelastningen från diskning i storhushåll är signifikant, i synnerhet från energianvändningen och kemikalieanvändningen. De mest problematiska ämnena bedömdes här vara reaktiva klorföreningar, vissa komplexbildare och icke lätt nedbrytbara tensider. Utredarna menade också att minskat antal driftstörningar skulle minska miljöbelastningen. Övergödning och överdosering Övergödning av sjöar, hav och vattendrag orsakas främst av näringsämnena kväve och fosfor. Syrebrist uppstår då stora mängder organiskt material bryts ner som i sin tur ger upphov till döda bottnar. Svanens krav begränsar innehållet av fosfor i maskindiskmedel. Miljöbelastningen från maskindiskmedel kan också minskas om man i ökad omfattning följer maskintillverkarnas skötselanvisningar och doserar rätt.. Krav ställs därför på informationstext på förpackning/produktblad och besöksrapportens utformning. Miljöfarliga ämnen Svårnedbrytbara ämnen ansamlas i miljön och kan både nu och i framtiden utgöra en risk. I dag har vi inte tillräckligt med kunskap om svårnedbrytbara ämnens långsiktiga verkan på miljön. En snabb nedbrytning under såväl aeroba som anaeroba förhållanden är därför viktigt ur miljösynpunkt. Särskilt allvarliga effekter kan uppstå om ämnena är både giftiga och svårnedbrytbara eller bioackumulerbara. Svanens krav begränsar innehållet av svårnedbrytbara ämnen, bicoackumulerbara ämnen och ämnen med akut akvatisk toxicitet. CO 2 -utsläpp Dagens energiförbrukning och transporter gör av med stora mängder fossila bränslen vilket innebär att kolets naturliga kretslopp mellan atmosfär och växtlighet störs. Det har medfört att atmosfärens koldioxidhalt i dag är ca 30 % högre än den var i förindustriell tid. Varje år stiger den ytterligare med 0,4 %. Genom att reducera energiförbrukningen begränsas CO 2 -utsläppen. Dåligt handhavande av diskmaskiner för professionellt bruk kan bl a medföra ökad vattenförbrukning och därmed energiförbrukning. Här ställs krav på besöksrapportens utformning med kontroll av skötselinstruktioner m m. Avfallsanrikning Endast en liten del av det totala förpackningsavfallet återvinns i dag. Det mesta deponeras eller förbränns och ger upphov till föroreningar. Även framställningen av förpackningar påverkar miljön. Svanen ställer krav på förpackningsmaterial, märkning av förpackningar för att underlätta återvinningen och anslutning till retursystem.

9 Bakgrundsdokument 7 RPS Relevans Potential - Styrbarhet Nordisk Miljömärkning har i sin miljöfilosofi en övergripande vision om ett hållbart samhälle. För att det ska vara möjligt vid kriterieutveckling att konkret arbeta i visionens riktning har gruppen haft de fyra systemvillkoren och RPS-modellen som utgångspunkt. Relevans Relevansen bedöms utifrån vilka miljöproblem som produktgruppen orsakar och hur omfattande dessa är. Användningen av maskindiskmedel och torkmedel kan leda till övergödning och spridning av toxiska och svårnedbrytbara ämnen. Flera av de ämnen som förekommer i produkterna, så som klorföreningar och komplexbildare, är problematiska. Energiförbrukningen leder till utsläpp av bl a CO 2. Avfallsanrikningen är ytterligare ett problem. Rapporterna Maskindiskmedel för storhushåll-lämpliga att miljömärka? och Miljömärkning av maskindiskmedel för storhushåll studie av relevans, potential och styrbarhet (RPS), gav underlag och rekommendationer till Nordisk Miljömärkning i detta arbete. Slutsatserna av utredningarna blev följande: RPS-analysen (relevans, potential och styrbarhet) visade att miljöbelastningen från diskning i storhushåll är signifikant, i synnerhet från energi- och kemikalieanvändningen. Potential Potentialen bedöms med avseende på möjlig miljövinst inom den specifika produktgruppen, t ex skillnad mellan förekommande produkter eller teknisk innovation som bedöms som realistisk inom snar framtid. Kan man göra något åt miljöproblemet? Här förekommer skillnader i dosering, kemikalieinnehåll och effektivitet. Krav kan ställas för att skilja mellan sämre och bättre miljöanpassade produkter. Energiåtgång och kemikalieförbrukning påverkas också av hur maskintillverkarens och diskmedelsleverantörens anvisningar följs. Styrbarhet Styrbarhet är ett mått på hur aktiviteten, problemet eller kravet kan påverkas av miljömärkningen. Kan Svanen göra något åt miljöproblemet? Det finns en tydlig efterfrågan av miljömärkta maskindiskmedel för professionellt bruk i främst Finland och Danmark. Både offentliga och privata inköpare av maskindiskmedel är överlag positiva till miljömärkning av maskindiskmedel för professionellt bruk. På producentsidan har meningarna dock varit delade. Svanmärket kommunicerar också viktig komplex information till användaren på ett enkelt sätt. 7. Bakgrund för ställda krav Klassificering av produkten Svanen eftersträvar att hälso- och miljöeffekterna från produkterna ska vara så små som möjligt. Krav på klassificering av produkten ställs som innebär att miljöfarliga, giftiga, allergiframkallande, cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska produkter inte kan miljömärkas. Krav ställs också på att inga cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen får ingå. Eftersom maskindiskmedel för professionellt bruk arbetar med mycket snabba disktider är ofta medlen frätande för att kunna uppnå denna effektivitet. Maskindiskmedel och torkmedel märkta med irriterande (Xi) med R 36 (irriterar ögonen), R 37 (irriterar andningsorganen) och/eller R 38 (irriterar huden), alternativt R 41 (risk för allvarlig ögonskada) är möjliga att miljömärka. Maskindiskmedel som klassificeras som frätande eller starkt frätande (C) med riskfraserna R 34/R 35 eller hälsoskadlig (Xn) är också möjliga att miljömärka.

10 8 Bakgrundsdokument Miljöfarliga ämnen Ämnen med dålig nedbrytbarhet kan orsaka miljöproblem idag eller i framtiden. Ytterst allvarliga kan effekterna bli om de samtidigt uppvisar akut toxicitet. En begränsning av ämnen med dessa oönskade egenskaper minskar risken för skador i miljön. Därför ställs krav på maximal halt ingående miljöfarliga ämnen med riskfraserna R 50 (mycket giftigt för vattenlevande organismer), R 50/53 (mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön), R 51/53 (giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön) och R 52/53 (skadligt för vattenlevande organismer och kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön). Tensider En snabb nedbrytning är viktig ur miljösynpunkt.. Enligt en rapport från danska institutet för vatten och miljö (DHI) Anaerobic biodegradability of surfactants från september 2002, betonas vikten av anaerob nedbrytbarhet hos tensider. Icke anaerobt nedbrytbara tensider kan ansamlas i avloppsslam, slamförbättrad jord och sediment i sjöar och vattendrag och påverka organismer negativt. Krav ställs här på att alla tensider ska vara lätt nedbrytbara och anaerobt nedbrytbara. Enzymer Krav ställs på att enzymer ska vara fria från mikroorganismer från tillverkningen. NTA, EDTA, fosfor och fosfonater NTA har måttlig till låg giftighet för vattenlevande organismer. Varierande resultat har presenterats vid nedbrytbarhetstester. NTA har särskilda begränsningar i Danmark där den anses vara misstänkt cancerframkallande. I Norge finns också en överenskommelse mellan branschen och myndigheter som medför att NTA-haltiga maskindiskmedel inte produceras i Norge p g a misstänkt cancerframkallande egenskaper hos NTA. EDTA har låg nedbrytbarhet och passerar reningsverken. Det misstänks också kunna mobilisera och öka transporten av farliga metaller. I remissversionen tilläts inte EDTA men efter kritik i remissvar från Danmark och Norge beslutades att EDTA tillfälligt skulle tillåtas i denna första version. De nordiska förutsättningarna är så olika att vi annars riskerar att utestänga den norska och danska marknaden från miljömärkningen. Fosfonater är som regel svårnedbrytbara och kan ge tungmetaller ökad rörlighet i reningsverken och i naturen. Övergödning orsakas främst av näringsämnena kväve och fosfor. En följd av övergödning av sjöar, hav och vattendrag är syrebrist som i sin tur ger upphov till döda bottnar. Norge har också särskilda nationella begränsningar på fosfor som måste beaktas. Krav ställs på maximalt innehåll av NTA, EDTA, fosfonater och fosfor i gram/liter brukslösning vid 0-6 dh. Vid hårdare vatten än 6 dh får extra mängd komplexbildare tillsättas. Parfym Parfymer kan vara svårnedbrytbara, allergiframkallande och bioackumulerbara. Eftersom parfym inte anses nödvändigt för produkten ställs krav på att parfym inte får ingå. Färgämnen Färgämnen anses som nödvändiga för produktgruppen ur arbetssynpunkt för att se skillnad på olika typer av diskmedel och torkmedel som kan ha irriterande eller frätande egenskaper. Krav ställs på att färgämnen som används måste vara godkända av livsmedelslagstiftningen eller enligt EU s direktiv 76/768/EEC för kosmetika, bilaga 4. Konserveringsämnen Konserveringsmedel är i allmänhet mycket giftiga för vattenlevande organismer och kan framkalla överkänslighet och allergi. Krav ställs på att konserveringsmedel inte får vara bioackumulerande.

11 Bakgrundsdokument 9 APEO, ADP APEO (alkylfenoletoxylater) eller APD (alkylfenolderivat) får ej ingå i produkten eftersom de och/eller dess nedbrytningsprodukter betraktas som miljöfarliga. Nonylfenoletoxilater som bryts ned till nonylfenol misstänks även ha hormonstörande effekter. Krav ställs därför på att dessa ämnen inte får ingå. Perborater I Norge är Borsyra (CAS ) upptaget på den så kallade OBS-listan vid Statens Forurensningstilsyn (SFT) p g a ämnets reproduktionstoxiska egenskaper. Enligt SFT är det sannolikt att borsyra och perborater har samma egenskaper. Myndigheter i Sverige och Danmark bedömer också borater/borsyra som reproduktionstoxiska. Borsyra finns upptagen också på den danska OBS-listan. Perborater omvandlas i vattenmiljö till väteperoxid och boratanjon. Boratanjon omvandlas vidare till borsyra. Reaktionen är reversibel och beroende av ph i lösningen. I ett utkast av en riskbedömning som utförts av HERA (Human & Environmental Risk Assessment on ingredients of European household cleaning products) på perborater dras slutsatsen att trots möjliga reproduktionstoxiska egenskaper kan man inte förvänta sig någon risk för konsumenten vad gäller kemisk-tekniska produkter. Borater/borsyra har visat sig ha reproduktionstoxiska effekter på däggdjur inklusive manlig fertilitet och fosterutveckling. Ur miljösynpunkt har en koncentrationsökning av borater i recipienter med hög belastning av avloppsvatten konstaterats. Högt innehåll av borat i vatten som används för bevattning kan också ge problem med borkänsliga grödor som potatis. Miljöeffekterna antas ha mindre betydelse med dagens belastning men en ytterligare ökning kan ge effekter (NIVA). Idag finns stabila perkarbonater av god kvalitet som kan ersätta perborater och många maskindiskmedel på marknaden har redan frångått perborater till förmån för perkarbonater. Svenska naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval har sedan länge förbjudit perborater av miljöskäl och har idag ca 40 licenser för maskindiskmedel för professionellt bruk. Förbudet mot perborater beror främst på de reproduktionstoxiska egenskaperna och på att tillgång till mindre hälso- och miljöskadliga alternativ finns idag. Reaktiva klorföreningar Klorföreningar kan vara frätande som t ex Hypoklorit,eller miljöfarliga som t ex dikloroisocyanurater. Klororganiska ämnen kan bildas i avloppssystemet. Dessa kan vara både giftiga, svårnedbrytbara och bioackumulerbra. Alternativa mindre miljöskadliga blekmedel finns idag att tillgå. Krav ställs på att reaktiva klorföreningar ej får tillsättas. ILN (icke lätt nedbrytbart) och IAN (icke anaerobt nedbrytbart) Ämnen med dålig nedbrytbarhet kan komma att påverka miljön även om de inte uppvisar några akuta toxiska effekter. Ämnen som bryts ned långsamt har en längre giftverkan och större risk att skada miljön. En snabb nedbrytning under både aeroba och anaeroba förhållanden är därför önskvärd. Dessutom är ofta kunskaper om svårnedbrytbara ämnens långsiktiga påverkan på miljön bristfällig. Krav ställs på hur stor del av produkten som får vara icke lätt nedbrytbar och icke anaerobt nedbrytbar. Kundbesök/besöksrapport Energiåtgången och doseringen är viktig i diskprocessen. Vi har inte möjlighet att ställa krav på typ av diskmaskin men vi kan ställa krav på besöksrapportens utformning. Vid leverantörens kundbesök vid förbrukningsstället sker inställning av automatdosering. Inställningen kan inte utföras av kunden själv och justeringar måste göras beroende på vattenhårdhet, typ av diskmedel/smutstyp och smutsmängd. Vid kundbesök skrivs en besöksrapport som dokumenterar besöket. Kundbesök och besöksrapporten är instrument för att

12 10 Bakgrundsdokument kund och leverantör ska få ett bra underlag för att visa på maximal nytta och effektivitet av de levererade medlen. Leverantören kan med hjälp av besöksrapporten visa kunden att doseringen är rätt i förhållande till vattenhårdhet, vattenflöde samt normaldosering. Ett korrekt handhavande av diskmaskin minskar energi- och kemikalieförbrukningen och därmed också miljöbelastningen. Skötselinstruktioner för handhavande av diskmaskin bör därför finnas i anslutning till diskmaskinen. Kundbesök ingår idag som en normal rutin hos producenter/leverantörer för de allra flesta kunderna. Antal kundbesök regleras genom avtal mellan leverantör och kund och kan variera men utförs i regel 1-3 gånger/år. I undantagsfall, beroende på avstånd och sätt att leverera, kan kundbesök vara praktiskt svårt att genomföra Kundbesöket ska utföras enligt leverantörens rutiner och det antal som normalt offereras i leverantörens försäljning. Besöksrapporten är leverantörens ordinarie besöksrapport och ska innehålla följande punkter: Kontroll av flöde i sköljningen (l/min) mot tillverkarens uppgift. Kontroll av att skötselinstruktioner finns. Mätvärde på vattenhårdhet. Uppgift om normaldosering vid 0-6 dh (referensvärde). Uppgift om faktisk dosering. Uppgift om maskinmodell Krav ställs också på att licensinnehavaren skriftligen ska redovisa hur kundbesöken utförs. Vilka som utför besöken, hur stor del av kunderna som får besök och hur ofta. Här kan miljömärkningsorganisationen samla erfarenheter kring hur kundbesöken fungerar för att kunna ställa ytterligare krav vid nästa revidering. Emballage Krav på polymermärkning av plastdelar (med undantag för silar, korkar och andra smådelar) ställs för att öka återvinningen av förpackningar och därmed spara resurser. Krav ställs också på att plastförpackningar och etiketter ska vara gjorda av icke-klorerade plaster. Retursystem För att möjliggöra återvinning ställs krav på att licensinnehavaren har ett avtal om retursystem i det land där produkterna marknadsförs. Informationstext Krav på normaldosering ställs för att undvika feldosering. Därmed sparas energi och resurser och kemikaliemängderna begränsas. Krav på att producentens telefonnummer ska finnas på emballage/produktblad ställs för att ge kunden möjlighet att lätt kontakta leverantören vid problem. Krav ställs också på att informationstexten på emballage/produktblad ska följa EU rekommendationer (89/542/EEC). Krav på effektivitet För att kunder ska garanteras en produkt med god funktion ställs krav på ett användartest enligt bilaga 2. 80% av testpersonerna ska vara nöjda eller mycket nöjda med maskindiskmedel, torkmedel och avtal om kundbesök.

13 Bakgrundsdokument 11 Krav från myndigheter på säkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö Kravet säkerställer att innehavare av miljömärkningslicens ansvarar för att säkerhet, arbetsmiljö, miljölagstiftning och anläggningsspecifika vilkor/koncessioner följs vid tillverkning av miljömärkta produkter. Miljö- och kvalitetsstyrning Kravet finns för att säkerställa att kraven i miljömärkningskriterierna efterlevs under licensens giltighetstid. Marknadsföring Kravet säkerställer att marknadsföring av miljömärkta produkter sker enligt Regler för nordisk Miljömärkning av produkter Analyser och kontroll För att provtagning och tester ska utföras på ett kompetent och opartiskt sätt ställs krav på provningsinstitut/analyslaboratorium och ekotoxikologiska testmetoder. 8. Framtida kriterier I kommande kriterier när ett bättre underlag finns att tillgå kommer Nordisk Miljömärkning att se över följande punkter: möjligheten att ställa krav på ingående ämnens egenskaper med hänsyn till giftighet och nedbrytbarhet (GN) nivån på gränsvärden för miljöfarliga ämnen. ytterligare krav på komplexbildare, krav på EDTA-förbud utveckla användartesten, krav på jämförelseprodukt.. utveckla krav på kundbesök. krav på transport/logistik

14 12 Bakgrundsdokument 9. Referenser Bra kemval för tvätt och rengöring version 2, 1998, Miljöförvaltningen Göteborg/Stockholm vatten AB. DHI Water and Environment rapport: Anaerobic biodegradability of surfactants, september 2002 Kemikalieinspektionen, Sverige Maskindiskmedel för storhushåll lämpliga att miljömärka, Kemi och Miljö 2000 Miljömärkning av maskindiskmedel för storhushåll studie av relevans, potentioal och styrbarhet. Kemi och Miljö Regler för Nordisk Miljömärkning av produkter , Nordisk Miljömärkning SFT, Statens forurensningstilsyn, Norge Vejledning till brug ved udvikling af kriterier for kemisk tekniske produkter, 12 februari 2002 nordisk Miljömärkning. NIVA Norsk institutt för vannforskning, Muntlig och skriftlig information från Torsten Källqvist