Grundläggande kassaservice i Sverige

DATUM RAPPORTNUMMER 1 oktober 2003 PTS-ER-2003:37 ISSN 1650-9862 Grundläggande kassaservice i Sverige - en lägesbeskrivning och analys

Förord Förord I regleringsbrevet för budgetåret 2003 fick Post- och telestyrelsen (PTS) uppdraget att göra en lägesbeskrivning av den grundläggande kassaservicen som tillhandahålls av Posten AB samt en analys av om Posten AB uppfyller de krav på kassaservice som ställs i lagen om grundläggande kassaservice. Föreliggande rapport är resultatet av detta uppdrag. Rapporten har utarbetats av Josefin Grolander och Per Jonsson vid PTS enhet för posttillsyn. Stockholm i september 2003 Nils Gunnar Billinger Generaldirektör Post- och telestyrelsen

Innehåll Innehåll Sammanfattning... 3 Summary... 5 1 PTS regeringsuppdrag... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Avgränsningar och definitioner... 7 1.3 Metod... 8 1.4 Rapportens disposition... 8 2 Kassaservicenätet... 10 2.1 Nuvarande reglering av kassaservicen... 10 2.2 Postens roll som tillhandahållare av kassaservice... 11 2.3 Utvecklingen av kassaservicenätets struktur... 14 2.4 Former för tillhandahållande av kassaservice... 18 2.4.1 Kassaservice i egen regi... 18 2.4.2 Kassaservice hos partner... 19 2.4.3 Lantbrevbäring... 19 2.4.4 Postväska... 21 2.5 Planerade förändringar i kassaservicestrukturen... 22 2.6 Öppethållandepolicy... 23 3 Tjänster... 25 3.1 Allmänt om betaltjänster... 25 3.2 Svensk Kassaservices tjänster... 26 3.2.1 Insättning och uttag på bankkonto... 27 3.2.2 Inbetalning post- och bankgiro... 28 3.2.3 Utbetalning post- och bankgiro... 29 3.2.4 Utlandsbetalning... 30 3.2.5 Inlösen av check... 30 3.2.6 Dagskasseinsättning... 30 3.2.7 Inrikes postanvisning... 31 3.3 Priser... 31 3.4 Transaktionsvolym... 32 3.5 Ekonomi... 33 4 Kunder... 34 4.1 Betalningsmarknad i omvandling... 34 4.2 Grupper som efterfrågar grundläggande kassaservice... 37 4.2.1 Pensionärer... 38 4.2.2 Funktionshindrade... 39 4.2.3 Invandrare och asylsökande... 40 4.2.4 Småföretag... 42 4.2.5 Personer utan bankrelation... 42 4.2.6 Studenter och ungdomar... 44 4.3 Upplevd kvalitet hos Svensk Kassaservices kunder... 45 5 PTS analys och slutsatser... 47 5.1 Samhällets behov av grundläggande kassaservice... 47 5.2 Grupper som efterfrågar grundläggande kassaservice... 50 5.2.1 Pensionärer... 51 5.2.2 Funktionshindrade... 52 5.2.3 Invandrare och asylsökande... 52 5.2.4 Småföretag... 52 5.2.5 Personer utan bankrelation... 52 Post- och telestyrelsen 1

IInnehåll 5.2.6 Studenter och ungdomar... 52 5.2.7 Sammanfattning... 52 5.3 Servicekriterier... 52 5.3.1 Geografisk tillgänglighet... 52 5.3.2 Öppethållande... 52 5.3.3 Fysisk tillgänglighet... 52 5.3.4 Tjänsteutbud... 52 5.3.5 Prissättning... 52 5.4 Framtidsutsikter... 52 2 Post- och telestyrelsen

Sammanfattning Sammanfattning I regleringsbrevet för budgetåret 2003 fick Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag av regeringen att göra en lägesbeskrivning av den grundläggande kassaservicen som tillhandahålls av Posten AB (Posten) och analysera om Posten uppfyller de krav som ställs i lagen om grundläggande kassaservice. Av lagen framgår att Posten skall tillhandahålla en kassaservice i hela landet, som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser, samt att nivån på kassaservicen skall motsvara samhällets behov. För den beskrivande delen har PTS inhämtat underlag från framförallt Postens helägda dotterbolag Svensk Kassaservice AB (Svensk Kassaservice) som tillhandahåller den grundläggande kassaservicen för Postens räkning. Företrädare för viktiga kundgrupper har intervjuats och en Temoundersökning om befolkningens post- och kassavanor som genomförts på uppdrag av PTS har tjänat som viktigt underlag för rapporten. PTS lägesbeskrivning av den grundläggande kassaservicen syftar till att ge en aktuell bild av den kassaservice som tillhandahålls i hela landet. I analysen behandlar PTS frågan om hur myndigheten ser på samhällets behov av grundläggande kassaservice. PTS tolkning av lagstiftarens krav på omfattningen av den grundläggande kassaservicen är att den i första hand skall tillgodose behovet av att utföra enklare betaltjänster över disk, där andra aktörer av någon anledning inte tillgodoser detta. Trots att efterfrågan på manuella betaltjänster (kassatjänster) trendmässigt minskar bedömer PTS att det finns grupper som särskilt efterfrågar och har behov av grundläggande kassaservice där andra aktörer inte svarar för sådan service. Dessa grupper är främst: - Pensionärer som saknar löne- eller annat bankkonto. - Funktionshindrade som inte kan utnyttja automatiserade betaltjänster och som inte har personlig assistent eller annan person som kan hjälpa dem med sådana ärenden. - Asylsökande som för närvarande får daglig ersättning utbetalad via Svensk Kassaservice. - Småföretag i glesbygd som inte omfattas av något centralt avtal som inkluderar hämtning och uppräkning av dagskassor. - Personer som av någon anledning nekas en bankrelation där betalningstjänster kopplas till inlåningskontot. För att bedöma om servicen svarar mot de krav som kan ställas med ledning av lagen om grundläggande kassaservice har PTS angett ett antal servicekriterier. Dessa är geografisk tillgänglighet, öppethållande, fysisk tillänglighet, tjänsteutbud samt prissättning. Vid en utvärdering av i vilken utsträckning kriterierna uppfylls finner PTS att den grundläggande kassaservice som Posten tillhandahåller idag med god marginal tillgodoser lagens krav. Post- och telestyrelsen 3

Sammanfattning I rapporten konstateras avslutningsvis att förändrade betalvanor och fortsatt sjunkande transaktionsvolymer kommer att ställa krav på en anpassning av statens ansvar för den grundläggande kassaservicen. 4 Post- och telestyrelsen

Summary Summary In the Terms of Reference for the National Post and Telecom Agency (PTS) for the budget year 2003, PTS was assigned by the Government to conduct a situation description of the basic counter service provided by Posten AB (Posten) and analyse whether Posten satisfies the demands imposed by the Basic Counter Service Act. The Act prescribes that Posten shall provide counter service throughout Sweden whereby everybody is able to make and receive payments at uniform prices, and also that the level of the counter service shall satisfy the needs of society. For the descriptive part, PTS gathered information primarily from Posten s wholly owned subsidiary Svensk Kassaservice AB (Svensk Kassaservice), which provides the basic counter service on behalf of Posten. Representatives of important customer groups have been interviewed and a Temo survey concerning the postal and cash-desk habits of the population, which was conducted on the assignment of PTS, formed an important information base for the report. PTS s situation description of the basic counter service aims to provide the reader with an up-to-date view of the counter service that is provided throughout Sweden. In the analysis PTS deals with the issue how the authority views the needs of society for basic counter service. PTS s interpretation of the legislator s demands concerning the scope of the basic counter service is that this service should primarily satisfy the need to perform a basic payment service over the counter, where other actors do not for some reasons satisfy this need. Despite the downward trend in demand for manual payment services (cash-desk service), PTS considers that there are groups that in particular demand and have a need for basic counter service where other actors do not have any responsibility for such service. These groups are primarily: - Pensioners who do not have any pay or other bank accounts. - People with disability who cannot use automated payment services and do not have a personal assistant or other person who can assist them with such matters. - Asylum seekers who currently have their daily allowance disbursed via Svensk Kassaservice. - Small enterprises in sparsely populated areas that are not covered by any central agreement covering collection and counting of daily takings. - People who for some reason are denied a bank relation where payment services are linked to a deposit account. In order to assess whether the service satisfies the demands that can be imposed as a result of the Basic Counter Service Act, PTS has determined a number of service criteria. These are geographic accessibility, opening hours, physical availability, range of services and pricing. Upon an assessment of these, PTS Post- och telestyrelsen 5

Summary considers that the basic counter service currently provided by Posten satisfy the requirements of the Act by a good margin. Finally, it is concluded in the report that changed payment habits and a continued decrease in transaction volumes will impose demands for an adaptation of the State s responsibility for basic counter service. 6 Post- och telestyrelsen

PTS regeringsuppdrag 1 PTS regeringsuppdrag 1.1 Bakgrund I regleringsbrevet för budgetåret 2003 1 fick Post- och telestyrelsen (PTS) följande uppdrag (nummer 7) från regeringen: Post- och telestyrelsen skall göra en lägesbeskrivning av den grundläggande kassaservicen som tillhandahålls av Posten AB samt en analys av om Posten AB uppfyller de krav på kassaservice som ställs i lagen om grundläggande kassaservice. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2003. 1.2 Avgränsningar och definitioner När PTS i den föreliggande rapporten beskriver kassaservicenätets nuvarande struktur utgår myndigheten från förhållandena i april 2003. De planerade förändringar i nätet som Svensk Kassaservice beslutat om därefter behandlas i avsnitt 2.5. Arbetsuppgifter som utförs av Svensk Kassaservice men som inte definieras som kassaservice behandlas inte i denna rapport. Hit räknas bl.a. Svensk Kassaservices uppgift vid poströstning i allmänna val samt utlämning av id-handlingar. I rapporten används återkommande ett antal begrepp vilka här har följande innebörd: Betaltjänst: Uppdrag som går ut på att åt en kund utföra betalning eller liknande överföring av medel. 2 De manuella betaltjänsterna kännetecknas av att de utförs över disk eller via lantbrevbärare och benämns i rapporten även som kassatjänster, medan övriga betaltjänster är automatiserade. Samtliga betaltjänster hos Svensk Kassaservice är manuella medan majoriteten av bankernas betaltjänster är automatiserade, t.ex. Internetbetalning, autogiro, postalt giro och kontantuttag i automat. Betalning: De vanligaste formerna av betalningar är betalning vid inköpsstället, betalning av räkningar samt uttag av kontanter. Denna rapport behandlar betalning av räkningar samt uttag av kontanter, medan de betalningar som sker vid inköpsstället inte kan anses omfattas av lagstiftarens begrepp grundläggande kassaservice. Av tradition är även insättningar och uttag på bankkonto en form av betalning som ingår i begreppet grundläggande kassaservice. Kassatjänst: Manuell betaltjänst över disk eller via lantbrevbärare. 1 Rskr 2002/03:44 och 69, Regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende Post- och telestyrelsen m.m. inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. 2 SOU 1995:69, Betaltjänstutredningen slutbetänkande Betaltjänster, s. 14. Post- och telestyrelsen 7

PTS regeringsuppdrag Kassaservice: Utbudet av manuella betaltjänster (kassatjänster) över disk eller via lantbrevbärare som tillhandahålls av Svensk Kassaservice eller andra aktörer (banker m.fl). Grundläggande kassaservice: Den kassaservice som Posten enligt lag (2001:1276) om grundläggande kassaservice är ålagd att tillhandahålla. 1.3 Metod Arbetet med rapporten inleddes med ett möte mellan PTS och Svensk Kassaservice, som fortlöpande har bistått PTS med information och underlag. PTS har också studerat förarbeten, rapporter och undersökningar som myndigheten har funnit relevanta för rapportens utformande. Därefter har en rad intervjuer gjorts med företrädare för grupper som PTS anser med stor sannolikhet utgör kärnan av Svensk Kassaservices kunder. Dessa kundgrupper sammanfaller i också i allt väsentligt med Svensk Kassaservices målgrupper. Intervjuer har ägt rum med Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Handikappombudsmannen (HO), Migrationsverket, Samarbetsorgan för etniska minoriteter i Sverige (SIOS), Glesbygdsverket, Svensk Handel, Pengar i Sverige AB och Studentkortet AB. PTS har även inhämtat synpunkter och information från sakkunniga på Finansinspektionen (FI), Konsumentverket, Konsumentrådet, Svenska Bankföreningen, Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), Sveriges Förenade Studentkårer, Integrationsverket, Företagarna, Livsmedelshandlareförbundet, kreditupplysningsföretag och banker. Tillsammans med information inhämtad på detta sätt har PTS bl.a. med utgångspunkt i en Temoundersökning som genomförts på uppdrag av myndigheten och information från Svensk Kassaservice analyserat den vuxna befolkningens kassavanor och behov av kassaservice. Glesbygdsverket har bistått PTS med uppgifter om kassaserviceställenas belägenhet i Sverige och med utformande av figur och kartbild som anger hushållens avstånd till närmaste kassaservicekontor. 1.4 Rapportens disposition I enlighet med PTS regeringsuppdrag består föreliggande rapport av två huvuddelar, en lägesbeskrivning och en analysdel. Efter denna inledning följer en lägesbeskrivning av den grundläggande kassaservicen som tillhandahålls av Posten. I kapitel 2, Kassaservicenätet, redogörs för bakgrunden till att den grundläggande kassaservicen tillhandahålls av Posten och utvecklingen av ett rikstäckande servicenät samt ges en beskrivning av nuvarande servicenät och planerade förändringar i nätstrukturen. Kapitel 3, Tjänster, ger en bild av betaltjänstmarknaden i stort och beskriver i det sammanhanget Svensk Kassaservices tjänsteutbud, prissättning och utvecklingen 8 Post- och telestyrelsen

PTS regeringsuppdrag av Svensk Kassaservices transaktionsvolymer. I kapitel 4, Kunder, beskriver PTS hur efterfrågan av betaltjänster har förändrats. Med ledning framför allt av den Temoundersökning som genomförts på PTS uppdrag, redogörs för hur den vuxna befolkningen utför olika typer av betaltjänster och med vilken frekvens de besöker Svensk Kassaservice. Här behandlas också resultatet av de intervjuer PTS genomfört med företrädare för olika intressegrupper för att kartlägga kundgrupper som kan antas har särskilda behov av kassaservice. I detta kapitel redogörs också för vad Svensk Kassaservices kunder anser om servicens kvalitet. Kapitel 5 innehåller en analys av om Posten uppfyller de krav som ställs i lagen om grundläggande kassaservice. Inledningsvis behandlas hur samhällets behov ser och om det, enligt PTS bedömning, finns kundgrupper som särskilt efterfrågar grundläggande kassaservice samt hur dessa gruppers behov förhåller sig till vad som gäller för befolkningen i stort. Detta leder över i en analys av hur Posten genom Svensk Kassaservice uppfyller lagens krav på att tillhandahålla en rikstäckande kassaservice. Den sammanfattande analysen görs mot bakgrund av kriterierna tillgänglighet (geografisk tillgänglighet, fysisk tillgänglighet och öppethållande), tjänsteutbud och prissättning. Avslutningsvis anger PTS översiktligt några tänkbara scenarier för hur frågan om statens framtida ansvar för den grundläggande kassaservicen skulle kunna hanteras. Post- och telestyrelsen 9

Kassaservicenätet 2 Kassaservicenätet Postens helägda dotterbolag Svensk Kassaservice AB tillhandahåller den grundläggande kassaservicen via 1 167 fasta serviceställen i hela landet och via ca 2 550 lantbrevbärare. Svensk Kassaservices fasta serviceställen drivs dels i bolagets egen regi, dels av ombud, s.k. partner. Ca 84 procent av Sveriges hushåll har mindre än 5 km till sitt närmaste fasta kassaserviceställe vilket mätt i antal hushåll innebär att knappt 717 000 hushåll har mer än 5 km till sitt närmaste serviceställe. Bilden skall kompletteras med att ca 715 000 hushåll erhåller daglig kassaservice via lantbrevbärare. Drygt 1 procent av hushållen har mer än 20 km till sitt närmaste fasta serviceställe. Mot bakgrund av minskande kundunderlag och intäkter har Svensk Kassaservice beslutat att 199 servicekontor skall läggas ned fram till maj månad 2004 och att 179 kontor i egen regi skall ersättas av partner, lantbrevbärare eller postväska. Nedläggningarna kommer främst att ske i större orter som har alternativ till Svensk Kassaservice. Förändringarna beräknas beröra ca 25 000 kunder. 2.1 Nuvarande reglering av kassaservicen Lag (2001:1276) om grundläggande kassaservice syftar till att säkerställa att det skall finnas ett långsiktigt väl fungerande grundutbud av manuella betaltjänster i Sverige. Lagen stadgar i fulltext: 1 Det skall finnas en kassaservice i hela landet som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. Den i första stycket angivna kassaservicen skall tillhandahållas genom det statligt ägda bolag som också har till uppgift att genomföra röstmottagning enligt 11 kap. vallagen (1997:157). Regeringen får meddela närmare föreskrifter om de tjänster som skall ingå i kassaservicen. 2 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall bevaka att kassaservicen motsvarar samhällets behov. Posten, som är det bolag som ombesörjer poströstning vid allmänna val och som har utsetts att svara för att det skall finnas en rikstäckande kassaservice, tillhandahåller kassaservicen genom det helägda bolaget Svensk Kassaservice AB. Det finns varken i lag eller i föreskrifter någon uttömmande precisering av hur och var den grundläggande kassaservicen skall tillhandahållas eller vilka tjänster som ingår i denna. I förarbetena till lagen om grundläggande kassaservice anges att frågor som på vilket sätt tjänsterna skall tillhandahållas, om det t.ex. skall ske över disk eller på annat sätt, vilka krav i fråga om tillgänglighet som kan uppställas för att en person kan sägas ha tillgång till tjänsten eller inom vilken tid ett 10 Post- och telestyrelsen

Kassaservicenätet betalningsuppdrag bör vara slutfört, inte regleras i lagen. Aktören ges således utrymme att själv finna bra och kostnadseffektiva lösningar för hur servicen kan tillhandahållas och närmare utformas för att uppfylla de ställda kraven. 3 Regeringen fann emellertid att det var nödvändigt att i förarbetena något närmare precisera de tjänster som ingår i den grundläggande kassaservicen och den servicenivå som skall upprätthållas. Det var vid den tiden fråga om att det skulle finnas en möjlighet att betala räkningar, ta ut kontanter på vissa värdehandlingar och göra insättningar och uttag på konton samt att tjänsterna med vissa undantag borde tillhandahållas fem dagar i veckan. Regeringen framhöll att de mer detaljerade kraven på kassaservice måste ställas mot bakgrund av det föreliggande behovet, vilket betyder att kraven under inverkan av olika faktorer som t.ex. att efterfrågan och den tekniska utvecklingen, kommer att variera över tiden. 4 Mot denna bakgrund bemyndigades regeringen att meddela föreskrifter om de närmare kraven på kassaservicen. Regeringen har emellertid hittills inte utnyttjat denna möjlighet. PTS har utsetts att bevaka att den grundläggande kassaservicen motsvarar samhällets behov. 5 Att den exakta innebörden av vad som är samhällets behov av kassaservice inte har definierats medför att PTS i sitt tillsynsarbete löpande uttolkar vilket innehåll begreppet skall ges. Myndigheten har i uppgift att rapportera till regeringen för det fall myndigheten finner att kassaservicen inte längre svarar mot detta behov men har hittills inte funnit skäl att göra någon sådan anmärkning. I övrigt har PTS inte någon uppgift att utöva tillsyn över Svensk Kassaservice eller de banker vars tjänster Svensk Kassaservice tillhandahåller. 6 2.2 Postens roll som tillhandahållare av kassaservice Postverket och senare Postens roll som tillhandahållare av kassaservice i Sverige går tillbaka till 1880-talet då Postsparbanken inrättades i Postverkets regi för att i första hand tillgodose småspararnas behov av en sparinstitution. 7 Innehavare av en postsparbanksbok kunde då ta ut och sätta in medel på samtliga närmare 2 000 fasta postanstalter i landet vilket innebar en marknadsfördel för Postsparbanken i jämförelse med de lokala sparbankerna. 1925 inrättades Postgirot som en del av Postsparbanken för att underlätta betalningar och främja betalningsmetoder som ledde till minskad kontanthantering. Genom att fusionera Postbanken (tidigare Postsparbanken) och statsägda Sveriges kreditbank bildade staten år 1974 Post- och kreditbanken (PK-banken) som ett alternativ till de stora privata bankerna. Ett motiv för fusionen var att undvika en 3 Prop. 2001/2002: 34, Grundläggande kassaservice, s. 12. 4 Prop. 2001/2002: 34, Grundläggande kassaservice, s. 12. 5 Förordning (1997:401) med instruktion för Post- och telestyrelsen. 6 Bankerna står enligt bankrörelselagen (1987:617) under tillsyn av Finansinspektionen. Svensk Kassaservice, som inte har någon egen bankoktroj, omfattas däremot inte av Finansinspektionens tillsyn. 7 Det svenska postverket grundades 1636 på initiativ av rikskansler Axel Oxenstierna. Post- och telestyrelsen 11

Kassaservicenätet omstrukturering av Postbanken till en självständig affärsbank. Den operativa delen med sparkonton och krediter överfördes till PK-banken medan postgiroverksamheten förblev i Postverkets Postgirot. Postverket och PK-banken tecknade ett transaktionsavtal vilket bidrog till att Postverket behöll sitt kontorsnät med lokaler och personal där man fortsatte att tillhandahålla både post- och kassatjänster. I mindre tätbefolkade områden har det funnits en tradition att tillhandahålla post- och kassaservice via lantbrevbärare. Historiskt sett har således Postverket och senare Posten via sitt postkontorsnät och sina lantbrevbärare tillhandahållit en kassaservice som möjliggjort för privatpersoner, företag, organisationer och myndigheter i hela landet att göra in- och utbetalningar samt att få tillgång till kontanta medel. Förutsättningarna för Posten som aktör på post- och betaltjänstmarknaden har under senare år förändrats. 1993 avskaffades Postverkets ensamrätt till brevbefordran och postområdet öppnades helt för andra aktörer. Samtidigt som postlagen (1993:1684) trädde i kraft den 1 mars 1994 omvandlades Postverket till Posten AB och Postgirot blev i formell mening en bank med huvudsaklig inriktning på betalningsförmedling. I förarbetena till postlagen angavs att det var angeläget att statens ansvar för postoch kassaservice skulle upprätthållas. 8 Staten åtog sig i postlagen ett ansvar för att det skulle finnas en grundläggande kassaservice i hela landet och säkerställde sitt åtagande genom ett avtal med Posten. Enligt avtalet, som tecknades och förlängdes i flera omgångar, förband sig Posten att tillhandahålla en daglig och rikstäckande kassaservice till enhetliga priser till alla kunder i hela landet. I avtalet reglerades vidare att till den del alternativ saknades och det inte var kommersiellt motiverat att tillhandahålla kassaservice skulle Posten ersättas av staten. Ersättningsbeloppet fastställdes i samband med att riksdagen beslutade om statsbudget för respektive budgetperiod. 9 Att det blev med just Posten som staten träffade avtal om tillhandahållande av en grundläggande kassaservice har i postlagens förarbeten motiverats med att det har ansetts finnas ett historiskt och praktiskt samband mellan post- och kassaservice. 10 Den grundläggande kassaservicen blev 1998 föremål för en utredning 11 med uppdrag att bl.a. bedöma om staten borde ha ett fortsatt ansvar för en rikstäckande betaltjänst och kontantförsörjning och hur det i så fall skulle se ut. Utredningen föreslog i betänkandet Kassaservice (SOU 1998:159) bl.a. att: - Ge livsmedelsbutiker och liknande serviceinrättningar bättre möjligheter att erbjuda finansiella tjänster för bankers räkning. - Ändra bankrörelselagen så att möjligheterna till kontantuttag med kundmedelskort förbättras. 8 Prop. 1993/93:38, Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m. s. 68 ff. 9 Under 2003 betalar staten 400 miljoner kr till Posten för att bolaget skall tillhandahålla grundläggande kassaservice där alternativ saknas och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamheten. 10 Prop. 1993/94:38, Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m. s. 150. 11 SOU 1998:159, Kassaservice Betänkande av betalserviceutredningen. 12 Post- och telestyrelsen

Kassaservicenätet - Genom ekonomiskt bistånd till länsstyrelserna ge dem möjlighet att stödja kassaservice i glesbygd. - Upphäva statens ansvar för kassaservice i dess dåvarande form genom ändring i postlagen. - Slopa den årliga ersättningen till Posten. - Ge Posten i uppdrag att mot ersättning behålla lantbrevbärarnas kassaservice under en övergångsperiod samt att bedriva utvecklingsarbete med nya former av kassaservice. Regeringen beslutade sedermera att inte vidta några åtgärder med anledning av betänkandet. Under 1999 planerade Posten att lägga ned kassaserviceverksamheten till följd av ett strategiskt beslut att helt och hållet lämna den finansiella marknaden. Samarbetsavtalet med Merita Nordbanken 12 sades upp för att upphöra att gälla under början av år 2001. Vidare sålde Posten under 2001 Postgirot Bank AB till Nordea (f.d. Merita Nordbanken). Regeringen ansåg emellertid att kassaservicen hade så stor betydelse för såväl företag som privatpersoner att det låg i samhällets intresse att tillförsäkra alla en tillfredsställande kassaservice. Det var därför fortsatt angeläget med en statlig garanti för ett grundutbud av manuella betaltjänster i hela landet. Mot bakgrund av postmarknadens utveckling och att det inte längre ansågs finnas något samband mellan postverksamhet och den finansiella verksamhet som kassaservice utgör, beslutades emellertid att regleringen av kassaservice skulle brytas ut ur postlagen till en separat lag, lag (2001:1246) om grundläggande kassaservice. Det bedömdes inte finnas någon aktör vid sidan av Posten som skulle ha möjlighet att långsiktigt åta sig att tillhandahålla en grundläggande kassaservice på för staten godtagbara villkor. Därför ålades Posten i den nya lagstiftningen, som trädde i kraft den 1 januari 2002, att tillhandahålla en sådan service. 13 Figur 1 Översikt av Postens roll som tillhandahållare av kassaservice Postsparbanken bildas i Postverkets regi. Postgirot inrättas som en del av Postsparbanken. PK-banken bildas genom fusion av Postbanken och Sveriges Kreditbank. Postgiroverksamheten förblir i Postverket. Postverkets ensamrätt till brevbefordran upphör när postmarknaden avregleras. Postlagen träder i kraft. Postverket bolagiseras och blir Posten AB. Postgirot blir bank. Posten fattar ett strategiskt beslut att lämna den finansiella marknaden. Posten säljer Postgirot till Nordea. Riksdagen beslutar att ålägga Posten att tillhandahålla kassaservice i hela landet. 1880-talet 1925 1974 1993 1994 1999 2001 12 Samarbetsavtalet hade sitt ursprung i avtalet mellan Postverket och PK-banken. PK-banken köpte Nordbanken 1990 och övertog också namnet Nordbanken. 1997 fusionerades finska Merita Bank och svenska Nordbanken och bildade Merita Nordbanken. 13 Prop. 2001/02:34, Grundläggande kassaservice, s. 8-11. Post- och telestyrelsen 13

Kassaservicenätet 2.3 Utvecklingen av kassaservicenätets struktur 14 Historiskt sett har Posten via det i hela landet utbyggda postkontorsnätet och via lantbrevbärarna tillhandahållit kassaservice parallellt med postservicen. Marknaden för manuella betaltjänster (kassatjänster) har emellertid förändrats över tiden och efterfrågan på sådana tjänster har successivt minskat. Detta kan t.ex. illustreras med att antalet transaktioner för samtliga kassatjänster hos Posten har minskat från 200 miljoner transaktioner år 1990 till 54 miljoner transaktioner år 2002 vilket innebär en minskning med mer än 70 procent. Sedan 1998 har Postens totala antal kassatransaktioner minskat med i genomsnitt 16 procent per år. Även hos bankerna har efterfrågan på manuella betaltjänster minskat. Det förändrade kundbeteendet beror på de möjligheter som den tekniska utvecklingen har skapat i form av billigare och bekvämare lösningar. Denna utveckling har förstärkts genom ändrad prissättning och också medfört behov av att genomföra rationaliseringar. För att möta den vikande efterfrågan har Posten i olika omgångar omstrukturerat sitt servicenät och successivt minskat det totala antalet fasta servicepunkter för kassaservice. Figur 2 Antal serviceställen 1993 2003* 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003** År Kassaservice i egen regi 1494 1341 1289 1177 1075 1019 922 852 829 774 772 Kassaservice hos partner 253 363 378 403 433 470 530 523 483 406 395 Totalt antal serviceställen 1747 1704 1667 1580 1508 1489 1452 1375 1312 1180 1167 * Uppgifterna omfattar inte service via lantbrevbärare eller postväska. Källa: Svensk Kassaservice **Antal serviceställen i april 2003. Planerade förändringar behandlas i avsnitt 2.5. Fram till år 2002 tillhandahöll Posten kassaservice genom dotterbolaget Posten Sverige AB. En omfattande omorganisation som omnämnts som den största omstruktureringen i Postens historia genomfördes under åren 2001-2002. Omorganisationen innebar bl.a. att Posten helt separerade kassatjänsterna från posthanteringen. Under 2002 bildades det av Posten helägda dotterbolaget Svensk Kassaservice AB, som idag tillhandahåller all kassaservice för Postens räkning. Svensk Kassaservice har inte någon egen bankverksamhet utan agerar ombud för Nordea, FöreningsSparbanken med samverkande sparbanker, Länsförsäkringar Bank och GE Capital Bank. Svensk Kassaservices nät av serviceställen och lantbrevbärare är öppet för alla banker och bolagets förhoppning är att ytterligare banker skall skriva ombudsavtal med bolaget i framtiden. Svensk Kassaservices organisation är indelad i sju staber, (VD, Human Resources, Ekonomi, Projektledning, Kommunikation, IT och Säkerhet), tre rörelseenheter (Affärsutveckling, Kassastruktur och Backoffice/CM) och fyra lokala rörelseområden (Norr, Stockholm, Syd och Väst). Totalt har bolaget ca 2 400 14 Uppgifterna i avsnitt 2.3 speglar förhållandena i april 2003. Svensk Kassaservice är inne i en förändringsprocess som behandlas i avsnitt 2.5. 14 Post- och telestyrelsen

Kassaservicenätet anställda i hela landet varav majoriteten är kassörer och övriga är kassachefer eller medarbetare vid centrala funktioner. I samband med att posthanteringen separerades från kassaservicen skildes kontorsnäten för de respektive verksamheterna åt. 15 Vid Svensk Kassaservice serviceställen kan kunder således endast utföra de tjänster som tillhandahålls av Svensk Kassaservice medan postkunder hänvisas till Postens serviceställen för brev- och paket. Vid ett antal ställen är dock Svensk Kassaservice och Posten samlokaliserade (se avsnitt 2.4.1). Svensk Kassaservices serviceställen finns lokaliserade över hela landet. Följande figur visar hushållens avstånd till närmaste fasta Svensk Kassaserviceställe under 2003. 15 Lantbrevbärarna tillhandahåller alltjämt både post- och kassaservice. Lantbrevbäringen tillhör Posten som får betalt av Svensk Kassaservice för att tillhandahålla Svensk Kassaservices tjänster. Post- och telestyrelsen 15

Kassaservicenätet Figur 3 Hushållens avstånd till närmaste fasta kassaserviceställe 16 Källa och bearbetning: Glesbygdsverket 16 I de vita områdena på kartan har ingen tillgänglighet mätts upp eftersom de saknar mantalsskriven befolkning. 16 Post- och telestyrelsen