Mer vindkraft än både kärnkraft och vattenkraft

1/2014 År 2015 enligt IEA: Mer vindkraft än både kärnkraft och vattenkraft VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

1/2014 Det handlar inte om att ge nya subventioner u Just nu är det många viktiga frågor på gång som berör förnybarhetsbranschen. Inom EU pågår processen att fatta beslut om en av decenniets viktigaste lagstiftningar EU:s nya klimat- och energiöverenskommelse som ska gälla fram till 2030. I Sverige har remissomgången av Energimyndighetens förslag till Kontrollstation 2015 precis påbörjats. När det gäller den första frågan så har EU-kommissionen föreslagit att det bindande målet för utsläppsreduktioner inom EU ska vara 40 procent till 2030. Samtidigt föreslår kommissionen ett bindande mål på EU-nivå för andelen förnybar energi som ska uppgå till 27 procent av energianvändningen år 2030. Eftersom det inte föreslås ett gemensamt stödsystem för hela EU är det en stor brist att förnybarhetsmålet inte bryts ner på nationell nivå. Åtta medlemsstater, däribland Tyskland, Frankrike, Italien och Danmark, trycker på för att vi ska få ett bindande förnybarhetsmål. Det är min förhoppning att den svenska regeringen ansluter sig till den grupp europeiska stater som vill satsa på förnybar energi genom bindande mål. En konsekvensanalys av EU-förslaget har genomförts av det tekniska universitetet i Aten. Genom att göra antaganden för kostnader och teknikutveckling för olika energislag räknar modellen fram vilka konsekvenser respektive målscenario får för till exempel elpriser, jobb och tillväxt. För att scenarierna skall vara rättvisande är det alltså av yttersta vikt att de antaganden som görs är korrekta. Svensk Vindenergi har granskat de antaganden som gjorts för Sverige gällande vindkraft och övrig kraftproduktion och kommit fram till att det finns mycket stora brister som sammantaget leder till en betydande underskattning av potentialen för förnybar energi. De felaktiga antagandena leder till att ett högt mål för förnybar energi framställs som dyrare än vad det i verkligheten är. Regeringen måste nu ta hänsyn till dessa felaktigheter när Sverige utformar sin position om 2030-ramverket. Kostnaden för förnybar energi överskattas och det finns en uppenbar risk att EU på felaktiga grunder sätter för låga mål. Den andra viktiga frågan är Kontrollstation 2015. Den svenska utbyggnaden har möjliggjorts av elcertifikatssystemet. Elcertifikatssystemet har fungerat väl under dess första tio år och Sverige har lyckats bygga ut den förnybara elen till lägre kostnader för konsumenterna än något annat land i Europa. Kvoterna i systemet bygger dock på prognoser om framtiden. Om dessa prognoser faller ut fel kan utvecklingen av den förnybara elproduktionen bromsas in vilket riskerar att bli fallet om inte rätt justeringar görs. Därmed hotas måluppfyllelsen inom elcertifikatssystemet. Vid varje så kallad kontrollstation genomförs tekniska justeringar för att kompensera för prognosavvikelserna och den här gången finns det tydliga avvikelser som har skapat ett överskott av elcertifikat. Det i sin tur har sänkt priset på elcertifikat till den grad att det blir svårt att nå lönsamhet vid investeringar i förnybar elproduktion. Lönsamhet som skulle ha funnits där om inte felaktiga prognoser hade gjorts. Det handlar alltså inte om att ge nya subventioner till den förnybara elproduktionen, utan att istället att återställa systemet till de ursprungliga förutsättningarna. Energimyndigheten presenterade häromveckan sitt förslag till tekniska justeringar av kvotkurvan vid Kontrollstation 2015. Vi välkomnar förslaget och vår bedömning är att förslaget innebär förbättrade förutsättningar för att nå målet för förnybar elproduktion till 2020. Under det senaste året har vindkraften producerat cirka 10 terawattimmar, (TWh) el, vilket kan jämföras med 7,1 TWh under 2012. Det motsvarar 7 procent av den svenska elanvändningen. Det finns nu totalt 117,3 GW vindkraft installerat i EU med en årsproduktion på 257 terawattimmar (TWh). Det motsvarar 8 procent av EU:s totala elkonsumtion. Det land som installerade mest vindkraft i Europa förra året var Tyskland med 3,238 megawatt (MW) följt av England med 1,883 MW och Polen med 894 MW. Sverige kom på en fjärdeplats med 725 MW. Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinkvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO 2102-2 BANKGIRO 146-8487 INTERNET www.era.se www.svenskvindenergi.org TELEFON VÄXEL 08-677 26 20 TELEFAX 08-677 28 43, 08-677 25 06 POSTADRESS Vind, 101 53 Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2014 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen 341 091. ISSN 0013-9939 TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA 10 800 ex (2013). VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto: www.falovind.se MILJÖMÄRKT 341 091 60 VIND 1/2014

VINDKRAFT Västra Götaland samordnar vindkraft i näringsliv och affärer u Hallå där, Tomas Österlund, miljöstrateg i Västra Götalandsregionen. Energimyndigheten har utsett regionen till ny nod i Nätverket för Tomas Österlund, Västra vindbruk med ansvar Götaland för näringslivs- och affärsutvecklingsfrågor. Vad blir er viktigaste uppgift? Att samordna och koordinera de olika näringslivsprojekt som i dag bedrivs inom ramen för Nätverket för vindbruk, som grundades 2009 på uppdrag av regeringen. Noden kommer också att göra insatser för att utveckla kunskap och metoder inom näringslivs- och affärsutvecklingsområdet kopplat till vindkraftsutbyggnaden. Vad har ni för konkreta projekt? Att öka de regionala projekt som bedrivs runt vindkraftsetableringar för att exempelvis öka inhemska arbetstillfällen. Hur många ska arbeta med dessa frågor, hur ser organisationen ut? Vi kommer att ha en heltidssamordnare. Vi kommer också att ha mycket samarbete med de regionala projekten. Varför fick just Västra Götaland uppdraget? På vår meritlista finns bland annat projektet Power Väst som bedrivit Lättare ansluta vindkraft Regeringen föreslår en övergångslösning för anslutning av vindkraftsparker till stamnätet. Svenska Kraftnät kommer att stå för en del av kostnaden vid den första anslutningen för att den så kallade tröskeleffekten ska elimineras. Idag kan den som vill bygga en vindkraftspark, eller någon annan form av storskalig förnybar elproduktion, behöva stå för hela kostnaden för att förstärka elnätet, om det krävs för att anläggningen ska kunna ansluta till och mata ut sin el på elnätet. De elproducenter som i ett senare skede etablerar sig på samma ställe och ansluter sin elproduktion till elnätet behöver däremot inte betala verksamhet regionalt på vindkraftsområdet med inriktning på industri- och näringslivsfrågor sedan 2008. I projektet samverkar Västra Götalandsregionen med en rad industrier och andra företag kopplade till vindkraftssektorn i sin region. Dessutom finns ett nära samarbete etablerat mellan projektet och Svenskt vindkrafttekniskt centrum på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, säger Tomas Österlund. Åtta slogs om uppdraget Sen tidigare finns noder för planeringsoch tillståndsfrågor (Länsstyrelsen i Halland), utbildnings- och kompetensfrågor (Högskolan på Gotland) samt för arbetskraftsförsörjning och underhållsfrågor (Strömsunds kommun). Västra Götaland utsågs att bli den fjärde noden i Nätverket för vindbruk, i konkurrens med sju andra intressenter. De övriga som tävlade om uppdraget var Härnösand, Sollefteå, Piteå och Strömsunds kommuner, Energikontoret i Mälardalen, Uppsala universitet och Svensk Vindkraftsförening. Fotnot: Enligt fjolårsstatistik (juni 2013) fanns det i Västra Götalandsregionen 501 vindkraftverk med en total effekt om 665 MW. Det gav regionen första plats i rankingen av Sveriges 21 län. text: torsten blomquist för den förstärkning av elnätet som redan gjorts. Det leder ofta till att ingen vindkraftsaktör vill vara den som ansluter sig först, vilket skapar en så kallad tröskeleffekt, som hämmar utbyggnaden av förnybar elproduktion. Förslaget innebär att Svenska Kraftnät kommer att stå för den inledande kostnaden, och därefter kommer företagen betala för sin andel i den takt som de ansluter sig till elnätet. En rättvis fördelning av kostnaderna där elnätet behöver förstärkas kommer leda till en mer rationell och effektiv utbyggnad av förnybar el och på sikt lägre kostnader för elkonsumenterna. NOTISER Sverige femma i förnybart Sverige placerar sig på femte plats i världen för investeringar i förnybar energi. Det visar en global jämförelse som PA Consulting Group gjort i 31 länder. Studien som genomförs för andra året i rad har jämfört lönsamheten i olika potentiella investeringar i förnybar energi. Sverige har satt tydliga mål om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Detta är en extra drivkraft till utvecklingen av biobränsle och att säkerställa en elproduktion från förnybara energikällor, säger Per Blom, partner med expertis inom energisektorn på PA Consulting Group i Sverige. Intressanta iakttagelser i årets studie är att Danmark placerar sig i toppen på listan för förnybar energi med en plan att generera 50 procent av sin energi från vindkraft. Därutöver visar sig Europa som en alltmer intressant världsdel för investeringar i förnybar energi där Tyskland, Frankrike, Finland och Nederländerna utmärker sig. Sverige som land för investeringar inom förnybar energi ligger strax före Storbritannien som i sin tur ligger före Norge. Andra länder i topposition förutom Danmark är Kina, Filippinerna och Österrike. Studien från PA är till för att ge en bild av vad satsningar på energi kan innebära i form av risker och möjligheter. Studien som i sin jämförelse tar hänsyn till totalt 11 energikällor med en blandning av traditionell och förnybar energi riktar sig till beslutsfattare inom energiföretag, kraftproducenter, politiker och investerare. Skattereduktion för mikroel Regeringen vill införa en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Förslaget är ett led i regeringens arbete för att öka andelen förnybar el. Förslaget avser att underlätta för det växande intresse som finns bland privatpersoner och företag att investera i framställning av el från förnybara energikällor för egen förbrukning. Förslaget grundar sig på ett betänkande som Utredningen om nettodebitering av el överlämnade i juni 2013, men är mer generöst än utredningens förslag. Skattereduktionen gäller produktionsanläggningar som har en säkring om högst 100 ampere. Underlaget för skattereduktionen är den mängd förnybar el som har matats in på elnätet under året, om motsvarande mängd el har köpts tillbaka. Skattereduktionens storlek är 60 öre per kilowattimme. Högst 30 000 kilowattimmar per år kan ligga till grund för skattereduktionen. Det innebär att mikroproducenten som mest kan få tillbaka cirka 18 000 kr per år. VIND 1/2014 61

VINDKRAFT År 2050 enligt IEA: Mer vindkraft än både vattenkraft och kärnkraft Vindkraftverk byggs numera på egna ekonomiska meriter inom vissa regioner. I förening med den stora potentialen har det gjort att IEA nu bedömer att vindkraften kan bli större än både vattenkraft och kärnkraft. Men för att nå dit behöver finansieringen underlättas och de icke-ekonomiska hindren bemästras. Samt stödet för forskning öka. text: staffan engström u I 2013 års upplaga av Wind Energy Roadmap bedömer IEA, International Energy Agency, att vindkraften år 2050 precis kan passera vattenkraften med 17,8 procent mot 17,6 procent, medan kärnkraften beräknas nå 11 procents andel av elproduktionen. Dessa värden gäller ett scenario där de förnybara källorna maximerats i syfte att hålla tillbaka koldioxidutsläppen. Stora tillskott även av solel och biobränslen gör att andelen förnybar elproduktion blir totalt 71 procent. I ett mer moderat alternativ begränsas vindkraften till 15 procent och andelen förnybart till 57 procent. Detta kan jämföras med att vindkraft, vattenkraft och kärnkraft år 2009 stod för 1, 16 respektive 13 procent av produktionen i ett hälften så stort elsystem som det år 2050. Scenariot återfinns även i IEA-rapporten Energy Technology Perspectives 2012. Den nya rapporten innebär att vindkraft nu bedöms mer positivt än i 2009 års rapport, där bidraget från vindkraft 2050 sattes till 12 procent. IEA är en självständig organisation som bildades 1974 efter den första oljekrisen. Det är ett samarbetsorgan för OECD:s medlemsländer. Skriften är utgiven av IEA:s Executive Director Maria van der Hoeven och anges återspegla sekretariatets uppfattning. Den ökade optimismen hänger samman med vindkraftens sjunkande kostnader. Från toppvärdet 10 700 kronor/kw år 2007 har priset för turbinleveranser i västvärlden sjunkit till 7 600 kronor/kw (kurs 8,90 kronor/euro). I realiteten är minskningen större än de 29 procent som siffrorna anger, eftersom dagens verk har större turbiner i förhållande till generatoreffekten och att tornen dessutom blivit högre. Därmed uppnås en större produktion för en given effekt. Halverade kostnader Betydelsefullt är även att kostnaderna för drift och underhåll har halverats under perioden. Kostnaderna för havsbaserad vindkraft är idag betydligt högre än på land, vilket beror på att den högre produktionen än så länge inte uppvägs av de väsentligt högre kostnaderna för anläggning, elanslutning och underhåll. Fram till 2050 bedömer IEA att kostnaden för vindkraftsel bör kunna sjunka med 26 procent på land och med det dubbla till havs. Kostnadsutvecklingen innebär att vindkraft nu kan konkurrera utan bidrag på platser med goda vindförhållanden och höga kostnader för konventionell elproduktion. I Brasilien tecknas leveranskontrakt för vindkraft för 29 öre per kilowattimme. Även i Australien, Chile, Mexico, Nya Zeeland, Turkiet och Sydafrika anges vindkraften kunna konkurrera på egna meriter. Men i resten av världen kräver vindkraften fortfarande ett ekonomiskt stöd. IEA framhåller betydelsen av ekonomiska stödsystem som ger förutsägbara effekter på ekonomin samt att staterna sätter tydliga mål för vindkraftsutbyggnaden. Sådana mål finns i många länder, men inte i Sverige. Den svenska planeringsramen för vindkraft innebär att det inom samhällsplaneringen skapas förutsättningar för en utbyggnad av 30 TWh. Målen för vindkraftsutbyggnaden ska uppnås genom att göra det möjligt att finansiera vindkraftverk inom den normala marknaden för långsiktiga investeringar, exempelvis genom utländska pensionsfonder. Externa kostnader för elproduktion bör internaliseras, exempelvis genom koldioxidavgifter. 62 VIND 1/2014

VINDKRAFT Elproduktion 2050 IEA % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 vindkraft solcell sol konc. vattenkraft bio, avfall kärnkraft naturgas kol övriga Kostnadsutvecklingen innebär att vindkraft nu kan konkurrera utan bidrag på platser med goda vindförhållanden och höga kostnader för konventionell elproduktion. I Brasilien tecknas leveranskontrakt för vindkraft för 29 öre per kilowattimme. Bilden visar en vindkraftspark i Parana i Brasilien. Också icke-ekonomiska hinder behöver hanteras enligt rapporten. Här nämns krav från miljö, bebyggelse, samfärdsel och försvar. Miljöorganisationerna och befolkningen i allmänhet är generellt pådrivande för vindkraftsutbyggnaden, vilket inte hindrar att motståndet lokalt kan vara svårt och ofta leder till att projekt stoppas. Vanliga skäl är landskapsbild, fastighetspriser och hälsa samt fåglar, fladdermöss och havets ekologi. En viktig fråga är vilket bemötande allmänheten upplever att den får. Här finns det enda svenska exemplet i rapporten, Svensk Vindenergis uppförandekod för branschen. Ökade insatser krävs För att uppnå mer ekonomiska vindkraftverk, som i stora antal kan införlivas i elsystemen och drivas utan men för samhället i övrigt, krävs att samhällets insatser för forskning och utveckling ökas väsentligt. Hittills har vindkraften endast tilldelats i genomsnitt 2 procent av medlen för energiforskning. I fortsättningen bör den insatsen ökas med en faktor två till fem, anser IEA. Bland de områden som bör uppmärksammas nämns särskilt användning av lidar (vindmätning med laser) monterad på vindkraftverken för att kunna anpassa bladvinkeln hos varje turbinblad efter den inkommande vindens styrka och för att kunna ställa turbinen mer exakt i vindriktningen. Vindkraftverken bör även konstrueras för det lokala klimatet, exempelvis isbildning inom kalla områden och extrema vindar inom regioner som drabbas av tromber. IEA noterar att andelen verk med permanentmagnetgeneratorer (direktdrivna eller växlade) nu är 20 procent. Det är fördelaktigt att i dessa använda nya magnetmaterial baserade på den sällsynta jordartsmetallen neodymium. För några år sedan drabbades dessa av kraftiga prisstegringar på grund av kinesiska exportrestriktioner, men priserna har nu fallit tillbaka. Kina förfogar över 1/3 av jordens tillgångar av metallen, som vid nuvarande åtgång räcker i 1 000 år. Vindkraften svarar nu för 30 procent av Danmarks elförsörjning, 20 procent av Portugals och 18 procent av Spaniens. I Sverige är den 6 procent. Den varierande uteffekten är en självklar komplikation, som dock är hanterbar förutsatt anpassningar i elhandeln och att övrig elproduktion utrustas så att den kan anpassa sin effekt efter behovet. Möjligheterna till utjämning Rapporten trycker på möjligheterna till utjämning genom samkörning inom stora geografiska områden. Detta förutsätter dock att ledningsnäten byggs ut så att de medger de nödvändiga överföringarna och att elhandeln anpassas ytterligare. Ett uppmärksammat problem är bortkoppling av vindkraftverk, som i norra Tyskland och Texas orsakats av försenade förstärkningar av elnäten. I Spanien har bortkopplingar berott på att vindkraftverken inte var försedda med funktioner för att klara felfall i elnäten ( fault ride-through ). Problem i Kina har orsakats av hur kraftsystemets drift sköttes. n Rapporten är fritt tillgänglig på http://www.iea. org/publications/freepublications/publication/ Wind_2013_Roadmap.pdf VIND 1/2014 63

Nu har forskarna örnkoll Bygg hellre i tät ungskog än på kalhyggen. Undvik branta sluttningar och klippområden när man ska etablera en örnvänlig vindpark. Det är det råd som en forskningsgrupp vid SLU i Umeå ger i en nyligen publicerad studie om betydelsen av kungsörnars hemområden, biotopval och rörelser i samband med vindkraftsetableringar. text: torsten blomquist u Nuvarande buffertzoner kring örnarnas bon är alltför trubbiga verktyg, säger forskningsledaren Tim Hipkiss. Forskarna har bland annat med hjälp av GPS-teknik studerat örnarnas rörelser och beteenden i hemområden och revir. Ett antal kungsörnsrevir i Norrlands skogslandskap har studerats, främst i ett stort skogligt inlandsområde väster om Umeå, inom en radie av 10 15 mil. En del studier har gjorts i närheten av planerade vindkraftsparker och några i redan byggda anläggningar i Västernorrland och Västerbotten. Kungsörnar föredrar kalhyggen, men väljer bort tät, yngre skog. För att minska risken att locka örnar till vindparksområden bör avverkningar inom vindparker minimeras om det är möjligt, medan tät, ungskog borde gynnas. Branta bergsryggar, klippkanter och liknande används av örnar och vindkraftsanläggningar bör därför placeras på behörigt avstånd, minst 50 meter, från sådana branter. Höglänta platåer med tät ungskog skulle sannolikt kunna exploateras med förhållandevis låg risk för örnarna så länge vindturbinerna inte placeras i närheten av de branta partierna, säger Tim Hipkiss. Helhetsbild Det är viktigt att miljökonsekvensbeskrivningar av vindkraftsprojekt i örnområden omfattar detaljerade aktivitetsstudier under hela häckningstiden från mars till och med september men även under den tid på året då örnar brukar flytta, nämligen under oktober, säger Tim Hipkiss. Vi väntar att flera data om ett eller ett par år ska komplettera de Tim Hipkiss, SLU. Malin Hillström, Statkraft Vind. En vuxen kungsörn med sändare, som deltog i örnstudien i Västerbotten och Västernorrland. Foto: Jeff Kidd. hittills redovisade mätningarna. Erfarenheter från pågående vindkraftsbyggen kan också byggas in, säger Tim Hipkiss. Forskningsrapporten om kungsörnarna har gjorts som en del i att få en bättre helhetsbild av de samlade effekterna av hur vindkraft påverkar människor, landskap, marin miljö, fåglar fladdermöss och andra däggdjur. Studien har gjorts inom ramen för kunskapsprogrammet Vindval, som är ett samarbetsprogram mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Mera studier behövs Projektet har delfinansierats av Vattenfall och Statkraft. Båda önskar att de data som nu finns fördjupas och kompletteras med mera långsiktiga studier och analyser. Utifrån föreliggande resultat anser vi inte att det är möjligt att bestämma vilka utvecklingsfaser i skogen (till exempel kalhyggen, ungskog, fullvuxen skog) som bäst passar för etablering av vindkraft. Problemet är att studien inte belyser skillnader i flygaktivitet och höjd i örnarnas olika livsmiljöer, vilket ju är helt avgörande för att förstå kollisionsrisken. En stillasittande örn riskerar ju inte att kollidera, säger Jesper Kyed Larsen, miljöexpert vid Vattenfall. Det har varit ett bra projekt som gett många värdefulla data om örnarnas rörelser och livsbetingelser, men vi behöver ännu mera för att säkerställa slutsatserna med bäring mot vindkraftsetableringar och därför har också Energimyndigheten gett SLU ytterligare anslag för detta ändamål, säger Malin Hillström, ansvarig tillstånd och miljö, Statkraft Vind. n