Att betala tillbaka studiemedel. lån tagna före 1989



Relevanta dokument
Att betala tillbaka studielån. lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni 2001

ATT BETALA TILLBAKA ANNUITETSLÅN

CSNFS 2001:4 Omtryckt CSNFS 2007:9 Ändrad CSNFS 2008:5 CSNFS 2010:4 CSNFS 2011:8 CSNFS 2011:11 CSNFS 2015:4 CSNFS 2016:3

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2007:9

Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:3) om återbetalning av studielån tagna efter den 30 juni 2001

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2001:4

CSNFS 2001:5 Omtryckt CSNFS 2007:10 Ändrad CSNFS 2008:6 CSNFS 2010:5 CSNFS 2011:12 CSNFS 2016:4 CSNFS 2017:3

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2007:10

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2007:8

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2001:3

Remissanmodan: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning av studiestöd.

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2001:5

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

Våga prata pengar. Karin Arkmo Larsson Gun-Marie Nilsson

Konsekvensutredning till ändring av CSN:s föreskrifter om återbetalning av studielån

Lättläst om att betala tillbaka. lån tagna efter den 30 juni 2001

Konsekvensutredning till ändring av CSN:s föreskrifter om återbetalning av studielån

Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2010:6) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar

Svensk författningssamling

UF 70 SM Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans

Lättläst om studiemedel

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Låntagare bosatta utomlands Kommenterad statistik för perioden juli 2016-juni 2017

Konsekvensutredning till ändring av Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) föreskrifter om återbetalning av annuitetslån och studielån

Svensk författningssamling

Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2003 Repayment of student loans

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

UF 70 SM Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2001 Repayment of student loans

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2011

Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel

Svensk författningssamling

Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2004 Repayment of student loans

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005

Svensk författningssamling

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Lättläst om hemutrustningslån

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2010

Svensk författningssamling

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006

Återbetalning av studiestöd 2010

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

Beskrivning av statistik. Återbetalning av studiestöd 2004

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2008

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Svensk författningssamling

komvux Senast uppdaterad, juni 2017 CSN nr 1400A/1706

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2012

Återbetalning av studiestöd 2013 Repayment of student loan 2013

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Några viktiga gränser

Handledning till snabbguide om studiebidrag på gymnasiet

Lättläst om studiehjälp

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

KVALITETSDEKLARATION

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Regeringens proposition 2009/10:141

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2014

Öka återbetalningen av obetalda skulder Regeringsuppdrag

Avgifter för vård och omsorg Särskilt boende

Svensk författningssamling

REMISSVAR 1 (11) Försvarsdepartementet STOCKHOLM. CSN Huvudkontoret. Vårt diarienummer Datum

Svensk författningssamling

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Uppföljning av fribeloppshöjningen 2014

Inbetalningar av studielån från låntagare bosatta utomlands Utveckling och orsaker

Svensk författningssamling

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt)

Information om 2012 års avgifter för insatser till personer med funktionsnedsättning under 65 år

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl.

Kommenterad statistik avseende låntagare bosatta utomlands

Vägledning om rapportering till CSN

Avgifter inom förskola och fritidshem/klubben

komvux Senast uppdaterad, juni 2013 CSN nr 1400A/1306

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Lättläst om svenskt studiestöd

Riktlinjer för barnomsorgen i Hylte kommun fritidshem

Äldreförsörjningsstöd

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner

Avgifter för vård och omsorg Hemtjänst

Fyll i blanketten direkt på din dator

Återbetalning av studiestöd 2015 Repayment of student loan 2015

Avgifter 2018 Äldreboende

21 Pensionssparavdrag

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Avgifter för vård och omsorg Särskilt boende

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Annuitetslån för studier

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Svensk författningssamling

Dina upplevelser och behov av CSN

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Lagrum: 4 kap studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Uppsägning av lån till omedelbar betalning - uppföljning av regler

Transkript:

Att betala tillbaka studiemedel lån tagna före 1989 2007

Innehållsförteckning Studiemedelsskuld 3 Återbetalning 4 Extra inbetalningar 8 Nedsatt studiemedelsavgift 10 Avskrivning 15 Flera lån 17 Återkrav 21 Övriga upplysningar 22 Kontakta CSN 23 2

Studiemedelsskuld Studiestöd som du fick före 1989 bestod av bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel (dvs. lån). Lånet betalar du tillbaka genom årliga studiemedelsavgifter. Lånekostnaden för dina studiemedel är den skulduppräkning som sker varje år. Studiemedlen räknas om med ett regleringstal som grundar sig på inflationen. Regeringen fastställer dock en övre gräns för uppräkningen som för närvarande är 5,7 procent. För 2006 är skulduppräkningen 1,68 procent. I början av varje år får du ett årsbesked. Där redovisar CSN hur din skuld förändrats under föregående år. Du får också en uppgift om hur stor din studiemedelsavgift blir under året. 3

Återbetalning Återbetalningstid Återbetalningen av ditt lån börjar två kalenderår efter det år du senast fick studiestöd från CSN. Om du exempelvis fick studiestöd senast 1988 började du betala tillbaka 1991. Därefter är du betalningsskyldig varje år till dess att skulden är betald. Om du redan har blivit återbetalningsskyldig och därefter fortsätter att studera med studiestöd från CSN får du ingen ny återbetalningsfri tid. Du kan däremot få studiemedelsavgiften nedsatt under studietiden. Återbetalningstiden bestämdes första året du skulle betala studiemedelsavgift (första avgiftsåret). För beräkningen gäller följande regler: Om du var 36 år eller yngre under första avgiftsåret betalar du till och med det år du fyller 50 år. Om du var mellan 36 och 51 år när återbetalningen började ska skulden vara betald inom 15 år. Om du var 51 år eller äldre beräknas återbetalningstiden till och med det år du fyller 65 år, men du betalar bara till och med 64 års ålder. Om din studiemedelsskuld är liten kan återbetalningstiden vara kortare. Årsavgiftens storlek Din årsavgift beror på skuldens storlek och antalet återbetalningsår. Avgiften under det första avgiftsåret beräknades på följande sätt: Avgift= Skulden vid årsskiftet Antalet avgiftsår Den lägsta avgiften det första avgiftsåret är en tiondel av prisbasbeloppet (4 030 kronor för 2007). Om hela skulden är mindre än detta belopp betalas den på ett år. Efter det första avgiftsåret förändras avgiften varje år med för närvarande högst 5,7 procent. Detta gäller även om du betalar minimiavgift det första året. Uppgifter om hur mycket du ska betala får du i årsbeskedet varje år. Sambandet mellan skuld och avgift Den skulduppräkning med för närvarande högst 5,7 procent som sker varje år betalar du inte direkt utan den läggs till din skuld. I stället betalar du varje års skulduppräkning med lika stor andel under hela den återstående återbetalningstiden. Därför förändras din avgift varje år. 4

Gamla och nya lån Om du har lånat efter 1988 har du lån som ska betalas enligt andra regler. Läs mer på sidan 17 om alternativen när du har flera lån. Beräkning av avgift efter extra inbetalning, återkrav eller delvis avskrivning Din återbetalningstid kan förändras och avgiften kan bli lägre om du har gjort en extra inbetalning, har fått återkrav eller har fått en del av lånet avskrivet. Skulden måste dock ha minskat med minst en tredjedel av prisbasbeloppet (13 434 kronor för 2007) för att din årsavgift ska ändras. Avgiften kan inte bli lägre än minimibeloppet. Om din avgift tidigare var lägre än årets minimibelopp sker ingen förändring. Betalningstillfällen Du kan välja att betala fyra gånger per år (förfallodagar den sista bankdagen i februari, maj, augusti och november) varje månad (förfallodagar den sista bankdagen i månaden) en gång per år (förfallodag den sista bankdagen i februari). Det belopp du ska betala framgår av ditt årsbesked. CSN tar alltid ut en expeditionsavgift när vi debiterar årsavgiften. Avgiften är 100 kronor per år för preliminär avgift och 50 kronor per år för kvarstående avgift. Expeditionsavgiften betalar du vid första betalningstillfället. Det kan vara praktiskt att betala en gång per år om du betalar från utlandet. Meddela CSN om du vill ändra antalet betalningstillfällen. Vid betalning med inbetalningskort som CSN skickar ut räknar vi i första hand av de äldsta obetalda avgifterna. Om du betalar med ett eget inbetalningskort räknar vi av din betalning på samma sätt om du inte skrivit att betalningen gäller ett speciellt avgiftsår. Betalning av studiemedelsskuld Du kan betala din studiemedelsskuld via bankgiro, plusgiro eller autogiro. CSN skickar ut bankgiroavier till alla låntagare som inte har begärt ett annat betalningssätt. CSN:s bankgironummer för studiemedel är 5175-4133 och plusgirokontot är 83 30 00-3. Om du vill betala din skuld via autogiro ska du anmäla detta skriftligt till CSN. Blanketten kan du beställa via Mina sidor på CSN:s webbplats, www.csn.se eller genom Talsvar, tfn 0771-276 800. 5

Om du betalar via internet ska du använda det referensnummer som finns på inbetalningskortet. Har du inget inbetalningskort kan du, om du betalar via bankgironumret, skriva ditt personnummer som referens. Då skriver du alla tio siffror i en följd utan bindestreck eller mellanslag. Du kan inte göra en internetbetalning till vårt plusgirokonto om du inte har det fullständiga OCR-numret. Om du gör en frivillig inbetalning via internet och vill lämna information om den måste du komplettera med detta i ett brev eller via e-post eftersom du i normalfallet inte kan skicka textmeddelande på internetbetalningen. Betalning från utlandet För dig som är bosatt utomlands finns olika sätt att betala. Du som bor inom EU/ EES-området eller i Schweiz kan betala via bank till ett så kallat IBAN (International Bank Account Number). Betalning till IBAN kan endast göras via plusgiro, skriv vårt IBAN samt BIC/SWIFT-adressen NDEASESS. För lån tagna före den 1 januari 1989 ska du skriva SE49 9500 0099 6026 0833 0003 NDEASESS som kontonummer och ditt personnummer som referens. Skriv även namn, adress och vad betalningen gäller. Om du får problem när du försöker göra en IBAN-betalning via din internetbank, måste du kontakta banken. Du kan också betala via bank (så kallad BIC/SWIFT-betalning). Betalning görs då till Nordeas BIC/SWIFT-adress NDEASESS, Nordea, 105 71 Stockholm. De kostnader som bankerna tar ut för utlandsbetalningar får du som låntagare själv stå för, det innebär att banken drar sina kostnader från din betalning innan betalningen når CSN. Du kan även betala med en check i svenska kronor eller annan växlingsbar valuta. Checken ska köpas i bank och ska vara ställd på Centrala studiestödsnämnden (CSN). Du skickar din check tillsammans med inbetalningskortet till CSN:s huvudkontor, SE-851 82 Sundsvall. Om du använder en check från ett privat utländskt bankkonto eller liknande medför detta extra kostnader. Avräkningsordning för inbetalning De belopp du betalar räknar vi i första hand av på de administrativa avgifterna, därefter på årsavgifterna och slutligen på kapitalskulden. Om du har lagt samman flera olika lån räknar vi av dina inbetalningar i första hand på den del av din totala skuld som är äldst. Försenad eller utebliven betalning Om du inte betalar ditt årsbelopp i tid till förfallodagen, skickar CSN ut en påminnelse och tar ut en påminnelseavgift. Påminnelseavgiften är 120 kronor. Om 6

du trots detta inte betalar skickar vi ytterligare en påminnelseavi som innehåller alla obetalda belopp och lägger till ännu en påminnelseavgift på 120 kronor. Om du ändå inte betalar skickar vi ett kravbrev och därefter går ärendet vidare till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Kronofogdemyndigheten tar ut en grundavgift på 500 kronor per krav vid indrivning av årsavgifter. Du kan också få en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen. Bor du utomlands lämnar CSN kravet till en ambassad eller inkassobyrå. 7

Extra inbetalningar Om du vill betala din skuld snabbare än normalt eller sänka årsavgiften kan du när som helst göra extra inbetalningar med valfria belopp. Du får en viss premie om du gör extra inbetalningar under återbetalningstiden. Däremot får du ingen premie om du gör extra inbetalningar under de betalningsfria åren. Premien är en procentandel på det belopp som du betalar utöver debiterade avgifter och varierar med din ålder. Om du är högst 30 år får du den maximala premien 3,5 procent. Om du gör en extra inbetalning på minst en tredjedel av prisbasbeloppet (13 434 kronor för 2007) ett år kan din årsavgift minska, dock lägst till minimibeloppet 4 030 kronor. Om du tänker betala hela skulden på en gång bör du alltid meddela detta till CSN. Du får då ett besked om hur mycket som ska betalas efter det att CSN har gjort avdrag för premien. Extra inbetalningar ska du göra till CSN:s bankgironummer 5175-4133 eller plusgirokonto 83 30 00-3. Skriv personnummer, namn och adress på inbetalningskortet. Läs även informationen på sidan 6 om du betalar via internet. Premiesatser vid extra inbetalning Premie i procent 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder Om du väljer att göra en extra inbetalning ska du tänka på att CSN i första hand kommer att räkna av det belopp du betalar in mot din ordinarie årsavgift. Den del av den extra inbetalningen som blir kvar när vi räknat av den mot årsavgiften kommer vi att räkna som en extra inbetalning på ditt lån. 8

Om du gör en extra inbetalning tidigt på året och den täcker din ordinarie årsavgift kommer du inte att få några fler inbetalningskort för ditt ordinarie årsbelopp. Om du vill ha inbetalningskort för att betala ytterligare måste du kontakta CSN. Om du betalar utan att det finns någon avgift att räkna av mot kommer din inbetalning att bokföras som en extra betalning på din skuld. 9

Nedsatt studiemedelsavgift Om du har låg inkomst kan du söka nedsättning av din preliminära avgift. Du bör lämna in din ansökan före första förfallodagen för året. Din ansökan om nedsättning måste dessutom ha kommit in till CSN senast den 31 oktober året efter avgiftsåret. Om vi beviljar nedsättning av avgiften förlängs din återbetalningstid. Återbetalningstiden beräknas dock längst till och med 64 års ålder. Nedan följer en redogörelse av de regler som gäller för att få nedsatt studiemedelsavgift. Avgiftsunderlag Om du ansöker om nedsättning av avgiften bedöms din betalningsförmåga genom beräkning av ett så kallat avgiftsunderlag. CSN tar då hänsyn till din sammanlagda inkomst (summan av överskottet i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital). Från bruttoinkomsten av tjänst får du göra avdrag enligt skattereglerna för exempelvis arbetsresor, facklitteratur och dubbel bosättning. Du får däremot inte göra så kallade allmänna avdrag från den sammanlagda inkomsten, exempelvis för pensionsförsäkringar. Har du enbart inkomst av tjänst ligger din sammanlagda inkomst nära bruttoinkomsten. Om du vid början av avgiftsåret har vårdnaden om barn under tio års ålder påverkar detta bedömningen. För att se hur vi räknar fram ditt avgiftsunderlag se exempel på sidan 11. Hel nedsättning Du som har ett avgiftsunderlag som är lägre än tre och ett halvt prisbasbelopp, dvs. avgiftsgränsen (3,5 x 40 300 kronor = 141 000 kronor för 2007), får avgiften nedsatt till 0 kronor. Delvis nedsättning Om du inte kan få avgiften nedsatt till 0 kronor kan du i vissa fall få avgiften reducerad. Om ditt avgiftsunderlag är högre än avgiftsgränsen (141 000 kronor för 2007) sätts avgiften ned till 20 procent av skillnaden mellan avgiftsunderlaget och avgiftsgränsen. Avgiften kan dock bli högst fem procent av avgiftsunderlaget 10

men aldrig högre än den ursprungliga avgiften. När CSN prövar din ansökan bestäms avgiften efter den regel som är mest förmånlig för dig. Så här kan du beräkna din betalningsförmåga Ditt avgiftsunderlag räknas fram så här. Utgå från din beräknade sammanlagda inkomst för det år avgiften gäller. Dra ifrån ett barnavdrag om du har vårdnaden om ett eller flera barn under tio års ålder vid ingången av avgiftsåret. Avdraget är lika med ett prisbasbelopp (40 300 kronor för 2007). Summan du får fram avrundar du nedåt till närmaste hundratal kronor. Exempel 1 Förutsättningar: En person med barn under tio års ålder. Beräknad sammanlagd årsinkomst är 183 390 kronor för 2007. Den debiterade avgiften är 3 700 kronor. Sammanlagd inkomst Barnavdrag Avgiftsunderlag 183 390 kr - 40 300 kr 143 000 kr Avgiftsunderlaget 143 000 kronor är högre än avgiftsgränsen 141 000 kronor. Personen i exemplet kommer att få sin avgift nedsatt från 3 700 kronor till 400 kronor. Det beror på att avgiften beräknas till 20 procent av skillnaden mellan avgiftsunderlaget och avgiftsgränsen 0,20 x (143 000 kronor - 141 000 kronor) = 400 kronor. Exempel 2 Förutsättningar: En person utan barn. Beräknad sammanlagd årsinkomst är 195 000 kronor. Den debiterade avgiften är 13 000 kronor. Sammanlagd inkomst 195 000 kr Barnavdrag - 0 kr Avgiftsunderlag 195 000 kr Avgiftsunderlaget 195 000 kronor är högre än avgiftsgränsen 141 000 kronor. Personen i exemplet kan få sin avgift nedsatt till 9 750 kronor (5 procent av 195 000 kronor). Det beror på att vi sätter ned avgiften enligt femprocentsregeln vilket är förmånligast i detta fall. 11

Synnerliga skäl för nedsatt avgift Även om du inte kan få hel nedsättning enligt ovanstående regler kan CSN i vissa fall besluta om minskad avgift om det finns starka individuella skäl, exempelvis om du har kostnader i samband med sjukdom eller om du är varaktigt beroende av försörjningsstöd. Bosatt utomlands Om du är bosatt utomlands ska du styrka din inkomst med intyg vid ansökningstillfället eftersom vi inte kan få några inkomstuppgifter från Skatteverket. Nedsättning på grund av studier, totalförsvarsplikt eller officersutbildning Om du studerar och får studiehjälp eller studiemedel får du automatiskt nedsatt avgift under studietiden. Observera att nedsättning på grund av studier inte gäller för de som får rekryteringsbidrag. Du måste själv ansöka om nedsättning om du har utbildningsbidrag för doktorander (förordning 1995:938), genomgår en längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen om totalförsvarsplikt eller utbildning till reserv-/yrkesofficer. En blankett för ansökan om nedsättning kan du beställa från CSN. Återbäring av preliminär avgift Om du redan har betalat en preliminär avgift före ditt beslut om nedsatt avgift kan du skriva till CSN och begära att få tillbaka avgiften. Om du har obetalda studiemedelsavgifter, obetalda årsbelopp på nyare lån eller återkrav räknar CSN först av beloppet mot dessa så att bara det överskjutande beloppet betalas tillbaka. Observera att administrativa avgifter som du betalat in inte betalas tillbaka. Om du får tillbaka ett överskjutande belopp kommer din skuld att öka med motsvarande belopp. Skyldighet att anmäla inkomständring Om du har fått din avgift nedsatt ska du anmäla inkomständring om din inkomst ökar så att du kommer att få betala en högre avgift. Anmälan om ändrad inkomst för 2007 ska ha kommit in till CSN senast den 31 oktober 2008. 12

Slutlig avgift inkomstkontroll Din ansökan om nedsatt avgift kan inte prövas slutligt förrän taxeringen för inkomståret är klar. Därför får du ett preliminärt beslut. CSN hämtar i efterhand uppgift om din sammanlagda inkomst från Skatteverket. Därefter jämför vi dessa uppgifter med de uppgifter som du lämnade i din ansökan om nedsättning och fastställer en slutlig avgift. Om jämförelsen visar att du har betalat en för hög preliminär avgift kan vi betala tillbaka det överskjutande beloppet. Har du betalat en för låg avgift får du betala en kvarstående avgift. Dessutom betalar du en tilläggsavgift på den kvarstående avgiften. Tilläggsavgiften är för närvarande tolv procent. Slutlig avgift prövas för alla som fått nedsatt studiemedelsavgift. Slutlig avgift prövas också för alla som inte betalat hela studiemedelsavgiften före den 31 oktober året efter avgiftsåret och som bedöms ha varit bosatta i Sverige under avgiftsåret. Det innebär att CSN kontrollerar din inkomst när taxeringen för året är klar. Du kan även själv ansöka om att CSN ska pröva slutlig avgift. Ansökan om att få slutlig avgift prövad Om du inte har begärt nedsättning, men i efterhand ser att du har betalat för hög avgift i förhållande till din betalningsförmåga, kan du begära att få slutlig avgift prövad. Då ansöker du också om att få tillbaka den överskjutande delen. Din ansökan om att få slutlig avgift prövad ska ha kommit in till CSN senast den 30 november det tredje året efter avgiftsåret. Om du har barn ska du i ansökan lämna uppgift om yngsta barnets födelseår. För att ha rätt till barnavdrag ska barnet vara fött före aktuellt avgiftsår men inte vara äldre än tio år. CSN hämtar inkomstuppgifterna från Skatteverket om du var bosatt i Sverige under avgiftsåret. Om du bodde utomlands måste du själv styrka inkomstuppgifterna genom intyg från exempelvis en skattemyndighet eller motsvarande. Återbäring av överskjutande belopp Om du begär att få tillbaka ett överskjutande belopp kontrollerar CSN om du har obetalda avgifter innan beloppet betalas ut. Om du har obetalda studiemedelsavgifter, obetalda årsbelopp på nyare lån eller återkrav räknar vi först av dessa så att bara det återstående beloppet återbetalas. Om du begär att få tillbaka ett överskjutande belopp kommer din skuld att öka med motsvarande belopp. Flerårig nedsättning av studiemedelsavgift Du kan få nedsatt studiemedelsavgift under flera år om din betalningsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, handikapp eller annan jämförbar orsak under en längre tid. I de flesta fall krävs att Försäkringskassan beviljat dig tidsbegränsad 13

sjukersättning. Du kan bli beviljad nedsättning för högst tio år i sänder. Du ansöker om nedsättning i ett brev. Till ansökan ska du bifoga en kopia av Försäkringskassans beslut om sjukersättning. 14

Avskrivning Ålder Avgifter som CSN inte hinner debitera till och med det år du fyller 64 år skrivs av. I vissa fall måste dock avgifter som gäller tiden till och med 64 års ålder betalas senare. Det blir aktuellt om du har obetalda avgifter för de tre senaste åren eller om du haft nedsatt avgift. Dödsfall Vid dödsfall skriver CSN av hela studiemedelsskulden inklusive obetalda avgifter (administrativa avgifter och årsavgifter). Om en preliminär avgift redan har betalats in för det år som dödsfallet inträffat betalar CSN tillbaka beloppet. Sjukdom Studieskulder kan skrivas av på grund av sjukdom, handikapp eller jämförlig orsak. Som förutsättning gäller att din arbetsförmåga och betalningsförmåga är väsentligt nedsatt för hela livet. Som regel krävs att Försäkringskassan fattat beslut om sjukersättning. Inkomsten får vanligen inte överstiga tre och ett halvt prisbasbelopp (141 000 kronor för 2007). Handikappat barn Du som vårdar handikappat barn och som får vårdbidrag från Försäkringskassan kan få årsavgiften avskriven. Din årsinkomst utöver vårdbidraget får högst vara 30 225 kronor under 2007. Synnerliga skäl CSN kan även besluta om avskrivning av studiemedel på andra grunder än de som tidigare nämnts om det finns starka individuella skäl (synnerliga skäl). Lån för behörighetsgivande studier Om du har studerat som vuxen efter 1983 och har fått studiemedel både för gymnasiestudier och eftergymnasiala studier, finns möjlighet till viss avskrivning av lånen. CSN kan skriva av lånen med hälften av vad du har lånat för varje termins grundskole- och gymnasiestudier i högst sex terminer. I de flesta fall sker avskrivningen automatiskt utan att du behöver ansöka om det. Om du inte får ett beslut automatiskt måste du ansöka om avskrivning. 15

Du måste uppfylla följande villkor: Du har lånat för studier på grundskole- eller gymnasienivå, dock inte i form av studiehjälp eller särskilt vuxenstudiestöd. Du har därefter fått lån för eftergymnasiala studier i minst tre terminer. Har du studerat mellan den 1 juli 1973 och den 31 december 1983 på grundskola, folkhögskola eller gymnasium kan 950 kronor skrivas av för varje termin i högst sex terminer. Du kan dock få högst hälften av det återbetalningspliktiga beloppet du fått under gymnasieutbildningen avskrivet. Dessa regler gäller också om du har haft särskilt vuxenstudiestöd före 1989. Du måste uppfylla alla följande villkor: Du har lånat för dina gymnasiestudier. Du har lånat i minst fyra terminer för din eftergymnasiala utbildning. Du har förvärvsarbetat på heltid fyra år innan du påbörjade din eftergymnasiala utbildning. Studierna har varit nödvändiga för att du skulle komma in på den eftergymnasiala utbildningen. Det är rimligt med hänsyn till din ekonomiska situation att du beviljas avskrivning. Har du haft studielån under tiden den 1 juli 1964 till den 30 juni 1973 kan du få avskrivning med högst 1 650 kronor per årskurs samt ränta för amorteringsfri tid. Du kan få avskrivning för högst sex terminer med maximalt hälften av det lånade beloppet. Villkoren för avskrivningen framgår av punkterna i föregående stycke. Ansökan Du ansöker om avskrivning på särskilda blanketter som du beställer från CSN. 16

Flera lån Överföring Du som har studiemedel kan föra över dessa till studielån (lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001). Studielån är dyrare än studiemedel eftersom studiemedel inte löper med ränta. Dessutom har det äldsta lånet relativt generösa regler för nedsättning. Väljer du att föra över studiemedlen kan du aldrig återgå till de gamla återbetalningsreglerna. Om du är osäker kan du i stället begära samordnad betalning om du har både studiemedel och studielån. Lånevillkor efter överföring Studielånet återbetalas med ett årsbelopp som är fyra procent av den sammanlagda inkomsten enligt den senaste taxeringen. Årsbeloppet för 2007 blir alltså fyra procent av din sammanlagda inkomst (summan av överskottet i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital) under 2005. Om du bor utomlands blir ditt årsbelopp i stället fem procent av skulden vid varje årsskifte, men alltid minst 15 procent av gällande prisbasbelopp. För 2007 innebär det ett årsbelopp på 6 045 kronor. Om du är bosatt utomlands kan du begära att i stället få årsbeloppet beräknat enligt samma regler som gäller för bosatta i Sverige. Det innebär att årsbeloppet blir fyra procent av den sammanlagda inkomsten två år bakåt i tiden. Du måste begära en sådan förändring skriftligt och tillsammans med din begäran ska du skicka intyg som visar din bruttoinkomst två år före aktuellt avgiftsår. För att få årsbeloppet för 2007 omräknat ska du alltså skicka med intyg om din bruttoinkomst 2005. Ränteberäkning Lånet löper med ränta från det första utbetalningstillfället och är inte avdragsgill i din självdeklaration. Räntan är 2,1 procent under 2007. Räntan fastställs av regeringen varje kalenderår och den beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad under de tre senaste åren. Därefter tar man hänsyn till avdragsreglerna i skattesystemet genom att räntesatserna reduceras med 30 procent. Vad förs över Hela din studiemedelsskuld förs över vid ett årsskifte. Om du har obetalda avgifter vid detta tillfälle kommer även dessa att föras över till studielån och kravet 17

på omedelbar betalning bortfaller. Skulduppräkningen för året läggs till före överföringen. Några saker att tänka på innan du bestämmer dig Om du har en hög studiemedelsavgift kan årsbeloppet bli lägre per år efter överföring. Du får i stället betala under en längre tid då lånekostnaden (räntan) är högre. Om du väljer att föra över studiemedel kan du aldrig återgå till de gamla återbetalningsreglerna. Det nya lånet är dyrare eftersom du betalar ränta. Din framtida löneutveckling påverkar årsbeloppets storlek. Det är generösare nedsättnings- och avskrivningsmöjligheter för de gamla studiemedlen. Ansökningstid Din ansökan om överföring måste ha kommit in till CSN senast den 30 november för att lånet ska föras över den 1 januari året därpå. Det innebär att lånet förs över den 1 januari 2008 om CSN har din ansökan senast den 30 november 2007. En blankett för ansökan om överföring beställer du från CSN. Samordnad betalning Om du har både studiemedel och studielån kan du samordna betalningarna eller betala lånen var för sig. Vid samordnad betalning blir ditt årsbelopp fem procent av din sammanlagda inkomst enligt senaste taxeringen. Om du bodde utomlands minst 180 dagar under 2005 betalar du ett årsbelopp som motsvarar fem procent av summan av de båda lånen tillsammans. Beloppet ska dock vara minst 20 procent av prisbasbeloppet det år betalningen ska göras. För 2007 innebär det 8 060 kronor. Om du har begärt omdebitering av årsbeloppet blir det samordnade årsbeloppet fem procent av din sammanlagda inkomst. Vid samordnad betalning får du en avi per förfallodag. När en inbetalning för ett samordnat årsbelopp kommer in till CSN räknar vi i första hand av den mot studiemedelsavgiften. Du kan välja mellan att ha samordnad betalning endast för 2007 eller att ha det från och med 2007 och med årlig förlängning. Vid årlig förlängning måste du själv meddela när du vill att samordningen ska upphöra och betala lånen var för sig. Begäran om samordnad betalning ska ha kommit in till CSN senast den 15 april 2007 för att gälla avgiftsåret 2007. Samma datum gäller om du vill ta 18

tillbaka din begäran om samordnad betalning. Ansökningsblankett beställer du hos CSN. Det samordnade beloppet kan sättas ned om du uppfyller reglerna för nedsatt årsbelopp för studielån. Läs mer om detta i broschyren Att betala tillbaka studielån. Innan du bestämmer dig för att samordna betalningarna bör du tänka på att det snabbaste sättet är att betala lånen var för sig. Om du har låg inkomst och är berättigad till nedsättning enligt reglerna för studiemedel får du en lägre avgift om du ansöker om nedsatt avgift för studiemedel och betalar endast årsbeloppet för studielån. Du kan alltså inte samtidigt ha nedsatt studiemedelsavgift och samordnad betalning. Ändrade lånevillkor Om du har studiemedel (lån tagna före 1989) eller studielån (lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001) men inte lånat något efter den 30 juni 2001 kan du ansöka om ändrade lånevillkor. Det innebär att du för över dina studiemedel eller studielån till ett annuitetslån och att du därefter betalar enligt de regler som gäller för annuitetslånet. Om du exempelvis ansöker om nedsättning efter att du fått ändrade lånevillkor kommer reglerna för annuitetslånet att gälla. En ansökan om ändrade lånevillkor är definitiv och har du flyttat över lånen kan du inte ändra dig. Din ansökan ska ha kommit in till CSN senast den 30 november året innan du vill att de ändrade lånevillkoren ska börja gälla. Sammanläggning Om du både har lån enligt de äldre bestämmelserna och annuitetslån kan du begära att få lägga samman de olika lånen till ett enda lån. En sammanläggning innebär att lånen slås ihop och att en ny återbetalningstid och ett årsbelopp beräknas enligt reglerna för annuitetslånet. När du gör inbetalningar på ett sammanlagt lån kommer beloppen att räknas av enligt principen äldst först. Det innebär att CSN håller reda på de olika lånedelarna i din totala skuld utifrån vad som ingick i sammanläggningen. Om du exempelvis hade lån före 1989 så kommer inbetalade belopp i första hand att räknas av på denna del. Däremot kommer den löpande räntan att beräknas på hela skulden, liksom årsbeloppet. Du kommer också att få eventuell åldersavskrivning enligt de äldre bestämmelserna (dvs. vid början av det år du fyller 65 år) för den del av den totala skulden som är lån tagna före den 1 juli 2001, medan den del av lånet som är annuitetslån skrivs av vid början av det år du fyller 68 år. 19

För dig som har begärt att lånen ska läggas samman gäller också särskilda bestämmelser vid nedsättning av årsbeloppet. Läs mer om detta i broschyren Att betala tillbaka annuitetslån. Sista ansökningsdag för sammanläggning är den 30 november året innan du vill att sammanläggningen ska börja gälla. Du ansöker på CSN:s blankett och skriver under ansökan själv. 20

Återkrav CSN kan besluta att kräva tillbaka utbetalt studiemedel som du inte haft rätt till. Det kan exempelvis gälla för tid efter studieavbrott eller om du har haft för hög inkomst. En återkravsskuld ska betalas efter speciella regler. På det belopp som CSN har krävt tillbaka ska du betala ränta. Räntesatsen är 5,72 procent under 2007. Din återkravsskuld ska du betala till CSN:s bankgironummer 5175-4158 eller plusgirokonto 81 22 02-0. Du som bor inom EU/EES-området eller i Schweiz kan betala återkravet via bank till ett så kallat IBAN (International Bank Account Number). Betalning till IBAN kan du endast göra via plusgiro, skriv vårt IBAN SE30 9500 0099 6034 0812 2020 samt BIC/SWIFT-adressen NDEASESS som kontonummer och ditt personnummer som referens. Skriv även namn, adress och vad betalningen gäller. Om du har svårigheter att betala hela beloppet på en gång kan du kontakta CSN och komma överens om en tillfällig betalningsplan på återkravsskulden. Vi tar ut en expeditionsavgift för administrativa kostnader. Den är 100 kronor per kalenderår. CSN skriver av återkrävt studiestöd det år du fyller 65 år eller vid dödsfall. 21

Övriga upplysningar Lag och förordning Återbetalning av studiemedel som beviljats för studier före 1989 regleras i 8 kap. studiestödslagen i dess lydelse före 1 januari 1989 (SFS 1973:349, omtryckt 1987:303) och studiestödsförordningen i dess lydelse före 1 januari 1989 (SFS 1973:418, omtryckt 1987:304). Återkrav av beviljat studiestöd och vissa andra frågor regleras i 9 kap. studiestödslagen och studiestödsförordningen. Överföring av studiemedel till studielån, samordnad betalning, ändrade lånevillkor samt sammanläggning regleras i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen och studiestödsförordningen. Överklagande CSN:s beslut om återbetalning av studiemedel kan du överklaga till den länsrätt som vi hänvisar till i beslutet. Överklagandet ska du dock skicka till CSN i Eskilstuna. Det kan ta lång tid innan ett överklagande är avgjort i länsrätten och under tiden gäller CSN:s beslut. Du ska alltså betala även om du överklagar. Skuldsanering Från och med den 1 juli 1994 finns en skuldsaneringslag. Lagen innebär att den som har mycket stora skuldproblem i vissa fall kan få hjälp med att ordna upp sin ekonomiska situation. För ytterligare information, vänd dig till budgetrådgivaren i din kommun. Deklaration Enligt 4 kap. 6 lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomsskattelagen (1999:1229) är studiemedelsavgiften inte avdragsgill i deklarationen. Skulduppräkningen är inte heller avdragsgill eftersom den betalas av genom studiemedelsavgiften. Skuldbelopp vid årets slut får du däremot ta upp som skuld i förmögenhetsdeklarationen. Kontrolluppgift CSN skickar kontrolluppgifter till Skatteverket. Uppgifter om din sammanlagda skuld till CSN och eventuell inbetald ränta för återkrav meddelas. Betald ränta på återkrav är avdragsgill i deklarationen. 22