Energiteknik 1. 100p

Relevanta dokument
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Effektivisering genom integration SOM RÖD TRÅD I DE FYRA GRUNDKURSERNA

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte

Naturkunskap 1a1 4-13

MOBILA ARBETSMASKINER

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte

Skötselanvisningar för din fjärrvärme.

GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte

SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Min bok om hållbar utveckling

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte

beslutade den 26 september Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen

ANLÄGGNING. Ämnets syfte

MOBILA ARBETSMASKINER

BELÄGGNING. Ämnets syfte

BERGHANTERING. Ämnets syfte

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

MUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Förnybara energikällor:

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

PRINCIPSKISSER. Rev. EA

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Bygg och bo energismart i Linköping

HUSBYGGNAD. Ämnets syfte

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

ANLÄGGNINGSFÖRARE. Ämnets syfte

HANTVERK. Ämnets syfte

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE

Skötselanvisningar för din fjärrvärmecentral

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Tillsyn i den fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet Malmö i Malmö kommun

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

FASTIGHETSAUTOMATION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: , , PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vapensmedjan 21

VATTENKRAFTTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRODUKTIONSUTRUSTNING

Välja nytt värmesystem Det är inte enkelt att välja nytt värmesystem. Det finns många alternativ att välja på och det är osäkert hur höga de framtida

Kommunikationsnät 1 Kurskod: INSKOM01

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen

Om klimat, miljö och energi

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Så fungerar din fjärrvärmecentral

FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE

MARIN EL OCH ELEKTRONIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

FLYGPLATSTEKNIK. Ämnets syfte

Uppvärmning? Tänk 100%!

Octopus för en hållbar framtid

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

Energispartips. Tips och information från Norrenergi

CTC EcoSol paketerade systemlösningar för solvärme. Nyhet! Solenergi för vanligt folk.

Energideklaration av fastigheten Umeå Röbäck 30:30 Grusåsvägen 13

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Fjärrvärme och fjärrkyla

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Väggkompakt är en prefabricerad fjärrvärmecentral

En värmekälla för hela huset

Fjärrvärmecentraler. Enkla tips för hantering och skötsel av din fjärrvärmecentral

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Brunnskullen 9

Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.

Hantering och skötsel av din fjärrvärmecentral

MIN ENERGI HÖSTEN Värm upp hösten. Nyheter och erbjudanden till dig som är kund hos Vattenfall. Har du rätt uppvärmning?

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral

Elomax 250 & 450. Det här är din nya chef i pannrummet.

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Information och kommunikation

TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Torvgårda 3:50

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

IVT 490, IVT 495 TWIN

Uppvärmning av flerbostadshus

Min bok om hållbar utveckling

AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Octopus för en hållbar framtid

Eleven beskriver översiktligt branscher, yrken, arbetsuppgifter, organisationsformer och verksamhetsformer inom valt verksamhetsområde.

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Transkript:

Energiteknik 1 100p

Idag: 26 PowerPoint bilder

I klassrummet Ta med böcker, papper och penna Vid sen ankomst, knacka på dörren och vänta på att bli insläppt vid lämpligt tillfälle Sen ankomst registreras i 5 minuters intervall Inget tjat om att sluta tidigt, närvaro är frivillig och frånvaro registreras Måste du lämna klassrummet, ex. för toalettbesök måste du säga till läraren, detta p.g.a. brandsäkerhet (du får annars frånvaro)

Om du missar någon lektion är det din uppgift att fråga läraren/klasskamrater om vad du missat och om ev. läxor Be läraren att förklara igen om du inte förstått något Berätta gärna för läraren efter lektionen vad du tyckte om innehåll och upplägg, tillsammans kan vi göra kursen så bra som möjligt Info finns på www.naturenergi.pbworks.com

Vad du ska lära dig i kursen Grundläggande systemförståelse inom tillämpliga energiområden samt effektiv energihantering. Energiinnehåll i olika bränslen. Förnybara energikällor: sol, vind, våg, värmepump, energigaser, biobränslen samt alternativa drivmedel för fordon. Energianvändning inom EU. Processkännedom om kärnkraft, vattenkraft, värmekraft, fjärrvärme och fjärrkyla. Processkännedom om vattenrening för dricksvatten och förorenat vatten samt miljö- och kretsloppstänkande.

Vad du ska lära dig i kursen Hantering, montering, mätning och enklare underhåll av energiteknisk utrustning. Säkerhetsföreskrifter inom energiområdet. Måttsystem för energi och effekt samt enheter och förkortningar för energi och effekt. Användning och skötsel av utrustning och verktyg. Säkerhetstänkande och yrkesetik. Arbetsmiljö och ergonomi. Lagar och andra bestämmelser.

Betygskriterier för E Eleven redogör översiktligt för olika energitekniska utrustningar. Dessutom redogör eleven översiktligt för uppbyggnad, funktion och principer hos olika energitekniska systemlösningar och olika energikällor. Eleven beskriver även översiktligt energibärande mediers egenskaper. Eleven utför med visst handlag och i samråd med handledare vanligt förekommande enkla arbetsuppgifter i en energiteknisk anläggning och uppnår ett resultat som uppfyller fastställda krav på säkerhet, kvalitet och miljö. I arbetet löser eleven med viss säkerhet enkla fysikaliska och vattenkemiska problem, genom beräkningar och laborativt arbete. Eleven utför i samråd med handledare enkla kontroll- och driftrutiner genom att använda energiteknisk utrustning. Eleven använder och vårdar i samråd med handledare material och verktyg enligt instruktioner och arbetsbeskrivningar. Eleven dokumenterar med viss säkerhet sitt arbete och utvärderar det med enkla omdömen. I arbetet samverkar eleven med andra och använder ett enkelt fackspråk som fungerar för arbetsuppgiften. Arbetet utförs i enlighet med lagar och andra bestämmelser. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betygskriterier för C Eleven redogör utförligt för olika energitekniska utrustningar. Dessutom redogör eleven utförligt för uppbyggnad, funktion och principer hos olika energitekniska systemlösningar och olika energikällor samt hur de samverkar. Eleven beskriver även utförligt energibärande mediers egenskaper. Eleven utför med gott handlag och efter samråd med handledare vanligt förekommande enkla arbetsuppgifter i en energiteknisk anläggning och uppnår ett resultat som uppfyller fastställda krav på säkerhet, kvalitet och miljö. I arbetet löser eleven med viss säkerhet enkla fysikaliska och vattenkemiska problem, genom beräkningar och laborativt arbete. Eleven utför efter samråd med handledare kontroll- och driftrutiner genom att använda energiteknisk utrustning. Eleven använder och vårdar efter samråd med handledare material och verktyg enligt instruktioner och arbetsbeskrivningar. Eleven dokumenterar med säkerhet sitt arbete och utvärderar det med enkla omdömen. I arbetet samverkar eleven med andra och använder ett nyanserat fackspråk som fungerar för arbetsuppgiften. Arbetet utförs i enlighet med lagar och andra bestämmelser. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betygskriterier för A Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika energitekniska utrustningar. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för uppbyggnad, funktion och principer hos olika energitekniska systemlösningar och olika energikällor samt hur de samverkar. Eleven beskriver även utförligt och nyanserat energibärande mediers egenskaper. Eleven utför med mycket gott handlag och efter samråd med handledare vanligt förekommande enkla och även mer avancerade arbetsuppgifter i en energiteknisk anläggning och uppnår ett resultat som uppfyller fastställda krav på säkerhet, kvalitet och miljö. I arbetet löser eleven med säkerhet enkla fysikaliska och vattenkemiska problem, genom beräkningar och laborativt arbete. Eleven utför, på ett ansvarsfullt sätt och efter samråd med handledare, kontroll- och driftrutiner genom att använda energiteknisk utrustning. Eleven använder och vårdar efter samråd med handledare material och verktyg enligt instruktioner och arbetsbeskrivningar. Eleven dokumenterar med säkerhet sitt arbete och utvärderar det med nyanserade omdömen. I arbetet samverkar eleven med andra och använder ett nyanserat fackspråk som är anpassat till mottagaren och fungerar för arbetsuppgiften. Arbetet utförs i enlighet med lagar och andra bestämmelser. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Sammanfattning Du ska kunna berätta om utrustning som används för energiförsörjningen Du ska kunna beskriva uppbyggnad och funktion hos olika energikällor, ex vindkraftverk, kärnkraftverk Du ska kunna beskriva olika ämnen som kan transportera energi, ex vatten Du ska kunna utföra laborativa uppgifter som uppfyller kraven för säkerhet, kvalité och miljö Du ska kunna utföra lämpliga beräkningar och använda utrustningen Du ska kunna göra lämpliga kontroller av utrustningen Du ska kunna ta hand om material och verktyg på ett bra sätt Du ska kunna dokumentera ditt arbete Du ska kunna utvärdera dit arbete Du ska kunna samarbeta med andra och använda ett lämpligt fackspråk Du ska kunna bedöma olika situationer på ett lämpligt sätt

vecka kapitel sida labb/prov anteckningar 35 1 11-16 1 introduktion enskilt samtal med alla i klassen 1 17-21 36 2 ventilationssystem 1 21-31 3 infrasystem Planering labb solfångare 37 1 miniredovisning 1 uppgifter del 1,2 o 3 38 1 repetition spel labb solcell/vind energihistorie spel 39 3 41-46 3 uppgifter 1 sida vars, berätta något viktigt från den sidan 40 2 33-39 DATORSAL vecka kapitel sida labb/prov anteckningar 35 1 11-16 1 introduktion enskilt samtal med alla i klassen 36 1 17-21 2 ventilationssystem 1 21-31 3 infrasystem 37 1 miniredovisning labb solfångare 1 uppgifter del 1,2 o 3 38 1 repetition spel 39 3 41-46 labb solcell/vind energihistoriespe l 3 uppgifter 40 2 33-39 DATORSAL redovisning för 2 klassen Redovisningar 41 1-3 Övningsprov självrättning repetition individuell 42 1-3 Prov1 1 sida vars, berätta något viktigt från den sidan 2 redovisning för klassen Redovisningar 41 1-3 Övningsprov självrättning repetition individuell 42 1-3 Prov1 4 48-52 1 i.s,termo,energi Läxa! Kort + 2 övningar 4 48-52 43 4 53-55 2_exergi_effekt lov 44 lov 45 4 56-61 3.värmelära_tryck 4 repetition labb tryck Omprov1 4 62-66 4.aggregationstillstånd 46 5 68-71 film " en obekväm sanning" uppg. till filmen 47 5 77-80 se klart filmen, sveriges miljömål 5 repetition sveriges miljömål + övn. inför repetitionsspelet 48 5 71-72 4 Miljöproblem 5 3 Miljöproblem datorsal Datorsal 4 och Repetitions spel kap 4 49 5 repetitionsspel 5 81-86 5 effektivisering 50 5 87-93 6 transporter 5 94-98 7 återvinning eller deponi 51 repetition 4-5 Prov2 2 lov 6 100-104 labb, bygga vindkraftverk 3 6 104-107 6 108-116 4 6 uppgifter 7 118-122 Omprov2 7 122-125 5 7 125-127 6 7 128-133 7 labb vindkraft 8 7 135-140 8 141-145 8 8 145-150 repetition 9 lov lov 10 repetition 6-8 Prov3 11 9 152-155 9 156-158 12 9 159-162 9 uppgifter labb fasta, flytande 13 bränslen --> el 9 repetition Omprov3 10 164-168 14 10 169-172 labb, vattenrening 15 10 10 repetition lov 16 lov lov 17 11 174-176 18 11 177-179 labb samankoppla energislag 19 uppgifter repetition 20 9-11 Prov4 lov 21 Betygshöjande uppgifter Betygshöjande uppgifter 22 Betygshöjande uppgifter Omprov 4 lov 23 Omprovstillfälle 24

S. 11-16 Då kan kursen börja

Varför behöver vi energi?

Transport av energi Ämnen som transporterar energi kallas för medier Vatten, luft, el

Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem

1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet, först till framledningen och sedan tillbaks via returledningen

Reglercentral Reglercentral (RC) för automatiskt styrning av inomhustemperatur RC får information från givare ute, inne och i framledningen och ser till att vattnet i framledningen har lämplig temperatur På vintern måste framledningstemperaturen RC vara högre

Två system Ettrörsystem - radiatorerna (elementen) är seriekopplade. Det innebär att elementen längst bort blir kallast Tvårörssystem ett rör för varmvatten in, ett annat rör för vatten ut. Temperaturen är jämn i alla element

Temperaturen Temperaturen i radiatorerna styrs nära pannan av en shuntventil/styrventil Regleras för hand eller med en motor som styrs automatiskt

Olika typer av ventiler Manuell ventil Man reglerar själv flödet i radiatorn Termostatventil reglerar flödet i radiatorn beroende på rummets temperatur

Hur vattnet värms till radiatorerna Fjärrvärme En central förbränningsanläggning förser huset med varmvatten. En fjärrvärmeväxlare växlar över varmvattnet från fjärrvärmeverket till husets värmesystem Måste finnas ett expansionskärl i huset eftersom temperaturen ändras så mycket Varmvatten tar mer plats än kallvatten

Demonstrationslabb Varmt vatten tar mer plats

Hur vattnet värms Oljeeldning Olja finns i en tank i huset. Oljan leds till en oljebrännare som värmer vatten Vanligt på 50/60 talen eftersom oljan var billig Trippelpanna kom på 70-talet och kan använda olja, ved eller pellets

Man kan använda den befintliga pannan som tidigare användes till olja, men istället sätta in en pelletsbrännare. En ekonomisk lösning Vedeldning, för att få jämn temperatur används en ackumulatortank. Den lagrar varmt vatten så man inte behöver elda hela tiden Värmepump går vi in på i kap 7

Repetition: Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem

2. Direktverkande el Slöseri med energi att omvandla el till värme Det är dyrt att använda el för värme Elen var billig på 70/80 - talet

3. Luftburet värmesystem Huset värms av luft Luften värms av ett värmebatteri Elvärmebatteri med slingor där luften passerar och värms (dyrt) Vattenvärmebatteri luften passerar ett batteri värmt av vatten från ex. fjärrvärme

Uppgifter Kap 1 1-13