Tomtköer i Sveriges kommuner 2008

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund

1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 5. Avgränsningar... 4 6. Resultat... 5 6.1 Kommuner med längst tomtkö... 5 6.2 Andel kommuner som har tomtkö... 7 6.3 Varför har inte kommuner någon kommunal tomtkö?... 8 6.4 Antal personer i kommunala tomtköer... 9 6.5 Beräknad kötid... 9 6.6 Kostnadsprincip vid försäljning av tomter... 10 6.7 Finns det planer att utöka antalet småhustomter till privatpersoner?... 10 6.8 Varför planerar inte kommuner att utöka småhustomter till privatpersoner?... 11 6.9 Finns de planer på att utöka antalet småhustomter till byggbolag?... 11 7. Upplåtna tomter till privatpersoner och byggbolag 2006-2007 per län... 13 Bilaga Enkätfrågor... 14 För kommunernas samtliga svar fördelat på kommun och län se Excel bilaga på www.villaagarna.se 2

1. Inledning Sollentuna 2008-06-02 Enligt Boverket ökar bostadsbristen i Sverige. Mellan åren 2001-2008 har antalet kommuner som har bostadsbrist ökat från 61 till 134 1. Det är framförallt i tillväxtområdena Stockholm, Göteborg och Malmö det är stor brist på bostäder. Det innebär att allt färre familjer får möjlighet att köpa eller bygga ett småhus. Det är därför nödvändigt att få fart på småhusbyggandet. Ett ökat småhusbyggande förverkligar inte bara drömmen för alla familjer (nio av tio familjer vill bo i eget hus) det underlättar också för alla dem som väntar på sin första bostad. För varje familj som kan flytta till eget hus frigörs en lägenhet. Kommunerna måste ta fram byggbara tomter till rimliga priser. Alla intressenter måste ta sitt ansvar för att sänka byggkostnaderna. Dessutom krävs en långsiktig bostadspolitik med stabila villkor som underlättar för människor att bo i eget hus och som gör att människor vågar satsa på ett eget hus. 2. Sammanfattning I 15 av Sveriges kommuner som har längst kommunala tomtköer står det närmare 20 000 personer kö. Totalt förmedlade ca 600 tomter under 2007 i dessa kommuner, vilket motsvarar 3 procent av de köande. I samtliga kommuner råder det brist på bostäder och i alla kommuner förutom Jönköping lönar det sig att bygga ett nytt hus 2. Drygt hälften, 53 procent av Sveriges kommuner har kommunal tomtkö. Det främsta skälet till varför man inte har någon tomtkö är att utbudet av tomter möter efterfrågan, men orsakerna varierar över landet. I exempelvis Stockholms län har kommunerna begränsad tillgång på mark. Istället är det privata aktörer som dominerar marknaden. I de flesta kommuner står det mellan 1-200 personer i tomtkö. Flest personer i sin tomtkö har Göteborg och Kungsbacka. Det står över 2000 personer i väntan på en tomt i respektive kommun och kötiden är beräknad till mellan 9-10 år. I en majoritet av kommunerna är kötiden mellan 1-2 år. Kötiden kan dock variera beroende på område 1 Rapport från Boverket: Bostadsmarknaden år 2007-2008 Med slutsatser av bostadsmarknadsenkäten 2007 2 Avser följande kommuner: Kungsbacka, Göteborg, Jönköping, Linköping, Helsingborg, Härryda, Malmö, Varberg, Halmstad, Gävle, Umeå Partille, Södertälje, Sigtuna, Vellinge. 3

I landet som helhet är det vanligast att tomter själs till självkostnadspris men det skiljer sig mycket åt mellan länen. I Stockholms län säljs samtliga tomter till marknadspris medan tomter t ex Kronobergs län säljs tomterna till självkostnadspris. En klar majoritet av Sveriges kommuner, 76 procent, planerar att utöka antalet tomter till privatpersoner. Den vanligaste orsaken till varför en kommun inte har några planer på att utöka antalet tomter till privatpersoner är att utbudet av tomter tillgodoses. 3. Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga i vilken mån kommunerna främjar småhusbebyggelse. 4. Metod Undersökningen är baserad på en enkätundersökning som har skickats ut till samtliga kommuner. Totalt har 257 kommuner svarat. Enkätfrågorna finns i bilaga. 5. Avgränsningar I vår kartläggning har vi avgränsat oss till att ställa frågor till Sveriges kommuner. Det innebär att tomter och som förmedlas av privata aktörer inte redovisas. När det gäller antalet upplåtna tomter redovisas både äganderätter och tomträtter. En del kommuner har uppskattat antalet upplåtna tomter. 4

6. Resultat 6.1 Kommuner med längst tomtkö Kommun Antal i Tomtkö* Beräknad Kötid ** Malmö kan inte ange någon beräknad kötid. Tomter till privat - personer 2007 Kungsbacka 2 000-9-10 år 0 Göteborg 2 000-9-10 år 98 Jönköping 1 800-1 900 1-2 år 45 Linköping 1 500-1 600 9-12 mån 62 Helsingborg 1 300-1 400 1-2 år ca 50 Härryda 1 300-1 400 5-6 år 63 Malmö** 1 300-1 400-51 Varberg 1 200-1 300 1-2 år 12 Halmstad 1 200-1 300 5-6 år 60 Gävle 1 100-1 200 9-12 mån 40 Umeå 1 100-1200 3-5 mån 77 Partille 900-1000 7-8 år 0 Södertälje 600-700 3-4 år 5 Sigtuna 600-700 3-4 år 0 Vellinge 600-700 10-15 år 27 I de 15 kommuner som har längst kommunal tomtkö står det närmare 20 000 personer kö. Totalt förmedlades ca 600 tomter under 2007 - vilket motsvarar 3 procent av de köande. I samtliga kommuner råder det brist på bostäder 3 och i alla kommuner lönar det sig att bygga ett nytt hus. Kungsbacka har över tvåtusen personer i sin kommunala tomtkö och den beräknade kötiden är nio till tio år. Inga tomter förmedlades av kommunen förra året. Enligt Kungsbacka kommun finns det en överrepresentation av småhus och därför fokuserar man istället på att bygga flerbostadshus. 3 Källa Boverket, Bostadsmarknadsenkät 2008 5

I Göteborg står det också över tvåtusen personer i tomtkö. Kötiden är beräknad till mellan nio till tio år men kan variera beroende på vilket område som är aktuellt. Istället för småhus prioriterar bebyggelse av flerbostadshus som ligger centralt belägget i närhet av kollektivtrafik. I regel brukar Göteborg släppa ca 100 småhustomter om året, men småhusbebyggelse sker framförallt i kranskommunerna. I Jönköpings kommun står det mellan 1 800-1 900 personer i tomtkö. Under senare år har antalet ökat kraftigt. Kötiden är i regel ett till två år. I Jönköping efterfrågas i första hand stora villatomter, vilket man enligt kommunen har varit frikostiga med att dela ut. Efterfrågan på mindre tomter för t ex parhus och kedjehus är betydligt mindre, vilket bland annat har inneburit att parhusprojekt i Husqvarna och Gränna har lagts ner. Kommunen äger mycket mark, men inte i de centrala delarna där de flesta vill bo. I Helsingborg står det mellan 1300-1400 personer i kommunens tomtkö. Kötiden är beräknad till ett till två år och förra året förmedlade man ca 50 tomter till privatpersoner. Det är generellt stor efterfrågan på tomter, framförallt är det barnfamiljer som eftersöker tomter i centrala delar av Helsingborg. I Härryda står mellan 1 300-1 400 personer i den kommunala tomtkön. Kötiden är beräknad till mellan 5-6 år. Under 2007 förmedlades 63 tomter till privatpersoner. Det är stor efterfrågan på tomter i kommunen pga. närheten till Göteborg. I stort sett alla bebyggelse sker på kommunal mark. Enligt kommunen har man bra priser på tomterna och de bidrar till den stora efterfrågan. Kommunen och också en uttalad politik som inriktar sig på att en familj med två vanliga inkomster ska ha råd att köpa en tomt. I Partille står det mellan 900-1000 personer i tomtkö och kötiden är beräknad till mellan sju och åtta år. Sedan 1990-talet har Partille sålt sina tomter till 90-95 procent av marknadspriset. Kommunen har begränsad tillgång på mark. I Varberg är det stor efterfrågan på tomter framförallt i kustnära lägen och i närhet av Varberg stad. Det finns gott om tomter runt om i småorter i Varberg och kommunen kan utan problem sälja mellan 80-100 tomter omgående. 2007 var ett år då kommunen förmedlade ovanligt få tomter. I regel brukar man ligga runt 50 tomter i snitt. På senare tid har fler privata byggbolag blivit aktiva i kommunen. Exempelvis Derome-gruppen, som har ett stort bostadsprojekt på 6

orten Göinge Gården. Ett problem enligt kommunen är att man har sålt av mycket tomtmark sedan 60-talet som följd av att man har expanderat. Kommunen äger dock fortfarande attraktiv mark som man inom de närmsta åren kommer att exploatera. I Halmstad är efterfrågan på tomter mycket stor. I genomsnitt får kommunen in 25 nya ansökningar till tomtkön varje månad. Det är dels många som flyttar in i kommunen och dels många som flyttar tillbaka till kommunen som vill bygga nytt hus. En annan bidragande orsak är att kommunen på 1970-talet släppte ett stort antal tomter för eget hus. De som har växt upp i dessa områden vill nu bygga eget. Ett annat skäl är att ett flertal större företag etablerat sig i kommunen. Trots att kommunen har en hel del mark som går att exploatera har man tidigare bromsat framtagandet av tomter i vissa attraktiva områden pga. de följd problem som kommer med ökad belastning på bl.a. infrastruktur och skolor. Ett exempel på ett sådant område är Sofieberg. Kommunen har dock ändrat inriktning på sin boendepolitik och börjat ta fram tomter i attraktiva områden igen för att möta efterfrågan. En orsak till denna förändring är att kommunen har ganska gott om pengar, bland annat för att man fått in ca 100 miljoner från försäljning av sina tomträtter. 6.2 Andel kommuner som har tomtkö 47% 53% Ja Nej Drygt hälften, 53 procent (135 av 257) av kommunerna i undersökningen har angett att de har kommunal tomtkö. 7

6.3 Varför har inte kommuner någon kommunal tomtkö 10% 15% 21% 15% Ingen efterfrågan på tomter Begränsad tomtmark för småhus Utbud av tomter möter efterfrågan Tomterna säljs privat 39% Andra skäl I landet som helhet är den vanligaste orsaken till att det inte finns någon kommunal tomtkö att utbudet av tomter möter efterfrågan, följt av att det inte finns någon efterfrågan på tomter. Orsakerna varierar dock över landet. Stockholms län skiljer sig exempelvis markant från övriga län i landet. Inget annat län har i sådan utsträckning angivit begränsad tillgång på kommunal tomtmark som orsak till varför man inte har någon tomtkö. I Stockholms säljs de flesta tomter av privata aktörer. Ingen kommun i Stockholms län har heller angett att de har bristande efterfrågan. Enbart en kommun i länet, Haninge, har uppgivit att det finns tillräckligt med tomter för att möta efterfrågan. I de flesta län har kommunerna framförallt angivit att det finns tillräckligt med tomter för att möta efterfrågan. Undantaget är Västerbotten och Norrbotten där bristande efterfrågan på tomter är orsaken till varför man inte har någon kommunal tomtkö. Det finns också kommuner som har valt att förmedla tomter på andra sätt än genom en traditionell tomtkö. I t ex Mora annonserar de ut nya tomter som sedan lottas ut till dem som har anmält sig. I Rättvik får man göra en intresseanmälan om man är intresserad av en tomt. 8

6.4 Antal personer i kommunala tomtköer 16% 1% 18% 65% 0 1-200 201-400 401- Störst andel kommuner, 65 procent, har mellan 1-200 personer i sin tomtkö.16 procent av kommunerna har mer än 400 personer i tomtkön. 6.5 Beräknad kötid 10% 8% 2% 31% Tomt erhålls direkt 1-2 år 3-4 år 5-10 år 11-49% I de flesta kommuner, 49 procent, är den beräknade kötiden mellan 1-2 år i kö för att få en tomt. I 31 procent av kommunerna man få tomt direkt. 9

6.6 Kostnadsprincip vid försäljning av tomter 6% 19% 34% Marknadspris Självkostnadspris 41% Subventionerat pris - högre än självkostnadspris Subventionerat pris - lägre än självkostnadspris Totalt sett säljs de flesta tomter till självkostnadspris. I Stockholms län dominerar privata aktörer som säljer tomter till marknadspris. Det fåtal kommuner i Stockholms län som har tomter att sälja gör det till marknadspris. I övriga landet har en klar majoritet av kommunerna angett att de antingen säljer sina tomter till självkostnadspris eller till ett subventionerat pris - lägre än självkostnadspris. I Kronobergs län har t ex alla kommuner angivit att de säljer sina tomter till självkostnadspris, förutom Tingsryd som säljer sina tomter till subventionerat pris - lägre än självkostnadspris 6.7 Finns det planer att utöka antalet småhustomter till privatpersoner? En klar majoritet av Sveriges kommuner, 77 procent har planer på att utöka antalet tomter till privatpersoner. Stockholms län skiljer sig från övriga landet. Endast 52 procent (13 av 25) i Stockholms län planerar att utöka antalet tomter till privat personer. Även Västerbotten och Norrbotten avviker från övriga landet i den meningen att endast ett fåtal kommuner tänker utöka antalet tomter till privatpersoner. I Norrbotten är det endast 50 procent (6 av12) som tänker utöka antalet tomter till privatpersoner och i Västerbotten är det 36 procent (5 av 14) tänker utöka antalet tomter. Raka motsatsen gäller i Kronobergs län, Kalmar län, Jönköpings län och Gävleborgs län där samtliga kommuner planerar att utöka antalet tomter till privatpersoner 10

6.8 Varför planerar inte kommuner att utöka antalet småhustomter till privatpersoner? 12% 33% Ingen efterfrågan på småhustomter Brist på tomtmark i hela kommunen Brist på tomtmark i attraktiva områden 39% 6% 10% Utbudet av småhustomter tillgodoses Andra skäl Den vanligaste orsaken till varför en kommun inte har några planer på att utöka tomter till privatpersoner är att utbudet av småhustomter tillgodoses. Nästan lika vanligt är det att kommuner inte har någon efterfrågan på tomter. I Stockholms län är det vanligaste skälet att man inte utökar några tomter till privatpersoner pga. att de har brist på tomtmark i hela kommunen. I Västra Götaland är det enbart Göteborg som har angivit det som orsak. I Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland är det främsta skälet att det inte finns någon efterfrågan. 6.9 Finns de planer på att utöka antalet småhustomter till byggbolag? 40% 60% Ja Nej 11

40 procent av byggbolagen planerar att utöka antalet tomter till byggbolag. Fördelningen ser dock något annorlunda ut över landet. I exempelvis Stockholms län har 36 procent (9 av 25) av kommunerna angivit att de har sådana planer. I Skåne län har närmare hälften av kommunerna, 45 procent (13 av 29) angett att de tänker utöka antalet tomter till byggbolag. I Västra Götalands län är det något mindre antal kommuner, 38 procent (15 av 39). I Södermanlands län, planerar däremot hela 75 procent (6 av 8). I Västerbotten är det ingen kommun som har sådana planer och i Norrbotten, Jämtland och Västernorrlands län är det endast två kommuner. 12

7. Upplåtna tomter till privatpersoner och byggbolag 2006-2007 per län Län Tomter till privatpersoner 2006 Tomter till privatpersoner 2007 Tomter till byggbolag 2006 Tomter till byggbolag 2007 Stockholms län 106 97 248 58 Uppsala län 106 82 17 63 Södermanlands län 43 53 23 80 Östergötlands län 153 153 76 121 Jönköpings län 198 184 104 97 Kronobergs län 39 193 0 37 Kalmar län 83 100 63 57 Gotlands län 3 2 0 48 Blekinge län 23 24 0 0 Skåne län 595 618 628 275 Hallands län 147 118 0 78 Västra Götalands län 429 522 183 202 Värmlands län 69 52 4 53 Örebro län 75 195 12 27 Västmanlands län 60 60 21 33 Dalarnas län 96 107 30 21 Gävleborgs län 100 83 48 72 Västernorrlands län 27 18 0 31 Jämtlands län 38 50 1 0 Västerbottens län 37 88 0 0 Norrbottens län 40 45 0 5 *Följande kommuner har gjort en uppskattning av antalet upplåtna tomter: Stockholm, Katrineholm, Finspång, Söderköping, Habo, Eksjö, Nässjö, Helsingborg, Mark, Mölndal, Alingsås, Skövde och Mora. I Stockholms län har det upplåtits 97 tomter till privatpersoner och 58 tomter till byggbolag under 2007. Fördelningen av tomter till privatpersoner och byggbolag skiljer sig åt över landet. I exempelvis Västerbottens län har samtliga tomter gått till privatpersoner och inga tomter har upplåtits till byggbolag under 2006 och 2007. I 67 procent av länen (14 av 21) har det upplåtits fler tomter till privatpersoner än till byggbolag. 13

Bilaga Enkätfrågor Välj ert län Välj er kommun Finns det någon kommunal tomtkö i er kommun? 1. Ja 2. Nej Varför har ni ingen kommunal tomtkö i er kommun? 1. Ingen efterfrågan på tomter 2. Kommunen har endast begränsad tomtmark för småhus 3. Det finns tillräckligt med tomter för att möta efterfrågan 4. Tomterna säljs av privata aktörer 5. Andra skäl Vilka andra skäl har er kommun? Hur många personer står i er kommunala tomtkö? (Intervall) Hur lång kötid beräknar ni i er kommun? (Intervall) Hur många småhustomter har kommunen upplåtit till privatpersoner 2006 och 2007? Hur många småhustomter har kommunen upplåtit till privata byggbolag 2006 och 2007? Vilken kostnadsprincip har er kommun vid försäljning av småhustomter till privatpersoner? 1. Marknadspris 2. Självkostnadspris 3. Subventionerat pris - högre än självkostnadspris 4. Subventionerat pris - lägre än självkostnadspris 14

Finns det planer på att utöka antalet småhustomter till privatpersoner i er kommun? 1. Ja 2. Nej Varför planerar inte kommunen att utöka antalet småhustomter till privatpersoner? Vilka planer har er kommun att utöka antalet småhustomter till privatpersoner i er kommun? Finns det planer på att utöka antalet småhustomter till byggbolag i er kommun? 1. Ja 2. Nej Om den uttalade politiska viljan var att maximera utbudet av byggbar mark för småhus, hur många tomter skulle då enligt existerande översikts- och detaljplaner kunna avyttras för småhusbebyggelse? Övriga synpunkter och kommentarer 15