Miljörapport 2010 Vilundaverket

Miljörapport 2010 Vilundaverket

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 2 1.1.1 Lokalisering... 3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 3 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 4 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 4 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 4 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 6 2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN... 6 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 6 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 7 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 8 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER... 9 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 9 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 9 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND...10 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER...14 4.3.1 NFS 2002:26...14 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET...16 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR...16 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL...17 6.1 FORTUM VÄRME...17 6.2 VILUNDAVERKET...17 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER...17 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN...18 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING...18 8.1.1 Fortum Värme...18 8.1.2 Vilundaverket...19 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN...20 9 KEMISKA PRODUKTER...21 9.1 FORTUM VÄRME...21 9.2 VILUNDAVERKET...21 10 AVFALLSMÄNGDER...22 11 RISKHANTERING...23 11.1 FORTUM VÄRME...23 11.2 VILUNDAVERKET...23 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER...24 13 ÖVRIG INFORMATION...24 14 UNDERSKRIFT...24

1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Vilundaverket är en spetslast- och reservanläggning för fjärrvärme i det sammankopplade Nordvästra fjärrvärmenätet (Sigtuna och Upplands Väsby med förbindelse även till Akalla och Hässelby i Stockholms kommun samt Rotebro i Sollentuna). I Nordvästra fjärrvärmenätet finns flera andra produktionsenheter bland annat basproduktionsanläggningarna Bristaverket och Hässelbyverket. Genom den så kallade UVA-ledningen mellan Upplands Väsby och Akalla transiteras årligen ca 400 GWh fjärrvärme från Brista till de södra delarna av nätet. Detta innebär en rad miljövinster, främst en väsentligt längre driftsäsong för det fliseldade Bristaverket, vilket bland annat medför mindre produktion med oljeeldade spetslastanläggningarna i Nordvästra fjärrvärmenätet. Nordvästra fjärrvärmenätet är även sammankopplat med Järfällas fjärrvärmenät med ett energiutbyte i båda riktningarna. Fjärrkylanläggningen försörjer bland annat Upplands Väsbys centrum och InfraCity. Storstockholms fjärrvärmenäts utsträckning. 2(24)

Huvudman är (Fortum Värme). Under år 2009 har drift skötts av Fortum Värme medan underhållet skötts av Fortum Värme tillsammans med Fortum Service Öst AB. Den 1 december 2009 slogs bolagen samman och all drift och underhåll sköts av Fortum Värme. Verksamheten vid Vilundaverket bedrivs med tillstånd från Länsstyrelsen i Stockholms län. Tillståndet innehåller huvudsakligen villkor för utsläpp till luft. Spill eller brand vid hantering av eldningsolja och läckage av köldmedia från värmepumparna utgör de största riskerna ur miljösynpunkt. Personalen som tjänstgör på Vilundaverket ingår i en "driftgrupp" för anläggningarna Akalla hetvattencentral, Akalla Kylcentral, Vilundaverket, Rotebro hetvattencentral, Valsta hetvattencentral, Edsberg PC och Til PC. Anläggningen är bemannad på dagtid (vardagar), under kvällar, nätter och helger finns beredskap. 1.1.1 Lokalisering Vilundaverket är belägen i ett industriområde på fastigheten Vilunda 6:45 med adress Smedbyvägen 2 inom Upplands Väsby kommun. 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Pannor Vilundaverket består av 4 stycken oljepannor med en sammanlagd effekt av 117 MW. Panna 1 konverterades 1994 till eldning med träpulver. Pannan har en kombibrännare vilket innebär att den även kan eldas med olja. Vid eldning med träpulver är effekten 22 MW och vid oljeeldning 30 MW. Under 2006 konverterades panna 1 till samförbränning med träpulver och bioolja. Oljepannorna P2-P4 eldas med eldningsolja EO5. Panna 2 och panna 3 har en effekt av 35 MW vardera och panna 4 en effekt av 12 MW. I anläggningen finns även en elpanna med en effekt av 12 MW. Till Vilundaverket hör också en värmepumpanläggning med 2 st värmepumpar på vardera 12 MW, köldmediet är R134 A. Värmekällan, som är vatten från Mälaren, transporteras från Harvaviken via en 2,5 km lång trätub från djupt vatten till stranden och vidare genom en 3 km lång bergtunnel till Smedbyvägen. Returvatten från värmepumparna används som köldbärare till en nyinstallerad fjärrkylaanläggning. Alternativt kan vatten direkt från Harvaviken användas som köldbärare för s.k. frikyla. Miljödomstolen lämnade tillstånd 2004-10-27 för att inom ramen för gällande vattenbortledningstillstånd att för fjärrkylaproduktion bortleda, maximalt 0,3 m 3 /s räknat som månadsmedelvärde och 0,6 m 3 /s som momentanvärde, uppvärmt vatten. Bolaget fick vidare tillstånd att bygga om intaget för befintlig s.k. sommarledning i Harvavik för utsläpp av sjövatten som har nyttjats för fjärrkylaproduktion. 3(24)

Reningsutrustning Rökgaserna renas i ett elektrofilter som är anslutet till panna 1. Rökgaserna avleds via en 63 m hög skorsten som har en pipa för vardera panna, P1-P4. Bränslelager För lagring av olja finns 2 st cisterner med en sammanlagd volym av 12 000 m 3 (2x6000 m 3 ). Bägge cisternerna är anpassade för att kunna lagra bioolja. Under år 2007 har den ena används för att lagra bioolja och den andra Eo5. Träpellets lagras i en silo. Under pelletssilon finns en bränslekvarn som maler pelletsen till pulver. Pelletspulvret lagras i en silo eller förs ut direkt på transportbandet och vidare till pannan. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Under 2010 har Fortum monterat en ny energirotor till pelletsmalningen för panna 1. Det beräknas ge en energibesparing på elförbrukningen. Elpannan har tagits ur drift men står fortfarande på plats. Elpannan har inte varit varmhållen utan endast uppfyllda med vatten. Det innebär en minskad drift och underhållsarbete av pannan, elförbrukning och åtgång av vatten. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft För att beräkna de totala utsläppen till luft från Vilundaverket under året används vanligtvis resultaten från de kontinuerligt registrerande instrumenten som mäter halter i utgående rökgaser efter rökgasreningen. Utsläppsspecifikationen är baserad på mätningar utförda år 2009. Tabell över utsläpp till luft 2010 Utsläppspunkter Delflöde Totalt Parameter Enhet Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Stoft Stoft mg/ MJ mg/ MJ Träpellets/ bioolja Stoft mg/ MJ Stoft ton Träpellets/ bioolja 1,0 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Eo 5 6,9 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Totalt 2,2 M OTH Se ovan 0,2 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens 4(24)

Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar instruktion. Stoft ton Eo 5 0,4 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Stoft ton Totalt 0,6 M OTH Se ovan NOx mg/ MJ Träpellets/ bioolja 87,5 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning NOx mg/ MJ Eo 5 136,2 C NRB Beräknas utifrån bränslets egenskaper NOx mg/ Totalt 97,2 M, NRB Se ovan MJ C NOx ton Träpellets/ bioolja 21 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning NOx ton Eo 5 8,1 C NRB Beräknas utifrån bränslets egenskaper NOx ton Totalt 29,1 M, NRB Se ovan C Svavel mg/ MJ Träpellets/ bioolja 2,5 M, C OTH Svavelemissionen beräknas utifrån bränslets egenskaper Svavel mg/ MJ Eo 5 71,9 C OTH Svavelemissionen beräknas utifrån bränslets egenskaper Svavel mg/ Totalt 16,3 M, OTH Se ovan MJ C Svavel ton Träpellets/ bioolja 0,6 M, C OTH Svavelemissionen beräknas utifrån bränslets egenskaper Svavel ton Eo 5 4,3 C OTH Svavelemissionen beräknas utifrån bränslets egenskaper Svavel ton Totalt 4,9 M, NRB Se ovan C Koldioxid ton Eo 5 4 524,5 C NRB Beräknas utifrån massbalans - Fossil Koldioxid ton Gasol 0,1 C NRB Beräknas utifrån massbalans - Fossil Koldioxid - Biogen ton Träpellets 8 025 C NRB Beräknas med hjälp av energibalans över pannan Koldioxid ton Bioolja 12 880 C NRB Beräknas utifrån massbalans - Biogen *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 5(24)

2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). Utsläpp från transporter vid Vilundaverket 2010 (baserat på förbrukade mängder) Bränsletransporter Asktransporter Transporter med Transporter totalt kemikalier CO2 (ton) 987 0 0 987 NOx (kg) 21734 1 0 21735 S (kg) 11403 0 0 11403 PM (kg) 1160 0 0 1160 2.3 Utsläpp till vatten Brunnar vid oljecisternerna, oljelagret, lossningsplatsen, värmepumparna ute på anläggningsområdet och vid så kallade oljebord inne i anläggningen är kopplade till en oljeavskiljare. Det oljeblandade vattnet passerar långsamt genom oljeavskiljaren så att den inblandade oljan stiger uppåt på grund av skillnaden i densitet mellan olja och vatten. Det avskilda vattnet passerar genom en öppning i behållarens underkant och rinner sedan till det kommunala avloppsnätet till Käppalaverket på Lidingö. På vattenytan flyter en mätare (flottör) som larmar till kontrollrummet om olja påvisas i oljeavskiljaren. De övriga brunnarna på den asfalterade planen är kopplade direkt till dagvattennätet medan de övriga brunnarna inom byggnaderna är kopplade direkt till avloppsnätet. Under 2010 har inga händelser, som kan ha påverkat ovanstående recipienter, inträffat. 3 Gällande tillstånd Under hösten 2008 skickade Fortum Värme in en förnyad ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för fortsatt drift av Vilundaverket. Miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen handlade ärendet. Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Stockholms län meddelade den 27 september 2010 tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och ändrad drift av Vilundaverket med en installerad, tillförd effekt av totalt 130 MW inom fastigheterna Vilunda 6:45 och 6:53 i Upplands Väsby kommun. Fortum Värme har överklagat beslutet om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och ändrad drift av Vilundaverket hos Nacka tingsrätt, domstolen den 20 oktober 2010. I tabellen nedan redovisas datum och tillståndsgivande myndighet för gällande miljötillstånd för Vilundaverket. 6(24)

Tabell över tillstånd för Vilundaverket Datum Tillståndsgivande myndighet 1983-06-23 Vattendomstolen 1987-11-10 (Dnr DVA 31) (Dnr DVA 77) 1983-06-28 Fastighetsbildnings -myndigheten (Dnr AB3:205/82-3) 1993-08-16 Länsstyrelsen i Stockholms län 1993-10-10 Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr 245-1993- 8107 0114-81-001) 1995-04-28 Länsstyrelsen i Stockholms län 2004-10-27 Miljödomstolen (M 222-02) 2008-05-06 Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr 563-2008- 1457 0114-81-001) Tillstånd enligt Vattenlagen/ Miljöbalken Miljöskyddslagen Miljöskyddslagen (1969:387) Miljöskyddslagen (1969:387) Lagen (2004:1199) om utsläpp av koldioxid Beslut avser Vattendomstolen har meddelat domslut i målet att från Harviken och Skarven i Mälaren bortleda vatten för värmeutvinning i värmepumpanläggningen. Ledningsrättsåtgärd avseende sjövattentunnelledning berörande Edsby 1.1, Eds Prästgård 1:67, Båtbyggartorp s:1, Nedra Ruby 1:1 mfl Tillstånd enligt miljöskyddslagen och miljöskyddsförordningen att på fastigheten Löt 1:50 framdriva värmeverk bestående av eldade pannor på sammanlagt 117 MW, av en elpanna på 12 MW och av två värmepumpar på 2 ggr 12 MW. Tillstånd enligt miljöskyddslagen till att inom fastigheten Vilunda 6:45 i Upplands Väsbys kommun konvertera en befintlig oljepanna till eldning med biobränsle och fortsätta driften med träpulver- eller oljeeldning. Länsstyrelsen lämnar Väsby Energi tillstånd enligt miljöskyddslagen att inom fastigheten Vilunda 6:45 i Upplands Väsby kommun konvertera två värmepumpar från användningen av köldmediet R12 till R134a. Tillstånd till bortledning av vatten från Skarven i Mälaren för produktion av fjärrkyla vid Vilundaverket i Upplands Väsby kommun, Stockholms län mm. Tillstånd till utsläpp av koldioxid från Vilunda värmeverk enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter 3.1 Anmälda ändringar under året Det har inte förekommit några anmälda ändringar under år 2010. 7(24)

3.2 Föreläggande och förbud I nedanstående tabell redovisas föreläggande för Vilundaverket samt beslutande myndighet. Tabell över föreläggande för Vilundaverket Datum Tillståndsgivande Beslut avser myndighet 2007-07-27 Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr 5511-2006- 96168 0114-81-001) 2008-03-27 Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr 1992.2) 2008-04-23 Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr 5511-2006- 96168) 2008-10-15 Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr 535-2008-63746) 2008-10-29 Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr 1992.2) Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Stockholms län förelägger med stöd av 22 kap 2 andra stycket AB Fortum Värme (bolaget) att senast den 1 oktober 2007 komplettera ansökningshandlingarna. Beslut att, Vilundaverket tillåts fortsätta sin provförbränning enligt tidigare beslut 2005-06-22, 96 med samma villkor tills den nya tillståndsansökan är färdigbehandlad hos Länsstyrelsen, dock längst till och med 2009-01-01. Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Stockholms län, MPD, förelägger med stöd av 22 kap 2 andra stycket AB Fortum Värme (bolaget) att ytterligare komplettera ansökningshandlingarna. Den anmälda vattenverksamheten i Harvavik kan huvudsakligen genomföras som redovisats i anmälningshandlingarna. Länsstyrelsen förelägger med stöd av 23 punkt 2a förordning (1998:1388) om vattenverksamhet om följande försiktighetsmått: - Geoduken får inte tas bort innan grumlingen i det närmast upphört innanför duken. - Etableringsområdet för maskiner mm skall avgränsas i samråd med representanter för samfälligheten Båtbyggaretorp S:1. - Grumlande arbeten i vattnet får endast ske under perioden 1 september till 30 april. - Länsstyrelsen och Miljö- och hälsoskyddskontoret i Upplands Väsby kommun skall meddelas när arbetena påbörjas och avslutas. Beslut att, Vilundaverket tillåts fortsätta sin provförbränning enligt tidigare beslut 2005-06-22, 96 med samma villkor tills den nya tillståndsansökan är färdigbehandlad hos Länsstyrelsen. 8(24)

3.3 Tillsynsmyndigheter Tabell över tillsynsmyndigheter för Vilundaverket Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Miljö- och hälsoskyddskontoret, Miljötillstånd Upplands Väsby kommun Länsstyrelsen i Stockholms län Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljöskyddslagen/Miljöbalken Brandkåren Attunda Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndsgiven oljeeffekt är totalt 117 MW. Efter ombyggnad av panna 1 är den totalt tillgängliga effekten 1x22 MW med träpulver alternativt 1x30 MW med olja, den tillgängliga effekten från pannorna 2-4 är 2x35 MW respektive 12 MW olja, elpannan har en effekt om12 MW och värmepumparna ger 2x12 MW. Tillförda bränslen och tillförd el vid Vilundaverket jämfört med föregående år. Bränsle 2009 2010 Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Eldningsolja 5, Nm³ 331,3 3,5 1 556 16,5 Bioolja 1, Nm³ 2 428 22,7 5 044 46,4 Träpellets, ton 3 712 18,1 4 272 20,3 Värmepump, GWh 31 299,7 31,3 29 226 29,2 Spill-/sjövatten, GWh 56 853 56,8 51 450 51,5 Elpannor, GWh 0,5 0,005 0 0 Lokallast 75 810 7,4 8 175 8,2 Produktion av värme/kyla med olika bränslen vid Vilundaverket i GWh 2010 jämfört med föregående år Produktion (GWh) 2009 2010 Eldningsolja 5 30 14,3 Bioolja 2 20,4 34,5 Träpellets 15,4 26,1 Värmepump 88,2 80,7 Spill-/sjövatten - - Elpannor 0,0006 0 Lokallast - - Totalt 126,9 155,6 1 MFA (Mixed fatty acids) 2 MFA (Mixed fatty acids) 9(24)

Drifttider och produktion per panna/enhet vid Vilundaverket 2010 jämfört med föregående år Panna 2009 2010 Drifttid timmar GWh Drifttid timmar GWh Panna 1 2 469 38,7 3 598 61 Panna 2 125 2,0 207 4 Panna 3 75 1,0 585 11 Panna 4 20 0,1 41 0,3 Elpanna 0 0,0 0 0 Värmepump 1 4 612 48,8 4 552 49 Värmepump 2 4 248 39,5 3 006 31 Spädmatning av fjärrvärme vid Vilundaverket i m 3 2010 jämfört med föregående år Mängd i m 3, 2009 Mängd i m 3, 2010 Recipient Vatten till fjärrvärmenät 1 247 0 Mark Spädmatning sker från och med 2009 från Hässelbyverket och Bristaverket. 4.2 Villkor i miljötillstånd Tabellen nedan redovisar de villkor som gäller enligt miljötillståndet daterat 1993-08-16. Beslutet rymmer villkorspunkter som i senare beslut om konvertering av en panna till förbränning av träpulver samt senare beslut gällande värmepumparna ersatts, varför endast villkorspunkter som ej rör dessa redovisas här. Villkorsuppfyllnad för Vilundaverket enligt tillstånd från Länsstyrelsen i Stockholms län, daterat 1993-08-16 Villkor nr Villkorstext Allmänna villkoret: Att anläggning och drift - frånsett vad som måtte följa av nedanstående villkor - sker utan väsentligt avsteg från beskrivningen i Energiverkets ansökan jämte kompletteringar såsom sammanfattade här nedan. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med de krav som har ålagts vid miljöprövningarna. Byggnadsvillkor: Att de eldade pannorna har en gemensam skorsten med separata rökrör och en höjd på minst 60 m. Kommentar: Separata rökrör finns för varje panna. Skorstenshöjden är 63 m. Driftvillkor: Att de eldade pannornas produktion begränsas till att tillfört bränsleflöde motsvarande högst 150 MW som gränsvärde 3 Kommentar: Installerad effekt är mindre än 150 MW. 3 Med gränsvärde avses ett värde som aldrig får överskridas. 10(24)

Villkor nr Villkorstext Bränslespecifikation: Att framgent införskaffad eldningsoljas svavelhalt begränsas till högst 0,4 % som gränsvärde Kommentar: Svavelhalten har ej överskridit 0,3 % i eldningsoljan. Utsläpp av stoft: Att stoftutsläppet begränsas till högst 1,5 g per kg olja som riktvärde 4 Kommentar: Utsläppen från OP3 kontrollerades av ÅF-kontroll genom mätning 2010-01- 26. Stofthalten bestämdes till 0,32 g/kg olja. Utsläppet från OP2 och OP4 har kontrollerats av ENA Miljökonsult genom mätning 2009-02-05, stofthalten bestämdes till 0,37 respektive 0,4 g/kg olja. Utsläpp av kväveoxider: Att utsläppet av kväveoxider per MJ tillfört bränsle begränsas till ett sådant flöde, som innehåller lika mycket kväve som 0,20 gram kväveoxid (gränsvärde) Kommentar: Vid emissionsmätningar på OP1 och OP3 gjorda 2010-01-26 av ÅF-kontroll mättes medelvärde 68 mg/mj respektive 0,11 mg/mj. Utsläppet från OP2 och OP4 har kontrollerats av ENA Miljökonsult genom mätning 2009-02-05, NOx-utsläppet till 144 respektive 120 mg/mj. NOx-utsläpp kontrolleras genom kontinuerlig mätning. Uppmätt värde för utsläpp 2010 var 97,2 mg/mj (NOx tot viktat för 4 pannor). Utsläpp av svavel: Inget särskilt villkor. Kommentar: Utsläpp från panna 1 har kontrollerats av ENA Miljökonsult genom mätning 2006-05-02 och uppmätta halter av SO 2 var 0,5 mg/mj. Svavelhalten i Eo5 underskrider 0,4%. Utsläpp till vatten: Att pannrummet endast genom en uppsamlingsbrunn på 30 m 3 och med oljeavskiljare med larm är anslutet till allmänt avloppsnät, vilket leder till reningsverket i Käppala, samt att eventuellt oljespill tas om hand för särskild destruktion. Vidare att oljelossningsplats och ytor kring oljecisterner hålls hårda och att dagvattnet från dess ytor, oljeförorenat kylvatten m.m. leds till uppsamlingsbrunnen. Kommentar: Spolvatten från pannrummet går till en oljeavskiljare som är försedd med larm. Eventuell olja omhändertas medan vattnet avleds till Käppala reningsverk. Ytor kring oljecisterner och vid lossningsplats är asfalterad. Hantering och förvaring av kemikalier: Att vådliga kemikalier och lösningsmedel förvaras så, att de vid olyckshändelse eller felmanöver svårligen kan komma att tillföras avloppsnätet eller omgivningen i övrigt. Att kemikalier märkes tydligt och i överensstämmelse med till envar tid gällande föreskrifter. Kommentar: Invallning finns runt oljecisterner. Eventuellt spill eller läckage avleds till oljeavskiljare. Uppsamlingskärl finns för eventuellt läckage från kemikaliekärl. Kemikalierna är märkta och hanteras enligt anvisningar. 4 Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. 11(24)

Villkor nr Villkorstext Avfallshantering: Att eventuell förvaring på Energiverkets fastighet av miljöfarligt avfall sker på ett ändamålsenligt sätt. Kommentar: En miljöstation finns för förvaring av uppkommet farligt avfall. Tabellen nedan redovisar de slutgiltiga villkor för P1 som gäller enligt miljötillståndet daterat 1993-10-10. Tabell över de slutgiltiga villkor för P1 som gäller enligt miljötillståndet daterat 1993-10-10. Villkor nr Villkorstext Allmänna villkor: Om inte annat följer av nedan angivna villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingar och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med de krav som har ålagts vid miljöprövningarna. Övriga utsläpp till luft: Rökgashastigheten i skorstenen får ej understiga 25 m/s vid fullast och 8 m/s vid låglast. Kommentar: Vid emissionsmätning genomförd av ÅF-kontroll 2010-01-26 uppmättes rökgashastigheten till 12,76 m/s. Utsläpp av stoft: Stoftutsläppet får inte överskrida 50 mg/nm 3 tg vid 13 % CO 2 -halt. Angivna värden skall gälla som riktvärde för årsmedeltal. Kommentar: Villkoret uppfylls. Vid emissionskontroll av P1 som genomfördes av ÅF- Kontroll AB 2010-01- 26 2010-01-27 uppmättes 3,7 mg/nm 3 vid 13 % CO 2. Driftvillkor: Kontinuerligt registrerade röktäthetsmätare och CO-mätare skall vara installerad vid pannan. Kommentar: Kontinuerligt registrerande röktäthetsmätare och CO-mätare finns. Buller: Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostäder än 50dB (A) under dagtid (kl. 07.00-18.00), 45 db (A) under kvällstid (kl. 18.00-22.00) och 40dB (A) nattetid (kl. 22.00-07.00). Om hörbara toner eller impulsartat ljud förekommer skall de angivna värdena sänkas med 5dB (A) -enheter. Nattetid får momentanvärden uppgå till max 55dB (A). Kommentar: Under våren 2008 har en ljudinbyggnad uppförts runt kylmaskinen (Tranemaskinen, VKA3) som är placerad utomhus. Installationen slutbesiktigades den 18 juni. I samband med slutbesiktningen genomfördes en bullermätning av Lennart Nilsson Akustikmiljö, Mätningen visade att maskinens bullernivå nu uppgår till 47 db(a). Ljudinbyggnaden har inneburit att bullernivån sjunkit med 7 db(a) och nu klart ligger 12(24)

Villkor nr Villkorstext under villkoret om 50 db(a). Kontrollprogram: Länsstyrelsen föreskriver bolaget att lämna ett förslag till kontrollprogram till tillsynsmyndigheten senast den 1 maj 1994. Kommentar: Kontrollprogram finns, daterat 97-01-01. Kontrollprogrammet har ersatts med Miljöinstruktion för övervakning och mätning av miljödata vid Vilunda. Tabellen nedan redovisar de villkor enligt beslut daterat 1995-04-28 Tabell över villkor enligt beslut daterat 1995-04-28 Villkor nr Villkorstext Allmänna villkor: Om inte annat följer av nedan angivna villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingar och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med de krav som har ålagts vid miljöprövningarna. Läckage av köldmedium från värmepumpar: Läckage av köldmedium skall som riktvärde begränsas till högst två viktprocent per år av mängden köldmedium i köldmediesystemen. För att minska köldmedieläckage vid kompressorhaveri skall anläggningen förses med sektioneringsventiler. Kommentar: Vägningar har skett av köldmedium 2010-10-05. Differensen mellan vägningarna 2009-2010 uppgår till 350 kg. Läckaget motsvarar 1,3 vikt-% på årsbasis av köldmediemängden i systemet. 13(24)

Till dess annat beslutas skall, enligt nedanstående tabell, följande provisoriska villkor gälla för den konverterade pannan beslutade av Länsstyrelsen 1993-10-10. Tabellen nedan redovisar de provisoriska villkoren för Vilundaverket enligt beslut daterat 1993-10-10. Villkor nr Villkorstext Utsläpp av kväveoxider: Utsläppet av kvävoxider, omräknat till kväveoxid, får från den konverterade pannan inte överstiga 150 mg/mj tillfört bränsle som vägt årsmedeltal. Angivet värde skall gälla som riktvärde. Kommentar: Utsläppet har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Årsmedelvärdet är beräknat till 97,2 mg/mj kväveoxider. Askåterföring: Målsättningen är att återföra askan från biobränsle till skogsmark. Om det för närvarande inte kan ske får askan tillsvidare deponeras på sådant sätt att senare användning inte försvåras. Kommentar: Bottenaskan bortfraktas till Ragn-Sells, Högbytorp, Upplands Bro kommun. Övrig aska fraktas till Bristaverket för att återföras i produktionen för förbränning. Rökgashastighet: Målsättningen är att rökgashastigheten i skorstenen inte understiger 25 m/s vid fullast respektive 8 m/s vid låglast. Visar det sig vid intrimningen att dessa värden inte kan hållas skall skorstenen kompletteras med en kona inför nästa eldningsperiod. Kommentar: Vid mätningen år 1999 visade resultatet att någon kona inte behövs. Vid emissionsmätningar den 26-27 januari 2010 uppmättes rökgashastigheten till 13 m/s av ÅF-kontroll AB. 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter 4.3.1 NFS 2002:26 På Panna 1 krävs endast kontinuerlig mätning av kväveoxidutsläppet. Kontinuerlig stoftmätning krävs inte enligt föreskrifternas 11 då pannans tillförda effekt underskrider 100 MW. Kontinuerlig mätning krävs heller inte för svavel enligt 12 då anläggningen eldas med biomassa och emissionerna inte överskrider föreskrivna utsläppsgränsvärden. För pannorna 2, 3 och 4 som har en planerad drifttid understigande 50 GWh krävs heller inte kontinuerlig mätning av stoft, NOx eller svavel enligt föreskrifternas 11 och 12. Kontinuerlig mätning av stoft- och NOx finns dock installerat på Panna 1 och kontinuerlig stoftmätning finns installerad på pannorna 2-4. Endast Panna 1s mätutrustning för NOx kalibreras och underhålls i enlighet med standarden SS-EN 14181 i enlighet med föreskrifternas krav. Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt 14(24)

och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2010 har inga onormala driftförhållanden inträffat vid Vilundaverket. För uppfyllande av utsläppsvillkor gäller att under ett kalenderår och under den faktiska drifttiden: Inte något medelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan Minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende SO 2 och stoft uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan Minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende NO X uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan Utsläppsgränsvärden för Panna 1 (pellets och bioolja) enligt NFS 2002:26, utsläppsgränsvärdet viktas efter andelen flytande/fast Parameter Utsläppsgränsvärde Anmärkning Stoft 50 resp 100 mg/nm 3 50 mg (3% O 2 ) gäller för bioolja och 100 mg gäller för pulver (6% O 2 ) motsvarar ca 23 mg/mj respektive 46 mg/mj Svavel (S) 190 mg/mj NOx 450 resp 600 mg/nm 3 450 mg (3% O 2 ) gäller för bioolja och 600 mg gäller för pulver (6% O 2 ) motsvarar ca 210 mg/mj respektive 280 mg/mj Utsläppsgränsvärden för Panna 2-4 (Eo5) enligt NFS 2002:26 Parameter Utsläppsgränsvärde Anmärkning Stoft 50 mg/nm 3 motsvarar ca 14 mg/mj 50 mg/nm 3 vid 3% O 2 Svavel (S) 190 mg/mj NOx 450 mg/nm 3 motsvarar ca 130 mg/mj 450 mg/nm 3 vid 3% O 2 48-timmarsmedelvärden bildas vartannat kalenderdygn då anläggningen varit i effektiv drift mer än två tredjedelar av den aktuella tiden, dvs 32 timmar. På motsvarande sätt skapas månadsmedelvärden. Samtliga 48-timmarsmedelvärden och månadsmedelvärden för NOx från Panna 1 underskrider utsläppsgränsvärdet. För att verifiera att utsläppsgränsvärdena innehålls för övriga parametrar redovisas resultatet från emissionsmätningar utförda i januari 2010 för P1 och P3 och januari 2009 för P2 och P4 nedan. 15(24)

Tabell över resultat för emissionsmätning vid Vilundaverket 2009-2010 Parameter P1 P2 P3 P4 Stoft 3,6 26 15,6 31 mg/m 3 ntg Svavel (S) mg/mj 5,4 Svavelhalten i Eo5 uppgår till max 0,27% svavel vilket ger ett maximalt svavelutsläpp på 65 mg/mj NOx mg/mj Se ovan 144 110 120 Dygn då mer än tre timmedelvärden är felaktiga på grund av brister i mätsystemet skall inte medräknas. Om mer än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl skall verksamhetsutövaren vidta erforderliga åtgärder för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under 2010 har 1 NOx-dygn (Panna 1) räknats bort på grund av brister i mätsystemet. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året Tabell över utförda mätningar och besiktningar vid Vilundaverket 2009-2011 Datum Utförare Uppdrag 2009-02-05, ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning P2 och P4 2009-02-06 2010-01-26 ÅF-Kontroll AB Emissionsmätning P1 och P3 2010-01-27 2011-02-08 ÅF-Kontroll AB Jämförande mätningenligt NFS 2004:6 P1 2011-02-09 5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar Emissionsmätningar på O 2, NOx och rökgashastighet efter P2, P3 och P4 utfördes den 5-6 februari 2009. Mätningarna genomfördes av ENA Miljökonsult AB. Stofthalten efter P2 och P4 uppfyller riktvärdet på 1,5 g/kg olja med god marginal. Gränsvärdet för NOx uppfyller villkoren för samtliga pannor. Även krav på rökgashastighet innehålls för samtliga pannor. Emissionsmätningar på O 2, NOx och rökgashastighet efter P1 och P3 utfördes den 26-27 januari 2010. Mätningarna genomfördes av ÅF-Kontroll AB. Stofthalten efter panna 1 och panna 3 uppfyller riktvärdet på 1,5 g/kg olja med god marginal. Gränsvärdet för NOx uppfyller villkoren för båda pannor. Även krav på rökgashastighet innehålls för samtliga pannor. Samtliga krav innehölls vid det aktuella mättillfället. Extern kontroll av befintligt gasanalyssystem genom jämförande mätning efter P1 har utförts under februari 2011. Kontrollen visar att Naturvårdsverkets krav gällande systematisk avvikelse samt standardavvikelse för instrumentet som registrerar O 2 samt NO innehölls. Naturvårdsverkets krav gällande jämförande beräkning av rökgasflödet med beräkningsmetod A och B innehölls också. NO 2 -andelen bestämdes till 2,1 % för P1. 16(24)

6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1 Fortum Värme Main-X utgör samlingsnamn för ett stort antal pågående initiativ inom enheten Produktion och Distribution, dit Fortum Värmes större produktionsanläggningar hör. Det yttersta syftet med Main-X är att uppnå maximal tillgänglighet på Fortum Värmes produktionsenheter och distributionssystem - på lönsamma grunder. Main-X-programmet för även med sig spin off, såsom bättre arbetsmiljö, yttre miljö, sänkta kostnader och bättre kultur i form av personligt ansvarstagande och helhetstänkande. Genom bättre underhåll och planering minskas stopptider pga tekniska störningar, något som leder till bättre miljöprestanda. Stora framsteg har skett. Utmärkande är det systematiska arbetet med att åtgärda grundorsakerna till störningar, så att förmågan till förebyggande underhåll ökas. Inte minst har en ny modell för att undersöka grundorsaken till allvarliga tillbud, olyckor och miljöstörningar och sprida erfarenheterna börjat tillämpas över hela verksamheten. Under 2010 genomfördes 852 förbättringsförslag. Systematiskt arbete för att utveckla och uppdatera rutiner pågår hela tiden, och ett omfattande koncept för att rondera och åtgärda olika brister som kan utgöra potentiella miljörisker är i bruk. 6.2 Vilundaverket Inga förändringar gällande drift och underhåll har genomförts under året. 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under februari har två glödbränder i pelletskvarnen vid Vilundaverket inträffat med brandkårsutryckning som följd. En intern utredning har skett om varför glödbrand kunnat inträffa. Utredningen visar på att bränderna förmodligen uppstått på grund av att det varit en sämre kvalitet på pellets vars fibrer varit för stora för slagorna att slå sönder. Fibrerna fastnar i sållet och till slut uppstår ett högt difftryck. Pulvret kan inte pressas igenom, det blir varmgång och brand uppstår. De åtgärder som har vidtagits är bland annat installation av drifttrycksmätning över såll, inköp av bättre kvalitet på pellets, riskbedömningar och ökad medvetenhet hos personalen. 17(24)

8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och miljöledningssystem finns för anläggningen. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001. För att utveckla bolagets rutiner och förbättringar ytterligare har Fortum Värme under år 2010 arbetat med att införa även OHSAS 18001, arbetsmiljöledningssystem. Certifiering kommer att ske under år 2011. Verksamhetsplanen för Nordvästra fjärrvärmenätet baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider, miljöstörningar och klagomål. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering 8.1.1 Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR området I det dagliga arbete utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. Exempel på detta är optimering av förbränningsprocessen bränsleval där faktorer som bl a förnyelsebarhet, värmevärde, utsläpp, utnyttjande av reningsutrustning, sotning av pannor och varmhållning vägs in byta ut glödlampor till lågenergilampor Energihjälpen energirådgivning genom aktiv hjälp till kunder att använda energi effektivare och på så sätt minska miljöpåverkan åtgärder som ger ökad tillgänglighet i basproduktionsanläggningarna I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt 18(24)

hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter som el, värme och kyla som levereras till sina respektive slutkunder. Från år 2011 följs systemverkningsgraden i samband med ledningens genomgång av verksamheten. Som första steg krävs därför att mätningen av systemverkningsgraden kvalitetssäkras. Detta pågår i ett separat projekt där anläggningen i Brista utgör ett pilotprojekt. Med en kvalitetssäkrad mätning av systemverkningsgraden är det Fortums bedömning att delmål kan sättas på respektive verksamhet som ingår i systemverkningsgraden. Till exempel kan anläggningen i Brista ha som långsiktigt mål att öka sin verkningsgrad med 2 %- enheter. Detta kan då ske antingen genom att minska sin egenförbrukning av el, eller genom åtgärder i själva pannan. Dessa förslag ställs sedan i relation till den nytta de genererar. Målsättningen under 2011 är att nyckeltalet systemverkningsgrad ska vara kvalitetssäkrat för de tre system som finns i Stockholm; Södra, Centrala och Nordvästra. Med dessa som grund kommer handlingsplaner att utarbetas på både central och lokal nivå. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. 8.1.2 Vilundaverket Bolaget skall genom effektivisering och hushållning sträva efter att minska den egna energianvändningen i verksamheten. Energianvändningen skall följas och årligen inrapporteras till tillsynsmyndigheten. (MD 2008-12-18, punkt 10.) Följande åtgärder har vidtagits under år 2010: För att minska användningen av fossilt bränsle och för att effektivisera driften av kraftverken inom Nordvästras fjärrvärmenät har man kontinuerlig driftuppföljning. Baskraftverken har bättre tillgänglighet och körs med biobränsle, vilket minskar användningen av spetsverken och användning av fossilt bränsle i form av olja. Genom driftuppföljningen styr man produktionen till att baskraftverken körs i första hand. För att uppnå bästa resultat har en viktig åtgärd varit att öka medvetenhet och kompetens hos medarbetarna inom driftorganisationen för att styra produktionen att bli mer effektiv. Under 2010 har Fortum monterat en ny energirotor till pelletsmalningen för panna P1. Det beräknas ge en energibesparing på elförbrukningen med ca 20 %. Elpannan har tagits ur drift men står fortfarande på plats. Elpannan har inte varit varmhållen utan endast uppfyllda med vatten. Det innebär en minskad drift och underhållsarbete av pannan. Driftprover behöver inte göras vilket i sin tur leder till en delvis minskad elförbrukning för just det specifika tillfället då driftproven genomförs. Det blir även en minskad åtgång på vatten eftersom det inte längre behöver göras en inre 19(24)

besiktning av elpannan som medför att pannan behöver tappas på vatten och efter besiktning fyllas på med vatten. Ett projekt för energikartläggningar av Fortum Värmes spetslastanläggningar kommer att startas. Projektet kommer att ta fram en prioriteringsordning för anläggningarnas energikartläggningar beroende på huruvida anläggningarna ska fortsätta att drivas eller avvecklas till fördel för produktionen vid baslastanläggningarna. Returtemperaturåtgärder Trots en kall vinter så har returtemperaturen sjunkit i prioriterade områden. Över 50 FVC och 25 rundgångar är åtgärdade hittills i år. Den största var i en tom lokal i Akalla som förbrukade ett flöde som motsvarar behovet för ett flerbostadshus med 300 lägenheter. Värdet har hittills gjorda åtgärder 2010 är över 7 MSEK. Åtgärder är också planerade på interna värmesystemen i produktionsanläggningar, t ex Årsta Värmeverk. Värdet sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, lägre värmeförluster i nätet och mindre pumpel till distributionspumparna 8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara biologiska oljor. Vid upphandling av bränsle ställs hållbarhetskrav (FSC-krav), när så är möjligt, på fasta biobränslen. Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalie. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland annat användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. Vintern 2009-2010 blev kallare än vanligt. Dessutom inleddes vinter 2010 med en höst som hade ovanligt kallt väder. Värmebehovet år 2010 ökade med 20 % jämfört med tidigare år. Framför allt ökade antalet dygn med riktigt kallt väder, vilket tvingade Fortum Värme att starta oljepannor för att hålla värmen i fjärrvärmenätet. Därför har Fortum Värmes egna utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ökat, dels på grund av kylan men även på grund av brist på biobränsle. Dock ökade andelen tillförd förnybar och återvunnen energi från 76 % till 80 %. Fortum Värme har i högre grad än tidigare utnyttjat egenproducerad förnybar el för produktion av fjärrvärme. Därför blev den sammantagna klimateffekten ändå att CO2-andelen per kwh minskade från 95 gram 2009 till 82 gram 2010 när bolaget inkluderar indirekta utsläpp det vill säga utsläpp som ligger utanför Fortum Värmes egna verksamhet. 20(24)

9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att söka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Under året har Fortum Värme även tagit angreppssättet minska antalet unika kemikalier för att minska både antalet skadliga kemikalier samt att kunna jämföra kemikalier inom företaget för att styra att Fortum Värme använder mindre skadliga kemikalier. Arbetet kommer att fortgå under år 2011. Bolaget har även köpt in en modul till Chemsoft som ska göra det lättare att genomföra riskbedömningar av kemikalier på ett tydligare och likartat sätt inom företaget. Fortum Värme följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att tillstånd krävs för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 9.2 Vilundaverket Vid Vilundaverket används en del olika kemiska produkter för rengöring, avfettning, smörjning mm. Mängderna är vanligtvis små och lagerhållningen är liten. För beredning av matarvatten och fjärrvärmevatten samt neutralisering av sotvatten används kemiska produkter, dessa redovisas i tabellen nedan. Numera används fjärrvärmevatten i systemen i anläggningen. Fjärrvärmevatten håller en bättre kvalitet än stadsvatten vilket innebär att avhärdningsfiltren håller längre och mindre mängd kemikalier används. Kemikalieförbrukning 2010 Produkt Enhet Mängd Användningsområde 2009 2010 Natriumklorid kg 2000 1050 Regenerering av avhärdningsfilter Natronlut, 25 % kg - - Neutralisering av sotvatten Vid värmepumpsanläggningen i Vilunda finns nedanstående mängder köldmedia uppmätt för 2010. Köldmediesammanställning på värmepumpar vid Vilundaverket Uppmätt R134A / Tidpunkt Mängd R134A kg Påfylld mängd mellan mätningar Förlust R134A Kg kg 2005-05-23 25 369 760-2006-10-23 25 836 0 375 2007-09-07 25 376 0 460 21(24)

Uppmätt R134A / Tidpunkt Mängd R134A kg Påfylld mängd mellan mätningar kg Förlust R134A Kg 2008-03-19, 24 648 0 728 2008-10-15 2009-10-28 26 699 2 370 319 2010-10-05 26 349 0 350 Vid Kylcentralen i Vilunda har följande mängd av köldmedia uppmätts under 2010. Köldmediesammanställning på kylmaskin VKA3 vid Vilundaverket Uppmätt R134A / Tidpunkt Mängd R134A kg Påfylld mängd mellan mätningar Förlust R134A kg Kg 2003 1022 - - 2004 1022 - - 2005 1022 - - 2006-07-25 1022 130-2007-08-07 1022 1022 1022 2008-08-15 1022 - - 2009-02-26 1022 - - 2010-09-21 1022 - - Köldmediesammanställning på kylmaskin KM1 vid Vilundaverket Uppmätt R134A / Tidpunkt Mängd R134A kg Påfylld mängd mellan mätningar Förlust R134A kg Kg 2008 02-04 200 - - 2009-02-26 700 70 70 2010 200 - - 10 Avfallsmängder Avfall och restprodukter från verksamheten vid Vilundaverket uppkommer främst i form av förbränningsrester från förbränning med olja samt spillolja från underhållsarbete. Avfall 2010 Avfallsslag EWC-kod enl bil 2 AF Mängd/år (ton, kg, st) Transportör Mottagare Bortskaffningseller återvinningsförfaranden enl bil 4 och 5 AF Farligt avfall Oljiga trasor 15 02 02* 277 kg Ragn-Sells Högbytorp Ragn-Sells AB Sotvatten fr biobränsleförbr Flygaska fr pelletsförbr 19 01 06* 8,44 ton Ragn-Sells Högbytorp RS Avfallsbehandling 19 01 07* 920 kg Ragn-Sells Högbytorp RS Avfallsbehandl- Lagring/R13 Fysikalisk-kemisk behandling/d9 Fysikalisk-kemisk behandling/d9 22(24)

Avfallsslag Icke farligt avfall Flygaska fr pelletsförbr EWC-kod enl bil 2 AF Mängd/år (ton, kg, st) Transportör Mottagare Bortskaffningseller återvinningsförfaranden enl bil 4 och 5 AF ing 10 01 03 325 kg Ragn-Sells Högbytorp Ragn-Sells AB Fysikalisk-kemisk behandling/d9 Fraggskrot 20 01 40 710 kg Ragn-Sells Högbytorp Återvinning/R4 Ragn-Sells AB Brännbart avfall 20 01 99 2,07 ton Ragn-Sells Eds återvinning Energiåtervinning/ R1 Brännbart avfall 20 01 99 571 kg Ragn-Sells Brista Omlastning SÅAB Energiåtervinning/ R1 - EWC koderna är framtagna från Avfallsförordningen 2001:1063. - EWC-koder markerade med * är enligt Avfallsförordningen farligt avfall. - Insamling och sortering av avfall för återvinning görs av papper, wellpapp, metallskrot, glas och brännbart byggavfall. Kontorsavfall och avfall från personalmatsal mm omhändertas av stadens renhållningsentreprenör. - Befintliga oljeavskiljare inspekteras regelbundet av anläggningens personal. Vid behov töms oljeavskiljarna av särskilt anlitad entreprenör, vilken ombesörjer bortfraktning för omhändertagande. - Farligt avfall samlas i en miljöstation inom området. Tömning och bortfraktning utförs av Ragn-Sells AB 11 Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 11.2 Vilundaverket År 2006 genomfördes en riskbedömning för yttre miljö och arbetsmiljö för Vilundaverket. På ett risksamråd under 2008 utfördes en översyn av riskbedömningen för Vilundaverket med hjälp av FVB Sverige AB. Det konstaterades att inga nya ändringar i 23(24)