Reningsverk och Biogasanläggning Kungshamn

Bilaga 1 A Reningsverk och Biogasanläggning Kungshamn Lokaliseringsutredning December 2014

Beställare Konsult Författare Granskad av Rena Hav Sverige AB Camparus AB Bengt Gunnarsson Jan Persson, Claes Lundberg, Joel Oresten

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 1. INLEDNING... 6 1.1 BAKGRUND... 6 1.2 VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH UTFORMNING... 7 1.2.2 Råvaror... 7 1.2.3 Reningsverk och Biogasanläggning... 7 1.2.4 Gashantering... 7 1.2.5 Biogödsel... 8 1.2.6 Spridningsarealer... 8 1.3 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN... 8 1.3.1 Emissioner till luft... 8 1.3.2 Utsläpp till mark och vatten... 9 1.3.3 Vattenbehov... 10 1.3.4 Transporter... 10 1.3.5 Buller... 10 1.3.6 Avfall... 10 1.3.7 Påverkan på landskapsbild... 10 2. LOKALISERING... 11 2.1 SYFTE MED LOKALISERINGSUTREDNINGEN... 11 2.2 AVGRÄNSNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 11 2.3 METOD... 12 3. VIKTIGA PARAMETRAR, GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNING... 12 3.1 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 12 3.1.1 Areal... 12 3.1.2 Konflikt med naturvård... 12 3.2 SOCIALA OCH MILJÖRELATERADE FAKTORER... 13 3.2.1 Transportmöjligheter... 14 3.2.2 Transportavstånd... 15 3.2.3 Närhet till spridningsarealer... 16 3.2.4 Närhet till brukare av energi... 16 3.3 Grundförutsättningar... 16 4. VÄRDERING AV ALTERNATIVEN... 17 4.1 LOKALISERINGSALTERNATIV... 17 4.2 BEDÖMNING AV LOKALISERINGSALTERNATIV... 20 4.2.1 Alternativ A. Vid Hagberg/Ödegårdens industriområde (A)... 20 4.2.2 Hogenäs industriområde (B)... 22 4.2.3 Sammanfattande bedömning... 25 4.2.4 Förordad lokalisering... 26 4.2.5 Konsekvenser och bedömning... 26

Sammanfattning Beskrivning av verksamheten Rena Hav Sverige AB planerar att uppföra ett reningsverk för processvatten och en biogasanläggning i Kungshamn, Sotenäs Kommun. Anläggningen kommer att i första hand ta hand om avfall från fiskberedningsindustrin (Orkla Foods och Leröy Smögen Seafood) i Kungshamn. Produktion av gas sker i anläggningen som i sin tur används för att förbrännas i en gasmotor för produktion av el och hetvatten, alternativt förbränns i Orklas gaspanna. Detta kommer att ersätta fossila bränslen och bidrar därmed till en begränsning av koldioxidutsläpp samt försurande och övergödande utsläpp. All genererad energi kommer att användas i anläggningen eller i industrin runt om. Anläggningen renar processavloppet från fiskberednings-industrin. Restprodukter blir biogödsel och rent processavlopp. Biogödsel kommer att användas som gödsel på åkrar och det renade processavloppet avbördas till Salthavet. Omfattning Anläggningen beräknas ta hand om ca 230.000 m 3 processavlopp samt 30.000 ton moderlakar, fiskrester och andra biologiska avfall årligen. Konsekvensen blir en anläggning med en minskning av närmare 5.500 ton koldioxidekvivalenter per år. Biogödsel blir en restprodukt i anläggningen vilket återföres till åkrar i regionen. Anläggningen kommer att producera cirka 20 GWh biogas vid full drift. Lokaliseringsalternativ En lokaliseringsutredning har genomförts för att identifiera lämpliga alternativ för en biogasanläggning i Sotenäs Kommun. Tre övergripande kriterier har legat till grund för den geografiska avgränsningen, nämligen (i) leverans av substrat, (ii) avsättningsarealer för biogödsel, samt (iii) avsättning av energi. Efter att dessa förutsättningar kvantifierats i Sotenäs kommun ger den geografiska avgränsningen två möjliga lokaliseringsalternativ inom kommunen. Dessa har utretts för att finna den bäst lämpade platsen för etablering av reningsverk och biogasanläggning. Utredningen har utgått från kraven enligt miljöbalkens lokaliseringsprincip avseende minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön samt rimlighetsavvägningen gällande praktiska och ekonomiska faktorer. 4

Denna lokaliseringsutredning slår fast att Hagaberg, mellan Orkla och Leröys anläggningar, utgör den mest lämpliga lokaliseringen och totalt sett den enda möjliga för ett reningsverk och en biogasanläggning bl.a. eftersom lokaliseringsalternativet inte är i konflikt med naturvårdsintressen, områdesskydd eller liknande. Vidare återfinns Hagabergs-lokaliseringen på ca 300-500 m från befintliga närboende, närmast existerande köpare av energin samt på ett redan etablerat industriområde vilket medför att verksamheten kommer att passa väl in i landskapsbilden. Denna lösning hjälper också de existerande fiskberedningsföretagen att arbeta efter bästa möjliga teknik för ett kretsloppssamhälle. Inom ramen för samråd har det framkommit att Sotenäs kommuns utbyggnadsplaner för bostäder i området öster om Hagaberg ligger i översiktsplanen men en tidshorisont relativt långt fram i tiden enligt översiktsplanen från 2010. Vid full utbyggnad kommer närmaste bebyggelse att återfinnas på ett avstånd av 400 meter från Biogasanläggningens utsläpp och 200 meter från Orklas fabrik. Det senare avståndet är oberoende av lokaliseringen av nytt reningsverk eller biogasanläggning. Biogasanläggningen kommer att ha en sluten utformning samt förses med teknik för luktbehandling av frånluft. Detta i kombination med driftrutiner och processövervakning medför att luktutsläpp från anläggningen minimeras. En separat luktutredning med tillhörande luktspridningsberäkningar stöder detta påstående. Det är dock av stor vikt för Rena Hav att närboende inte störs av den planerade biogasanläggningen och de synpunkter som framförts inom ramen för samråd har beaktats i denna lokaliseringsutredning. Den samlade bedömningen i denna lokaliseringsutredning visade på två lämpliga lokaliseringsalternativ, av vilka Hagaberg bedöms vara mest lämpad ur ett miljö- och samhällsmässigt och ekonomiskt perspektiv. 5

1. Inledning 1.1 Bakgrund Fiskberedningsindustrin har i en utredning 2012 slagit fast att Över 15 000 ton slam och fiskrens skickas årligen från Kungshamn med bil till en betydande kostnad (Fredrikstad, Falkenberg, Borås, Danmark) Biologiska restprodukter och processvattenrening är ett växande problem och kostnad för industri och kommun En ny analys för underlaget för en biogasanläggning i Sotenäs har återigen gjorts (Orkla, Rambo, A-H, Domstein m.fl.) Industrin och kommunen är mycket intresserade av ett lokalt biogasverk, men vill inte göra investeringen Ekonomiskt är det bara försvarligt om restprodukter från flera industrier samhanteras, med minimala transporter Fiskberedningsindustrin (I huvudsak Leröy) belägger redan 30 40% av kommunens reningsverks kapacitet vilket innebär att kapacitetstaket är nått sommartid. Genom ett nytt processreningsverk med tillhörande biogasanläggning där dessutom el och värme, som genereras från miljövänlig biogas, används av de industrier som levererar substrat skapas ett miljövänligt kretslopp. Den miljö- och omgivningspåverkan som kan uppkomma från den planerade verksamheten är luktstörningar, transporter (främst buller) och viss visuell förändring av landskapsbilden. Transporter av råvara till anläggningen levereras till största delen via rör från de existerande industrierna. Rötrest, s.k. biogödsel, från anläggningen transporteras ut med lastbil. Trots belägenheten på ett näs kan biogödseln som kommer att bli KRAVmärkt och ha ett bra innehåll med avseende på växtegenskaper avsättas inom ett avstånd på 4-6 mil. Utöver dessa miljöeffekter kan lukt från anläggningen förekomma vid enstaka tillfällen, framför allt för närboende. Teknik för luktreduktion utvecklas ständigt, vilket i kombination med goda driftsförhållanden medför att luktproblem effektivt kan minimeras. Biogasanläggningens mottagningshall, blandningstank, hygieniseringsenhet samt andra processdelar som inte är anslutna till gassystemet, och där risk finns för lukt, kommer att förses med uppsamling av ventilationsluft. All ventilationsluft samlas och vidarebefordras dessutom till en skorsten med 30 m höjd över mark. Därmed reduceras väsentligt den luktolägenhet som kan uppstå för omgivningen. Påverkan på landskapsbilden sker främst då en biogasanläggning förläggs i ett öppet landskap där likartade strukturer inte förekommer. En luktspridningsutredning har genomförts för den valda platsen där dessutom hänsyn tas till de anläggningar som redan finns idag. Den visar på goda förutsättningar för att lukt från biogasanläggningen kommer att undvikas för närboende. 6

1.2 Verksamhetens omfattning och utformning 1.2.2 Råvaror Råvara till biogasproduktionen kommer att vara slam från fiskberedning, moderlakar (Lakar från sill- och romtunnor), fisk- och fiskrens, processvatten samt matavfall. Slakteriavfall och avfall från hushåll ska inte tas emot på anläggningen. Anläggningen dimensioneras för att maximalt behandla 270 000 m 3 i processreningsverket och 30 000 ton i biogasanläggningen. 1.2.3 Reningsverk och Biogasanläggning En principskiss över huvuddelarna i den planerade renings- och biogasanläggningen visas i Figur 1. Figur 1: Principskiss över reningsverk och biogasanläggning 1.2.4 Gashantering Med den sammansättning av råvara för biogasproduktionen som nuvarande beräkningar utgår ifrån beräknas biogasproduktionen motsvara cirka 20 GWh per år vid full kapacitet. Hur mycket biogas som kommer att produceras beror på råvarornas torrhalt och andra egenskaper såsom näringsinnehåll och övriga kemiska och fysikaliska egenskaper. 7

Ett mindre gaslager är planerat för anläggningen och gasen planeras att brännas i en gasmotor för elgenerering eller alternativt direkt i en av Orklas pannor som idag eldas med gasol. Anläggningen kommer att vara försedd med en gasfackla som dimensioneras för att kunna förbränna producerad biogas i händelse av driftproblem. 1.2.5 Biogödsel Den biogödsel som återstår efter biogasproduktionsprocessen innehåller alla de näringsämnen som fanns i inkommande råvaror. Biogödseln ska återföras till åkermark som gödselmedel och ersätter då användning av konstgödsel. Lagring av biogödseln kan göras i anslutning till biogasanläggningen men i huvudsak i externa bassänger hos lantbrukare. Biogödseln kommer att köras ut med lastbil i slutna tankar. All biogödsel kommer att nyttiggöras och återföras till jordbruksmark. 1.2.6 Spridningsarealer Gällande regler för tillförsel av näring styr hur stora spridningsarealer som kommer att krävas för att återföra biogödselns näringsinnehåll. Beräknat på en uppskattad råvarumix kommer en spridningsareal på ca 600 hektar att krävas beräknat på att maximalt 22 kg fosfor får spridas per hektar. Eftersom det inte är troligt att mottagarna av biogödsel vill sprida på alla fält alla år så är det rimligt att en areal på ca. 1800 hektar behövs för den planerade mängden biogödsel. På ekologiska gårdar skulle förmodligen 1200 hektar räcka eftersom man där är mer benägen att använda biogödsel i alla grödor. För att bedöma om tillräcklig spridningsareal finns tillgänglig inom rimligt avstånd från den planerade anläggningen har en beräkning gjorts utifrån arealstatistik per församling. Ett medelavstånd har tagits fram till varje församling. En justerad areal, där den areal som behövs för att sprida stallgödseln från de djur som finns i området har dragits bort. Resultatet visar att det är begränsat med spridningsareal inom 2 mil. Mellan 2 och 3 mil finns det däremot ca. 4 000 hektar och är man beredd att transportera 4 mil tillkommer 4 000 hektar till. Nu är naturligtvis all teoretisk areal inte tillgänglig för spridning. Mycket av arealen ligger på små gårdar som inte har intresse eller möjlighet att ta emot biogödsel. För den mängd biogödsel som planeras (ca 30 000 ton och en årlig spridningsareal på drygt 600 hektar) behövs 13 % av den tillgängliga arealen inom 4 mil eller 6% av arealen inom 6 mil. 1.3 Förutsedd miljöpåverkan 1.3.1 Emissioner till luft Lukt Metangas och koldioxid, som bildas vid rötning, är luktlösa gaser. Den biogas som bildas i rötkamrarna innehåller dock, förutom metan och koldioxid, även en mindre mängd svavelföreningar, främst svavelväte, samt mellanprodukter såsom bl.a. flyktiga fettsyror (VFA), merkaptaner och ammoniak. Dessa ämnen kan ge upphov till lukt och det är därmed viktigt att arbeta med tydliga driftsinstruktioner, kontinuerlig processövervakning och analyser samt luktreducerande teknik. 8

Samtliga steg i de delar av anläggningen där det produceras biogas är slutna, dels för att förhindra att lukt uppkommer, men främst för att få maximal gasproduktion. Biogasbildningen sker i syrefri miljö, varför slutna tankar är en förutsättning för metanbildningen. Biogasanläggningens mottagningshall, blandningstank, hygieniseringsenhet samt andra processdelar som inte är anslutna till gassystemet och där risk finns för att lukt uppstår, kommer att förses med uppsamling av ventilationsluft. Ventilationsluften kommer att samlas ihop och behandlas i exempelvis ett biofilter eller en skrubber för att undvika luktolägenheter. Därefter leds den renade luften till en centralt placerad skorsten. Anläggningens slutna utformning, ventilation och frånluftbehandling är de avgörande faktorerna för att minimera luktolägenheter. Luktproblematiken kan begränsas kraftigt genom att anläggningen dimensioneras och utformas efter de erfarenheter och den praxis som finns inom området. Viktigt för att förhindra luktproblem från anläggningen är även att processen i rötkammaren inte överbelastas utan att nedbrytningen av det organiska materialet är tillräcklig och att halterna av exempelvis flyktiga organiska fettsyror (VFA) kan hållas på en stabil nivå. Krav kommer att ställas vid upphandlingen avseende välbeprövad teknik för luktreduktion. Stor vikt kommer även att läggas på att rutinerna för driften följs och utformas på ett sådant sätt att lukt minimeras. I den Tekniska beskrivningen för biogasdelen bilaga 1B i Tillståndsansökan beskrivs de vanligaste teknikerna för luktreduktion. Vilken teknik som slutligen kommer att användas bestäms när anbud från leverantörer har kommit in. Växthusgaser Framställning av biogas innebär att fossil energi kan ersättas. Ersättning av fossila bränslen med motsvarande ca 20 GWh biogas innebär en minskad emission av fossila växthusgaser på ca 5 500 ton koldioxidekvivalenter per år. 1.3.2 Utsläpp till mark och vatten Processavloppet renas i reningsverket vilket också omhändertar rejekt från biogasanläggningen. Reningsverkets processavlopp avbördas till Salthavet. Eventuellt spillvatten från reningsverk och biogasanläggning tas om hand antingen i reningsverket eller biogasanläggningens mottagningstank. Sanitärt avloppsvatten från personalutrymmen ansluts till det kommunala avloppsnätet om detta finns på den valda lokaliseringen. För att förebygga konsekvenserna av ett eventuellt läckage från någon av rötkamrarna kommer området kring tankarna att utformas så att ett eventuellt läckage inte förorenar mark och grundvatten. 9

1.3.3 Vattenbehov Spädvatten kan komma att krävas för biogasanläggningen beroende på ingående råvarors torrhalt. Tvättvatten behövs för rengöring. 1.3.4 Transporter Inkommande råvaror till anläggningen kommer att huvudsakligen pumpas i ett slutet system. En del transporter kommer också att ske med lastbil eller båt. Lastbilstransporterna in rör sig om mindre än en transport per dag. Efter rötningen ska resterande material, d.v.s. biogödseln, återföras till åkermark. Mängden biogödsel uppgår maximalt till samma mängd som råvarumängden men kan variera beroende på inkommande råvarors torrhalt, recirkulation av vatten i processen och eventuellt behov av spädvatten samt avvattning av densamma. Beroende på hur transportlogistiken utformas så kan vissa fordon som levererar slam eventuellt komma att ta biogödsel i retur, vilket då minskar transportbehovet. Biogödsel kan också skickas med båt i framtiden. Transportbehovet ut vid maximal produktion och ingen avvattning utgör cirka 5 lastbilar varje vardag. Denna del minskar med ökad avvattning. 1.3.5 Buller Buller kan förekomma i första hand vid transporter. I mindre omfattning uppstår också buller från själva anläggningen. Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablering av industri kommer att följas. Bullerstörningar har också tagits i beaktande vid lokaliseringsbedömningen. 1.3.6 Avfall Farligt avfall från biogasanläggningen är spillolja från pumpar, kompressorer m.m. Avfallet kommer att hanteras enligt gällande föreskrifter. 1.3.7 Påverkan på landskapsbild Den planerade biogasanläggningens rötkamrar tillsammans med skorstenen kommer att utgöra de mest dominerande anläggningsdelarna. Rötkamrarna förväntas vara ca 17 m höga och ca 15 m breda. På Hagabergs industriområde kommer de att ge begränsad påverkan på siluetten då området ligger på ett utsprängt område med en hög bergvägg åt norr, öster och söder. På Hogenäs kan etableringen av biogasverksamheten komma att utgöra en visuell störning. 10

2. Lokalisering 2.1 Syfte med lokaliseringsutredningen En lämplig lokalisering är en förutsättning för att en biogasanläggning ska fungera väl både miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt. Avstånd till bostäder och anläggningens utformning är viktigt för att inte skapa olägenhet för närboende. Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete anger inga specifika riktvärden för skyddsavstånd mellan biogasanläggningar och bostadshus. I Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:15 anges följande avseende lokalisering av biogasanläggningar: "Mellanlager samt rötnings- och komposteringsanläggningar bör lokaliseras, utformas och drivas utifrån lokala förutsättningar. Lämpligt skyddsavstånd bör bestämmas efter en samlad bedömning av förutsättningarna i det enskilda fallet". Utformning av behandlingsprocess och hanteringsmetoder påverkar bildning och spridning av lukt och andra utsläpp i hög grad. Vid sluten hantering och effektiv frånluftsbehandling kan ett kortare säkerhetsavstånd än 500 m övervägas enligt de allmänna råden. I Miljöbalken (MB) 2 kap 6 står följande: För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Enligt 2 kap 7 MB ska en rimlighetsavvägning göras vid lokaliseringen: Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Lagen innebär att miljö och människors hälsa ska skyddas, men även att ändamålet för anläggningen ska beaktas vid bedömningen. I detta fall bör belysas att biogasproduktion bidrar med förnybar energi samt en möjlighet att återföra viktiga näringsämnen till åkermark. Reningsverket ökar dessutom reningsgraden på det processavlopp som släpps till havet och kommer att utformas enligt kommande IED-direktiv. 2.2 Avgränsning och förutsättningar Reningsverk och biogasproduktion med substrat från fiskberedningsindustrin såsom processavloppsvatten, slam, fiskrens och moderlakar kräver att vissa kriterier skall vara uppfyllda för att det ska vara miljömässigt och ekonomiskt försvarbart att utöva verksamheten. I det aktuella fallet kommer processavloppsvatten som pumpas in att utgöra den största delen av inkommande substrat och därmed bör anläggningen förläggas så att närheten till de fabriker som levererar substrat optimeras. Det är viktigt att spridningsarealer för biogödsel finns någorlunda nära. 11

Även närhet till avsättning av el, varmvatten eller biogas för uppvärmning från den producerade biogasen är viktig. Sammanfattningsvis har en avgränsning gjorts i Sotenäs kommun då tre avgörande parametrar för miljömässigt försvarbar biogasproduktion, d.v.s. leverans av substrat, avsättningsarealer för biogödsel samt avsättning av energi har kunnat uppfyllas inom denna geografiska avgränsning. 2.3 Metod I utredningen har hänsyn tagits till såväl de kriterier som ställs i miljöbalken som till tekniska och ekonomiska aspekter I första skedet förklaras kriterierna, och de bägge områden i kommunen identifieras som är mer eller mindre lämpliga p.g.a. naturvårdsintressen, transportavstånd för substrat, avnämnare av energi eller gödsel. Lokaliseringsalternativen som utreds har framkommit dels genom ovanstående krav på grundförutsättningar, dels genom kontakter med kommunen och andra intressenter. De två största fiskberedningsindustrierna har varit naturliga lokaliseringsalternativ, liksom verksamhetsområden och reningsverk. Då det inte är möjligt att likställa samtliga kriterier, görs en kvalitativ bedömning av varje lokaliserings lämplighet. Skalan för bedömning är lämplig (grön färg), mindre lämplig (gul färg), samt olämplig (röd färg). Bakgrund till lämplighetsbedömning beskrivs i den löpande texten. 3. Viktiga parametrar, grundförutsättningar och bedömning För att en lokalisering ska vara lämplig krävs att många olika kriterier ska uppfyllas. Här beskrivs kriterierna och hur lokaliseringsalternativen bedöms. 3.1 Grundläggande förutsättningar 3.1.1 Areal Tillräcklig areal ska finnas tillgänglig, i det här fallet krävs en yta på minst 1,5 hektar. Om arealen är tillräcklig bedöms alternativet som lämpligt, i annat fall olämpligt. I denna lokaliseringsutredning har den faktiska tillgängligenheten av marken, d.v.s. om markägaren är villig att upplåta marken, inte inkluderats i bedömningen. 3.1.2 Konflikt med naturvård Lokaliseringen ska inte strida mot bestämmelser gällande naturvård, vilka anges i kommunens översiktsplan och detaljplaner samt i Länsstyrelsens kartmaterial. En ny översiktsplan antogs av Sotenäs kommunfullmäktige 2010 ( ÖP 2010, Figur 5). Även om 12

en översiktsplan inte är juridiskt bindande har avvikelser från önskad markanvändning motiverats i utredningen. Väster om Hogenäs och Nordväst om Hagaberg på ca 4 km avstånd ligger Ramsviksområdet som är ett Natura 2000-område. I kustområdet och skärgården i Bohuslän från riksgränsen mot Norge till Lysekil skall turismen och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Bägge de aktuella områdena är industriområden som redan ianspråktagits och ingen konflikt med naturvård kan förväntas. Inga kända fornminnen finns i de bägge områdena. 3.2 Sociala och miljörelaterade faktorer Det är av stor vikt för Rena Hav att eventuella närboende inte störs av verksamheten. Luktproblem och buller från transporter är ofta källor till oro, men problemen kan minimeras med en lämplig lokalisering och en anpassad utformning av anläggningen. Bägge alternativen ligger med bostäder i närheten. På Hogenäs, beroende på exakt lokalisering, är avståndet till boende ungefär som Hagaberg eller något längre med undantag för de allra närmast boende till Hagabergs industriområde. Det finns idag inga lagstadgade krav på minsta avstånd mellan en biogasanläggning och ett bostadsområde. Figur 2: Vindros för Kungshamn 2012. Vindrosen visar vindförhållandena och fördelning på vindriktning och vindhastighetsklass. Ur vindrosen kan utläsas att dominerande vindriktning är väst och sydväst. 13

I följande lokaliseringsutredning kommer lokaliseringsalternativ att baseras utifrån de lokala förutsättningar som råder i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:15 gällande rötnings- och komposteringsanläggningar. Detta innebär att anläggningens utformning samt de åtgärder för luktreducering som kommer att företas, i kombination med rådande landskapsbild och vindriktning utgör grunden för bedömning avseende anläggningens påverkan på närboende. Angivna avstånd från lokaliseringsalternativ till närboende är ungefärliga. Eventuella verksamheter i närområdet ska vara av sådan art att de inte störs av en biogasanläggning. 3.2.1 Transportmöjligheter Tunga fordon ska kunna nå anläggningen på ett trafiksäkert sätt utan att skapa olägenhet för närboende. Närhet till en större väg med få närboende och infart med svängfil anses lämpligt. Eftersom en del substrat kan transporteras med båt eller att biogödsel levereras med båt är en hamn i närheten viktig för att på så sätt minimera lastbilstransporter. Väg 171 och 174 är den viktigaste transportleden i kommunen och är avsedd för farligt gods. Den betjänar orterna Kungshamn/Smögen. Vägen till Hovenäset, nr 872, är smalare. 14

Figur 3. Kommunikationer och vägnät enligt ÖP2010 i Sotenäs kommun. 3.2.2 Transportavstånd Anläggningen bör lokaliseras så att transportavstånd, och därmed utsläpp till luft och mark, minimeras. Det är av vikt för både miljön och ekonomin. Avståndet för transport av substrat är viktigt eftersom denna råvara till stor del består av vatten och därmed inte alltid har ett högt energiinnehåll samt att den planerade biogasanläggningen avser att behandla en avsevärd mängd. Den miljömässiga vinsten med biogasproduktion från fisksubstrat är därmed mycket beroende av transportavståndet. 15

Den främsta miljöpåverkan från transporter är utsläpp av koldioxid samt försurande ämnen såsom kväveföreningar (NOx). Ur ett klimatperspektiv är det oerhört viktigt att minimera behovet av transporter, men även ur hälsosynpunkt är det önskvärt. Ett ökat transportbehov medför högre slitage på vägbanan samt att hälsovådliga partiklar frigörs. Transporter orsakar även buller, något som bör minimeras så långt som möjligt då det har en negativ påverkan på människors hälsa. För att maximera miljönyttan med biogas är det viktigt att så mycket energi som möjligt ur råvaran tas tillvara. Lokaliseringsalternativ i nära anslutning till substratleverantörer med stora mängder substrat är mycket positivt och bedöms som lämpligt. Transportavstånd på över en mil för substrat med lågt energiinnehåll, medför ökad negativ miljöpåverkan samt minskar mängden energi som kan tillvaratas, och bedöms därmed som olämpligt. 3.2.3 Närhet till spridningsarealer Det är önskvärt att lokalisera anläggningen nära spridningsarealer för att minska transporter vid spridning av biogödseln. Jordbruksmarken i Sotenäs och angränsande kommuner finns i de norra delarna av kommunen samt norr och öster om Sotenäs kommun. 3.2.4 Närhet till brukare av energi Rena Hav planerar att tillverka el och varmvatten och ej uppgradera till fordonsgas. Energin försäljes tillbaks till de industrier som levererat substrat. Avståndet från lokaliseringen till dessa industrier är därför av stor vikt för att anläggningen ska kunna byggas under energioptimala förhållanden samt att miljöpåverkan till följd av utbyggnad för anslutning till gasnät ska minimeras. Det är fördelaktigt om varmvattnet kan ha en avnämare nära vilket är positivt ur miljösynpunkt samt innebär lägre investerings- och driftkostnader. När det gäller elen kan överföringskostnader (nätkostnader) minimeras om köparen ligger på samma industriområde som där elen produceras. Om biogas skall levereras kräver detta också en närhet. 3.3 Grundförutsättningar Nedanstående grundförutsättningar måste uppfyllas för att lokaliseringsalternativet skall anses vara lämpligt. För att kunna identifiera en bra lokalisering har följande kravspecifikation tillämpats: 1. Lokaliseringen skall vara tillgänglig för ändamålet och inte vara ianspråktagen för annan verksamhet. 2. Lokaliseringen skall ha stöd i detaljplan och ÖP. 3. Lokaliseringen skall inte ha konflikt med riksintressen. 4. Den planerade anläggningen kräver en tillgänglig yta om ca 15 000 kvm. 5. Lokaliseringen skall för att minimera transporter placeras centralt i upptagningsområdet för substrat. 6. Lokaliseringen skall ha en direkt anslutningsmöjlighet till väg. 7. Lokaliseringen bör ha en direkt anslutningsmöjlighet till en hamn. 8. Närboende skall i huvudsak ej bo i anslutning till anläggningen. 9. Lokaliseringen skall kunna anslutas till kommunalt vatten och avlopp 10. Lokaliseringen skall möjliggöra att anläggningen smälter in i landskapsbilden. 11. Lokaliseringen skall ha möjlighet för avsättning av hetvatten och kylvatten. 12. Avnämare av biogödsel skall finnas inom en radie på 6 mil. 16

4. Värdering av alternativen 4.1 Lokaliseringsalternativ Två alternativa lokaliseringsalternativ finns vilka visas på Figur 4. Det ena ligger på befintligt industriområde Hagaberg/Ödegården där Orkla och Leröy är lokaliserade. Det andra ligger på Hogenäs industriområde där en stor anläggning för återvinning och hantering av avfall är lokaliserad. I ett tredje fall finns nollalternativet där rötning sker externt, 20 40 mil bort. Figur 4. De två utvärderade lokaliseringsalternativen(a och B) där A är förordad lokalisering Figur 5 nedan visar utdrag ur ÖP2010 för Miljöskydd, Hälsa och Säkerhet. Figur 6 visar platsspecifika krav för de bägge områdena. Figur 7 visar lukt- och bullerkrav för de bägge områdena. 17

Figur 5. Utdrag ur ÖP2010 18

Figur 6. Visar på de platsspecifika områdena för den planerade lokaliseringen. ÖP2010 Figur 7. Visar på de platsspecifika områdena för den planerade lokaliseringen, ÖP 2010, med störningszoner 19

4.2 Bedömning av lokaliseringsalternativ 4.2.1 Alternativ A. Vid Hagberg/Ödegårdens industriområde (A) Anläggningen placeras på ett industriområde som är avsett för bullrande och luktande storskalig verksamhet enligt ÖP 2010. Rena Hav kan ses som en nyetablering men samtidigt är det en utbyggnad av existerande industriers rening. Dessutom finns huvuddelen av avfallet som skall behandlas redan inom området och behandlas där i interna tillståndspliktiga processreningsverk idag. Avståndet till närboende är relativt stort i den förhärskande vindriktningen. Däremot finns en handfull bostäder i närheten av anläggningen men ej i den förhärskande vindriktningen. Avstånd till närmaste bostad utgör 300 meter från den punkt där samlat utsläpp av renad ventilationsluft finns. Ytterligare ca 10 hus finns inom radien 300-400 meter. Därutöver är det ca 600 meter till närmaste bostadsbebyggelse i Väjern. Anläggningen lokaliseras till fastigheten Gravarne 3:1, Hagabergs/Ödegårdens Industriområde där aktuellt område kommer att avstyckas. Området är detaljplanelagt för industriell verksamhet men en planändring har beslutats av kommunen där aktuellt område detaljplaneläggs för att passa den tillkommande verksamheten. Tomten är utsprängd (och plansprängd) och har mot de närmaste fastigheterna och vägen en skärmande bergvägg på 13 15 meters höjd som fungerar som insynsskydd, skydd mot buller och delvis mot lukt. Anläggningen är placerad mitt emellan de två stora fiskberedningsindustrierna som levererar substrat, figur 10 och 11. Här finns också reningsverk, befintliga tankar och reningssteg som kommer att användas i den nya processen. Fiskberedningsindustrin kan ta tillbaks energi i form av el eller hetvatten (alternativt kyla). Hamnmöjlighet på området och kommunens huvudväg löper in nära området (väg 174). Risken för luktstörningar finns men vald processlösning visar tillsammans med de luktspridningsberäkningar som genomförts att risken för luktstörningar är mycket små i de olika bostadsområdena. Figur 8. Anläggningarna sedda från väster Området kommer inte i konflikt med några riksintressen. Jordbruksmark finns inom ett avstånd på 4 6 mil där biogödsel kan spridas. 20 Lokaliseringsutredning 2014-12-22

Figur 9. Anläggningarna sedda från luften Figur 10. Avstånd från utsläppspunkten på Hagaberg med markering av 100 meters ringar. 21

4.2.2 Hogenäs industriområde (B) a. Med processreningsverk och biogasanläggning på Hogenäs Detta industriområde är avsett för tung och luktande verksamhet i ÖP2010 och det är detaljplanelagt. Denna lokalisering ligger ca 3 km fågelvägen från Orkla och Leröy och ca 7 km bilväg om man kör genom centralorten Kungshamn och ca 13 km om man kör väg 174 och 171 via Askum och väg 872. Transporter med båt kan ej ske då hamnmöjlighet saknas. Området har inga konflikter med riksintressen. Kommunalt vatten och avlopp finns. Lokaliseringen bedömes sluta relativt väl sluta in i lanskapsbilden men kan ge siluettverkan från vissa riktningar. Avståndet till fiskberedningsindustrin som levererar substrat är relativt långt. Det är dock tekniskt möjligt att pumpa processavloppet till Hogenäs industriområde för rening och därefter pumpa det tillbaks för utsläpp i havet. Slam och moderlakar är inte möjliga att pumpa denna långa väg utan de får transporteras med lastbil. Figur 11. Tänkbar ledningsdragning 22

Kostnaden för ledningsdragning med två ledningar blir betydande. I tillägg krävs energi för att driva pumparna. Utöver pumpningen av processavloppsvattnet tillkommer lastbilstransport av minst 1.000 transporter genom tätorten (alternativt via Askum) för transport av slam, moderlakar och fiskavfall. Skulle marina substrat komma att levereras med båt tillkommer ytterligare transporter. Därtill kommer uttransporten av biogödsel som blir av samma storleksordning som Hagabersgsalternativet och får ungefär samma distans till spridningsarealen. Reningsverk- och biogasanläggning måste dessutom kompletteras med tankar för utjämning som idag finns på Hagaberg. Hogenäs kommer inte att kunna tillgodose möjligheten för att få till en energibalans där varmvattnet kan användas inom området. Eventuellt skulle det kunna pumpas tillbaks i en isolerad ledning till Hagaberg. I ett sådant projekt tillkommer många miljoner för ledningar och pumpar. Biogas för eldning i Orklas panna kan ej bli aktuell i detta alternativ med mindre än att en separat gasledning byggs mellan Hogenäs och Hagaberg. Möjligheten försvinner då att minska gasolanvändningen och tillhörande transporter. Beroende på var anläggningen läggs på Hogenäs är avståndet till närmaste bostäder mellan 300 500 meter. Detta gäller bostäder söder om nuvarande avfallsanläggning, ett sommarstugeområde öster om Hogenäs samt en del bostäder norr om Hogenäs om placering väljes på industriområdet som är utpekat som luktområde i ÖP2010, figur 7. Avstånd redovisas i nedanstående figur 12. 23

Figur 12. Avstånd till bebyggelse. Markeringens längd 500 meter. Den övre placeringen har ett 10 tal hus inom 500 meter. Den nedre 5 stycken. Möjligheten finns att uppgradera gasen till fordonsgas då det blir dyrt med extra ledningar för tillbakatransport av varmvatten. Det innebär en ytterligare investering på ca 15 MKR. Därefter får gasen köras minst 5-8 mil med lastbil till en plats där det kan finnas en avnämnare. Ett gaslager får dessutom byggas. Investeringskostnaden för alternativet Hogenäs (a) ökar med 30 50 MKR beroende av vilken teknik som väljs. Drifts- och kapitalkostnaderna för en investering på Hogenäs beräknas öka med i storleksordningen minst 10 15 MKR årligen, vilket omöjliggör en ekonomisk godtagbar kalkyl. b. Med processreningsverk på Hagaberg och biogasanläggning på Hogenäs Ett annat alternativ skulle kunna vara att processreningsverket ligger på Hagaberg och biogasanläggningen på Hogenäs. Detta innebär i praktiken ett nytt processreningsverk och utbyggnad av befintlig processrening samtidigt som en separat bioagsanläggning byggs. 24

I detta läge kommer en ledning att krävas för att pumpa processavlopp tillbaks till Hagaberg för ytterligare rening samt en ledning för varmvatten till Hagaberg om lösning med elgenerering väljes. Då det inte finns avnämnare för varmvatten inom området får detta pumpas tillbaks till Hagaberg. Biogas för eldning i Orklas panna kan ej bli aktuell med mindre än att en gasledning byggs mellan Hogenäs och hagaberg. Det mest sannolika scenariot, i fall b, är att uppgradera gasen till fordonsgas. Ett mindre reningsverk byggs i anslutning till biogasanläggningen på plats (Hogenäs) och en uppgradering av gasen göres till fordonsgas. Den uppgraderade gasen får sedan köras på lastbil minst 5 8 mil till kunder. Ett gaslager måste dessutom byggas. Reningsverkets avlopp kan släppas i Salthavet i Örnefjorden. Biogasanläggning måste kompletteras med tankar för utjämning som idag redan finns på Hagaberg. Transporterna av slam och moderlakar får även i detta fall ske med lastbil och utgör minst 1.500 transporter eller 3.000 fordonsrörelser då en betydande mängd processavloppsvatten behöver tillföras processen för att den skall kunna fungera. På samma sätt får marina substrat transporteras på landsvägen. Därtill kommer uttransporten av biogödsel som blir minst av samma storleksordning som Hagabersgsalternativet då det är tveksamt att avvattna biogödseln för mycket då ett rejekt uppkommer som måste behandlas. Ekonomiskt innebär även detta alternativ en betydande merkostnad som kan beräknas till ca 30-50 MKR, Hogenäs (b). Dessutom är detta alternativ osäkert beträffande det stöd som beviljats från Energimyndigheten då det inte uppfyller de kriterier stödet är lämnat för. Skulle detta ej utgå tillkommer ytterligare 20 MKR i investering. Drifts-och kapitalkostnadsökningen beräknas ligga i storleksordningen 10 15 MKR. I det här fallet tillkommer även ökad bemanning då två driftsplatser skall bemannas. Alternativen ovan Hogenäs (a) och (b) kan sammanfattas med att ökade investeringskostnader och tillhörande drifts- och kapitalkostnader bedömes av Rena Hav utgöra en så kraftiga fördyrning av projektet att Rena Hav ej ser någon möjlighet att genomföra en sådan satsning. 4.2.3 Sammanfattande bedömning I Tabell 1, nedan sammanställs lokaliseringsalternativens överensstämmelse med de grundförutsättningar i kapitel 3.3 som ställts. Bedömningen har gjorts med ett JA som innebär fullständig eller till merparten övervägande överensstämmelse och NEJ som innebär en omöjlighet eller svårighet att uppfylla grundförutsättningarna (gul markering indikerar mindre lämplig). 25

Lokaliseringsalternativ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Hagaberg/Ödegården (A) JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Hogenäs (B) JA JA JA JA NEJ JA NEJ JA JA JA NEJ JA Tabell 4. Sammanfattande bedömning av lokaliseringsalternativ med grundförutsättningar 1. Lokaliseringen skall vara tillgänglig för ändamålet och inte vara ianspråktagen för annan verksamhet. 2. Lokaliseringen skall ha stöd i detaljplan och ÖP. 3. Lokaliseringen skall inte ha konflikt med riksintressen. 4. Den planerade anläggningen kräver en tillgänglig yta om ca 15 000 kvm. 5. Lokaliseringen skall för att minimera transporter placeras centralt i upptagningsområdet för substrat. 6. Lokaliseringen skall ha en direkt anslutningsmöjlighet till väg. 7. Lokaliseringen bör ha en direkt anslutningsmöjlighet till en hamn. 8. Närboende skall i huvudsak ej bo i anslutning till anläggningen. 9. Lokaliseringen skall kunna anslutas till kommunalt vatten och avlopp 10. Lokaliseringen skall möjliggöra att anläggningen smälter in i landskapsbilden. 11. Lokaliseringen skall ha möjlighet för avsättning av hetvatten och kylvatten. 12. Avnämare av biogödsel skall finnas inom en radie på 6 mil. 4.2.4 Förordad lokalisering Den förordade lokaliseringen utgöres av Hagaberg/Ödegården där förutom de kriterier som beaktats ovan det även finns en hel del infrastruktur som kan användas i detta projekt i form av reningsverk och tankar. 4.2.5 Konsekvenser och bedömning Ett mindre antal bostadshus förekommer inom 300-500 meters radien från Hagaberg. Anläggningen kommer att utformas enligt bästa tillgängliga teknik för att undvika att luktolägenheter uppstår i omgivningen. Därtill kommer anläggningen att ha sluten hantering av de substrat som kan ge upphov till luktolägenhet samt effektiv rening av frånluft från mottagning och andra anläggningsdelar som kan orsaka luktproblem. All luktande ventilationsluft från både processreningsverk och biogasanläggning samlas in till en central utsläppspunkt via en skorsten på 30 meter över mark. De åtgärder som kommer att företas avseende luktreducering utformas även med hänsyn tagen till eventuell framtida (10-40 år) uppförande av bostadsområde cirka 400-900 meter öster om Rena Havs anläggning, såsom anges i ÖP 2010. Slutsatsen sedan tidigare ligger fast att Rena Havs verksamhet bidrar med en mycket begränsad risk för lukt till omgivningen. Leröys utsläpp från rökeriet dominerar i stort sett helt, samtidigt som situationen blivit bättre efter deras höjning av skorstenen. 26