Miljö- och Hälsoskyddskontoret Ekerö kommun informerar om kompostering
Kompostera är miljövård Allt fler innevånare i Ekerö kommun vill idag kompostera sitt organiska avfall från hushållet. Det är en stor mängd avfall som helt i onödan slängs och som i stället kan omvandlas till trädgårdsresurs. Genom att kompostera minskar du också sopmängden och bidrar därför till en bättre miljö. Kompostering kan öka miljömedvetenheten och ger, inte minst barnen, insyn i och förståelse för ekologiska kretslopp. Detta ger alla möjlighet att ta ett gemensamt ansvar och arbeta för en bättre miljö. Resultatet efter kompostering är en fin och näringsrik humus, som passar utmärkt som jordförbättringsmedel i trädgården eller blomkrukan ett ekonomiskt alternativ till att köpa färdigt jordförbättringsmedel. I den här skriften får du information om vilka bestämmelser som gäller för kompostering av avfall, vilken utrustning som behövs, hur en kompost sköts och fungerar och vilket avfall som kan, eller inte kan komposteras. Bestämmelser i Ekerö kommun I Ekerö kommun är det tillåtet att kompostera köksavfall från växtriket, t ex frukt- och grönsaksrester, potatisskal m m. För att även få kompostera rester av kött och fisk måste man anmäla detta till Miljö- och Hälsoskyddskontoret innan komposteringen påbörjas. Om du komposterar allt ditt organiska avfall (inklusive kött och fiskrester) finns möjlighet att få förlängt sophämtningsintervall. Skriftlig anmälan skickas till Miljö- och hälsoskyddskontoret på särskild blankett. Blanketten finns hos Miljö- och hälsoskyddskontoret (08-56039100) och på www.ekero.se. Följande riktlinjer gäller vid anmälan och ansökan om kompostering respektive förlängt sophämtningsintervall. 1. Kompostbehållaren ska placeras på lämplig plats med hänsyn till grannar och vara av sådan typ att gnagare och andra skadedjur inte kan komma åt avfallet 2. Behållarens storlek: oisolerad behållare minst 100 l/person varmkompost minst 50 l/person 3. Kriterier för förlängt sophämtningsintervall: allt organiskt avfall från hushållet komposteras. glas och papper lämnas till återanvändning eller återvinning.
TAXA Om du komposterar allt ditt organiska avfall kan du minska kostnaden för sophämtning. Dina hushållssopor hämtas då var 4:e vecka i stället för var 14:e dag, som är det normala sophämtningsintervallet. Med förlängt sophämtningsintervall reduceras hämtningsavgiften med 50%. Grundavgiften förändras inte. Så här fungerar komposten Kompostering är biologisk kontrollerad nedbrytning av organiskt material. Nedbrytningen sker med hjälp av smådjur, svampar och bakterier. Vid nedbrytningen bildas koldioxid, vattenånga, närsalter och humus. Vid kompostering frigörs också värme, som i regel gör att temperaturen stiger i komposten. I kompostbehållaren försöker man skapa så bra förhållanden som möjligt för de mikroorganismer som utför nedbrytningen. Är komposten varm är nedbrytningen i gång. Om komposten fungerar bra stiger temperaturen till 50-70 o, sedan sjunker temperaturen till omgivningens nivå när komposten mognar. I en fungerande kompost krymper avfallet. Vikten minskar med ca 60-65% och volymen med ca 80%. En kompost är aldrig luktfri. Om förhållandena är de rätta uppstår det dock inte någon störande lukt eller andra olägenheter. Komposten ska dofta angenämt jordigt. SYRE Organismerna som bryter ner hushållsavfallet behöver syre (luft) för att fungera. Om det uppstår syrebrist ruttnar avfallet och börjar lukta illa. Det avfall som komposteras måste hållas lagomt poröst så att syre kan tränga in till de inre delarna av komposten. Då du komposterar ämnen som lätt packas ihop (t ex matrester och färskt gräs), ska uppluckrande täckmaterial läggas mellan skikten. Du kan även röra om i komposten för att få luften att cirkulera. I mitten av en alltför stor kompost blir det lätt syrebrist. FUKT Förutom syre fordrar mikroorganismerna fukt för att fungera. Komposten ska kännas fuktig då man tar i den, då är vattenhalten lagom och organismerna trivs. I en alltför våt kompost tränger vatten undan syret från lufthålen och förmultningen övergår i förruttnelse. I en alltför torr kompost upphör mikroorganismernas verksamhet. De börjar på nytt då fuktigheten blivit lagom. NÄRING Mikroorganismerna behöver näring för att fungera. Kvävet är ett viktigt byggmaterial för mikroorganismerna och kolet en viktig energikälla. Kväve finns rikligt i matavfall som kött, fisk och ägg. Kol finns i kutterspån, sågspån, torvmull, hö, torra löv m m.
Om det finns för lite kväve förmultnar inte komposten tillräckligt effektivt och nedbrytningen av avfallet kan ta lång tid. Om det fattas organiskt kol i lämplig form avdunstar överskottskvävet. Detta minskar slutproduktens värde som gödningsmedel och dessutom kan komposten lukta ammoniak. I en kväverik kompost med hushållsavfall ska täckmaterial tillsättas så att förhållandet mellan kväve och kol blir rätt. Utrustning som behövs kompostbehållare strömaterial för täckning av hushållsavfallet behållare och skopa för strömaterialet en behållare för uppsamling av hushållsavfall som ska komposteras de redskap som behövs för att sköta komposten är t ex grepe, spade, handkratta, vattenkanna KOMPOSTBEHÅLLAREN Kompostering av förmultningsbart hushållsavfall kan ske i isolerad eller oisolerad behållare. I en isolerad behållare sker nedbrytningen snabbare och den pågår även vintertid. En isolerad behållare har dock en högre anskaffningskostnad. Kompostbehållaren ska vara så konstruerad att komposten skyddas för gnagare, fåglar o dyl. Hålen som ska släppa in luften ska inte vara större än 6 mm. Det är lämpligt att använda två kompostbehållare. Komposterna kan då användas växelvis då den ena fylls mognar mullen i den andra. För flerfamiljshus krävs det större kompostbehållare. En tumregel brukar vara att ca 20 hushåll fyller en väl fungerande 500-liters isolerad behållare på en månad. STRÖMATERIAL Strömaterial används för att förbättra luftigheten och för att binda kvävet som frigörs vid nedbrytningen. Det gör förmultningen effektivare och hindrar dålig lukt och flugor. Strömaterial tillförs lämpligen varje gång man tömmer avfall i kompostbehållaren. När det gäller mängder får man prova sig fram, men ett riktmärke är en del strömaterial till tre delar köksavfall, räknat på volym.
Som strömaterial kan användas: torra löv (undvik bok- och eklöv) rivet tidningspapper färdig kompostjord flisat trädgårdsavfall sågspån hackad halm torv (okalkad och ogödslad) Skötselråd för komposten Kontrollera att det finns tillräckligt med täckmaterial. Om komposten luktar illa ventilera den genom omrörning. Tillsätt strömaterial. Kompostens ytskikt (20-30 cm) förmultnar effektivast och fordrar mest syre. Det räcker i allmänhet med att vända ytskiktet. Vänd komposten ofta även om det inte luktar för då blandas avfall av olika slag med varandra. En varmkompost kan avge ganska mycket vätska. Komposten bör vara tydligt fuktig, med det får inte droppa vatten från den. Ett tämligen torrt, grått skikt är tecken på att komposten är för torr. Då bör den vattnas och vändas. Om komposten blir för våt kan överflödig fukt avlägsnas genom att du tillsätter ett torrt fuktsugande strömaterial och rör om i komposten. Komposten kan lukta illa om du lägger i för mycket kött- och fiskavfall, som inte blandats med annat avfall och inte täckts med strömaterial. Komposten kan också lukta illa om du tillför stora mängder avfall som inte får tillräckligt med syre. Om det är flugor runt komposten kan det räcka med att den vänds och att strömaterial tillsätts. ANVÄNDNING AV KOMPOSTEN En grundtanke med kompostering är att slutprodukten ska kunna användas i odling. Den färdiga komposten kan användas i trädgårdsland, runt buskar, som toppdressing i gräsmattor och till krukväxter. Komposter där råvarorna i huvudsak bestått av köksavfall är i regel så näringsrika att de måste blandas ut. Rena trädgårdskomposter är däremot inte särskilt näringsrika.
Ska man så eller plantera i kompostmaterial är det viktigt att komposten är mogen, d v s tillräckligt omsatt. Det är inte lätt att avgöra när komposten är tillräckligt mogen. En tumregel är dock att låta komposten eftermogna efter det att temperaturen har sjunkit i komposten. Mogen kompost har mull- eller jordliknande konsistens och man kan inte urskilja några råvaror. Den har ingen obehaglig lukt utan luktar mylla. I komposten får ej läggas sådant som inte bryts ned och som förgiftar komposten: aska eller kalk komposten blir alkalisk och mikroorganismernas verksamhet förhindras. olja, bensin, lösningsmedel, målarfärg, bekämpnings- och desinfektionsmedel, mediciner, batterier eller annat miljöfarligt avfall. plast, glas eller metall konstfibrer, läder- och gummivaror tobaksfimpar eller städdamm (dammsugarpåsar). Städdammet innehåller tungmetaller. papper som är överdraget med plast, vax o dyl. Komposterbart avfall är Skal från frukter, rotfrukter och grönsaker De vanligaste konserveringsmedlen bryts ned successivt. Kaffe- och tesump Filterpapper och sönderdelade tepåsar kan läggas i komposten. Övrigt matavfall Stora fasta avfallsstycken, såsom kålhuvuden eller bröd, bör skäras i mindre bitar. Större mängder bör inte läggas samtidigt i komposten. Äggskal bör krossas. Fiskrens, räk- och kräftskal går också bra, men det gäller att täcka avfallet noga med strö. Köttben bryts inte ned men går bra att lägga i komposten. När komposten är färdig kan ben och annat svårnedbrutet material t ex persikokärnor, sållas ut och läggas i sopkärlet. Trädgårdsavfall Grenar och kvistar flisas. Blöjor Plastfria i små mänger. Lycka till!