Fältförsök med äldre spannmålssorter i jämförelse med moderna marknadssorter i ekologisk odling. Lars Olrog, Hans Larsson och Erling Christensson

Fältförsök med äldre spannmålssorter i jämförelse med moderna marknadssorter i ekologisk odling. Lars Olrog, Hans Larsson och Erling Christensson Rapport 1 211 Hushållningssällskapet Väst

Innehållsförteckning: Sid. Bakgrund 2 Genomförande 2 Väderlek 2 Försök i Höstsäd 3 Sortlista höstsäd 3 Fältförsök resultat 3 Egenskaper och kvalitet 13 Försök i Vårsäd 17 Sortlista Vårsäd 17 Fältförsök resultat 18 Egenskaper och kvalitet 31 Sammanfattande diskussion 33 Litteratur 37 1

Fältförsök med äldre sorter på ekologisk odlad mark. Bakgrund Under perioden 27-21 genomfördes 14 fältförsök med äldre sorter av höstsäd och vårsäd i Bohuslän inom ramen för projektet Vidareförädling av ekologisk spannmål för en lokal och regional marknad som finansierades med medel från landsbygdsprogrammet via Länsstyrelsen, Gymnasienämnden i Västra Götalandsregionen och Prytz donationsfond. Ett höstsädesförsök 26 av orienterande natur och flera demonstrationsodlingar hade dessförinnan genomförts. Genomförande Samtliga fältförsök är genomförda med 4 upprepningar och utförda av Hushållningssällskapets försökspatruller. Resultaten är bearbetade av Försök i Väst/Hushållningssällskapet i Skara, som förutom resultatblanketter även gjort en serisammanställning för höstveteförsöken 28-21. Väderlek (Delvis hämtat ur FiV-rapporter 26-1) Hösten och vintern 25/6 gav goda möjligheter för höstsådd och övervintring. Sent vårbruk och värme/torka i juli 26 medförde sämre villkor för vårsäd. Växtodlingsåret 26/7 inleddes med varm höst och vinter som följdes av tidigt vårbruk. Försommaren och sommaren blev regning med gynnsamma betingelser för svampsjukdomar. Hösten 27 var gynnsam för höstsådd första delen av september. Vintern blev ovanligt mild och nederbörden ovanligt hög. Tidpunkten för vårbruket 28 blev normal och försommaren blev torr med små angrepp av svampsjukdomar. Högsommaren blev regnig. Höstsäden mognade tidigt p.g.a. en intensiv värmeperiod. En nederbördsrik höst 28 medförde sen sådd av höstsäd på många håll. Vintern 29 blev varm. Vårbruket genomfördes under bra förhållanden med lite nederbörd i april och början av maj. En regnig juli månad följdes av goda skördeförhållanden i augusti. Höstsådden 29 genomfördes under relativt gynnsamma förutsättningar. Låga nederbördsmängder registrerades för vintern och för våren/försommaren. Våren var dock kylig. Resten av sommaren var omväxlande och gav goda förutsättningar för spannmålsodling i Bohuslän. 2

Försök i Höstsäd Följande sorter har ingått i försöken: Höstsorter Ursprung och angivna egenskaper Olivin Modern sort rekommenderad för ekologisk odling. Holger Sort lanserad 1981 selekterad för längre strå. Inntaler Tress Tysk lantsort selekterad för ekologisk odling Pansar III Sort från 1915. Ansågs vara ett stort framsteg för sin tid. Banco Sort från Weibulls 1953. Hög avkastning och hög brödvolym Hansa Sort från Svalöf 1947. Torktålig med hög rymdvikt. Jacoby Borstvete Tysk lantsort selekterad för ekologisk odling Aros Sort från Weibulls 1947 för Mellansverige. Jacoby urval Tysk lantsort selekterad för ekologisk odling Hansa Brun Urval ur Hansa med snabb vårutveckling B13867 speltvete Speltvete från genbanken i Braunschweig. Brun spelt Populationssort av sju likartade selekterade bruna speltveten Stava Modern marknadssort rekommenderad för ekologisk odling Jarl Sort från Weibulls 1925. Resistens mot gulrost och god kvalitet Svale Sort från Svalöf 1956 Robur Sort som i sitt ursprung har en lantsort från Västergötland Hallands lanvete Lantvete från Halland. Gotlands borstvete Lantsort som hittades på Gotland 1965 Oberkulmer, spelt Den vanligaste speltvetesorten i Sverige Schweiz,spelt Lantsort från Schweiz Fältförsöket 26 Ett riksförsök i Bohuslän med provning av marknadssorter för ekologisk odling kompletterades med två äldre sorter, Virtus och Aros på Hushållningssällskapet Västs initiativ. Utsädet togs från demonstrationsodlingar genomförda året innan. Sorterna hävdade sig bra och gav i skörd relativtalet 14 resp. 92 i relation till mätarsorten Kosack, som i försöket avkastade 444 kg/ha. Proteinhalten för bägge sorterna låg högre än för jämförda marknadssorter och den ogräskonkurrerande förmågan var klart bättre. 15 g ogräs/m för Virtus och 3 g för Aros jämfört med 6g för Kosack. Aktuell resultatblankett redovisas i resultatbilagan. De positiva resultaten bidrog till att en fortsatt provning i form av en försöksserie tog form. Fältförsöken i höstsäd 27 Två fältförsök anlades i Dingle resp. Lidköping med gemensam plan. De sorter som ingick var Svale, Robur, Jacoby borstvete, Robur, Aros, Hansa, Banco, Pansar, Gotlands borstvete, Uppsala lantvete, Oberkulmer speltvete och Schweiziskt speltvete. Som mätarsort användes Olivin. 3

Lidköpingförsöket Försöket anlades på gården Skog, Söne i Lidköpingstrakten på lerjord. Försöket gödslades med Biofergödselmedel som fältet i övrigt. Förfrukten var rödklöverfrövall. Lantsorterna från Gotland och Uppsala gav i avkastning relativtalen 58 resp. 62 i relation till Olivin (1) som avkastade 4693 kg/ha. Oberkulmer spelt och Schweiz spelt låg på relativtalen 75 resp. 62. De äldre marknadssorterna gav mellan 69 och 81 mätt som relativtal till Olivin (1). Dingleförsöket Försöket anlades på mmh mellanlera med ph värdet 6,4, P-AL III och K-Al III. Förfrukten var åkerböna och fältet tillfördes nötflytgödsel. Avkastningen för mätarsorten Olivin blev 4989 kg/ha. Uppsala lantvete och Gotlands borstvet drabbades av liggsäd och gav dåligt utbyte. Olivin höll lägst proteinhalt och hade betydligt högre andel bladfläckangrepp än övriga sorter med undantag för Uppsala lantvete som drabbade av liggsäd i tidigt stadium. Sorten Jacoby borstvete låg högst i skörd av de äldre sorterna och på samma nivå som mätarsorten Olivin. Tabell1. Avkastning höstveteförsök 27 Sort 27 27 Söne Dingle Olivin 4693 4989 Svale 3546 4535 Robur 3632 3842 Jacoby Borst 3811 4984 Aros 3791 4299 Hansa 3649 3981 Banco 3238 3845 Pansar 3428 4255 Gotlands borst 2736 36 Uppsala Lantvete 2939 1459 Oberkulmer, spelt 3525 4113 Schweiz, spelt 2889 3555 Bild 1. Tröskning av sorten Hansa. Speltvete till Vänster. 4

Skörd höstvete 2 försök 27 skörd kärna kg/ha 6 5 4 3 2 1 27 Söne 27 Dingle Olivin Svale Robur Jacoby Borst Aros Hansa Banco Pansar Gotlands borst Uppsala Lantvete Oberkulmer, spelt Schweiz, spelt Diagram 1. Skördenivån 27 var hög på de välgödslade försöksplatserna. Liggsäd drabbade Uppsala lantvete och i viss mån Gotlands borstvete i Dingleförsöket. Bladsvampangrepp Dingle 27 % av bladyta 25 2 15 1 5 Olivin Svale Robur Jacoby Borstvete Aros Hansa Banco Pansar Gotlands Borst Uppsala lantvete Oberkulmer spelt Schwiz spelt Diagram 2. Bladsvampangrepp i Dingle 27. De äldre sorterna har, förutom sorten Gotlands Borstvete, små angrepp 5

Fältförsöken i höstsäd 28-21 En gemensam försöksplan användes för de 6 försöken 28-21. Försöken 29 och 21 kompletterades dessutom med sorterna Jarl och Hallands lantvete. Avkastningen för de olika sorterna de olika åren presenteras nedan i tabell 1. Medelavkastningen för de sex försöken visas i diagram Tabell 2. Avkastning i de olika försöken 28-21. Sort 28-21 28 28 29 29 21 21 Medel Rel.tal Bärby Lågum Ed Dingle Lögen Dingle Olivin 3266 1 3868 343 2316 2886 347 3656 Holger 2992 92 3333 3285 198 314 346 38 Intaler Tress 2794 86 2681 178 2324 312 3495 3476 Pansar III 337 93 356 324 2156 352 325 36 Banco 35 92 3458 3227 2137 295 327 3278 Hansa 364 94 3669 3194 1947 3283 3111 3184 Jacoby Borst 355 94 3497 2699 1649 3466 349 3532 Aros 3241 99 3679 3178 2278 347 3299 367 Jacoby Urval 2885 88 329 279 239 2997 2985 3284 Hansa Brun 2875 88 3339 275 1882 2918 349 3314 B 13867 1917 59 2634 21 1191 161 1842 3211 Brun Spelt 199 61 291 193 995 1693 217 2689 Vit Spelt 2197 67 2353 185 1182 1942 21 2618 Stava 3137 96 3862 3161 2288 2953 3522 335 Jarl 2936 9 3336 226 3246 2939 3261 Hallands Lantvete 324 98 22 3613 326 377 Medelskörd höstvete 6 försök 28-21 skörd kärna kg/ha 35 3 25 2 15 1 5 Olivin Holger Intaler Tress Pansar III Banco Hansa Jacoby Borst Aros Jacoby Urval Hansa Brun B 13867 Brun Spelt Vit Spelt Stava Jarl Hallands Lantvete Diagram 3. Medelskörd för 6 försök. Sorterna Jarl och Hallands lantvete 5 resp. 4 försök. 6

Bärby, Dingleförsöket Försöket anlades på ett fält med ph 6,4. P-AL III och K-AL III. Jordarten var nmh mellanlera. Förfrukten var havre och försöket tillfördes ingen gödsel. Grödan utvecklades normalt under relativt högt ogrästryck av framförallt blåklint. Angrepp av bladfläcksvampar var lågt. Skörd höstvete 28, Bärby skörd kärna kg/ha 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Olivin Holger Intaler Tress Pansar III Banco Hansa Jacoby Borst Aros Jacoby Urval Hansa Brun B 13867 Brun Spelt Vit Spelt Stava Jarl Diagram 4. Avkastningen i Bärbyförsöket 28. Bild 2. Bärbyförsöket tröskas. Den stora mängden blåklint syns tydligast i de lågvuxna moderna marknadssorterna till vänster som dock gav högst skörd. 7

Lågum försöket 28 Försöket anlades på ett fält med ph 6,2. P-AL III och K-AL III. Jordarten var mmh lättlera. Förfrukten var åkerböna och försöket tillfördes ingen gödsel. Grödan utvecklades normalt, ogrästrycket var lågt och förekomsten av bladfläcksvampar liten. Skörd Lågum 28 skörd kärna kg/ha 4 35 3 25 2 15 1 5 Olivin Holger Intaler Tress Pansar III Banco Hansa Jacoby Borst Aros Jacoby Urval Hansa Brun B 13867 Brun Spelt Vit Spelt Stava Diagram 5. Avkastningen i höstveteförsöket på Lågum 28. Bild 3. Försöket på Lågum 28. Tydliga färgskiftningar syns for sorterna i de olika försöksleden. Högst skörd gav Olivin. 8

Edförsöket 29 Försöket anlades på ett fält med ph 6,2. P-AL III och K-AL IV. Jordarten var mmh lättlera. Förfrukten var vårvete och för-förfrukten åkerböna. Grödan utvecklades normalt och ogrästrycket var måttligt och förekomsten av bladfläcksvampar liten. Skörden blev låg. Skörd höstvete Ed 29 25 skörd kärna kg/ha 2 15 1 5 Olivin Holger Intaler Tress Pansar III Banco Hansa Jacoby Borst Aros Jacoby Urval Hansa Brun B 13867 Brun Spelt Vit Spelt Stava Jarl Hallands Lantvete Diagram 6. Avkastningen i höstveteförsöket på Ed 29 Bild 4. Försöket på Ed 29. God övervintring och jämnt bestånd. Högst skörd gav Inntaler Tress. 9

Dingleförsöket 29 Försöket anlades på ett fält med ph 6,5. P-AL III och K-AL II. Jordarten var mmh lättlera. Förfrukten var havre och ingen gödsel tillfördes försöket. Grödan utvecklades normalt, ogrästrycket var mycket lågt och förekomsten av bladfläcksvampar måttlig. skörd kärna kg/ha 4 35 3 25 2 15 1 5 Skörd höstvete Dingle 29 Olivin Holger Intaler Tress Pansar III Banco Hansa Jacoby Borst Aros Jacoby Urval Hansa Brun B 13867 Brun Spelt Vit Spelt Stava Jarl Hallands Lantvete Diagram 7. Avkastningen i Dingleförsöket 29. Hallands Lantvete gav högst skörd. Bild 5. Hallands lantvete som gav högsta avkastningen i Dingle försöket 21. 1

Dingleförsöket 21 Försöket anlades på ett fält med ph 6,1. P-AL III och K-AL III. Jordarten var mr mellanlera. Förfrukten var höstraps och ingen gödsel tillfördes försöket. Övervintringen var något svag. Grödan utvecklades normalt och ogrästrycket var måttligt liksom förekomsten av bladfläcksvampar. Skörd höstvete Dingle 21 skörd kärna kg/ha 4 35 3 25 2 15 1 5 Olivin Holger Intaler Tress Pansar III Banco Hansa Jacoby Borst Aros Jacoby Urval Hansa Brun B 13867 Brun Spelt Vit Spelt Stava Jarl Hallands Lantvete Diagram 11. Avkastningen i Dingleförsöket 29. Bild 6. Visning av Dingleförsöket i juni 21. Högst avkastning gav Hallands lantvete. 11

Lögenförsöket 21 Försöket anlades på ett fält med ph 6,8. P-AL III och K-AL III. Jordarten var mmh lättlera. Förfrukten var åkerböna och ingen gödsel tillfördes försöket. Övervintringen var något svag. Grödan utvecklades normalt, ogrästrycket var måttligt liksom förekomsten av bladfläcksvampar. Skörd höstvete Lögen 21 skörd kärna kg/ha 4 35 3 25 2 15 1 5 Olivin Holger Intaler Tress Pansar III Banco Hansa Jacoby Borst Aros Jacoby Urval Hansa Brun B 13867 Brun Spelt Vit Spelt Stava Jarl Hallands Lantvete Diagram 12.. Avkastningen i Lögenförsöket 21. Bild 7. Höstveteförsöket på Lögen 21. Grödan blev något gles p.g.a. sen sådd och utvintringsskador. 12

Egenskaper och kvalitet Sorternas egenskaper som strålängd, ogräskonkurrens, halt av ergosterol i kärnskörd, rymdvikt, falltal och proteinhalt har mätts och analyserats. År med påtagliga angrepp av skadegörare graderades dessa. I försöken 28-21 graderades bladsvampangrepp endast 29 i Dingle. Nedan presenteras resultaten i tabell, samt i diagram för de olika egenskaperna som medeltal för 4 försöksår då alla sorterna ingått i försöken. Avkastning och proteinhalt har bearbetats statistiskt i en seriesammanställning. Tabell 3. Avkastning och egenskaper för höstsådda gödor Sort skörd skörd protein rymdvikt falltal längd ogräs ergokg/ha rel % av ts g/l sek cm g/m sterol Olivin 3266 1 9,8 761 292 87 232 13,7 Holger 2992 92 1,3 765 242 121 196 12,7 Intaler Tress 2794 86 1,9 796 339 124 23 9 Pansar III 337 93 1,1 75 244 118 175 1,8 Banco 35 92 1,2 763 25 124 189 11,5 Hansa 364 94 1,4 769 284 124 167 11,7 Jacoby Borst 355 94 1,4 773 314 123 177 9,7 Aros 3241 99 9,6 776 244 121 168 1,2 Jacoby Urval 2885 88 1,9 746 257 125 214 12,5 Hansa Brun 2875 88 1,8 759 296 12 182 11,8 B 13867 1917 59 1,9 729 272 114 185 Brun Spelt 199 61 12,8 764 247 13 187 Vit Spelt 2197 67 1,8 748 231 123 28 Stava 3137 96 9,5 775 267 96 24 13,1 Jarl 2936 9 11,2 764 233 13 168 9,9 Hallands Lant. 324 98 1,3 769 247 135 184 1,7 Skörd, proteinhalt och ogräsmängd är beräknad på 6 försök förutom för sorterna Jarl och Hallands lantvete som varit med i 5 resp. 4 försök. Höstvete stråstyrka 3 försök 28-21 12 1 8 6 4 2 Olivin Holger Intaler Tress Pansar III Banco Hansa Jacoby Borst Aros Jacoby Urval Hansa Brun B 13867 Brun Spelt Vit Spelt Stava Jarl Hallands Lantvete -1 Diagram 13. Medeltal stråstyrka graderad i tre försök 28-1. 13

Strålängd höstvete 28-1 strålängd cm 16 14 12 1 8 6 4 2 Diagram 14. Medeltal för strålängd i 4 försök. Olivin Holger Intaler Tress Pansar III Banco Hansa Jacoby Borst Aros Jacoby Urval Hansa Brun B 13867 Brun Spelt Vit Spelt Stava Jarl Hallands Lantvete En viktig egenskap är strålängden som inverkar på halmskörd, ogräskonkurrens, men även liggsädesrisken. Långt strå medför även att avståndet mellan flaggblad blir stort, vilket minskar risken för svampspridning till axet. Olivin är kortast med 87 cm och Hallands Lantvete längst med 135 cm enligt försöken. Proteinhalt höstvete 28-1 protein % av ts 14 12 1 8 6 4 2 Olivin Holger Intaler Tress Pansar III Banco Hansa Jacoby Borst Aros Jacoby Urval Hansa Brun B 13867 Brun Spelt Vit Spelt Stava Jarl Hallands Lantvete Diagram 15. Medeltalet för proteinhalterna för 6 försök. Jarl och Hallands lantvete 5 resp. 4 försök. Förutom speltvetesorterna, har Jarl, Inntaler Tress, Jacoby Urval och Hansa Brun de högsta proteinhalterna enligt försöken. Proteinsammansättningen är inte analyserad. Bakningsduglighet och näringsvärde är kopplad till såväl proteinhalt som proteinets sammansättning. 14

rymdvikt g per l 82 8 78 76 74 72 7 68 Rymdvikt höstsäd 28-1 Diagram 16. Medeltal för rymdvikt i 4 försök. Olivin Holger Intaler Tress Pansar III Banco Hansa Jacoby Borst Aros Jacoby Urval Hansa Brun B 13867 Brun Spelt Vit Spelt Stava Jarl Hallands Lantvete Rymdvikten för de olika sorterna ligger mellan 748 g/l för vit spelt och 796g/l för Inntaler Tress. Rymdvikten kan användas som ett mått på mjölutbytet vid malning. falltal sek. 4 35 3 25 2 15 1 5 Falltal höstvete 28-1 Diagram 17. Medeltal för falltal i 4 försök. Olivin Holger Intaler Tress Pansar III Banco Hansa Jacoby Borst Aros Jacoby Urval Hansa Brun B 13867 Brun Spelt Vit Spelt Stava Jarl Hallands Lantvete Falltalet som är ett mått på stärkelsekvaliten, ligger överlag högt bland sorterna. Den sort som i försöken givit högst falltal är Inntaler Tress. Värdena är inte statistisk bearbetade.. 15

16 14 12 1 8 6 4 2 Ergosterolanalys höstvete 28-1 Olivin Holger Intaler Tress Pansar III Banco Hansa Jacoby Borst Aros Jacoby Urval Hansa Brun B 13867 Brun Spelt Vit Spelt Stava Jarl Hallands Lantvete Diagram 18. Ergosterolanalyser som medeltal för 4 försök. Ergosterolanalysen ger en uppfattning om svampaktiviteten i den skördade spannmålen och visar på något högre värden för de moderna sorterna Olivin och Stava. Det skulle kunna vara en koppling till kortare strålängd för dessa sorter. Ogräsmängd höstvete 28-1. ogräs g per m2 25 2 15 1 5 Olivin Holger Intaler Tress Pansar III Banco Hansa Jacoby Borst Aros Jacoby Urval Hansa Brun B 13867 Brun Spelt Vit Spelt Stava Jarl Hallands Lantvete Diagram 19. Ogräsmängd som medeltal för 5 försök. Jarl och Hallands lantvete 4 resp. 3 försök. Marknadssorten Olivin har den högsta ogräsmängden enligt diagrammet. De äldre förädlade sorterna Pansar, Jacoby Borstvete, Hansa, Aros och Jarl har minsta mängden ogräs. 16

Försök i Vårsäd Totalt åtta fältförsök genomfördes 27-21. De två försöken 27 var av orienterande karaktär och genomfördes i vårvete resp. korn. Flertalet sorter är gemensamma för de övriga försöken, dock inte alla. Två försök med samma sorter resp. år har genomförts 28-21. Resultaten redovisas därför årsvis med sammanvägning av försöken resp. år. Ingen ytterligare statistisk bearbetning är gjord för de beräknade medeltalen. Ett försök 21 redovisas inte p.g.a. högt medelfel (cv%). Vårsorter Ursprung och angivna egenskaper Dacke Modern marknadsort med goda bakningsegenskaper Algot Sort från Holmberg. Tidig vårutveckling. Fylgia Svalöfsort från 1934 Kärn Weibulsort från 1947 med goda bakningsegenskaper Svenno Weibulssort från 1954. Tidig och stråstyv. Ölands vårvete Lantsort från Öland Diamant Svalöfsort från 1938. Hög kärnkvalitet. Lantvete Halland Lantsort från Halland Triso Modern högavkastande marknadssort Baronesse Balder Freja Herta Primus Svanhals Ingrid Gullkorn Larina Justina Belinda Selma Bohushavre Örn Sol Blixt Virma Ivory Jusso Modern marknadssort med relativt långt strå. Weibullssort från 1942. Stråstyv, maltkornkvalitet Svalöfsort från 1942. Maltkornkvalitet. Weibullssort från 1949. God stråstyrka Svalöfsort från 1935. Stråstyv. Svalöfsort från 1899. Foderkorn. Weibullssort från 1958. Goda odlingsegenskaper 1913. Urval ur Gotlandskorn. Naket korn Modern marknadssort Modern marknadssort för foderändamål Weibullssort från 197. Högavkastande sen, stråstyv Lantsort från Bohuslän Svalöfsort från 1931. Motsåndskraftig mot fritfluga Svalöfsort från 1943. Stråstyv, högavkastande Svalöfsort från 1954. Mycket stråstyv. Relativt modern finsk sort Modern högavkastande marknadssortsort Relativt modern finsk vårrågsort 17

Dingleförsöket i vårvete 27. Försöken anlades på mmh mellanlera med ph värdet 6,2, P-AL II och K-Al III. Förfrukten var slåtervall och fältet tillfördes nötflytgödsel. Vårvetet utvecklades väl och avkastningen för mätarsorten Dacke blev 3 793 kg/ha. Viss liggsädesbenägenhet visade sig i flera av de äldre sorterna. Sorten Svenno avkastade mer än mätarsorten Dacke och lantsorten Ölands vårvete gav lägst skörd, men hade högst proteinhalt. Skörd Vårvete 7 kärna kg/ha 5 4 3 2 1 Dacke Algot Fylgia Kärn Svenno Ölands vårvete Diagram 2. Avkastning i vårveteförsöket 27 Tabell 4. Vårvete skörd och egenskaper i försöket 27 Sort skörd Rel.tal Protein Rymdvikt stråstyrka Längd kg/ha % av ts g/l -1 cm Dacke 3793 1 12,5 816 1 91 Algot 373 98 12,4 89 1 95 Fylgia 3238 85 13,4 85 53 1 Kärn 2592 68 12,7 89 55 15 Svenno 3916 13 12,2 85 1 89 Ölands vårvete 281 74 14,3 89 48 1 18

Bild 8. Vårvete sorterna från vänster: Dacke, Svenno och Ölands vårvete Dingleförsöket i korn 27. Försöket anlades intill vårveteförsöket på mmh mellanlera med ph värdet 6,2, P-AL II och K- Al III. Förfrukten var slåtervall och fältet tillfördes nötflytgödsel. Kornet utvecklades väl och avkastningen för mätarsorten Baronesse blev 3 845 kg/ha. Viss benägenhet för liggsäd och stråbrytning visade sig i några av de äldre sorterna. Sorten Herta avkastade mer än mätarsorten Baronesse och hade också högre proteinhaltsorten. Sorten Primus gav lägst skörd. skörd korn 7 kärna kg/ha 5 4 3 2 1 Baronesse Balder Freja sen Herta Primus Svanhals Diagram 21. Avkastning i kornförsöket 27. 2

Tabell 5. Avkastning och egenskaper i kornförsöket 27. Sort Skörd Rel.tal Protein stråstyrka stråbrytn. längd kg/ha % av ts -1 Baronesse 3845 1 1,9 1 3 53 Balder 3871 11 11,6 83 18 7 Freja sen 3681 96 11,4 9 15 74 Herta 431 15 11,6 8 2 73 Primus 2291 6 11,6 18 23 11 Svanhals 2512 65 12,3 2 25 91 Bild 9. Kornet Freja sen till vänster och Baronesse till höger. 21

Fältförsöken i vårsäd 28 En gemensam försöksplan för vårvete korn och havre användes för de 2 försöken 28. Förutom de äldre sorterna ingick de moderna marknadssorterna Belinda (havre), Baronesse (korn) och Dacke (vårvete). Skörd vårsäd 2 försök 8 kärna kg/ha 4 35 3 25 2 15 1 5 Dingle 8 Lögen 8 H Belinda H Selma Bohushavre H Örn H Sol H Blixt K Baronesse K Ingrid K Gullkorn K Larina V Dacke V Svenno Vdiamant Lantv. Halland V Algot Diagram 22. Avkastning av vårsäd i två försök 28. 22

Dingleförsöket i vårsäd 28. Försöket anlades på mmh mellanlera med ph värdet 6,2, P-AL III och K-Al III. Förfrukten var slåttervall. Havren utvecklades bäst av stråsädesslagen och den moderna marknadssorten Belinda gav 3481 kg/ha och i samma nivå låg sorten Örn. Baronesse låg högst i avkastning följd av Ingrid korn. Lantvete Halland låg nära Dacke i avkastning. Bild 1. Hans Larsson visar naket korn i vårsädesförsöket i Dingle. Tabell 6. Avkastning och egenskaper i vårsädförsöket i Dingle 28 Sort Skörd Rel Protein Falltal Rymdvikt Längd Ogräs kg/ha % av ts sek. g/l cm g/m H. Belinda 3481 1 11,8 487 52 36 H. Selma 3385 97 12 51 53 27 H. Bohushavre 2844 82 12,8 524 65 26 H. Örn 3464 1 12,5 51 6 22 H. Sol 37 86 12,6 514 64 26 H. Blixt 355 88 12,5 512 66 23 K. Baronesse 2856 82 11 612 54 55 K. Ingrid 2621 75 11 643 64 5 K. Gullkorn 1868 54 13 62 53 35 K. Larina 179 51 14,4 723 64 5 V. Dacke 296 85 12,7 139 693 75 6 V. Svenno 2843 82 12,3 221 744 65 6 V. Diamant 2484 71 11,9 249 661 78 37 V. Lantv. Halland 2934 84 12,7 267 739 9 58 V. Algot 2679 77 12 244 715 67 65 23

Lögenförsöket i vårsäd 28. Försöket anlades på mmh lättlera med ph värdet 6,2, P-AL III och K-Al III. Förfrukten var ärter. Avkastningen var låg och högst avkastning gav marknadssorten i korn, Baronesse, som gav 2249 kg/ha. Belindahavre gav 21 kg/ha och på samma nivå låg den äldre kornsorten Ingrid. De äldre vårvetesorterna Svenno och Diamant låg på samma nivå som marknadssoreten Dacke som avkastade 25 kg/ha. Bild 11. Ingrid och P-O Larsson i Lögenförsöket 28. Tabell 7. Avkastning och egenskaper i vårsädförsöket 28 på Lögen. Sort Skörd Rel Protein Falltal Stråstyrka Längd Ogräs kg/ha % av ts sek. -1 cm g/m H Belinda 21 1 11,5 1 57 1 H Selma 1933 92 11,5 1 7 1 Bohushavre 196 93 12,3 95 71 8 H Örn 192 91 11,6 1 68 11 H Sol 258 98 12 95 67 7 H Blixt 1935 92 12 9 82 8 K Baronesse 2249 17 9,5 1 49 18 K Ingrid 283 99 1,3 1 61 2 K Gullkorn 1987 95 11,8 1 56 16 K Larina 293 1 12,8 1 62 16 V Dacke 25 95 12,5 232 1 72 14 V Svenno 22 96 12,2 236 1 68 14 Vdiamant 27 96 13 328 88 91 13 Lantv. Halland 1879 89 12,4 28 94 84 17 V Algot 1813 86 11,9 224 1 73 19 24

Fältförsöken i vårsäd 29 En gemensam försöksplan för vårvete, korn och havre användes för de 2 försöken 29. Förutom de äldre sorterna från försöken 28 ingick den finska vårrågsorten Jusso. Inga övriga moderna marknadssorter var representerade 29. Skörd vårsäd 2 försök 9 5 45 4 kärna kg/ha 35 3 25 2 15 1 5 Dingle 9 Lögen 9 H Virma Bohushavre H Örn H Sol H Blixt K Ingrid K Gullkorn K Larina V Svenno V Diamant Lantv. Halland V Algot R Jusso Diagram 23. Avkastning av vårsäd i två försök 29. 25

Dingleförsöket i vårsäd 29. Försöket anlades på mmh mellanlera med ph värdet 6,5 P-AL III och K-AL III. Förfrukten var Åkerböna. Vårvetesorten Svenno hade högst avkastning med 376 kg/ha. Ingridkornet avkastade 394 kg/ha och Virmahavre 2819 kg/ha. Jusso vårråg gav 2537 kg/ha. Det nakna kornet Larina angreps av flygsot. Bild 12. Vårsädförsöket i Dingle 29. Larina. Bild 13. Flygsotangrepp i naket korn. Tabell 8. Avkastning och egenskaper i vårsädförsöket i Dingle 29. skörd Reltal Protein Falltal Rymdvikt Längd ogräs kg/ha % av ts sek. g/l cm g/m H. Virma 2819 1 12,3 453 75 125 H. Bohushavre 236 84 12,5 437 9 9 H. Örn 2714 96 12,3 441 9 6 H. Sol 2634 93 12,3 457 8 15 H. Blixt 2253 8 12,5 428 82 13 K. Ingrid 394 11 11 641 55 275 K. Gullkorn 254 73 13,6 623 58 35 K. Larina 1859 66 14,1 715 88 315 V. Svenno 376 131 11,8 323 767 85 19 V. Diamant 2732 97 13,2 366 762 11 18 V. Lantv. Halland 399 11 13 262 769 15 195 V Algot 3647 129 11,8 242 763 85 245 R. Jusso 2537 9 1,3 182 79 14 8 26

Lögenförsöket i vårsäd 29. Försöket anlades på mmh mellanlera med ph värdet 6,7 P-AL III och K-AL III Förfrukten var vall. Vårvetesorten Svenno hade högst avkastning med 4 468 kg/ha. Ingridkornet avkastade 4 16 kg/ha och Örnhavre 3 439 kg/ha. Jusso vårråg gav 3 887 kg/ha. Det nakna kornet Larina angreps av flygsot. Bild 14. Virmahavre i Lögenförsöket 29. Tabell 9. Avkastning och egenskaper i vårsädförsöket på Lögen 29. Sort skörd Reltal Protein Falltal Rymdvikt Längd Stråstyrka ogräs kg/ha % av ts sek. g/l cm -1 g/m2 H Virma 3397 1 13,6 474 68 95 272 Bohushavre 2553 75 13,7 46 82 8 275 H Örn 3439 11 13 472 83 93 269 H Sol 3421 11 13,3 484 74 1 245 H Blixt 375 91 13,4 474 75 88 264 K Ingrid 416 121 12,2 685 5 1 371 K Gullkorn 2877 85 14,8 649 48 1 342 K Larina 2465 73 16,4 741 75 1 348 V Svenno 4468 132 12,8 298 783 78 95 279 V Diamant 2832 83 13,8 258 739 98 65 258 Lantv. Halland 3686 18 14 292 781 95 5 232 V Algot 3853 113 13 316 748 77 9 264 Jusso 3887 114 12,2 215 713 13 6 168 27

Fältförsöken i vårsäd 21 En gemensam försöksplan för vårvete korn och havre användes för de 2 försöken 21. Förutom de äldre sorterna från föregående försök, ingick de moderna marknadssorterna Ivory (havre), Justina (korn) och Triso vårvete, samt Jusso vårråg. Lögenförsöket i vårsäd 21. Försöket anlades på mmh mellanlera med ph värdet 6,8, P-AL III och K-Al III. Förfrukten var vall. Försöket såddes sent och påverkades starkt av häftiga regn före sådd. Utvecklingen var svag och skörden extremt låg. Försökets medelfel (cv%) var högt och försöket redovisas därför inte här. Dingleförsöket i vårsäd 21. Försöket anlades på mmh mellanlera med ph värdet 6,1, P-AL II och K-AL III. Förfrukten var vall III. Havren utvecklades bäst av stråsädesslagen och den moderna marknadssorten Ivory gav 3 92 kg/ha och på samma nivå låg den äldre sorten Örn. Ingridkornet gav den högsta avkastningen bland kornsorterna, 3 42 kg/ha och den moderna vårvetesorten Triso avkastade 3 735 kg/ha, betydligt mer än de äldre sorterna. Det nakna kornet Larina angreps av flygsot. Skörd vårsäd Dingleförsöket 21 kärna kg/ha 45 4 35 3 25 2 15 1 5 H Virma Bohushavre H Sol H Blixt H Ivory K Ingrid K Gullkorn K Larina K Justina V Svenno Diagram 24. Avkastningen i vårsädförsöket 21 i Dingle. 28 V Diamant Lantv. Halland V Algot V Triso R Jusso

Bild 15. Ingridkorn i Dingleförsöket 21. Tabell 1. Avkastning och egenskaper i Dingleförsöket i vårsäd 21. Sort Skörd Rel.tal Protein Falltal längd stråstyrka ogräs kg/ha %av ts sek. cm -1 g/m2 H. Virma 3622 1 11,1 9 78 27 H. Bohushavre 291 8 11,7 15 3 46 H. Örn 3561 98 1,9 97 83 34 H. Sol 3352 93 11 16 83 36 H. Blixt 3286 91 11,5 11 9 34 H. Ivory 392 18 1,3 8 98 43 K. Ingrid 342 84 1,6 83 1 38 K. Gullkorn 285 58 12,3 87 1 62 K. Larina 1769 49 14,5 88 1 6 K. Justina 2575 71 9,7 55 1 66 V. Svenno 25 55 12,5 237 94 1 98 V. Diamant 2418 67 13 195 118 4 34 V. Lantv. Halland 2488 69 13,6 261 113 8 46 V. Algot 2438 67 12,3 267 88 1 96 V. Triso 3735 13 11,3 246 87 1 46 R. Jusso 1979 55 9,1 173 14 9 72 29

Redovisning av medeltal för vårsädförsöken 28-1. Flertalet kultursorter har varit med i försöken 28-1. Däremot har olika moderna marknadsorter varit representerade de olika åren. 29 saknades moderna sorter i försöken. Nedan presenteras medeltal för skördenivå och sorternas egenskaper för de sorter som alla varit med i försöken 28-21. Tabell 11. Medelavkastning och egenskaper. Medeltal för 5 försök 28-1. sort skörd rel. protein falltal rymdvikt längd stråstyrka ogräs kg/ha % av ts sek. g/l cm -1 g/m2 Bohushavre 2525 1 12,6 474 83 68 186 H Örn 316 119 12,1 471 8 92 16 H Sol 2894 115 12.2 485 78 93 161 H Blixt 2721 18 12,4 471 83 89 167 K Ingrid 2989 118 11 656 63 1 255 K Gullkorn 2174 86 13,1 625 6 1 292 K Larina 1995 79 14,4 726 75 1 295 V Svenno 38 119 12,3 263 765 78 98 33 Vdiamant 2495 99 13 279 721 99 64 189 Lantv. Halland 2817 112 13,1 258 763 97 75 223 V Algot 2886 114 12,2 259 742 78 97 345 Skörd vårsäd 5 försök 28-1 35 3 25 kärna kg/ha 2 15 1 5 Bohushavre H Sol H Blixt K Ingrid K Gullkorn K Larina V Svenno Vdiamant Lantv. Halland V Algot Diagram 25. Avkastning i vårsäd. Medeltal för 5 försök 28-1. 3

Egenskaper och kvalitet Proteinhalt vårsäd 5 försök 28-1 16 14 12 % av ts 1 8 6 4 2 H.Bohushavre H. Örn H. Sol H. Blixt K. Ingrid K. Gullkorn K. Larina V. Svenno V. Diamant V. Lantv. Halland V. Algot Diagram 26. Proteinhalt. Medeltal 5 försök 28-1. Det nakna kornet Larina har högst proteinhalt i försöken. Strålängd vårsäd 5 försök 28-1 12 1 8 cm 6 4 2 H.Bohushavre H. Örn H. Sol H. Blixt K. Ingrid K. Gullkorn K. Larina V. Svenno V. Diamant V. Lantv. Halland V. Algot Diagram 27. Strålängd. Medeltal för 5 försök 28-1. Strålängden har en nära koppling med stråstyrkan. Detta syntes tydligast i vårvetet, där Diamant och Hallands Lantvete hade benägenhet för liggsäd. 31

Stråstyrka vårsäd 3 försök 28-1 12 1 8 6 4 2 H.Bohushavre H. Örn H. Sol H. Blixt K. Ingrid K. Gullkorn K. Larina V. Svenno V. Diamant V. Lantv. Halland V. Algot -1 Diagram 28. Stråstyrka. Medeltal för 3 försök 28-1. Lantsorten Bohushavre hade svag stråstyrka liksom vårvetesorterna Hallands lantvete och Diamant. Ogräs vårsäd 5 försök 28-1 4 35 3 25 2 15 1 5 H.Bohushavre H. Örn H. Sol H. Blixt K. Ingrid K. Gullkorn K. Larina V. Svenno V. Diamant V. Lantv. Halland V. Algot g/m2 Diagram 29. Ogräsförekomst. Medeltal 5 försök 28-1. Samtliga havresorter konkurrerade bra mot ogräs, liksom de långstråiga vårvetesorterna Hallands Lantvete och Diamant. Bäst av kornsorterna var Ingrid i detta avseende. 32

Sammanfattande diskussion Är äldre sorter intressanta för odling i dagens ekologiska lantbruk? Lantbrukare i flera områden har redan visat intresse för att dessa kultursorter av flera skäl. Skälen kan vara att flera kultursorter har bra odlingsegenskaper som bra ogräskonkurrerande förmåga, relativt hög avkastning vid låg näringstillgång, torktålighet och tålighet mot skadegörare. Försöksresultaten i denna undersökning visar på många fördelar med äldre sorter. Ett annat skäl till att lantbrukare intresserar sig för äldre sorter kan vara att kvaliteten på produkterna. Smak är svårt att mäta, men många anser att skillnader finns. Bakningsförmågan är viktig och kopplad till bl.a. falltal och proteinhalt. Produkternas näringsinnehåll av spårämnen och essensiella aminosyror är också viktiga faktorer. I den aktuella försöksserien har endast falltal, rymdvikt och proteinhalt analyserats, men prover från höstveteförsöket i Dingle 28 ingick i en större undersökning där spårämnesinnehållet i vete analyserades. Ytterligare ett skäl att odla kultursorter kan vara att tillmötesgå konsumenternas intresse för biologisk mångfald, matens ursprung och kopplingar till kulturella värden. Höstsäd Avkastning Högsta medelskörden enligt tabell 2 och diagram 3, har den moderna marknadssorten Olivin, men strax under ligger sorterna Aros och Hallands Lantvete. Dessa ligger t.o.m. något över marknadssorten Stava. Markens näringstillgång i försöken har varit varierande. I försöken 27 var näringstillgången relativt god, vilket tycks ha gynnat en modern sort som Olivin, men även kultursorten Jacoby borstvete gav hög skörd i ett av dessa försök. I försöket i Dingle 29, där förfrukten var spannmål och förfruktseffekten därigenom svag, gav de äldre sorterna överlag högre skörd än de moderna sorterna Olivin och Stava. Högst skörd gav Hallands Lantvete i det försöket. I ett annat ogödslat försök med spannmål som förfrukt, Ed 29, ligger också flera äldre sorter på samma nivå som de moderna sorterna, men tendensen är inte lika påtaglig. Odlingsegenskaper Enligt tabell 3 och diagram 14, har de äldre sorterna avsevärt längre strå än dagens marknadssorter. Det är en egenskap som har många fördelar i ekologiskt lantbruk. Bättre ogräskonkurrerande förmåga och minskad risk för svampangrepp i blad och ax kan vara effekter av långt strå i försöken. Att de gamla sorterna avkastningsmässigt hävdat sig bäst i Dingleförsöket 29 med sämre förfrukt och därigenom mindre näringstillgång kan också tänkas bero på ett djupare rotsystem som hänger ihop med långt strå (diagram 7). Bild 16. Olivin (vänster) och Hansa (höger) 33

En nackdel kan dock vara att stråstyrkan för de längre sorterna är sämre. Endast ett av de 8 höstveteförsöken, Dingle 27, drabbades av liggsäd. Det var Uppsala lantvete som drabbades kraftigt efter axgång. Förfrukten var åkerböna och fältet var gödslat med 25 ton nötflytgödsel. Liggsädesrisken i ekologiskt lantbruk är vanligen inte så stor beroende på att handelsgödsel inte används och att stallgödsel vanligtvis fördelas väl mellan åkrarna. Bild 17. Liggsäd i sorten Uppsala Lantvete i Dingleförsöket 27. De längre sorterna visade på avsevärt längre avstånd mellan veteplantornas blad samt mellan flaggblad och ax. Denna egenskap torde minska risken för spridning av svampsjukdomar uppåt i beståndet från den fuktiga miljön nära marken. Lägre angreppsgrad kunde också påvisas i de försök där svampangrepp graderades (diagram 2). Ergosterolhalten har mätts i kärnskörden och är ett mått på svampaktiviteten. Halterna var lägre för de äldre sorterna än för marknadssorterna Olivin och Stava (diagram 18). Bild 18,19. Olivin till vänster och Hansa till höger. Betydligt lägre angrepp av bladsvampar kunde konstateras för sorten Hansa i Dingleförsöket 27. Den ogräskonkurrerande förmågan hos en sort beror på flera faktorer som växtsätt, utvecklingshastighet, bredd på blad och strålängd. Enligt diagram 19, är de flesta äldre sorterna i denna undersökning något bättre i detta avseende än de moderna marknadssorterna. 34

Kvalitetsegenskaper Bakningsegenskaperna för vete beror flera faktorer som falltal, proteinhalt, glutenkvalitet och aminosyrasammansättning. Rymdvikten är betydelsefull som ett mått på mjölutbytet. Även smaken har alltmer uppmärksammats, men är svår att mäta. I denna undersökning har proteinhalt, falltal och rymdvikt analyserats och resultaten framgår av diagram 15-17. Proteinhalten ligger genomgående högre för de äldre sorterna än för de moderna marknadssorterna. Om målet med odlingen är att få fram bästa kvalitet för en särskild marknad, kan det också vara intressant att ge avkall på avkastningen till förmån för en högre proteinhalt. Som exempel kan nämnas sorten Inntaler Tress med hög proteinhalt och högt falltal. Även rymdvikten är hög. Medelavkastningen är dock låg, men i försöken 21 ligger den bra till även i avkastning. Näringsinnehållet i vete är också viktigt ur kvalitetssynpunkt. Inte minst kärnans innehåll av spårämnen har uppmärksammats under senare år. Prover från försöket i Dingle 29 användes i en undersökning (Hussein R, Larsson H) där prover från olika typer och sorter av vete analyserades på innehåll av spårämnen. Det konstaterades i denna undersökning att äldre sorter som regel hade en högre halt av spårämnen och att detta inte enbart var kopplat till en utspädningseffekt orsakad av högre skördenivå för moderna sorter. Vårsäd Försöksplanerna har varit olika för de olika försöksåren. De moderna marknadssorterna som varit med i försöken har inte varit desamma och 29 odlades enbart kultursorter i försöken. Jämförelserna mellan kultursorter och moderna marknadssorter är således osäkra. Vissa sammanvägningar har dock gjorts av sorternas avkastning och egenskaper, dock utan statistisk bearbetning. Havre Den havresort bland kultursorterna som gett högsta medelavkastningen är Örn, följd av Sol och Blixt (diagram 25). Lantsorten Bohushavre har givit en avsevärt lägre skörd. Strålängd och proteinhalt skiljer inte mycket mellan sorterna. Bohushavren har den lägsta stråstyrkan och största ogräsförekomsten. Sorten Örn ligger 1% under skördenivån för den moderna marknadssorten Ivory året 21 och 5 % under Belinda, räknat som medeltal för de två försöken 28. Skillnaden i strålängden jämfört med Belinda är ca 1 cm. Ogräsmängden var som regel lägre för kultursorterna, i synnerhet i försöket 21. (tabell 1). Korn Ingridkorn har i försöken överträffat övriga kultursorter i avkastning (diagram 25). Även i jämförelse med de moderna sorterna Baronesse och Justina är avkastningen god (diagram 6,7 och 1). Ingrid har lägst proteinhalt, men bra stråstyrka. Den ogräskonkurrerande förmågan var i flera försök avsevärt bättre än övriga kornsorter. Den nakna kornsorten Larina visade sig högvuxen och ha hög proteinhalt (diagram 27 och 26). Den angreps dock av flygsot (bild 13). 35

Vårvete Svenno har givit den högsta avkastningen av kultursorterna. Därnäst följer Algot, Diamant och Hallands lantvete. I de två försöken 28 låg avkastningen för Svenno i nivå med den moderna sorten Dacke, men i försöket 21 avsevärt under den moderna sorten Triso. Ogräsmängden i sorterna speglar väl strålängden. Svenno och Algot är kortast av kultursorterna och har också den högsta ogräsmängden. Proteinhalterna ligger högst för Diamant och Lantvete Halland. Falltalen varierar något, men är enl. försöken bra överlag. Kultur och mångfald Utvecklingen under senare år har gått mot större odlingsenheter och mindre variation i sortutbudet. Samtidigt har många konsumenter alltmer börjat intressera sig för varifrån maten kommer, hur den odlas och vilka effekter odlingen har på miljön. Jordbrukets kemikalieanvändning, hushållning med växtnäring, påverkan på den biologiska mångfalden, energieffektivitet och klimatpåverkan synas och diskuteras. I detta läge har det visat sig framgångsrikt för lantbrukare att satsa på ekologisk produktion kopplad till användning av ett brett utbud av äldre sorter eller kultursorter som de ofta benämns. Exempel på detta är odlarföreningen Wästgotarna samt Lögens Kvarn i Bohuslän som lanserar den typen av spannmålsprodukter. Dessa lantbrukare fokuserar på mångfald, god smak, hög näringskvalitet och gör kopplingar till kulturella värden i närområdet. För Bohusläns del kan t.ex. sorten Hallands lantvete var intressant, eftersom den förutom goda odlingsegenskaper i ekologisk produktion också kan marknadsföras som ett vete liknande det som odlades redan när Bohuslän liksom Halland tillhörde Norge före 1658. Handel med utsäde Det har länge varit en osäkerhet bland lantbrukarna vad som gäller vid handel med utsäde och vilka regler som gäller för odling. Inom EU gäller att en saluförd sort skall finnas registrerade på godkända sortlistor. Jordbruksverket har nyligen börjat presentera bevarandelistor där vissa äldre sorter finns med. Det går också för lantbrukare eller organisationer att ansöka hos Jordbruksverket om att få en intressant sort upptagen på en sådan bevarandelista. Exempel på godkända bevarandesorter för höstvete är Aros och Hallands lantvete. 36

Litteratur Larsson S. Hagman J. Sortval i ekologisk produktion 28. Aktuellt från SLU Växtproduktionsekologi nr 5. Hussain, A.; Larsson, H.; Kuktaite, R.; Johansson, E. Mineral Composition of Organically Grown Wheat Genotypes: Contribution to Daily Minerals Intake. Int. J. Environ. Res. Public Health 21, 7, 3442-3456. Nygårds, L.; Börjesson. A. Bevarandesorter- Regler kring odling och försäljning. Jordbruksverket 21. Olrog L. Projektrapport Vidareförädling av ekologisk spannmål för en lokal och regional marknad. Hushållningssällskapet Väst/Naturbruksgymnasiet i Dingle 211 Mer information Framtidens bröd av forntidens korn. /Jörn Ussing Larsen/ Spannmålsodlingen i Bohuslän/Dalsland ett historiskt perspektiv. /Sara Roland/ Husållningssällskapet Väst 28. Matglädje med små nära och kära små korn. /Cecilia Corin/ Hushållningssällskapet Väst 29. Vidareförädling av ekologisk spannmål för en lokal och regional marknad./lars Olrog/ Naturbruksgymnasiet i Dingle, Hushållningssällskapet Väst. Projektrapport, Länsstyrelsen i Västra Götaland. Journalnr. 27-1383 www.allkorn.se www.wastgotarna.se www.logen.se www.samvastergard.se www.agrologica.dk 37