Stora värmepumpsystem rätt för både miljö och ekonomi



Relevanta dokument
Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Samlingsrapport energianalys

Fjärrvärme i Renovering

Fältmätningar för att demonstrera ny teknik för värmepumpssystem

Basindustrin finns i hela landet

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm

Samlingsrapport energianalys

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Byggnadstypologier Sverige

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

Energiutredning/Energideklaration

Värmesmart - Ett verktyg för dig med fjärrvärme. Hjälper dig att minska kostnader och utsläpp

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Brännbogärdet 4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

Svärtesgränd 2E, Mariehamn Mariehamn kommun

Välja nytt värmesystem Det är inte enkelt att välja nytt värmesystem. Det finns många alternativ att välja på och det är osäkert hur höga de framtida

Energieffektivisering

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tunnan 3

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

1 st IVT Premiumline HQ C8. I din fastighet föreslår vi: Denna kalkyl visar vad du kan spara i både pengar och miljö genom att installera en värmepump

ENERGIDEKLARATION. Furusundsvägen 110, Norrtälje Norrtälje kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1972 Energideklarations-ID:

Energiutredning/Energideklaration

40 %av jordens energianvändning

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

ENERGIDEKLARATION. Klottistelgatan 2, Bara Svedala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2009 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Gamla Vägen 22, Kävlinge Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID:

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

Energianalys/energideklaration per byggnad

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

Kommande Europeisk lagstiftning banar väg för värmepumpar

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

ENERGIDEKLARATION. Falktjärnsvägen 13, Bruksvallarna Härjedalens kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2008 Energideklarations-ID:

VPN Värmepumpbranschens

ENERGIDEKLARATION. Sportvägen 18, Löddeköpinge Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1968 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Tremansvägen 38, Höllviken Vellinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1993 Energideklarations-ID:

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

myter om energi och flyttbara lokaler

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Åsastigen 44. Adress Postnummer Postort Huvudadress

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Lovisa 13

ENERGIDEKLARATION. Bruncronas Väg 20, Värmdö Värmdö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1987 Energideklarations-ID:

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

ENERGIDEKLARATION. Kornvägen 8, Stenhamra Ekerö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1969 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Bronsdolksgatan 27, Västerås Västerås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1966 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Björkliden 13, Täby Täby kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2006 Energideklarations-ID:

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

ENERGIDEKLARATION. Västeråkers-Björk 126, Uppsala Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1947 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Gavottvägen 2, Växjö Växjö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1968 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Köinge 5378, Hörby Hörby kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Parkvägen 4, Åstol Tjörns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Grenvägen 13A, Tyresö Tyresö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1969 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Pomonavägen 1, Ekerö Ekerö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1963 Energideklarations-ID:

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

ENERGIDEKLARATION. Steneborgs Gårdsväg 4, Väddö Norrtälje kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2007 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Norrmarksvägen 9, Nordmaling Nordmalings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1964 Energideklarations-ID:

Energiläget 2018 En översikt

ENERGIDEKLARATION. Skatbogatan 16, Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1967 Energideklarations-ID:

Energieffektivisering. Slutrapport

ENERGIDEKLARATION. Stavarvägen 3, Täfteå Umeå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1940 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Karlsfältsvägen 76-16, Viken Höganäs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2003 Energideklarations-ID:

Bräcke kommun

Rapport - Energideklaration

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

ENERGIDEKLARATION. Örnbergsstigen 14, Tullinge Botkyrka kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Aspvägen 6, Figeholm Oskarshamns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Högaliden 10, Limhamn Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1973 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Laxvägen 13, Trelleborg Trelleborgs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1983 Energideklarations-ID:

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

ENERGIDEKLARATION. Jungmansgatan 4, Skillinge Simrishamns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1978 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Hermanstorp 302, Eriksmåla Emmaboda kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Letsegårdsvägen 93, Billdal Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2015 Energideklarations-ID:

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Edsala 5:330

ENERGIDEKLARATION. Önnemovägen 75, Tullinge Botkyrka kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1975 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Pilos Väg 3, Vitaby Simrishamns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1927 Energideklarations-ID:

EFFEKTSNÅL GEO-FTX VENTILATION MED VÄRMEÅTERVINNING

ENERGIDEKLARATION. Malmvägen 89, Segeltorp Huddinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1979 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Kantarellvägen 44, Sundsbruk Sundsvalls kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1970 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Altardalsvägen 20, Vallda Kungsbacka kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1963 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Skanneliden 22, Åstorp Åstorps kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2001 Energideklarations-ID:

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

ENERGIDEKLARATION. Huggarevägen 17, Svedala Svedala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1964 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Berzeliusgården 103, Ödeshög Vadstena kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID:

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

ENERGIDEKLARATION. Näset 15, Västerhaninge Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1874 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Piltgränd 7, Spånga Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Poppelvägen 11, Falsterbo Vellinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1989 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Hedens Gård 105, Falun Falun kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2016 Energideklarations-ID:

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Ta kontroll över energianvändningen

Transkript:

Stora värmepumpsystem rätt för både miljö och ekonomi Nordbygg, 3 april 2008 Arrangörer: Svenska Värmepumpföreningen Installatörernas Utbildningscentrum Sveriges Energi- & Kylcentrum Moderator: Hans Lindholm

Program 3 april 09.30-12.00 09.30 10.00 Framtidens värmepumpsystem Martin Forsén, SVEP 10.00 10.30 sfvp.se en ny kunskapssajt om fastighetsvärmepumpar Jörgen Rogstam, Sveriges Energi- & Kylcentrum & Daniel Åkervall, WSP 10.30 11.00 Kaffe 11.00 11.30 Praktiska erfarenheter från fältet och systemlösningar med fastighetsvärmepumpar Björn Modin, Energianalys Jämtland 11.30 12.00 Metod för miljövärdering av elenergi Tobias Persson, Energimyndigheten 2008-04-03 Nordbygg 2008 2

Nordbygg: 2008 04 03 Framtidens Värme(pump)system Martin Forsén Svenska Värmepumpföreningen

Nordbygg: 2008 04 03 Försäljningsutveckling 1997-2007 140 000 120 000 Fler än 600 000 värmepumpar installerade sedan år 2000 100 000 80 000 60 000 40 000 Väts ka-vatten Frånluft Luft-luft Luft-vatten 20 000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Nordbygg: 2008 04 03 Uppvärmning av småhus 2007 Uppvärmning av svenska småhus 2007 3% 6% 17% 11% 13% 21% 6% 8% 5% 10% Direktverkande el (6%) Luft-luft vp/direkt el (11%) Vattenburen el (6%) Frånluftvärmepumpar (8%) Oljepannor (5%) Bioeldadade pannor (10%) Kombi el/bio (21%) Fjärrvärme (13%) Vätska-vattenvärmepumpar (17%) Luft-vattenvärmepumpar (3%)

Nordbygg: 2008 04 03 Elanvändning bostäder & service 1970-2006 [TWh] Normalårskorrigerade värden 80 Under samma period har försäljningen av eldningsolja minskat med ca 85% (90 TWh -13 TWh) 70 60 TWh 50 40 30 Driftel Hushållsel Elvärme 20 10 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Fast bränsle Olja Elektricitet Biobränsle Värmepumpar Kraftvärme

Nordbygg: 2008 04 03 Energimarknaden under förändring Energipolitikens syfte: Trygga tillgången på energi Främja ekologisk energiförsörjning

Nordbygg: 2008 04 03 Styrmedel Energiskatter Fiskala skatter Miljöstyrande skatter Koldioxidskatt Svavelskatt Elcertifikat Teknikupphandling Informationsinsatser Program för energieffektivisering

Nordbygg: 2008 04 03 Statens beroende av energirelaterade Skatteintäkter är Tabell 2: Intäkter av energiskatter efter energi- och skatteslag 2006, Mdrkr Energiskatt Koldioxidskatt Svavelskatt Energislag Totalt Bensin 14 588 10 879 25 467 Oljeprodukter 4 689 13 702 18 391 Råtallolja 16 16 Övriga bränslen 75 976 1 051 Samtliga bränslen 83 83 Elkraft 19 015 19 015 - Produktionsskatt, kärnkraftverk* 3 089 3 089 Totalt 41 472 25 557 83 67 112 Andel av statens skatteintäkter 9,0% Andel av BNP 2,5% Källa: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket, SCB * Skatten är en effektskatt. Denna skatt ska inte förväxlas med den energiskatt på el som användarna betalar.

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Omvärldsfaktorer av betydelse Klimatförändringar Minskat värmebehov Ökat kylbehov Ökad miljömedvetenhet Minskad tillgång på fossila bränslen Högre energipriser Ökade krav på energieffektivitet Ökad acceptans för investeringskostnader Åldrande befolkning Ökade komfortkrav Ökade krav på bekvämlighet Fjärrvärmeförsäljningen minskade med ca 20% i Mälardalen under vintern 2007 Under värmeböljan 2003 dog fler än 30 000 personer pga värmen i Frankrike

Nordbygg: 2008 04 03 Specifik energianvändning för uppvärmning (Sverige) 160 140 120 kwh/m2 100 80 60 EU-Förslag Specifik energianvändning kwh/m2 40 20 0-1940 1941-1960 1961-1970 1971-1980 1981-1990 1991-2000 2001-2015 Byggnadsår

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Vem utformar de krav som kommer att ställas i framtiden? Samhället Kunderna

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Samhällskraven definierar marknadens spelregler 80% av den nationella lagstiftningen härstammar från beslut inom EU

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Direktiv från EU Energideklarationer av byggnader EUP-direktivet/ECO-design Eco-labelling criteria (Miljömärkning av värmepumpsystem) RES-Directive ROHS WEEE F-GAS PED Energitjänstedirektivet Ursprungsmärkning av el

Samhällsperspektiv Kravställning vid all energianvändning Energieffektivitet 50% mer energieffektiva byggnader - 2050 Miljöpåverkan Klimatpåverkan (20% minskade utsläpp av växthusgaser tom 2020) Partikelutsläpp Försurning Övergödning Marknära ozon Förnybar energi 20% förnybar energi - 2020 Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Vilka krav kommer att ställas på framtidens uppvärmningssystem Funktion Kundperspektiv Värme Komfortkyla Tillförlitlighet Driftsäkerhet Inlåsningseffekter Bekvämlighet Skötsel och underhåll Utrymmeskrav Enkel installation Ekonomi Investering Driftekonomi Miljöpåverkan Klimatpåverkan Partikelutsläpp Försurning Övergödning

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Primärenergieffektivitet Primary energy Purchased energy End use energy Extraction Refinement Transportation Powergeneration

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Reduktion av utsläpp av växthusgaser 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Oil boiler Heat pump Reduction of CO 2equvivalents when heat pumps are replacing oil boilers Efficiency oil boiler 90% Seasonal performance factor heat pump 4 Electricity based on EU-25 mix

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Primary energy savings 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Oil boiler Heat Pump Primary energy savings when heat pumps are replacing oil boilers Efficiency oil boiler 90% Seasonal performance factor heat pump 4 Electricity based on EU-25 mix

Enfamiljshus Ternitz (Österrike) 240m² Uppvärmd yta 11 kw Ytjordvärmepump Direktexpansion Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03

Enfamiljshus Ternitz (Österrike) Årsvärmefaktor 5,3 Uppvärmningskostnader EUR 390,- Energibesparing Oil 1923 Liter CO 2 4,1 Ton Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Flerbostadshus, Norrtälje, Sverige Antal lägenheter: 90 Uppvärmd yta: 7.800 m² Tidigare uppvärmning: Oljepanna Nytt system 4 x GSHP 40 kw + 1 oljepanna som tillsats Värmekälla: 19 borrhål x 173m Årlig besparing: 360 000 sek Återbetalningstid: 4 år

Flerbostadshus, Norrtälje, Sverige Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Kommersiell byggnad, Les Mureaux, Paris, Frankrike Kontorsbyggnad Conditioned area: 4.400 m² 1 Grundattenvärmepump (290 kw th ) Användning uppvärmning + frikyla

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Kommersiell byggnad, Les Mureaux, Paris, Frankrike Golvslingor för uppvärmning + kyla Årsvärmefaktor uppvärmning: 4.1 Årsköldfaktor kyla: 8.2

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 20-20-20 2020 Targets Energieffektivitet 20 % förbättring - 2020 Minskade emissioner 20 % minskning av växthusgaser - 2020 Förnybar energi 20 % förnybar energi - 2020

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 RES-Direktivet Förnybar energi 20 % förnybar energi 2020 10 % förnybar energi inom transportsektorn SVERIGE 40 % (2005) - 49 % (2020)

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 SVERIGE 2005 Slutanvändning av energi ca 400 TWh Kravet på Sverige är en ökning med 9 % enheter ca 36 TWh

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Värmepumpens förnybara energi T 1 Kompressor Värmesänka Förnybar energi T 2 Värmekälla Värmefaktor =

Förnybar energi från värmepumpar 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Beräkning av förnybar energi från värmepumpar (TWh) exklusive värmepumpar i fjärrvärmenät Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Förnybar energi 2007 Värmepumparna i Sverige använder Årligen ca 14 TWh förnybar energi Vindkraften står för ca 1 TWh 2020 Värmepumparna tillför ytterligare ca 10 TWh förnybar energi Vindkraften?

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Reduktion av elanvändning 2020 Värmepumparna medför minskad användning Av el för uppvärmning. Sverige ökar exporten av koldioxidfri el

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Värmepumptekniken är framtidens värme- och kylsystem

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Tack för uppmärksamheten!

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Så här har vi räknat.. Småhus 2005 Ersatt av värmepumpar 2020 [TWh] Tillkommande förnybar energi från värmepumpar [TWh] Elanvändning för tillkommande värmepumpar [TWh] Olja [TWh] 5,4 3,5 1,8 0,8 El [TWh] 15,3 8 5,5 2,5 Flerbostadshus Olja [TWh] 1,3 0,5 0,25 0,13 El [TWh] 1,7 1,3 0,87 0,43 Lokaler Olja [TWh] 1,9 0,7 0,36 0,16 El [TWh] 3,6 2,5 1,7 0,78

Martin Forsén Nordbygg: 2008 04 03 Resultat 10,5 TWh ytterligare förnybar energi Totalt Ersatt av värmepumpar 2020 [TWh] Tillkommande förnybar energi från värmepumpar [TWh] Elanvändning för tillkommande värmepumpar [TWh] Olja [TWh] 8,6 4,7 2,4 1,1 El [TWh] 20,6 11,8 8,1 3,7

www.sfvp.se - en kunskapssajt om fastighetsvärmepumpar - Jörgen Rogstam & Daniel Åkervall April 2008

Bakgrund Tanken om ett projekt för att samla kunskap om stora värmepumpar skapades av KYLentreprenörernas förening, SVEP och IUC redan 2005 Bakgrunden var ett ökande intresse för installationer av Fastighetsvärmepumpar Förutsättningarna vid installation är ofta mycket olika villavärmepumpsystem Initialt förekom problem vilket ledde till idén att ett projekt skulle samla kunskap om bra och dåliga installationer Först i februari 2007 blev finansieringen för ett 2-årigt projekt klar genom Energimyndighetens forskningsprogram EFFSYS2 IUC blev genom Sveriges Energi- och Kylcentrum projektägare och samarbetar sedan mars 2007 med WSP Environmental 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 2

Projektmål Förbättra och säkerställ kommunikationen med marknaden för bästa spridning av kunskapen Bygg upp en websajt för kommunikation av resultat Sammanställ statistik från fältet och identifiera: framgångsfaktorer i bra installationer kommersiella mål för att en installation ska lyckas Gör enklare fältmätningar för att konstatera förutsättningar, potential till förbättring, etc. Publicera kortfattat och frekvent tips, råd och erfarenheter med tydlig adress till installatörer, tillverkare och driftspersonal Skapa beräkningsmodeller för investeringar 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 3

Projektstatus Projektet drivs av personer från IUC-SEK och WSP sedan mars 2007 1 juli 2007 fanns sajten www.sfvp.se tillgänglig Tidigt väcktes idén om att organisera installationer/referensanläggningar i en databas Sedan september 2007 har referensanläggningar samlats Projektet är finansierat till mars 2009 därefter kommer sajten att behöva en egen finansiering Om projektet och sajten tas emot väl kommer den förhoppningsvis att kunna få ett eget liv efter det att finansieringen är slut 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 4

Partners Partners stödjer projektet genom att hjälpa till med rekrytering av referensanläggningar samt ger kreativ återkoppling till sajten och dess funktioner WSP Environmental Fastighetsägarna Stockholm Svenska Värmepumpföreningen Kylentreprenörernas Förening HSB Södertörn Riksbyggen.. Vi söker fler! 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 5

Web Portal

Referensdatabas 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 7

Definition av parametrar 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 8

Referensdatabasen Kärnan i projektet Verklighetsförankrad Grova uppskattningar / Noggranna mätvärden Tillgänglig för: Bred målgrupp med blandad kompetens 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 9

Tillämpning Nyttan Jämförelser mellan olika systemlösningar Tydliggöra möjligheter med värmepumpslösning Bättre underlag vid projektering av värmepump Facit, siffror från verkligheten 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 10

Beställarens Trygghet Nyfikenhet Kunnskap Konsultens Verktyg Marknadsföring Installatörens Marknadsföring Erfarenhetsåterföring Nyttan ur olika perspektiv 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 11

Nyttan för beställaren Trygghet Verifierade siffror på besparing i liknande objekt Jämföra offert med verklighet Nyfikenhet Hur bra fungerar min anläggning jämfört med andras Kan jag också sänka min energikostnad Kunnskap Forum, ställa frågor till experter Läsa mer ingående artiklar om utvalda anläggningar 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 12

Referensanläggningar 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 13

HSB Brf Liseberg 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 14

Beräkningsprogram Kommande funktioner Portalen kommer att utvärdera de relevanta tillgängliga beräkningsprogram Artikelbibliotek Portalen kommer att tillhandahålla relevanta artiklar i området fastighetsvärmepumpar Tjänster Utvärdering av installationer 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 15

Besökare på sfvp.se 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 16

Google analytics Vi mäter alltså vet vi! Vi har haft ett bra genomslag på installatörsledet Fler Fastighetsägare intresserar sig för projektet 1:a plats på Google vid sökning på fastighetsvärmepumpar! 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 17

Summering En web-sajt är skapad för kunskapssammanställning Kärnan är sammanställningen av referensanläggningar Ca 44 referensanläggningar finns idag Målet är ca 100 En lättillgänglig web-sajt underlättar rekrytering av anläggningar och projektpartners Mer och nya funktioner kommer löpande såsom: Beräkningsprogram Artiklar Tjänster Projektet är finansierat till mars 2009 därefter kommer sajten att behöva en egen finansiering 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 18

Forum 2008-04-03 System för Fastighetsvärmepumpar, www.sfvp.se 19

Praktiska erfarenheter från fältet och systemlösningar med fastighetsvärmepumpar. Björn O Modin EAJ

EXEMPEL PÅ ARBETSGÅNG FÖR ENERGI EFFIKTIVISERING: 1. INVENTERING INKLUSIVE INSAMLING AV ENERGISTATISTIK, DRIFTIDER. 2. BERÄKNING AV BEFINTLIG ANLÄGGNINGS VÄRMEBEHOV 3. FRAMTAGNING AV FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 4. BERÄKNING AV FÖRESLAGNA ALTERNATIVS BESPARINGAR. 5. PROJEKTERING AV FRAMTAGNA SYSTEMLÖSNINGAR 6. UPPHANDLING AV ENTREPRENAD SAMT GENOMFÖRANDE 7. UPPFÖLJNING.

Steg 1, inventering. - Inventering av befintliga installationers status. - Fel i anläggningarna dokumenteras och redovisas. - Drifttider, system- och rumsamband etc kartläggs för att man skall erhålla ett bra underlag för analys av anläggningens värme- och elförbrukning. - Statistik på varmvatten, värme- och elförbrukning insamlas, helst månadsvärden samt fördelning över dygnet.

Bet agg Betjänar Luftflöde Återvinningsgrad(snitt) Temperaturer Till/frånluft Drifttider m 3 /s % o C Dagar Dag tid kl TA1 Konf Björkörummet 0,8333 0 21/22 1-365 1-7 7-20 TA2 Konf Rödörummet 0,457 0 21/22 1-365 1-7 7-20 TA3 Konf Alnörummet 0,457 0 21/22 1-365 1-7 7-20 TA4 Konf Grupprum 0,82 0 21/22 1-365 1-7 7-20 TA23 Restaurang 1,944 70 21/22 1-365 1-7 6-24 TA14 Konf Granörummet 0,457 1 0 21/22 1-365 1-7 6-20 VA1 Kök, kontor 1,306 50 21/22 1-365 1-7 6-24 VA2 Taverna 2,36 50 21/22 1-365 1-7 0-24 VA3 Restaurang 0,694 50 21/22 1-365 1-7 6-24 VA4 Konf Brämörummet 0,66 1 50 21/22 1-365 1-7 0-24 TA10 Pool 0,69 0 21/22 1-365 1-7 0-24 TA11 Motionsrum 0,625 0 21/22 1-365 1-7 12-20 FF Hotellrum 2,52 0 21/22 1-365 1-7 0-24 1 Egen uppskattning då underlag saknas. Exempel på redovisning från en inventering av en fastighets ventilationsanläggningen som sedan används i beräkningarna.

Steg 2, beräkning av befintlig anläggnings värmebehov. Analys av fastighetens energiförbrukningen i befintlig anläggning för att undvika att den planerade värmepumpsanläggningen inte blir onödigt stor samt att försöka finna de lönsamma besparingsåtgärder som först bör utföras.

Beräkning av befintlig fastighets värmebehov Effektbehov 140 120 100 80 60 kw 40 20 0-20 -40 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Timme nr Tappvarmvatten Ventilation Transmission Tillskott

Beräkning av effekttäckning kw Effekttäckning 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Timme nr El till värmepump Spetsvärme

Beräkning av köldbärartemperatur över året BERÄKNAD ÅRSVARIATION HOS KÖLDBÄRAREN TEMPERATUR 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 Januari Februa Mars April Maj Juni Juli August Septe Oktob Novem Decem MÅNAD Månad Utgående temp ur värmepump köldbärare

M W h /m ån ad EXEMPEL RESULTAT AV SIMULERING 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December M ån a d V ärmebehov inkl V V Täckning 1 st V P EL till 1 s t V P

Exempel: Scandic Nord Sundsvall. Scandic Nord i Sundsvall som ursprungligen uppfördes 1967 med tillbyggnader 1984 och 1987 gjordes hösten 1999 en inventering samt beräkning av möjligheter till energibesparing. År FJV MWh 1997 2032 1998 1775 Inköp av fjärrvärme till Scandic Nord Sundsvall.

Alternativ Anpassad bef anläggning: Teoretiskt beräknat årsenergibehov Transmission MWh Ventilation MWh Tappvarmvatten MWh Totalt MWh 481 1200 270 1951 Hotellet hade före åtgärderna en debiterad effekt av ca 825 kw.

Förslag till åtgärder.

Energibesparingsberäkningar Inköpt energi för värme är beräknad med årsmedelvärmefaktor enligt simuleringsprogram samt 99 % pannverkningsgrad för fjärrvärmen. I inköpt värme ingår el för värmepump.

Alternativ Inköpt energi för värme (el, fjärrvärme) MWh/år Bef anläggning: 1 951 Besparing MWh/år Besparing % Föreslaget alternativ 764 1 187 60%

MWh/månad SCANDIC SUNDSVALL VÄRMEBEHOV 1398 MWh 250 200 150 100 50 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Månad Värmebehov Täckning 3 st VP EL till 3 st VP

Verklig besparingen av inköpt fjärrvärme uppgår enligt mätningarna till ca 70 % Entreprenaden påbörjades i augusti 2000 med ombyggnad av kökskylan, installation av värmepump1 och avslutades i augusti 2001.

Månad År 2005 Förbrukning fjärrvärme MWh Jan 77,7 Feb 89,3 mars 95,8 April 37,9 Maj 18,8 juni 29,5 juli 24,6 Aug 0,6 Sept 18,8 Okt 28,7 Nov 56,5 Dec 100,2 Summa: 577,22

SCANDIC NORD SUNDSVALL FJÄRRVÄRME OCH EL TILL VÄRMEPUMP MWH 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 FJÄRRVÄRME År EL TILL VÄRMEPUMP

Exempel på systemlösningar, renodling av värmesystem, inkoppling till värmesystem, kombination av värmekällor. Driftorganisation, bedöm kompetens, möjligheter till service och tillsyn, hjälpmedel etc. Centralisera eller decentralisera produktion av värme, varmvatten beroende på fastighetens eller fastigheternas systemlösning. T ex koppla om eventuella nödvändiga hetvattenledningar så att inte onödigt varmt vatten går ut på fastighetens hela distributionsnät. Komplettera med erforderliga grovshuntar, pannshuntar. Förvärm tappvarmvatten, undvik spetsvärmning.

Renodling av värmesystem för anpassning till värmepump Inkoppling av värmepump på anläggning med fjärrvärme. Upprättande av separat ledning för värmebehov med högre temperaturkrav.(scandic Nord Sundsvall)

Inkoppling av värmepump till en oljeeldningsanläggning samt förvärmning av tappvarmvatten. Elpanna för varmhållning av oljepannor.

Värmekällor och kombination av värmekällor. Alla möjliga värmekällor går att kombinera bara det görs på rätt sätt. Bergvärme, ytjordvärme, sjövärme, uteluft, spillvärme från kylanläggningar, frånluft, avloppsvatten, avfuktning, isbanor mm.

Återvinning från frånluft i kombination med livsmedelskylproduktion

Bergvärme i kombination med återvinning från frånluft.

Bergvärme i kombination med återvinning från avluft samt förvärmning av uteluft samt kylning av tilluft.

Värmekällan Uteluft i kombination med isbana.

Vilka möjligheter finns det till fler energibesparande åtgärder vid Scandic Nord Sundsvall? Kan man göra något mer för att öka besparingarna ytterliggare och minska energikostnaderna.? Första åtgärd är att komplettera köldbärarsystemet med en extern värmekälla i form av en ytjordvärmekollektor eller borrhål så att man kan höja köldbärarens temperatur samt förvärma uteluften när utomhustemperaturen sjunker under 0 o C. Beräkningar visar att fjärrvärmeinköpen skulle minska från ca 577 MWh/år idag till ca 450 MWH samt att effektbehovet för fjärrvärmen skulle minska ytterliggare från ca 370 kw till ca 250 kw.

Koldioxidvärdering av energianvädning Tobias Persson Energimyndigheten

Koldioxidvärdering av energi till vad? Miljöredovisning Bedöma åtgärder som påverkar energibehovet

Miljöredovisning av den energi som används EU direktiv om ursprungsmärkning av el - stimulera aktiva val - emissionsfaktorer baserade på köpt el - föreskrifter saknas i Sverige idag Aktiva val gör det möjligt med lägre belastning av den energi som individen använder

Koldioxidvärdering av el till vad? Att värdera i beslut om konverteringar och effektiviseringar som påverkar energianvändningen Hur påverkas utsläppen av en konvertering från oljepanna till värmepump? Hur bra bör klimatskalet på bostadshus vara?

Två olika perspektiv Styrmedelperspektivet Energisystemperspektivet

Styrmedelsperspektiv Konsekvenser av kvantitativa styrmedel Elcertifikatsystemet Förändrad elanvändning innebär förändrad produktionen från certifikatberättigad elproduktion EU:s handelssystem

Vad händer om elanvändningen minskar effekter av EU:s handelssystem? Företaget når sitt utsläppstak Utsläppen minskar i kraftverken Företag får utsläppsrätter över Hittar nya marknader Sparar utsläppsrätter till ett senare tillfälle Säljer till ett annat företag Ingen ytterligare minskning

Men på längre sikt. Detta gäller bara under den period som åtagandeperioderna varar En (relativ) lägre elanvändning gör det lättare att nå ambitiösa mål för framtiden Finns andra skäl än klimatet att begränsa elanvändningen Kraftbalans Att uppnå andra mål

Energisystemperspektív - marginalenergi Marginalenergi är den produktion som försvinner vid en reduktion av energianvändningen eller produktion tillkommer. Begreppet gäller också för det motsatta, marginalenergi är den produktion som tillkommer vid en ökning av energianvändningen eller produktion försvinner. Alltid en approximation och en subjektiv bedömning!!!

Marginalel

Marginalel Drifts- och utbyggnadsmarginaler av en åtgärd som påverkar elanvändningen Driftsmarginal kolkondens eller naturgaskombi Utbyggnadsmarginal kolkondens, naturgas, förnybart,.. Marginalels mix: 400 1000 gco 2 /kwh

Frågan gäller inte bara el Marginalolja Marginalbiobränsle Marginalbiodrivmedel Marginalfjärrvärme

Marginalolja Olja slutanvändning Raffinering Produktion och uppgradering 3,0 2,5 CO2 utsläpp 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Konventionell olja Oljesand Syntetiskt olja från kol

Marginalolja Produktionskostnad Oljesand Syntetiskt olja från kol och oljeskiffer Konventionell olja Volym

Marginalbioenergi Produktion av biomassa Uttag av råvara och direkta markförändringseffekter Transport Omvandling Indirekta markförändringar

Marginalfjärrvärme Utvinning Förädling Omvandling Distribution Totala förluster från omvandling och distribution 10-50 procent

Marginalfjärrvärme Bränsle Tid Emissionsfaktor gco2/kwh System - bio Biobränsel 89% 10 Olja 10% 300-820 El 1% 400-850 45-200 System - fossil Biobränsle 75% 10 Olja 24% 300-820 El 1% 400-850 115-850

Gammal vedpanna ack. Exempel uppvärmning av villa 1000 Direktverkande el Luftvärmepump Berg/jordvärmepump Fjärrvärme - bio Fjärrvärme - fossil Oljepanna Pelletkamin 750 500 250 0 gco2-ekv per kwh Ny vedpanna ack.

Exempel - nybyggnation 70 60 50 kwh per kvm 50 40 15 kwh per kvm 30 20 10 0 100 kwh per kvm Fjärrvärme fossil Fjärrvärme bio kg CO2 per kvm El Fjärrvärme bio Fjärrvärme fossil Fjärrvärme bio Fjärrvärme fossil

Slutsatser - konsument Åtgärder = riskbedömning Energieffektivisering av klimatskäl Värmepump eller fjärrvärme beror på den lokala situationen Miljöredovisning av använd energi Aktiva val gör det möjligt med lägre miljöbelastning av den energi som individen använder