5 HELA HANINGE Gudö H U D D IN G E K O M M U N Ö s te rä n g V e n d e ls ö Vega V e n d e ls ö m a lm K o la rto rp B ra n d b e rg e n Handen BO TKYRKA TYRESÖ KO M M UN T y re s ta KOMMUN J o rd b ro D a la rö Sandem ar V ä s te rh a n in g e H å lls ä ttra Aspön Kym m endö T u n g e ls ta G å lö Å rs ta h a vs b a d H e m fo s a O rn ö S ö d e rb y F jä rd lå n g H ä rin g e M uskö N YN ÄSH AM N S KOMM UN S ta b b o H H e rrö n Y xlö U tö Rånö N o rrö n Å lö Aspön N å tta rö Innehåll Befolkningssammansättning och boende... Vård och omsorg - äldreomsorg.. Sysselsättning... Möjlighet till kunskap och utbildning.. Ungdomars fritid.. Omgivande miljö... Trygghet och säkerhet.... Socialt nätverk... Ekonomiska resurser.... Delaktighet.... Tobak, alkohol, narkotika... En god hälsa.. 6 1 11 14 2 21 22 26 28 3 31 34
Befolkningssammansättning och boende 6 Under perioden 2-23 ökade befolkningen i årligen, men ökningstakten avtog pga minskande flyttningsnetto. År 23 var flyttningsnettot för första gången negativt och år var flyttningsunderskottet så stort att befolkningen minskade med 22 personer, trots att födelsenettot var positivt. Födelsenettot har legat på samma nivå fram till år 23 då det ökade något. År 25 var både flyttningsnetto och födelsenetto positiva igen vilket bidrog till att befolkningen ökade med 482 personer under året. Åldersfördelningen i skiljer sig från åldersfördelningen i länet med större andel barn/ungdomar och lägre andel pensionärer. Man får också barn tidigt i jämfört med länet. Den generella trenden i länet är att medelåldern på förstagångsmamman och pappan stiger, så också i. Medelåldern på förstagångsmamman i 28 år (23) är dock bland den lägsta i länet. Förstagångspapporna är till och med allra yngst i 3,1 år jämfört med genomsnittet både i länet och riket år 23. Andelen invånare födda utomlands är ungefär densamma som i länet och har också under de senaste sex åren ökat ungefär lika mycket som i länet (med drygt en procentenhet). Knappt 82% av haningeborna är födda i Sverige, knappt 5% i andra nordiska länder (de flesta i Finland) och drygt 13% i övriga delar av världen. Utbildningsnivån är betydligt lägre i än i länet, drygt en fjärdedel av invånarna i åldern 25-64 år hade eftergymnasial utbildning år 25 (43% i länet). När folk- och bostadsräkningen genomfördes199 bestod bostadsbeståndet i till nästan 4% av småhus. Enligt fastighetstaxeringen för år 1999 bodde nästan hälften av haningeborna (48%) i småhus. Andelen boende i småhus var lägre i Stockholms län (36%). Antal invånare i 25-12-31 Samtliga Kvinnor Män Samtliga 71 837 36 12 35 825 Därav -17 år 17 446 8 587 8 859 18-24 år 6 14 3 43 3 61 25-64 år 4 22 19 922 2 1 65- år 8 265 4 46 3 85 Befolkningsutveckling (antal invånare 31/12 respektive år) under 2-talet 72 5 72 71837 71 5 71377 71355 71 792 7 5 7 432 7 21 22 23 25 Enligt de senaste siffrorna 31 december, uppgår s befolkning till 72 956 personer. Källa: Befpak (SCBs befolkningsstatistik för nyckelkodsområden).
Befolkningsförändringar i 2-25 (% av antal invånare) 7 Födelsenetto Flyttningsnetto 2 21 22,6,6,6,6,7,9 23 -,7 -,3,7,7 25,6,4-2, -1,5-1, -,5,,5 1, 1,5 2, Källa: Befpak (SCBs befolkningsstatistik för nyckelkodområden) År 25 genomfördes en enkätundersökning bland in- och utflyttare i kommunen. Undersökningen genomfördes av Inregia på uppdrag av Kommunstyrelseförvaltningen. Syftet var att ta reda på vad som påverkar personer att flytta in och ut ur kommunen samt att få en uppfattning om hur målgruppen upplever boende och kommunal service. Nästan fyra av tio inflyttare i flyttade från Stockholms kommun. De två vanligaste anledningarna till inflyttning i kommunen var boende (oftast för att få större, från lägenhet till hus) och annat, där kärleks- och familjeförhållanden samt släkt och vänner ingår. Vilken kommun flyttade du ifrån? Bastal: 298. Andel i procent. Kommun Andel Stockholm 38 Tyresö 8 Huddinge 7 Nynäshamn 6 Botkyrka 3 Övriga kommuner i Stockholm län 18 Stockholms län 8 Övriga län 14 Annat land 6 Totalt 1 Vad var den främsta anledningen till att du flyttade från din förra kommun? Bastal: 33. Andel i procent. 43% 43% Boende Arbete (nytt arbete) Studier Pendling Annan 3% 4% 7% Av dem som uppger en annan orsak flyttade en tredjedel med anledning av kärleken. Två av tio har fått förändrade familjeförhållanden och en ungefär lika stor andel uppger att de har haft hemlängtan eller ville komma närmare familj, släkt och vänner. Källa: Inregias rapport Inflyttare och utflyttare kommun, december 25.
8 Andel invånare födda utomlands, 21-25 17,9 18,3 18,7 17,6 21 23 25 18 18,4 1 2 3 4 5 Invånare efter födelseland år 25 Sverige Övriga Norden Övriga världen 81 4 15 82 5 14 % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Det vanligaste landet inom Övriga Norden är Finland. De tre vanligaste länderna i kategorin övriga världen är Turkiet, Bosnien Hercegovina och Chile. Andel invånare i åldern 25-64 år med mer än 2-årig gymnasial utbildning år 25 Mer än 2-årig gymn utb Eftergymn utb 43 61 26 45
Andel invånare i åldern 25-64 år med eftergymnasial utbildning, 2-25 9 5 4 38,3 38,3 38,9 4,8 41,5 42,2 43,1 3 22,3 23 23,4 24,4 24,9 25,3 25,6 2 1 1999 2 21 22 23 25 Andel invånare i olika bostadstyper år 1999 Flerbostadshus Småhus*) Öv rigt 62 36 2 5 48 2 2 4 6 8 1 % *) inkl boende i fritidshus Källa: s landstings områdesdatabas
1 Vård och omsorg äldreomsorg Av äldreomsorgsförvaltningens regelbundna enkätundersökningar framgår hur den vård och service som erbjuds av hemtjänst, i ålderdomshem, sjukhem och gruppboende uppfattas av hemtjänsttagare och boende. Följande diagram visar deras sammanfattande bedömning vartannat år sedan år 2. Mottagare inom hemtjänst och särskilt boende har själva besvarat enkäten, medan bedömningarna för de demenssjukas räkning gjorts av anhöriga/närstående. Andel svarande som är nöjda med den omvårdnad och service som de får Hemtjänst Mycket nöjd Ganska nöjd 2 32 47 22 49 29 57 23 47 32 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Särskilt boende Mycket nöjd Ganska nöjd 2 32 47 22 46 3 35 37 38 28 2 4 6 8 1 Särskilt boende med demensinriktning Mycket nöjd Ganska nöjd 2 32 41 22 43 36 37 38 34 49 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Källa: Äldreomsorgsförvaltningen
Sysselsättning 11 Statistiska centralbyråns sysselsättningsregister omfattar hela Sveriges befolkning den sista december varje år. Som förvärvsarbetande räknas personer som i november hade en arbetsinkomst motsvarande minst fyra timmars arbete. Enligt denna definition var det 78% av haningeborna i åldern 25-64 år som hade förvärvsarbete i november år, 76% av kvinnorna och 8% av männen. Förvärvsfrekvensen var betydligt lägre bland utlandsfödda än bland infödda svenskar (i 63% respektive 82%). År var skillnaden dock något mindre i än i länet. Utlandsfödda i hade lite högre förvärvsfrekvens än utlandsfödda i länet, medan andelen förvärvsarbetande bland infödda svenskar var 1% enhet lägre än länsgenomsnittet. Utvecklingen under perioden 1998- har varit likartad i och i länet med ökande förvärvsfrekvens fram till år 21 då ökningen avstannade. De senaste två åren har förvärvsfrekvensen minskat något. Andel förvärvsarbetande 25-64 år, 1999-79 1999 78 78 78 79 8 78 2 21 22 23 Andel förvärvsarbetande 25-64 år, Kvinnor Män Födda i Sverige Födda utomlands 77 79 61 83 76 8 63 82 Källa: s landstings områdesdatabas Diagrammen på nästa sida visar hur arbetslösheten utvecklats under perioden 1999-25 i och i länet. Under perioden 1999-21 var andelen arbetssökande högre i än i länet som helhet, under perioden 22-23 något lägre. De senaste åren har andelen arbetssökande ökat både i och i länet. År - 25 fortsätter ökningen av arbetslösheten, både den öppna arbetslösheten och andelen arbetssökande totalt är nu åter något högre i än i länet.
Andel arbetssökande totalt 18-64 år, 1999-25 Öppet arbetslösa, 1999-25 12 6 5 4 3 2 1 4,8 4,3 3,4 3,8 3,2 2,8 3,3 3,7 3 2,6 4,7 4,9 4,5 4,6 6 5 4 3 2 1 3,5 3,2 1,8 1,8 2 2 2,5 2,1 3,3 3,2 3,5 3,3 3,6 3,4 1999 2 21 22 23 25 1999 2 21 22 23 25 Andel arbetssökande 18-64 år 25 Öppet arbetslösa I åtgärder 25-64 år 18-24 år 25-64 år 3,4 3,6 3,4 1,2 1 1,3 18-24 år 4,5 2 2 4 6 8 Ungdomsarbetslösheten avviker från länsgenomsnittet, 6,5% av 18-24-åringarna i är öppet arbetslösa eller i åtgärder (4,6% i länet). Bland den vuxna befolkningen ligger arbetslösheten i på samma nivå som i länet. Den öppna arbetslösheten bland utlandsfödda ligger något över länsgenomsnittet för utlandsfödda. Andel arbetssökande, utländsk bakgrund år 25 Andel arbetssökande, kön år 25 Öppet arbetslösa I åtgärder Öppet arbetslösa I åtgärder Född Sverige 2,8,9 Män 3,7 1,2 Född utoml 5,5 2 Kvinnor 3,2 1,2 Född Sverige 2,9 1,1 Född utoml 5,8 2,3 2 4 6 8 Män Kvinnor 3,8 1,3 3,3 1,4 2 4 6 8 Källa: s landstings områdesdatabas
13 Antal arbetstillfällen Ett sätt att mäta utvecklingen av kommunens näringsliv skulle kunna vara att mäta antalet arbetstillfällen genom den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Ökade möjligheter att försörja sig och bo kvar i kommunen kan ha betydelse åtminstone för en del av befolkningen. Det bör dock betonas att boende i är en del av en regional arbetsmarknad i hela Stockholms län med drygt 96 arbetstillfällen år. Av diagrammet nedan framgår att antalet arbetstillfällen i kommunen ökade kontinuerligt under perioden 1997-22. År 23 minskar den förvärvsarbetande dagbefolkningen något men ökar den igen. Utvecklingen i och länet är likartad, men glappet mellan män och kvinnor är större i än i länet. Antal arbetstillfällen (förvärvsarbetande dagbefolkning) i kommun 1997-. Antal personer Totalt Män Kvinnor 25 2 238 2625 21534 22683 23664 23732 23711 23775 15 1151 11217 11764 12472 1287 12997 1295 12856 1 9257 948 977 1211 1857 1735 1761 1919 5 1997 1998 1999 2 21 22 23 Antal arbetstillfällen (förvärvsarbetande dagbefolkning) i Stockholms län 1997-. Antal personer Totalt Män Kvinnor 12 1 863636 91764 924251 9645 972458 97398 953437 966 8 6 4 445121 465557 477499 498635 52598 52866 49627 497637 418515 43627 446752 46177 46986 471114 46281 468363 2 1997 1998 1999 2 21 22 23 Källa: s landstings områdesdatabas
Möjlighet till kunskap och utbildning 14 Otrivsel i skolan, förekomst av mobbning, frånvaro pg a skolk och sjukdom kan innebära sämre möjligheter för eleverna att tillgodogöra sig skolutbildningen. Indikatorer på detta kan hämtas från de enkätundersökningar som Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (USK) genomfört bland elever, år 9 i grundskolan och år 2 i gymnasieskolan våren 22, och. Undersökningarna genomfördes även i ett antal andra kommuner i Stockholms län. Eftersom inte samma kommuner deltagit vid de tre olika undersökningstillfällena görs jämförelser med övriga kommuner endast för år. Jämförelsen med tidigare undersökningar visar generellt på ganska små förändringar precis som det är relativt små skillnader mellan och övriga kommuner. Det råder dock skillnader mellan pojkar och flickor. na har generellt ett bättre resultat i år 9 i grundskolan medan förhållandet är det omvända på gymnasiet. Mobbing är dock ett större problem bland flickorna på båda nivåerna. Skolk Andel elever som skolkat en hel dag någon gång det här läsåret Årskurs 9 Årskurs 2, gymnasiet 31 37 58 64 35 41 55 59 Fyra av tio (41%) flickor skolkar år i årskurs 9 vilket är mer än år (31%). Generellt skolkar både flickor och pojkar mer på gymnasiet än i grundskolan. Årskurs 9 Årskurs 2, gymnasiet 35 41 55 59 Övriga kommuner 29 34 Övriga kommuner 59 57 Eleverna i skolkar mer i år 9, grundskolan än eleverna i övriga kommuner. Frågorna ej jämförbara med enkät 22
15 Mobbing Andel elever som har känt sig mobbade eller trakasserade i skolan det här läsåret Årskurs 9 Årskurs 2, gymnasiet 22 19 9 19 11 14 11 22 14 7 9 7 13 7 Generellt förekommer mobbing i något mindre utsträckning i år 2 på gymnasiet jämfört med år 9 i grundskolan. Årskurs 9 Årskurs 2, gymnasiet 11 14 7 13 Övriga kommuner 18 15 Övriga kommuner 8 1 Eleverna känner sig mindre mobbade i årskurs 9 i jämfört med övriga kommuner. På gymnasiet (år 2) är dock förhållandet det omvända för flickorna. Trivsel Andel elever som trivs bra i skolan (mycket bra eller ganska bra). Årsk 9, 84 83, 88 87 Trivseln är något högre på gymnasiet.
16 Andel elever som trivs bra i skolan (mycket bra eller ganska bra). Årskurs 9 Årskurs 2, gymnasiet 84 83 88 87 Övriga kommuner 84 87 Övriga kommuner 88 Ny fråga na i trivs sämre i år 9 i grundskolan jämfört med pojkarna i övriga kommuner. I övrigt, inga skillnader mellan och övriga kommuner. Övriga kommuner: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Nykvarn, Nynäshamn, Solna, Sundbyberg, Södertälje, Upplands Bro, Upplands Väsby och Värmdö. Källa: Enkät till elever i år 9 i grundskolan samt elever i år 2 i gymnasieskolan (USK)
17 Betyg Indikatorerna i detta avsnitt har hämtats från Statistiska Centralbyråns betygsstatistik för år 9 i grundskolan och från högskoleverkets statistik över nybörjare. I statistiken finns uppgifter för kommunerna och för riket som helhet, däremot inga länssiffror. Därför görs i detta avsnitt jämförelser med riket i stället för länet. Som mått på betygsnivån används det genomsnittliga meritvärdet. Meritvärdet är summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det högsta möjliga värdet för varje enskild elev är 32 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Statistiken visar att såväl betygsnivån som andelen behöriga elever generellt är lägre i än i riket. År 25 är dock skillnaden mellan och riket mindre än den var år 1998. na har under hela perioden 1998- haft lägre meritvärde än flickorna. Under perioden är också andelen behöriga lägre bland pojkarna förutom år. År 25 är en större andel flickor behöriga igen. Genomsnittligt meritvärde i år 9 i grundskolan Andel elever i år 9 med behörighet till nationellt program i gymnasieskolan Riket Riket 25 2 15 21 184 22 185 22 183 22 24 24 26 25 183 189 19 189 194 1 8 6 91 9 84 84 89 89 8 79 89 9 9 89 84 83 84 84 1 4 5 2 Vt 98 Vt 99 Vt Vt 1 Vt 2 Vt 3 Vt 4 Vt 5 Vt 98 Vt 99 Vt Vt 1 Vt 2 Vt 3 Vt 4 Vt 5 Genomsnittligt meritvärde i år 9 i grundskolan Andel elever i år 9 med behörighet till nationellt program i gymnasieskolan 25 2 15 192 196 197 195 2 2 197 24 176 175 168 172 177 181 182 184 1 8 6 87 86 84 82 81 82 76 75 88 81 84 84 82 83 86 82 1 4 5 2 Vt 98 Vt 99 Vt Vt 1 Vt 2 Vt 3 Vt 4 Vt 5 Vt 98 Vt 99 Vt Vt 1 Vt 2 Vt 3 Vt 4 Vt 5
18 Genomsnittligt meritvärde i år 9 i grundskolan Andel elever i år 9 med behörighet till nationellt program i gymnasieskolan Samtliga Utländsk bakgr*) Samtliga Utländsk bakgr*) 25 2 15 184 185 183 183 189 19 189 194 172 175 173 178 18 183 18 161 1 8 6 84 84 75 75 84 83 84 84 8 79 79 72 73 74 69 64 1 4 5 2 Vt 98 Vt 99 Vt Vt 1 Vt 2 Vt 3 Vt 4 Vt 5 Vt 98 Vt 99 Vt Vt 1 Vt 2 Vt 3 Vt 4 Vt 5 Andel elever i år 9 med utländsk bakgrund*) Riket 1 75 5 25 23 22,1 24,3 25,9 22,9 23,7 18,7 22,3 14,2 14,4 14,6 14,4 14,2 14,3 13,6 13,5 Vt 98 Vt 99 Vt Vt 1 Vt 2 Vt 3 Vt 4 Vt 5 Elever med utländsk bakgrund har något sämre meritvärde och lägre andel behöriga till nationellt program i gymnasieskolan under hela perioden. År minskar dock skillnaden, men år 25 ökar avståndet igen. Nivån av andel behöriga med utländsk bakgrund skiftar mycket år från år vilken kan bero på att basen är liten vilket gör att förändringar för ett fåtal för större genomslag än för gruppen samtliga. har en högre andel elever med utländsk bakgrund än generellt i riket. *) Elever som är födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Källa: SCBs betygsstatistik för år 9 i grundskolan
19 Högskolestudier Övergångsfrekvensen från gymnasieskola till högskola är betydligt lägre i än i länet. Under perioden 22-23 var glappet stort, men år ökade övergångsfrekvensen i kraftigt och glappet minskade. År 25 ökar dock skillnaden mellan länet och igen. Andel invånare under 25 år som påbörjat högskolestudier*, 1999-25 12 1 8 6 5,1 5,5 5,7 6,4 6,4 6,6 6,3 4 2 4 4,8 4,6 4,8 4,5 5,5 4,7 1999 2 21 22 23 25 Andel invånare under 25 år som påbörjat högskolestudier* Kvinnor Män 23/ /25 5,5 5,9 7,3 7,1 23/ /25 4,2 4,6 5,1 6,3 2 4 6 8 1 12 Både i och i länet är det fler kvinnor än män som påbörjar högskolestudier. Skillnaden minskar dock det senaste läsåret i eftersom andelen kvinnor som påbörjar högskolestudier minskar mycket. * Ny student i högskolesystemet (studenter som inte tidigare gått på högskola). I folkhälsobokslut 22 användes en annan definition - ny student vid viss högskola (inkluderar studenter som tidigare gått på annan högskola). Källa: ODB
2 Ungdomars fritid Besöksfrekvensen på fritidsgårdarna i mäts varje år under tre olika mätveckor (en vårvecka och två höstveckor). Kultur- och fritidsförvaltningens statistik visar att pojkarna besöker fritidsgårdarna i betydligt större utsträckning än flickorna. Det gäller både i åldrarna 1-12 år och 13-19 år. i åldersgruppen 13-19 år har dock minskat antalet fritidsgårdsbesök under de senaste åren medan besöksfrekvensen bland flickorna inte minskat lika mycket. Antal fritidsgårdsbesök per vecka 21-25 (exkl omsorgsverksamhet) 1 12 år, besök/ vecka per 1 inv. 13 19 år, besök/vecka per 1 inv. 1 1 8 8 6 4 2 29 18 46 47 45 27 24 25 49 28 6 4 2 52 27 43 27 36 35 34 24 25 2 21 22 23 25 21 22 23 25 Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen Enkätundersökningen år visar att knappt hälften av eleverna i åk 9, grundskolan och år 2, gymnasiet brukar vara med på ledarledd fritidsaktivitet eller träning. na är något mer aktiva än flickorna på gymnasiet. I jämförelse med andra kommuner är ungdomarna i mindre aktiva i grundskolan men lite mer aktiva på gymnasiet. Andel elever som ofta deltar i någon ledarledd fritidsaktivitet eller träning Övriga kommuner År 9 grundskolan 44 44 46 44 51 43 46 asieskolan 43 39 46 43 Ny fråga år. Källa: Enkät till elever i år 9 i grundskolan samt elever i år 2 i gymnasieskolan (USK)
21 Omgivande miljö I den elevenkät som genomfördes år fick eleverna bl a ange hur de trivs i sitt bostadsområde. En klar majoritet av eleverna trivds bra (ganska bra eller mycket bra) i sitt bostadsområde år. na (både i grundskolan och på gymnasiet) trivs nu något bättre i sitt bostadsområde än pojkarna. Framförallt trivs pojkarna i grundskolan sämre år än år. Eleverna i trivs generellt lite sämre i sitt bostadsområde jämfört med elever i övriga kommuner. Andel elever som trivs bra i sitt Andel elever som trivs bra i sitt bostadsområde våren och. bostadsområde våren Övriga kommuner 85 88 8 76 85 84 85 79 8 82 76 83 85 87 79 83 Övriga kommuner: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Nykvarn, Nynäshamn, Solna, Sundbyberg, Södertälje, Upplands Bro, Upplands Väsby och Värmdö. Källa: Enkät till elever i år 9 i grundskolan samt elever i år 2 i gymnasieskolan (USK) Som en indikator på otrivsel i boendemiljön redovisas även uppgifter om polisanmäld skadegörelse. I Stockholms län har antalet anmälda skadegörelsebrott ökat från 2 brott per tusen invånare år 2 till 27 brott år 25. I är antalet skadegörelsebrott betydligt lägre än länsgenomsnittet och de ökar inte under perioden 2-25. Antal polisanmälda fall av skadegörelse. Antal skadegörelsebrott per 1 invånare år 2-25 (medelfolkmängd under året). 4 35 3 25 2 15 16 2 25 17 27 19 29 17 27 27 18 17 1 5 2 21 22 23 25 Källa: Södertörns polismästardistrikt
22 Trygghet och säkerhet Brottslighet är en viktig faktor vid bedömningen av tryggheten i ett bostadsområde. De mått som används nedan är registeruppgifter om polisanmälda brott. Följande kategorier av anmäld brottslighet redovisas: Misshandel och personrån, inbrottsstöld samt biltillgrepp och cykelstöld. Personrånen i ökar och når länsgenomsnittet år 25 från att ha legat klart under tidigare. De brottstyper som under perioden 2-25 varit lika vanliga i som i länet som helhet är misshandel och inbrott i bostad. Misshandelsbrotten i ökar mer år 25 än i länet men inbrott i bostad minskar mer än länsgenomsnittet. Andra inbrott såsom biltillgrepp och cykelstöld är mindre frekventa i under den studerade perioden. Personrån (Antal anmälda brott per 1 inv.) Sthlm län 5 4 3 2 1 1,5 1,4 1,4 1,3 1,3 1,3,9 1,2,7,8,8,8 2 21 22 23 25 Misshandel (Antal anmälda brott per 1 inv.) Sthlm län 2 15 1 9,1 8,9 9,2 8,9 8,3 8,9 9,7 9,6 9,6 11,3 1,4 5 2 21 22 23 25
23 Inbrottsstöld (Antal anmälda brott per 1 inv.) 5 4 3 2 2,1 1,7 1,8 2,2 2 2,5 2,3 2,3 1,9 1,6 1 2 21 22 23 25 Biltillgrepp (Antal anmälda brott per 1 inv.) Sthlm län 2, 15, 1, 12,9 9,8 11,2 1,4 1,2 1,7 1,5 7,6 8,7 5, 6,2 6,2 4,1, 2 21 22 23 25
24 Cykelstöld (Antal anmälda brott per 1 inv.) Sthlm län 1 8 6 4,9 4 2 2,5 2,1 1,7 1,8 2,2 3,3 1,6 2 2,3 2 21 22 23 25 Källa: Södertörns polismästardistrikt Den faktiska brottsligheten är svårare att mäta än den polisanmälda brottsligheten. I de elevenkäter som genomfördes våren 22, och fick eleverna själva ange om de blivit utsatta för brott. I år 9 i grundskolan i uppgav en av tio elever våren att de under de senaste 12 månaderna känt sig allvarligt hotade. Även på gymnasiet är det ungefär en av tio flickor som känt sig hotade men nästan två av tio pojkar. Ingen större skillnad mellan kommunerna. Andel elever som under de senaste 12 månaderna känt sig allvarligt hotade 22,, 22 övriga kommuner övriga kommuner 1 2 3 4 5
Andel elever som under de senaste 12 månaderna blivit bestulna 25 22 22,, övriga kommuner övriga kommuner 1 2 3 4 5 Vid senaste mätningen hade stölderna minskat något både bland pojkar och flickor i år 9, grundskolan i. Dessutom är det färre elever som har svarat att de blivit bestulna i jämfört med övriga kommuner. På gymnasiet har stölderna också minskat framförallt bland pojkarna som blir mindre bestulna än flickorna år i. Det är ingen större skillnad mellan och övriga kommuner. Andel elever som under de senaste 12 månaderna blivit misshandlade 22 22,, övriga kommuner övriga kommuner 1 2 3 4 5 I år 9 i grundskolan har andelen pojkar som misshandlats ökat mellan år och år. Det är inga större skillnader varken för flickorna eller mellan och övriga kommuner. Även på gymnasiet ökar andelen pojkar som misshandlats något medan nivån är konstant för flickorna. Övriga kommuner: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Nykvarn, Nynäshamn, Solna, Sundbyberg, Södertälje, Upplands Bro, Upplands Väsby och Värmdö. Källa: Enkät till elever i år 9 i grundskolan samt elever i år 2 i gymnasieskolan (USK)
26 Socialt nätverk I ett stabilt bostadsområde med hög grad av kvarboende kan vi förvänta oss att de sociala kontakterna (mellan grannar, barn, föräldrar och personal i skola och barnomsorg osv) blir mer varaktiga än i ett område med stor ut- och inflyttning. Som indikator på socialt nätverk används därför uppgifter om antalet inflyttningar till och utflyttningar från bostadsområdet per 1 invånare. Med bostadsområde avses här delområde. År 25 varierade antalet utflyttningar per delområde från 6,9 per 1 invånare i Vega till 16,9 per 1 invånare i Centrala Jordbro. Antalet inflyttningar per 1 invånare var lägst i Skärgården (7,5) och högst i Centrala Jordbro (16,2). Genomsnittlig inflyttning och utflyttning per delområde. Antal flyttningar per 1 invånare. Inflyttningar Utflyttningar 1999 11,2 1,5 2 1,6 9,6 21 9,9 9,4 23 1,5 1,5 1,8 11,5 25 11,8 11,7 Källa: Befpak (SCB) I den elevenkät som genomfördes våren fick eleverna ta ställning till ett antal påståenden om deras bostadsområde. Några av påståendena berörde det sociala nätverket. Omkring hälften av eleverna i menar att deras föräldrar skulle få reda på om någon vuxen såg dem göra något olagligt. Det är färre än vid tidigare mätning men ungefär som i övriga kommuner. Grannarna verkar hälsa i större utsträckning på flickorna än på pojkarna. Andel elever som tror att deras föräldrar skulle få reda på om någon vuxen såg dem göra något olagligt (stämmer mycket bra eller ganska bra),, År 2, gymn, övr kommuner, övr kommuner 2 4 6 8 1 Betydligt färre av eleverna både i år 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet tror att deras föräldrar skulle få reda på om någon vuxen såg dem göra något olagligt år jämfört med två år tidigare. Andelen är högra för flickorna i jämfört med övriga kommuner.
27 Andel elever vars grannar brukar heja/hälsa på dem när de möts (stämmer mycket bra eller ganska bra),,, övr kommuner, övr kommuner 2 4 6 8 1 Det är färre grannar än tidigare samt än i andra kommuner som hälsar på eleverna i år 9, grundskolan i. Däremot är det fler grannar än tidigare samt än i andra kommuner som hälsar på flickorna i år 2, gymnasieskolan i. För pojkarna är det något färre än tidigare som hälsar men ungefär lika många som i övriga kommuner. Övriga kommuner: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Nykvarn, Nynäshamn, Solna, Sundbyberg, Södertälje, Upplands Bro, Upplands Väsby och Värmdö. Källa: Enkät till elever i år 9 i grundskolan samt elever i år 2 i gymnasieskolan (USK)
28 Ekonomiska resurser Som indikator på den förvärvsarbetande befolkningens ekonomiska resurser används här medelinkomsten. Det inkomstbegrepp som används är sammanräknad förvärvsinkomst, som består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Pension och ersättning från arbetslöshetskassa ingår, däremot inte kapitalinkomster. Inkomster som undanhålls skattemyndigheterna ingår inte heller eftersom uppgifterna bygger på självdeklarationer och kontrolluppgifter. Som indikator på bristande ekonomiska resurser används andelen socialbidragstagare. Med socialbidragstagare avses samtliga personer i de hushåll som fått socialbidrag, oavsett om hela hushållet eller endast någon av dess medlemmar fått bidrag. Många av de kommuninvånare som inte förvärvsarbetar är hänvisade till socialbidrag för sin försörjning. Det gäller till exempel arbetslösa som inte har rätt till arbetslöshetsersättning och långtidssjukskrivna utanför socialförsäkringssystemet. Även förvärvsarbetande kan under kortare eller längre perioder bli beroende av socialbidrag för sin försörjning (t ex ensamstående föräldrar med otillräckliga inkomster). Förvärvsinkomst för invånare i åldern 2 år och äldre. Medeltal Kvinnor Män 27 289 192 256 1 2 3 4 Årsmedelinkomsten för män i december var i ca 32 kronor lägre än länsgenomsnittet. Kvinnornas årsmedelinkomst understeg länsgenomsnittet med 15 kronor. Källa: s landstings områdesdatabas.
29 Andel socialbidragstagare 18-64 år, 1999-25 1 8 6,7 6 4 6,5 5,6 5,2 4,7 4,1 4,3 4,4 3,8 4,1 4,6 4,3 4,7 4,6 2 1999 2 21 22 23 25 Andelen socialbidragstagare minskade under perioden 1999-22 i snabbare takt i än i länet som helhet och understeg år 22 länsgenomsnittet med,5 procent. De senaste två åren har andelen socialbidragstagare i åter ökat och är marginellt högre än länsgenomsnittet år 25. Källa: SCB Andel socialbidragstagare 18-64 år Födda utomlands Födda i Sverige 3 11 3 1 5 1 15 Det är inga större skillnader mellan och länet vad gäller andelen socialbidragstagare, oavsett om de är födda i Sverige eller utomlands. Källa: s landstings områdesdatabas
3 Delaktighet Drygt tre fjärdedelar (77 %) av haningeborna deltog i valet till kommunfullmäktige hösten. Valdeltagandet har ökat med 2%-enheter sedan valet år 22, men är lägre i än i länet som helhet. Deltagande i val till kommunfullmäktige. Riket Stockholms län 78,6 77,9 79,4 77,8 77,9 8,9 75,4 74,7 76,8 1998 22 2 4 6 8 1 Källa: Valmyndigheten Under våren genomfördes en enkät om medborgarinflytande i och ett antal andra kommuner i olika delar av landet. Medborgarenkäten ingick i ett demokratiprojekt anordnat av Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Enkätundersökningen är inte representativ för riket som helhet utan endast för de 27 kommuner som deltog. Urvalet i omfattade 4 personer, svar inkom från 58 %. Urvalet tillåter ej redovisning på områdesnivå. Av enkäten framgår bl a: 7% av de svarande i är intresserade av samhällsfrågor i kommunen. Motsvarande andel i övriga kommuner som deltog i enkäten varierar mellan 53% och 76%. 52% vet vart de ska vända sig för att påverka beslut (44%-63% i övriga kommuner). 25% tror det ger resultat om de försöker påverka politiken i kommunen (13%-29% i övriga kommuner). 72% känner gemenskap med människorna i bostadsområdet (63%-92% i övriga kommuner). 51% tycker att de kan lita på människorna i kommunen (43%-83% i övriga kommuner). När det gäller intresse för samhällsfrågor, kunskap om hur man påverkar beslut och tro på möjligheterna att påverka är det fler män än kvinnor som är delaktiga. När det gäller gemenskap i bostadsområdet och tillit till människorna i kommunen är skillnaden mellan könen försumbar. Jag är intresserad av samhällsfrågor i min kommun Jag vet vart jag ska vända mig för att påverka ett beslut Om jag försöker påverka politiken i min kommun tror jag det ger resultat Jag känner gemenskap med människorna i mitt bostadsområde 2 29 Kv innor 49 55 Män 68 72 71 73 Jag tycker att man kan lita på människor som bor här i kommunen 52 5 2 4 6 8 1 % som instämmer
31 Tobak, alkohol, narkotika De elevenkäter som genomfördes 22, och visar att användningen av tobak, alkohol och narkotika har minskat under de senaste två åren, både i grundskolan och gymnasieskolan i. Andel elever som röker och snusar dagligen eller ibland 22 22 Rökning flickor Rökning pojkar Snusning flickor Snusning pojkar Rökningen minskar för varje undersökningstillfälle bland flickor både i år 9 i grundskolan (från 38% till 21%) och i år 2 på gymnasiet (från 47% till 28%). nas konsumtion av cigaretter är lägre men minskar inte lika mycket. Det är en relativt liten och konstant andel av flickorna som snusar. Betydligt fler pojkar snusar men över tid allt färre. 26% av pojkarna snusade dagligen eller ibland i 9:an år 22. Motsvarande siffra är 19%,. En ännu större minskning har skett på gymnasiet från 36% till 27%. Andel elever som storkonsumerar alkohol, en gång i månader eller oftare 22 22 2 22 25 22 34 32 44 41 38 52 55 61 När det gäller alkohol och narkotika är skillnaderna mellan flickor och pojkar inte så stora, förutom år då pojkarna (52%) i år 2 i på gymnasiet dricker mer alkohol än flickorna (38%) år. Generellt minskar alkoholkonsumtionen sedan år 22 det har dock skett en ökning bland pojkar i år 2 i gymnasiet mellan år och.
Andel elever som sniffat eller använt narkotika någon gång 32 Sniffat flickor 22 Sniffat pojkar 22 Använt narkotika flickor Använt narkotika pojkar En fjärdedel (24%) av pojkarna i 2:an på gymnasiet har använt narkotika någon gång. Motsvarande siffra för flickorna är 13%. Generellt är andelen pojkar som sniffat och provat narkotika relativt stabil i alla tre undersökningar medan andelen flickor minskar. Jämförelse med övriga kommuner Det är inga större skillnader mellan elevernas bruk av tobak, alkohol och narkotika i år 9 i grundskolan jämfört med övriga kommuner. I gymnasiet finns det däremot en del skillnader som illustreras i diagrammen nedan. Den genomgående trenden är att flickorna på gymnasiet i använder droger i mindre utsträckning än flickor i övriga kommuner. När det gäller pojkarna är förhållandet det omvända. i år 2 på gymnasiet Övriga kommuner Rökning 29 34 Snusning 6 7 Alkohol Sniffat Narkotika 38 41 6 7 13 18 Det konsumeras framförallt mindre cigaretter, alkohol och narkotika bland flickorna i år 2 på gymnasiet i jämfört med övriga kommuner.
33 i år 2 på gymnasiet Övriga kommuner Rökning Snusning Alkohol Sniffat Narkotika 9 14 26 24 27 26 24 21 46 52 Framförallt en högre alkoholkonsumtion och att provat på narkotika är vanligare bland pojkarna i år 2, gymnasiet i än i övriga kommuner. Övriga kommuner: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Nykvarn, Nynäshamn, Solna, Sundbyberg, Södertälje, Upplands Bro, Upplands Väsby och Värmdö. Källa: Enkät till elever i år 9 i grundskolan samt elever i år 2 i gymnasieskolan (USK)
34 En god hälsa Ohälsotal Som indikator på ohälsa används det sk ohälsotalet, som anger antal av Försäkringskassan ersatta sjukdagar per invånare i åldern 16-64 år. Som ersatta sjukdagar räknas dagar ersatta med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension/sjukbidrag). Dagar med sjuklön från arbetsgivaren (de 14 första dagarna av sjukperioden) ingår således inte i ohälsotalet. Fr o m 1 juli 23 gäller att frånvaro i arbetet längre än tre veckor ersätts av Försäkringskassan. Dessförinnan ersatte arbetsgivaren endast de två första veckorna. Före år 22 beräknades ohälsotalet med inskrivna vid försäkringskassan som nämnare (antal ersatta dagar per sjukförsäkrad). För att möjliggöra jämförelser har ohälsotalen för tidigare år räknats om med befolkningen 16-64 år som nämnare. Siffrorna i nedanstående diagram stämmer således inte med de ohälsotal som redovisades i folkhälsobokslut 22. Under perioden 1999-23 ökade ohälsotalet med drygt 2%, både i och i länet som helhet. Under de senaste två åren har utvecklingen vänt och ohälsotalet gått ner till ungefär samma nivå som år 2. Ökningen av antalet sjukpenningdagar avstannade redan år 21 och har därefter minskat, men antalet förtidspensionärer har ökat även under de senaste åren. Minskningen av ohälsotalet beror således på att antalet sjukpenningdagar har minskat. Ohälsotal 1999 25 Ohälsotal 25 8 7 6 5 4 3 2 37 3 4 33 42 43 35 35 45 37 43 41 35 33 Födda i Sverige Kvinnor Män Födda utomlands Kvinnor Män 26 22 46 35 53 52 43 69 1 1999 2 21 22 23 25 Ohälsotalet i är högre än länsgenomsnittet, speciellt gäller detta kvinnorna. Högsta ohälsotalet har gruppen utlandsfödda kvinnor (69 i, 53 i länet). Källa: s landstings områdesdatabas
35 Självskattad hälsa barn/ungdomar I den elevenkät som genomfördes våren ingick ett antal frågor om hur eleverna mår. Några av dessa frågor har valts som indikatorer på barns/ungdomars hälsa. Undersökningen våren visar att omkring en tredjedel av eleverna har huvudvärk en eller flera gånger i veckan, ännu fler har svårt att somna en eller flera gånger i veckan, omkring en fjärdedel känner sig ofta ledsna och deppiga utan att veta varför och omkring 15% känner att de inte duger till. Två av tre elever tycker ofta att det är riktigt härligt att leva. I dessa avseenden avviker inte nämnvärt från de övriga kommuner som deltog i undersökningen. Däremot är det stora skillnader mellan flickor och pojkar. na mår i alla studerade avseenden bättre än flickorna. I år 9 i grundskolan har till exempel 26% av pojkarna huvudvärk en gång i veckan eller mer (43% av flickorna). Andel elever som har huvudvärk en gång i veckan eller mera detta läsår Övriga kommuner 39 2 43 26 42 17 35 18 1 2 3 4 5 43 38 26 2 35 38 18 19 1 2 3 4 5 Det är betydligt vanligare med huvudvärk bland flickorna på alla nivåer. Huvudvärken har ökat för eleverna i år 9 mellan år och. Eleverna i år 9 i grundskolan i har mer ont i huvudet än eleverna i övriga kommuner. Andel elever som har svårt att somna en gång i veckan eller mer Övriga kommuner 44 31 49 34 43 4 43 37 1 2 3 4 5 49 48 34 35 43 47 37 39 1 2 3 4 5 na i grundskolan i har fått svårare att somna vid denna mätning jämfört med förra. Däremot har färre flickor på gymnasiet i (43%) problem att sova jämfört med flickorna i övriga kommuner (47%).
36 Andel elever som känner sig ledsna/deppiga väldigt eller ganska ofta utan att veta varför Övriga kommuner 8 11 35 35 11 13 35 15 15 32 36 15 32 35 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 Mer än dubbelt så många flickor känner sig ledsna och deppiga jämfört med pojkarna i både i årskurs 9 och årskurs 2 även om skillnaderna är allra störst inom grundskolan. Andel elever som väldigt eller ganska ofta tycker det är riktigt härligt att leva Övriga kommuner 6 74 6 61 6 71 71 59 66 68 69 66 63 68 na har i högre utsträckning tyckt att det är härligt att leva, men eftersom andelen flickor har ökat på gymnasiet är det nästan ingen skillnad där år vilket är glädjande med tanke på att övriga resultat för flickorna är mycket sämre än för pojkarna.
37 Andel elever som väldigt eller ganska ofta anser att de inte duger till. Övriga kommuner 7 8 9 9 15 21 21 23 7 9 9 7 23 21 23 21 21 18 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 Betydligt fler flickor än pojkar och dessutom fler nu än tidigare anser att de inte duger till. Exempelvis anser en femtedel (21%) av flickorna i år 2 på gymnasiet år att det inte duger till (7% för pojkarna). Generellt är det något fler elever i som har känslan att inte duga till jämfört med övriga kommuner förutom bland pojkarna på gymnasiet i år 2. Övriga kommuner: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Nykvarn, Nynäshamn, Solna, Sundbyberg, Södertälje, Upplands Bro, Upplands Väsby och Värmdö. Källa: Enkät till elever i år 9 i grundskolan samt elever i år 2 i gymnasieskolan (USK)