Program för Klimatsamtal och styrgruppsmöte för Klimatsamverkan Blekinge 9.30-12 Kaffe och därefter förmiddagssession; Länsstyrelsens Klimatsamtal - Välkommen Berit Andnor Bylund, Landshövding. -Framtida klimat och havsnivåer i Blekinge Cecilia Näslund, klimatsamordnare på Länsstyrelsen, belyser klimathot med fokus på vattenfrågor. - Hur klarar vi energiförsörjningen i Europa i framtiden? Anders Eliasson som arbetar med strategifrågor på Södra ger en bild av energibehovet och olika sätt att lösa energiförsörjningen. - Färdplan 2050 ett Blekinge utan nettoutsläpp Daniel Nilsson, energisamordnare på länsstyrelsen, beskriver det långsiktiga arbetet för att minska utsläppen av växthusgaser. Datum, tid och plats: Torsdagen den 26 april, 9.30 15.30, på Residenset i Karlskrona Diskussionsledare: JanAnders Palmqvist, Klimatrapportör på Region Blekinge -Klimatsamverkan Blekinge JanAnders Palmqvist, klimatrapportör på Region Blekinge, berättar om samarbete för att minska samhällets klimatpåverkan och klimatförändringarnas påverkan på samhället. 12-13 Enklare lunch 13-15.30 Eftermiddagssession; Styrgruppsmöte för Klimatsamverkan Blekinge - Inledning JanAnders Palmqvist, klimatrapportör på Region Blekinge - Klimatsamverkan Blekinge Beredningsgruppen ger uppdaterad info om Klimatsamverkan Blekinge. - Energibalansen Lisa Wälitalo, projektledare på Energikontor Sydost, berättar om Blekinges energibalans. - Färdplan 2050 och regional energi- och klimatstrategi Daniel Nilsson, energisamordnare på Länsstyrelsen, beskriver färdplansuppdraget och dess koppling till den regionala energi- och klimatstrategin. - Klimatsamverkan Blekinges förstudie kartläggning av näringslivets behov och erfarenheter Magnus Lindoffsson, SWECO Environment, berättar om arbetet och resultaten från förstudien som gjorts på uppdrag av beredningsgruppen. Bensträckare och fruktpaus - Debattartikel JanAnders Palmqvist, klimatrapportör på Region Blekinge - Övriga frågor och nästa styrgruppsmöte JanAnders Palmqvist, klimatrapportör på Region Blekinge - Sammanfattning av dagen och avslutning JanAnders Palmqvist, klimatrapportör på Region Blekinge
Uppstartsmötet 23 nov - vad hände då? Inspirationsföreläsning av Per Holmgren Presentation av KSB idé och organisation Prioriteringsworkshop Fokusområden Transporter, energieffektivisering, engagera flera Uppgifter för beredningsgruppen (BG) Energi- och Klimatstrategi Blekinge Verksamhetsplan KSB Nulägesbeskrivningar (konkret arbete, energibalans) Kommunikationsplan
Klimatsamverkan Blekinge (KSB) samsyn
Kartläggning av Klimatsamverkan Blekinge syfte och uppgift! M h a ramverket FSSD Framework for Strategic Sustainability eller Ramverk för strategisk hållbar utveckling FSSD är ett sätt att strukturera planering i komplexa system Det finns många verktyg och koncept som är olika användbart för olika ändamål Inget kan ersätta ett enande systemperspektiv FSSD ökar värdet för verktyg och koncept
Miljömålen Natural Capitalism Ecoliteracy Factor 10 Cleaner Production RMA
Framework for Strategic Sustainable Development - The Five Level Model - 1 System 2 Framgång 3 Strategiskt 4 Handling 5 Verktyg
Vetenskaplig definition av hållbar utveckling Utvecklad av Det Naturliga Steget I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk... 1....koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller). 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, m.m.). 3. undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m.). Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt 4. från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).
Klimatsamverkan Blekinge TRATTEN A Förstå hållbarhet och KSB:s roll ur ett hållbarhetsperspektiv, Sätta vision och mål B Nulägesanalys Var är vi idag? Hur ser gapet ut? Idag C Brainstorming av lösningar D Vision Vision i harmoni med hållbarhetsprinciperna Prioritering och planering av aktiviteter och åtgärder Rätt riktning? Flexibel? Långsiktig ekonomi?
Systemperspektiv? Jo, genom att strukturera arbetet med Klimatsamverkan Blekinge enligt FSSD Framework for Strategic Sustainability kan vi tydligöra nyttan och syftet! System Framgång Strategiskt Handling Verktyg
Vilket system pratar vi om? Klimatsamverkan Blekinge och dess roll i sammanhanget Nulägesbeskrivning hos medverkade aktörer samt energibalans för Blekinge ger en bra bild av vart vi står.
..
Kartläggning av relationer Företag Ronnebyhus Södra Cell E.ON Volvo Personvagnar Karlshamns Express Affärsverken Supermarket i Sölvesborg LRF Sydost Energikontor Sydost m.fl. m.fl. Förhålla oss till Blekinges miljömål Lokala energi- och klimatmål Sveriges energi- och klimatmål EU:s energi- och klimatmål Hållbarhetsprinciperna m.m. m.m. Nätverk och forum Blekinge Hållbarhetsforum KFH (Karlskrona Företags- & Hantverksförening Karlshamns energikluster Energirådgivarna Sydost Goda Hus m.fl. m.fl Offentlig sektor Olofström Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Landstinget Länsstyrelsen Region Blekinge BTH
Vad är framgång för Klimatsamverkan Blekinge? Vision, målsättningar, Verksamhetsmål, delmål osv. Förslag på beskrivning av syfte: Samsyn, samverkan och samordning utan att skapa nya organisationer Tillsammans sätta upp mål och arbeta för att nå dem System Framgång Strategiskt Handling Verktyg
Hur nå framgång? Strategi. - Skapandet av forumet - Backcasting från framgång - Val av fokusområden (23 nov 2011) - Transporter - Energieffektivisering - Engagera Flera System Framgång Strategiskt Handling Verktyg
Handling Exempel på aktiviteter för Klimatsamverkan Blekinge Övergripande - Färdplansdialog - Stöd i arbetet med Energi- och klimatstrategi - Nulägesbeskrivningar - Till nytta både för KSB och för Energi- och klimatstrategin - Rutiner i form av regelbundna möten - Styrgrupp, Tjänstemannagrupp, Beredningsgrupp, Temagrupper - Samplanering av arrangemang - Debattartikel/insändare - Utbildningar, seminarium, föreläsningar - Hearings Åtgärder och aktiviteter under resp. fokusområde, Transporter, Effektiv energianvändning och Engagera flera, är fortfarande inte utvecklade, men idéer finns och kommer att prioriteras i den fortsatta arbetsprocessen mellan beredningsgrupp, tjänstemannagrupp och styrgrupp. Ett embryo till aktivitet för EE är bildandet av en arbetsgrupp för energieffektiviseringsstödet, ett stöd kommuner och landsting får genom Energimyndigheten för sitt strategiska EEarbete. System Framgång Strategiskt Handling Verktyg
Verktyg Kommunikationsplan Yammer Hemsida System Framgång Strategiskt Handling Verktyg
System Framgång Strategiskt Handling Verktyg Klimatsamverkan Blekinges roll i sammanhanget Nulägesbeskrivningar Samsyn, samverkan och samordning utan att skapa nya organisationer. Tillsammans sätta upp mål som leder oss i riktning mot energioch klimatmålen Skapandet av forumet. Backcasting från framgång som metodik Val av fokusområden: Transporter, Effektivare energianvändning, Engagera Flera Färdplansdialog, Stöd i arbetet med EK-strategi, Nulägesbeskrivningar, Rutiner i form av regelbundna möten, Styrgrupp, Tjänstemannagrupp, Beredningsgrupp, Temagrupper, Arbetsgrupp EES, Debattartikel/insändare, Utbildningar, seminarium, föreläsningar, Hearings m.m. Upp till respektive aktör! Det blir vad vi gör det till. Verksamhetsplan, Kommunikationsplan, Yammer, Hemsida
Klimatsamverkan Blekinge enligt ABCD-metodiken - vad gör vi steg-för-steg? A B C D - KSB:s roll i sammanhanget - Vision för KSB - Övergripande mål för KSB - Utmaningar - Utbildning i ramverket - Förståelse för hållbarhetsprinciperna - Nulägesbeskrivningar och analyser: - Energibalans - Inventering nuläge, genomförda och pågående aktiviteter/åtgärder hos resp. aktör - Energisystemanalys - Exergianalys - Backcasting från framgång - Brainstorming av samverkansmöjligheter, utmynnade i fokusområden - Prioritering av fokusområden - Brainstorming av smarta lösningar - Prioritering av aktiviteter och åtgärder (Verksamhetsplan) - Kontinuerlig process, utvärderingar: Åtgärd/aktivitet i rätt riktning? Flexibel lösning? Ekonomi?
Beröringspunkter Klimatsamverkan Blekinge - Genom KSB blir energi- och klimatstrategin för Blekinge känd och förankrad i länet Ger bild av vilket/vilka fokusområden Klimatsamverkan Blekinge bör satsa på Ger en bred förankring om vad som är missionen (uppdraget) för Blekinge gällande energi- och klimatarbetet och vilken vision vi ska ha. Vad är energi/klimat/hållbarhet för länet? Vilka fokusområden ska Blekinge jobba med? Energibalans Färdplan 2050 Energi- och klimatstrategi Blekinge - M h a energi- och klimatstrategin skapas energi- och klimatmål som alla aktörer i KSB/Blekinge kan se som gemensamma Ligger till grund för prioritering av åtgärder inom alla fokusområden, samt beskriver vilken potential Blekinge har att nå upp till övergripande energi- och klimatmål Skapar målbilder för respektive fokusområde så här ser det ut i Blekinge 2050 inom fokusområde Transporter.
Verksamhetsplan Klimatsamverkan Blekinge System Framgång Klimatsamverkan Blekinge Verksamhetsplan Maj 2012 maj 2013 Vision Inledning För att få ett framgångsrikt klimatarbete i länet behövs en större samsyn, mer samverkan och bättre samordning mellan de olika aktörerna. Genom att bilda ett övergripande forum för detta arbete skapas förutsättningar för att på ett mer effektivt sätt utbyta erfarenheter och verka för nödvändiga förändringar som gynnar hela länet. Klimatsamverkan Blekinge bildades den 23 november 2011 och är ett samarbete mellan Region Blekinge, Länsstyrelsen i Blekinge och Energikontor Sydost. Syftet med Klimatsamverkan Blekinge är att arbete gemensamt med energi- och klimatfrågor i Blekinge. Ledord ska vara att skapa samsyn, samverkan och samordning utan att skapa nya organisationer. Genom Klimatsamverkan Blekinge främjas en ökad samverkan, utbyte av erfarenheter och möjligheten att få till stånd nödvändiga förändringar som gynnar hela Blekinge. Klimatsamverkan Blekinge ska verka för att: Minska klimatpåverkan Anpassa samhället till kommande klimatförändringar Skapa ett hållbart samhälle i samverkan med medborgare, organisationer och företag. I Blekinges grannlän har man bildat olika övergripande organ för att samordna klimatarbetet. I Skåne finns t ex Klimatsamverkan Skåne, och i Kronobergs län finns Klimatkommission Kronoberg. Vision Bakgrund Organisation Helhetsperspektiv Övergripande projekt Energi- och klimatstrategi Färdplan 2050 Aktiviteter Fokusområden Transporter Effektivare energianvändning Engagera flera Strategiskt Handling Verktyg Vad ska Klimatsamverkan Blekinge syssla med? De viktigaste arbetsuppgifterna för Klimatsamverkan Blekinge i det inledande skedet blir att i samverkan med länets aktörer formulera en långsiktig vision för klimatarbetet i Blekinge, förankra energi- och klimatmål för Blekinge med utgångspunkt från de nationella målen och ta fram en handlingsplan för hur dessa mål ska nås, en Energi- och klimatstrategi Genom Klimatsamverkan Blekinge kan aktörerna i länet samverka för att genomföra åtgärder inom prioriterade områden. En första prioritering av fokusområden genomfördes vid styrgruppens bildandemöte och beskrivs närmare längre ned i dokumentet
Kommunikationsplan System Framgång Kommunikationsplanering De som kommunicerar sin verksamhet på ett begripligt sätt skapar viktiga kontakter, kan förändra attityder och påverka uppfattningar. Det handlar också om att skapa god förankring internt. Kommunikation sker hela tiden. Planer är värdefulla för såväl små som stora projekt. Att göra en plan för kommunikationen hjälper dig att: Se till att rätt personer får rätt information på rätt sätt och i rätt tid. Planera och dokumentera arbetet och få en överblick av aktiviteterna. Ge deltagarna en gemensam utgångspunkt alla vet vart aktiviteten/projektet/verksamheten är på väg. Lära av misstagen. Så här gör du en kommunikationsplan En kommunikationsplan ska vara konkret och kan se ut på många olika sätt. Den här handboken är ett stöd för hur en kommunikationsplan kan göras. Till hjälp finns mallar för kommunikationsplan och aktivitetsplan. Som bilaga kan du se några exempel. En enkel kommunikationsplan kan du göra med följande fem steg. Strategiskt Handling Verktyg Kommunikationsplanering - hur du gör en kommunikationsplan
Logga?
Energibalans Blekinge System Framgång Energibalans 2010 Blekinge län Strategiskt Handling Verktyg
8000 Slutanvändning i Blekinge län (GWh) 7000 6000 5000 4000 3000 2131 154 1494 2080 2093 381 245 1721 2630 2160 2210 486 503 2033 2466 1948 443 2814 1911 445 2469 1897 479 2732 2000 1000 2842 2935 2523 2114 2038 2203 1979 2222 0 År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Icke-förnybara bränslen Förnybara bränslen Fjärrvärme Elenergi
70 Andel förnybara bränslen i energianvändningen (%) 60 50 40 30 20 10 0 År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009
8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Energianvändningen fördelat per samhällssektor i Blekinge län (GWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Jordbruk, skog, fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll
4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Energianvändningen samhällssektor och år i Blekinge län (GWh) Jordbruk, skog, fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009
Typ av energikälla (GWh) slutanvändning industri/byggverksamet icke förnybara förnybara fjärrvärme el 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 998 27 892 34 1496 1000 65 2484 929 28 1788 944 29 2240 741 27 2570 679 23 2220 621 24 2441 1000 1261 500 0 323 608 497 460 431 451 328 399 År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009
Typ av energikälla (GWh) slutanvändning transporter diesel bensin icke förnybara flytande 1800 1600 1400 1350 1287 1319 1294 1417 1429 1532 1200 1137 1000 800 600 400 200 0 År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009
Oljeleveranser till Blekinge (GWh) 3000 2500 2000 1500 1000 E85 Diesel Bensin Eldningsolja 500 0 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010
3000 Tillförsel eldningsolja (GWh) 2500 2000 1500 1000 Sölvesborg Karlshamn Ronneby Karlskrona Olofström 500 0 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010
Typ av energikälla (GWh) slutanvändning hushåll icke förnybara förnybara fjärrvärme el 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 593 653 621 77 110 655 675 645 233 225 176 644 666 146 315 321 298 298 321 732 719 581 245 226 244 249 285 121 109 117 36 12 År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009
8 Emissioner av växthusgaser från sektorer i Blekinge (ton CO 2 ekvivalenter per capita) 6 4 2 0 År 1990 År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Avfall och avlopp 7 6 5 4 3 2 1 0 Emissioner av växthusgaser från sektorer i Blekinge, exkl. Karlshamnsverket (ton koldioxidekvivalenter per capita) År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Avfall och avlopp
6 5 4 3 2 1 0 Koldioxidutsläpp från olika sektorer i Blekinge (ton CO 2 per capita) År 1990 År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Avfall och avlopp 6 5 4 3 2 1 0 Koldioxidutsläpp från olika sektorer i Blekinge, exkl. Karlshamnsverket (ton CO2 per capita) År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Avfall och avlopp
3000000 Slutanvändning el i Kronoberg, Kalmar och Blekinge år 2009 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 summa bränsletyp slutanv. flerbostadshus slutanv. småhus slutanv. övriga tjänster slutanv. offentlig verksamhet slutanv. industri, byggverks. slutanv. jordbruk,skogsbruk,fiske 0 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 10 Blekinge län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 10 Blekinge län El, slutanvändning utvalda sektorer samt total slutanvändning el
Färdplan 2050 och Energi- och Klimatstrategi för Blekinge - hur hänger de ihop? System Framgång Strategiskt Handling Verktyg
Upplägg Energi- och klimatstrategi för Blekinge Inledning (varför, bakgrund, upplägg m.m.) Vision/Mission Sammanfattning av nuläge (statistik i form av Energibalans, nulägesinventering åtgärder m.m.) Övergripande mål (med koppling till nationella energi- och klimatmål samt EU:s 20-20-20 mål) Fokusområden (4-6 stycken) Åtgärder under respektive fokusområde = Handlingsplan X antal effekt- och aktivitetsmål för respektive fokusområde Uppföljning Processhandlingsplan (dokument som samlar rutiner, beskrivningar m.m. för HUR arbetet ska gå till, metodik, grupperingar, ansvarsfördelning etc.) Kommunikationsplan (Beskriver målgrupper, kommunikationskanaler, hemsida, mässor, annonser, broschyrer, aktiviteter m.m.)
Processkartläggning för framtagandet av Blekinges nya energi- och klimatstrategi Färdplan 2050 Energi- och klimatstrategi för Blekinge Åtgärdsmöjligheter och hinder Övergripande mål 2020 Fokusområden - strategiska vägar för att nå mål och vision Åtgärder Effekt- och aktivitetsmål ProcessHP Kommunikation Uppföljning Dialoggrupper som utgår från tjänstemannagruppen, Klimatsamverkan Blekinge Länsstyrelsen i dialog med Klimatsamverkan Blekinge och dess funktioner; tjänstemannagrupp, styrgrupp, beredningsgrupp Fokusområden mejslas ut efter dialogsamtal och hearing då bilden för hur Blekinge ska bidra till Klimatvisionen är tydligare och möjliga åtgärder identifierats. Resultatet från LFAanalyserna blir x antal åtgärder under respektive fokusområde. Till respektive åtgärd, alternativt en grupp av åtgärder kopplas ett effektoch aktivitetsmål. Dessa mål har ett kortare tidsperspektiv än de övergripande målen. Hearing vid styrgruppsmötet 26 april, utöka inbjudan Nuläge/Underlag Energibalans, statistik nuläge (ansvar Energikontor Sydost) LFA-analyser genomförs för respektive fokusområde (Logical framework approach). Hinder och identifierade problem diskuteras, vad är dess orsaker? Hur skulle vi istället vilja att det var = önskat resultat och vad kan vi göra för att uppnå detta? Relevanta pågående aktiviteter knyts också till åtgärdsplanen Energisystemanalys, potential (ansvar Lst) Inventering pågående och avslutade projekt/åtgärder/aktiviteter Exergianalys (ansvar Länsstyrelsen) Våren 2012 Hösten 2012 Våren 2013
Insändare/debattartikel Klimatförändringarna är här. Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har den globala medeltemperaturen stigit så snabbt som nu. Under de senaste 100 åren har ökningen varit 0,8 C, där huvuddelen har skett under de senaste 30 åren. Följderna av en fortsatt global uppvärmning kommer att bli dramatiska med stigande världshav, minskad vattentillgång, brist på odlingsmark och utrotning av en stor mängd arter. Även om Blekinge står för en försumbar del av de globala utsläppen av växthusgaser, så blir konsekvenserna av ett förändrat klimat högst påtagliga även för vårt län. Eftersom en stor del av befolkningen bor längs kustbandet, kan t.ex. stigande havsnivåer få allvarliga konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur. För att bromsa klimatförändringarna måste därför mycket kraftiga åtgärder sättas in snabbt. Blekinge har stora möjligheter att gå före när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Här finns en betydande potential att utnyttja förnybara energislag som sol, vind, vatten och bioenergi. Samtidigt är länet framstående på flera områden som bl.a. handlar om hållbar utveckling, informationsteknologi och verkstadsindustri. Ökade satsningar på förnybara energislag och energieffektivisering i kombination med den entreprenörsanda som finns här kommer att få stor betydelse för länets framtida utveckling. För att samordna vårt energi- och klimatarbete i länet har det övergripande forumet Klimatsamverkan Blekinge bildats. Forumet är till för att mer framgångsrikt utbyta erfarenheter och för att samordna och skapa samsyn inom energi- och klimatområdet. Genom att arbeta tillsammans har vi större möjlighet att påverka och prioritera viktiga områden än om varje part gör det för sig. Många goda initiativ finns redan i länet idag, men Klimatsamverkan Blekinge behövs för att fungera som det övergripande paraplyet för att bättre kunna sprida och kommunicera alla de initiativ som sker och är på gång i länet. Region Blekinge är huvudman för Klimatsamverkan Blekinge och samordnar forumet tillsammans med Länsstyrelsen och Energikontor Sydost i en beredningsgrupp. Klimatsamverkan Blekinge styrs av en styrgrupp med representanter från både den offentliga, privata och politiska sektorn. Det konkreta arbetet sker förutom i beredningsgruppen även i en tjänstemannagrupp med representanter från länets kommuner och landstinget. Inom forumet bildas olika fokus- och temagrupper dit även flera aktörer kan knytas. Inom Klimatsamverkan Blekinge kommer också en nya energi- och klimatstrategin för Blekinge att tas fram. Genom forumet blir det en strategi med gemensamma mål och åtgärder som är väl förankrade i hela länet eftersom vi tar fram dem gemensamt.