Östra Nylands Avfallservice Ab Kompostera!
Innehållsförteckning: Det lönar sig att kompostera! 3 Vad händer i komposten? 4 Kompostbehållare för olika ändamål 6 Bananskalet till komposten 7 Strömaterial ger luftighet 8 Mull av bra kvalitet fås genom skötsel 10 Tips på problemlösning 12 Det växer ur kompostmullen 14 Mer information om att starta och sköta om en kompost fås av vår kundtjänst på nummer 0200 70707 (lna/mta) vard. kl. 9.00 15.30 eller på våra www-sidor på adressen www.iuj.fi. Östra Nylands Avfallsservice Ab är ett kommunägt bolag som grundades år 2002 och vars uppgift är att sköta om de lagstadgade serviceuppgifterna inom avfallshanteringen. Bolaget sköter insamling, återvinning och slutdeponering av avfall samt svarar för avfallsrådgivning och allmän utveckling. Bolaget täcker alla sina verksamhetskostnader med avfallsinkomster och ingen dividend delas ut till ägarna. Inom verksamhetsområdet bor cirka 92 000 invånare. 2
Det lönar sig att kompostera! I komposten bryts biologiskt avfall ned av mikroorganismer till näringsrik mull. Genom att kompostera gör vi en aktiv insats för miljön. Komposten skall skötas så att olägenheter inte uppstår, men det är inte svårt att kompostera och det krävs inte oskäligt mycket tid att sköta om en kompost. Kompostering är ett utmärkt sätt att själv producera fin, näringsrik mull för den egna trädgården. Upp till en tredjedel av hushållsavfallet är bioavfall. På avstjälpningsplatsen ruttnar bioavfallet och bildar metangas som är en skadlig växthusgas. I stället för att deponera bioavfallet på avstjälpningsplatsen lönar det sig att sortera och styra avfallet till återvinning, antingen via separatinsamlingen som ordnas av Östra Nylands Avfallsservice Ab till en komposteringsanläggning eller till fastighetens egen kompost. Genom att sortera bioavfallet bort från blandavfallet kan fastigheten få förlängt tömningsintervall för blandavfallskärlet och minska på sina avfallshanteringskostnader. Minskade avfallstransporter till följd av förlängt tömningsintervall innebär också en minskning av skadliga miljöolägenheter som orsakas av trafiken. 3
Vad händer i komposten? Kompostering är nedbrytning av biologiskt material med hjälp av mikroorganismer i syrerika förhållanden. Vid nedbrytning av organiskt material bildas koldioxid, vatten, näringsämnen och humus. Komposten behöver : Mikroorganismer De organismer som deltar i nedbrytningen finns naturligt i avfallet och jordmånen. För att komposteringen skall lyckas behövs avfall, men också syre, fukt och näringsämnen. Syre I en syrefri omgivning ersätts de syrekrävande nedbrytningsorganismerna med förruttnelsebakterier som bildar illaluktande svavelföreningar. Omblandning av komposten och rätt val av strömaterial håller komposten luftig. God syretillförsel garanteras också av rätt utformning på kompostbehållaren. Det är viktigt att komposten har en fungerande luftcirkulation. Fukt Mikroorganismerna behöver också lagom fuktighet för att fungera. En lagom fuktig kompost känns som en urkramad tvättsvamp tydligt fuktig, men inte våt. Näringsämnen De viktigaste näringsämnena är kväve och kol. Näringsbalansen kan justeras genom tillsättning av olika typer av avfall i komposten. Mikroorganismerna behöver kol för sina livsfunktioner och kväve för att bygga upp nya celler. Om det finns för lite kväve i komposten kan nedbrytningen av avfallet ta lång tid. Om det däremot finns rikligt med kväve kan en del avgå som ammoniak till luften. I en trädgårdskompost är det ofta för lite kväve, vilket förklarar varför nedbrytningen sker långsamt. Kort sagt behöver komposten vatten, luft och näringsämnen. 4
Olika material har olika högt innehåll av kol och kväve. Exempelvis torrt trädgårdsavfall, löv, halm, torv, bark och träspån innehåller mycket kol, men relativt lite kväve. Gräsklipp och matavfall däremot innehåller rikligt med kväve. Tillsättning av nässelvatten eller hönsgödsel löst i vatten höjer kvävehalten i komposten. En blandning av köks- och trädgårdsavfall ger i regel ett bra förhållande mellan kol och kväve. En höjning av temperaturen är ett tecken på att komposten fungerar. Nedbrytningsorganismernas livsfunktioner producerar värme som biprodukt till nedbrytningen. Nedbrytningen är snabbast vid 40 55 C, men temperaturer på upp till 70 C har mätts i komposter. Vid tillräckligt höga temperaturer förstörs sjukdomsalstrare och grobarheten hos ogräsfrön. Höga temperaturer under en längre tid bör ändå undvikas då de flesta mikroorganismers tillväxt hämmas av för höga temperaturer. En ökad mängd strömaterial luftar och kyler ner komposten. Så här gör du nässelvatten Samla 15-20 nässlor och lägg dem i blöt i så mycket vatten att det täcker nässlorna. Låt blandningen jäsa från några dagar till ett par veckor och rör om då och då. Färdigt nässelvatten späds ut med tio gånger vatten och hälls i komposten. 5
Kompostbehållare för olika ändamål Innan komposteringen påbörjas lönar det sig att skaffa en bra kompostbehållare. Vid kompostering av matavfall kan endast kompostbehållare som är försedda med tätt lock och botten användas. I tätorter skall behållaren vara värmeisolerad då komposteringen sker året om (kommunens avfallshanteringsbestämmelser 4 ). Vid kompostering av enbart trädgårdsavfall behövs egentligen ingen kompostbehållare. För att kompostera trädgårdsavfall är användning av en kompostram att föredra. Mera information om de regler som gäller för kompostering finns i de kommunala avfallshanteringsbestämmelserna. Enhetliga bestämmelser för avfallshanteringen inom Östra Nylands Avfallsservice Ab:s verksamhetsområde finns att läsa på bolagets www-sidor. Då kompostbehållare väljs är det bra att fundera på behållarens storlek och till vilket ändamål den används. För en familj på fyra personer räcker det vanligtvis med en behållare på 200 liter. Om trädgårdsavfallet också komposteras behövs en större behållare. Behov av utrymme per person och år är 50 100 liter i genomsnitt. Bra luftcirkulation i komposten säkerställs genom tillräckligt många luftningshål eller ventiler. Luftningshålen skall vara skyddade med nät så att skadedjur inte kommer in i komposten. Ett lock som lätt kan öppnas underlättar då avfallet töms i komposten.tillräckligt stor påfyllningsöppning och tömningslucka gör det lätt att fylla, blanda och tömma komposten. En kompostbehållare kan köpas i järnhandeln eller trädgårdsaffären. På marknaden finns olika märken och modeller. Kompostbehållaren kan också byggas hemma av exempelvis brädor och faner. En gammal frysbox skall inte användas för att bygga en kompost, eftersom frysboxen är problemavfall och dess värmeisolering kan innehålla freongas. 6
Bananskalet till komposten I komposten får sättas allt organiskt avfalls matrester och förskämda livsmedel kaffe- och tesump, också filter- och tepåsar frukt-, ägg- och grönsaksskal hushållspapper och servetter blommylla och växtavfall, snittblommor Stora stycken exempelvis bröd lönar det sig att dela i några centimeter stora bitar och äggskal kan krossas, så förmultnar de snabbare. I komposten får man inte sätta sådant avfall som inte förmultnar eller som kan förgifta komposten. Exempelvis aska och kalk hör inte hemma i komposten, eftersom de påverkar kompostens ph-värde. I komposten skall heller inte sättas tobaksfimpar eller dammsugarpåsar. Allt organiskt kan komposteras. 7
Strömaterial ger luftighet Varje gång avfall sätts i komposten är det bra att täcka in avfallet med strömaterial. Strömaterial behövs för att göra komposten lucker och binda fukt samt minska risken för lukt och flugor. Det behövs cirka 150 200 liter strömaterial om året per hushåll. Det är inte farligt med för mycket strömaterial, komposten bara fylls upp snabbare. För lite strömaterial däremot kan orsaka lukt- och flugolägenheter. Krattningsavfall Gårdens krattningsavfall är ett förmånligt och bra strömaterial. Krattningsavfall, t.ex. hopkrattade löv, barr, små kvistar och torrt gräs ger en bra luftighet i komposten. Det lönar sig att förvara krattningsavfallet torrt inomhus, exempelvis i säckar. Enbart löv är inte ett bra strömaterial för de trycks lätt ihop till en kompakt platta. Luftigheten kan förbättras genom att blanda löv med något mera luftigt strömaterial. Bark Bark är ett bra strömaterial p.g.a. sin porösa struktur. Barken suger bra i sig lukt och fukt samt förhindrar flugor att föröka sig i komposten, men den förmultnar långsamt. Kutterspån Också kutterspån upprätthåller en bra luftighet i komposten, men nedbrytningen sker långsamt och fukten binds inte särskilt bra. Kutterspån kan blandas exempelvis med krattningsavfall eller torv för att öka uppsugningsförmågan av näringsämnen och fukt. Sågspån lämpar sig inte bra som strömaterial p.g.a. att den fina strukturen gör komposten för kompakt. Torv Torven binder både fukt och lukt väldigt bra och den förmultnar snabbt, men p.g.a. dess fina struktur upprätthålls luftigheten inte särskilt bra.torv kan användas tillsammans med andra, mera luftiga strömaterial. Vintertid kan torven frysa i strömaterialbehållaren. Tillsätt tillräckligt med strömaterial. 8
Kvistflis Om det finns tillgång till en flismaskin, lönar det sig att använda kvistflis som strömaterial. Kvistflis lämpar sig bra för kompostering och gör komposten luftig. Lövträdsflis förmultnar snabbare än barrträdsflis. Gammal kompost Gammal kompostmassa där en del av materialet inte helt förmultnat lämpar sig bra som strömaterial i en ny kompost. I gammal kompostmassa finns strålsvampmycel som försnabbar nedbrytningen och sägs bekämpa flugor. Färdig kompostmull lönar det sig att använda som jordförbättrinsmedel. Behovet av strömaterial är olika beroende på vilken typ av bioavfall som läggs i komposten.tumregeln är att den mängd strömaterial som läggs i komposten ska utgöra cirka hälften av mängden bioavfall. 9
Mull av bra kvalitet fås genom skötsel Komposteringen inleds genom att sätta ett 10-20 cm tjockt lager med grovt strömaterial exempelvis kvistflis eller trädgårdsavfall i bottnen på behållaren. Därefter fylls komposten med hushållsavfall och strömaterial. I köket I köket behövs ett separat kärl för bioavfallet, lämplig storlek är vanligtvis 2-10 liter. Om så önskas kan kärlet skyddas med en nedbrytbar påse eller tidningspapper. För att suga upp fukt kan strömaterial eller äggkartong sättas i bottnen på insamlingskärlet. Då hålls kärlet renare och bioavfallet luktfritt. Det lönar sig att samla bioavfallet i ett öppet kärl, för då bioavfallet kommer i kontakt med syre hålls det torrt och luktfritt. Det lönar sig inte att använda ett tätt lock, eftersom avfallet börjar lättare lukta illa då syret tar slut. Tömning av bioavfallskärlet Bioavfallet töms vid behov i komposten. Det lönar sig att tömma avfallet minst en gång i veckan. Varje gång bioavfall töms i komposten tillsätts också strömaterial. Speciellt viktigt är det att täcka kött- och fiskrester, så att lukten av dessa inte lockar till sig flugor till komposten. Kompostens mognad Komposten är mogen eller färdig då mullen är av jämn kvalitet och det inte längre finns oförmultnat bioavfall kvar.temperaturen har sjunkit till ungefär den samma som omgivningens temperatur. En mogen kompost är ett bra jordförbättringsmedel, gödslingseffekten är rätt liten. 10
Skötsel av komposten För att undvika problem är det skäl att regelbundet se till komposten. Ofta räcker det med att kompostens lukt, temperatur och fuktighet kontrolleras några gånger i veckan. Iakttagelserna görs samtidigt som bioavfallet förs ut till komposten. Om komposten luktar illa har syret tagit slut. En luktande kompost åtgärdas genom att komposten vänds grundligt och strömaterial tillsätts. Det är bra att vända kompostens ytskikt, fastän komposten inte luktar. Mera information om hur problem förebyggs finns på sida 12. Tömning av komposten Komposten töms senast då behållare är full. Det är bra att tömma komposten på hösten, så ryms det bioavfall som uppkommer under vintern i behållaren. Förmultningstiden påverkas av bland annat avfallets mängd och kvalitet, kompostens skötsel, val av strömaterial och kompostens funktion. Om kompostmassan inte förmultnat färdigt i kompostbehållaren är det skäl att efterkompostera massan i exempelvis en hög på marken eller i en kompostram. För att bevara fuktigheten kan kompostmassan täckas in med plast under efterkomposteringen. En färdig kompost har mörkbrun färg, jordliknande konsistens och innehåller inte längre rester av oförmultnat avfall. Den doftar mull. En halvmogen eller halvfärdig kompost kan ännu vara något varm och strömaterialet urskiljs bra. En halvmogen kompost är mindre än ett år gammal och är ett kraftigt gödslingsmedel. Den skall spridas ut på marken på våren och sommaren då växternas tillväxt är som kraftigast. 11
Tips på problemlösning För våt eller för torr kompost Ett vanligt problem i komposten är att den är för torr, varpå nedbrytningen avstannar. Om det finns myror i komposten är det ett säkert tecken på att komposten lider av torka. Ifall komposten är för torr är det skäl att vattna och blanda om kompostmassan. Komposten är sällan för våt, om den inte tillförs mycket vått hushållsavfall. Om komposten varit för våt är kompostmassan vid tömningen kompakt och svart till färgen. Ifall komposten känns för blöt kan detta åtgärdas genom att tillföra rikligt med strömaterial och genom att blanda om i komposten. Flugor eller fluglarver i komposten Dåligt täckt avfall och lukt av förruttnelse lockar till sig flugor till komposten. Det är vanligt att flugor förekommer några veckor efter att komposteringen har påbörjats då komposten ännu inte riktigt kommit igång. Också på våren då en frusen kompost smälter samt på sommaren då en kompost börjar fyllas kan rikligt med fluglarver förekomma. Det går att undvika flugor genom att alltid täcka in avfallet med strömaterial och vända komposten. Det är bra att kontrollera att locket är tätt och att luftningshålen stänger insekterna ute. Om det har kommit fluglarver i komposten, kan de bekämpas genom att vända ned dem i kompostmassans hetare mittparti. Samtidigt lönar det sig att tillsätta strömaterial och blanda om i komposten. Om det ännu efter några dagar finns fluglarver i komposten vänds de ner på nytt. Om problemet fortgår kan man också använda pyretrinbaserade bekämpningsmedel. Pyretrin verkar snabbt både på larver och fullvuxna flugor. Pyretrin kan köpas i järnhandeln eller trädgårdsaffären. Kemiska bekämpningsmedel skall inte användas, eftersom de kan rubba den biologiska nedbrytningsprocessen. Lukt Inte ens en fungerande kompost är helt luktfri. En svag lukt av avfall som bryts ned är ett tecken på att komposten fungerar. En lukt av förruttnelse är däremot ett tecken på att syret tagit slut. Omblandning av komposten och tillsättning av strömaterial förbättrar luftigheten i komposten. Det lönar sig också att kontrollera kompostens luftcirkulation. En stickande lukt är ett tecken på för mycket kväve i komposten som förloras i form av ammoniak till luften. En fungerande kompost är varm, fuktig och den bryts snabbt ner. 12
Olägenheten uppstår speciellt då gräsklipp sätts i komposten. Lukten kan förebyggas genom att tillföra poröst strömaterial och undvika omblandning (för att förhindra att näringsämnen försvinner). Frysning Om det avges mera värme än vad mikroberna med sina livsfunktioner producerar, kan komposten frysa till under vintern. Också en värmeisolerad kompostbehållare kan frysa till. Frysning skadar inte komposten på något sätt, men eftersom kompostmassan inte förmultnar ryms knappast hela vinterns bioavfall i behållaren. I en frusen kompost kan bioavfall och strömaterial tillsättas så länge det finns plats. En orsak till frysningen kan ligga i att det inte tillförs tillräckligt med näringsrikt avfall till komposten, varpå mikroberna inte fungerar tillräckligt effektivt. En annan orsak kan vara att komposten inte är tillräckligt värmeisolerad. I vissa anvisningar sägs att komposten kan tinas upp med hett vatten. Det är ändå bra att förhålla sig med viss reservation gentemot att hälla vatten i komposten, eftersom en för våt kompost ofta lider av syrebrist och luktolägenheter. Frysning kan förebyggas genom att undvika tömning av komposten vintertid och onödig öppning av påfyllningsluckan. Det lönar sig att fylla komposten regelbundet och föra en tillräcklig mängd avfall på en gång. Avfallet förmultnar långsamt Om avfallet inte förmultnar och komposten inte blir varm är komposten troligtvis för torr eller lider brist på näringsämnen. Komposten behöver då tillsats av vatten och näring. Komposten kan exempelvis vattnas med nässelvatten eller hönsgödsel löst i vatten. Recept på nässelvatten finns på sida 5. Små flugor I komposten kan speciellt på hösten förekomma rikligt med små fruktflugor. Orsaken bakom fenomenet ligger vanligtvis i stora mängder fruktavfall som förts ut till komposten på en gång. Fruktflugor är inte skadliga i komposten och de försvinner av sig själva då lufttemperaturen sjunker eller då frukten har förmultnat. Det växer svampar eller mögel i komposten Mögel och svampar hör till en fungerande kompost, också de deltar i nebrytningsprocessen. Det lönar sig att fortsätta sköta komposten som förut. 13
Det växer ur kompostmullen Kompostmullen kan användas som gödsel och jordförbättringsmedel för gräsmattor, blomplanteringar och buskar. Olika växtarter har olika tålighet för kompostmull. Särskilt krävande gällande kompostmullen är lök, morötter, örter, sallad samt bärbuskar och fruktträd. Den kompostmull som används som jordförbättring i ett trädgårdsland skall vara väl förmultnad. Gurkor och tomater däremot tål också halvfärdig kompostmull. Halvfärdig kompostmull lämpar sig bäst för jordförbättring under buskar och träd samt på gräsmattan. Det räcker vanligtvis med att breda ut ett några centimeter tjockt lager av halvfärdig kompost. En halvfärdig kompost kan sållas före den breds ut och oförmultnade delar exempelvis ben lämnas kvar för efterkompostering. Ett utmärkt jordförbättringsmedel. 14