FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun



Relevanta dokument
FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN Falköpings kommun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Falköpings kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun

Strategiskt folkhälsoprogram

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Folkhälsopolitiskt program

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

Folkhälsoplan

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Folkhälsorådets. Vara kommun

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Sveriges elva folkhälsomål

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Nationella ANDT-strategin

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsoplan

Folkhälsostrategi

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Verksamhetsplan för år 2014

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Länsgemensam folkhälsopolicy

Vad styr våra prioriteringar?

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

En god hälsa på lika villkor

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet. Hjo kommun

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun

Folkhälsopolitiskt program

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Verksamhetsplan Folkhälsorådet Falköping

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

mötesplats mitt i Dalarna!

Töreboda kommun. Strategiplan för folkhälsoarbete Töreboda kommun

Reglemente för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

1 (10) Folkhälsoplan

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Verksamhetsplan

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Alingsås folkhälsomål 2019

Folkhälsoplan Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet , 81

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Hälsoplan för Årjängs kommun

Folkhälsopolicy 4 KS

3 Folkhälsan ett samhällsansvar 4 Folkhälsorådets uppgift och arbetssätt Arbetsmodell Folkhälsomål 5 Delaktighet och inflytande i samhället

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2012:2

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

VERKSAMHETSPLAN Verksamhetsplan för Folkhälsorådet i Grästorp

Elva målområden för folkhälsoarbetet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSORÅDET

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011

Folkhälsoplan Härnösands kommun

Välfärds- och folkhälsoprogram

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Folkhälsorådet Töreboda

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsopolitiskt program och handlingsplan

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

1. Så här fungerar en kommun

Folkhälsoplan.

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2009

Transkript:

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013

Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella folkhälsoarbetet. Hälsoläget i kommunen presenteras årligen genom ett behovsunderlag, som ligger till grund för folkhälsorådets verksamhetsplanering och prioritering. För att folkhälsoarbetet ska bli framgångsrikt kräver långsiktighet, systematik och kontinuitet. För verksamhetsår 2013 är barn- och ungdomar 0-25 år samt människor 60 år och äldre prioriterade målgrupper. Inriktningsområden som särskilt lyfts fram är arbete med Safe Community, Integration, riktade insatser till socioekonomiskt utsatta, arbeta för att öka samverkan med ideella sektorn, samt förebyggande arbete mot övervikt/fetma som en del mot målet Bäst hälsa 2020. De aktiviteter som sker under 2013 och som finansieras av folkhälsorådet, eller där folkhälsoplaneraren medverkar, kommer att följas upp och presenteras i Folkhälsorådets verksamhetsberättelse i början av mars 2014. Folkhälsomål Det övergripande målet för folkhälsa är att: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Till det övergripande målet finns 11 målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel I Folkhälsopolitisk rapport 2010 har de elva målområdena delats in i tre strategiska områden: med syfte att ge regeringen, landsting/regioner och kommuner en överblick över hur folkhälsan har utvecklats och resultatet av genomförda åtgärder, samt att rekommendera framtida satsningar på ett sådant sätt att det ska underlätta för beslutsfattare att göra strategiska val och prioritera bland de föreslagna åtgärderna. 1 Se Bilaga 1: Folkhälsorådet i 1

De tre strategiska områdena är: Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Folkhälsans elva målområden kopplas till de tre strategiska områden. För verksamhetsplan 2013 har vi i Falköping valt att arbeta utifrån samma struktur 2 : GODA LIVSVILLKOR HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL Verksamhet under Goda livsvillkor är det området där Folkhälsorådet är främst drivande. Safe Community-arbetet ligger under området Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor, liksom det lokala brottsförebyggande rådet 3. Avslutningsvis ligger det drogpreventiva arbetet, som främst drivs av kommunens drogförebyggande samordnare inom området Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Stödjande dokument I planerings-, genomförande- och uppföljningsarbetet tar folkhälsorådet stöd i dokument såsom Västra götalandsregionens vision Det Goda Livet och den Folkhälsopolitiska policyn med folkhälsans utmaningar i Västra Götaland 4. Falköping kommer även att arbeta för att bidra till målet om Sveriges bästa hälsa 2020 och de inriktningstal som beskrivs i Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg. Därutöver stödjer sig det lokala folkhälsoarbetet på kommunens flerårsplan samt delar av det personalpolitiska programmet. 2 Se även Bilaga 2: De tre strategiska områdena inkl. relaterade målområden 3 Se Bilaga 3: Brottsförebyggande rådets verksamhetsplan 2013 4 Jämlika och jämställda livsvillkor, Trygga och goda uppväxtvillkor, Livslångt lärande, Ökat arbetsdeltagande, Åldrande med livskvalitet, samt Goda levnadsvanor 2

GODA LIVSVILLKOR Målområde 1 3 5 och delar av målområde 6 6 Syftet med det strategiska området Goda livsvillkor är att skapa möjligheter till en bra start i livet vilket kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan (målområde 3) samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende (målområde 2). I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället (målområde 1) och att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor (målområde 6). Myndigheter, landsting och regioner samt kommuner har en central roll i att skapa goda livsvillkor liksom ideella organisationer. /Text från Folkhälsopolitisk rapport 2010 BUDGET: 250 000 kr HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR Målområde 4 10 7 Med Hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön (målområde 4) samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid (målområde 5). De kan fungera som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet (målområde 9), goda matvanor (målområde 10) samt sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8). Livsmiljöerna kan också formas så att de minskar riskerna för smittspridning (målområde 7), olycksfall och våld (målområde 5). För att informativa insatser som syftar till att påverka människors attityder och beteenden ska få genomslag är stödjande livsmiljöer en viktig förutsättning. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6) spelar en roll inom alla de nämnda målområdena. Förutsättningarna för Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor formas främst av regionala och lokala aktörer såsom länsstyrelser, landsting och regioner, kommuner samt ideella organisationer. När det gäller arbetsmiljön har arbetsgivarna en viktig roll i att forma hälsofrämjande arbetsmiljöer i dialog med arbetstagarnas företrädare. /Text från Folkhälsopolitisk rapport 2010 BUDGET: 400 000 kr 5 1: Delaktighet och inflytande i samhället, 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar, 3: Barns och ungas uppväxtvillkor, 6 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 4: Hälsa i arbetslivet, 5: Miljöer och produkter, 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, 7: Skydd mot smittspridning, 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa, 9: Fysisk aktivitet, 10: Matvanor och livsmedel 3

TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL Målområde 11 8 Det strategiska området Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel består av målområde 11 och delar av målområde 6. Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Statens ansvar är att stifta lagar och kontrollera att de efterlevs samt att följa konsumtions-, missbruks- och skadeutvecklingen. Staten ska också utveckla och tillämpa förebyggande metoder med vetenskapligt bevisad effekt samt erbjuda kompetensutveckling i förebyggande arbete. Centrala myndigheter är viktiga aktörer liksom länsstyrelserna som bland annat har ansvar för tillsynsverksamhet. Även hälso- och sjukvården har en viktig del i det förebyggande arbetet eftersom den kan uppmärksamma risken för olika typer av bruk, skadliga bruk och beroenden. Kommunerna är navet i det lokala förebyggande arbetet bland annat genom sitt samarbete med olika verksamheter, inte minst ideella /Text från Folkhälsopolitisk rapport 2010 BUDGET: 150 000 kr ÖVRIGT UTVECKLINGSARBETE Utöver det som planeras inom de tre strategiska områdena finns det även budgeterade medel för att marknadsföra och informera om folkhälsorådets aktiviteter, att påbörja utvecklingsarbeten inom nya områden samt att ge stimulansmedel till aktörer som arrangerar hälsofrämjande/skadeförebyggande aktiviteter till människor i kommunen. BUDGET: 145 000 kr BUDGET FÖR FOLKHÄLSORÅDET 2013 Folkhälsoavtalet mellan och Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Skaraborg innebär att kommunen och regionen vardera avsätter 15 kronor per invånare för lokalt folkhälsoarbete, vilket ger en årlig budget på 945 000 kr. Goda livsvillkor... 250 000 kr Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor... 400 000 kr Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel... 150 000 kr Övrigt utvecklingsarbete... 145 000 kr SUMMA... 945 000 kr Vid behov kan omfördelning ske inom de olika prioriteringsområdena. 8 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 4

Folkhälsoenheten Folkhälsoplanerare Titti Walterum 0515-88 53 86 072-213 33 74 titti.walterum@falkoping.se Besöksadress Stadshuset, S:t Sigfridsgatan 9 Postadress Folkhälsoenheten 521 81 Falköping 5

Bilaga 1: Folkhälsorådet i LEDAMÖTER Ordförande, Conny Johansson (S) Håkan Arnesson (M) Ulf Eriksson (C) Västra Götalandsregionen Vice ordförande, Maria Henriksson (S) Sören Rafstedt (M) ADJUNGERADE LEDAMÖTER Ingvor Bergman (S), kompetens- och arbetslivsnämnden Allan Bjärkhed (KD), barn- och utbildningsnämnden Hans Johansson (C), socialnämnden Anette Gegerfelt (S), kultur- och fritidsnämnden Dan Gabrielsson (S), tekniska nämnden ADJUNGERADE TJÄNSTEMÄN Kommundirektör Thomas Hjert Chef kompetens- och arbetslivsförvaltningen, Katarina Andersson, Utredare Socialförvaltningen, Pernilla Carlgren Bitr. chef Barn- och utbildningsförvaltningen, Leif Lagergren Miljöchef Sonja Lejmark Drogförebyggande samordnare Bengt Nilsson Samhällsbyggnadschef Patrick Nohlgren Kultur- och fritidschef, Lena Moritz Personalchef Maria Ström Räddningschef Stefan Swenson Folkhälsoplanerare Titti Walterum Sekreterare, Kajsa Björk Primärvården Distriktsläkare, Per-Olof Ljungdahl Polismyndigheten Poliskommissarie, Morgan Tärning 6

Bilaga 2: De tre strategiska områdena inkl. relaterade målområden. GODA LIVSVILLKOR - Delaktighet och inflytande i samhället - Ekonomiska och sociala förutsättningar - Barn och ungas uppväxtvillkor - Hälsofrämjande hälso- och sjukvård HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR - Hälsa i arbetslivet - Miljöer och produkter - Hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Skydd mot smittspridning - Sexualitet och reproduktiv hälsa - Fysisk aktivitet - Matvanor och livsmedel TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL - Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 7

Bilaga 3: Brottsförebyggande rådets verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Brottsförebyggande rådet/drogförebyggande samordnare Brottsförebyggande rådets (BRÅ) strategi är att arbeta tvärsektionellt med trygghetsfrämjande insatser för att skapa en trygg, säker miljö och för att förhindra brott. Rådets uppgift är att till viss del arbeta operativt och delta vid olika arrangemang samt bevaka forskning och nya metoder för trygghetsskapande arbete. Brottsförebyggande rådet är ett av de områden som ingår i arbetet med Safe Communities. Brottsförebyggande rådet är en del av Folkhälsorådets arbete med målområden. och Polisområde Skaraborg har tecknat ett samarbetsavtal. En gemensam problembild hat tagits fram och prioriterade områden för 2013 kommer presenteras vid årsskiftet. Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel. Det strategiska området Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel består av målområde 11 och delar av målområde 6. Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Statens ansvar är att stifta lagar och kontrollera att de efterlevs samt att följa konsumtions-, missbruks- och skadeutvecklingen. Staten ska också utveckla och tillämpa förebyggande metoder med vetenskapligt bevisad effekt samt erbjuda kompetensutveckling i förebyggande arbete. Centrala myndigheter är viktiga aktörer liksom länsstyrelserna som bland annat har ansvar för tillsynsverksamhet. Även hälso- och sjukvården har en viktig del i det förebyggande arbetet eftersom den kan uppmärksamma risken för olika typer av bruk, skadliga bruk och beroenden. Kommunerna är navet i det förebyggande arbetet bland annat genom sitt samarbete med olika aktörer. Mål. Att arbeta med de prioriterade områden som årligen tas fram genom det samverkansavtal som tecknas mellan kommunen och Polisområde Skaraborg. Utveckla familjestödjande verksamheter. Stödja kommunens alkohol- och drogpreventiva arbete. Uppföljning. Vad har gjorts i arbetet med de prioriterade områden som tecknats i samverkansavtalet mellan kommunen och Polisområde Skaraborg? Vilka familjestödjande insatser har gjorts? Hur har BRÅ stöttat det alkohol- och drogpreventiva arbetet. Genomförande. BRÅ är organiserat i en strategisk grupp med representanter från politiken, olika förvaltningar och polisen. Ordförande är kommunalrådet och sammankallande är kommunens drogförebyggande samordnare. 8

Planerade arbetsområden 2013: Arbeta med det samverkansavtal som tecknats mellan och Polisområde Skaraborg. Kartlägga vilka platser som upplevs som otrygga. Genomföra en manifestation och uppmärksamma trafiknykterhetens dag. Fortsatt dopningssamarbete med polis och träningsanläggningar med syfte att motverka användandet av dopningsklassade preparat. Fortsatt arbete med föräldrastödsmetoden EFFEKT. Syftet med EFFEKT är att förebygga tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott. Fortsatt arbete med ungdomsbrandkåren (Backdraft). Tio-tolv ungdomar per termin får chansen att genomgå ett program som är framtaget av Räddningstjänsten med syfte att stötta de ungdomar som behöver extra resurser för att kunna bli trygga och självständiga vuxna. Genomföra en drogvaneundersökning. Genomföra antilangningskampanjer. Genomföra preparatutbildning. Revidera kommunens policy. Revidera skolornas policys. Genomföra föredrag/föreläsningar på föräldramöten, skolor, föreningar mm. 9