Bevarandeplan. Rataskär SE0810031



Relevanta dokument
Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura område

Bevarandeplan. Strömbäck Kont SE

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Bevarandeplan Natura Oxsand. SCI (Art- och habitatdirektivet) /SPA (Fågeldirektivet)

Bevarandeplan. Vindelforsarna SE

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Svenska Björn SE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning

Morakärren SE

Bevarandeplanen är under uppdatering

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Furön

SKÖTSELPLAN Dnr

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Bevarandeplan Natura Granholmen SE

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Förvaltningsplan Natura 2000

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Sörbyn SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Bevarandeplan Natura 2000

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Stensjön

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Natura 2000-område Lysings urskog Natura 2000-kod SE Länsstyrelsen Östergötland

Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN

Naturreservatet Särö Västerskog i Kungsbacka kommun

Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252)

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Gävleborgs läns författningssamling

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan. Guorte, Joesjö SE

Förvaltningsplan Natura 2000

Älmås askskog. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd/reviderad

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

Gunnarstenarna SE

Att formulera bevarandemål

Gävleborgs läns författningssamling

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE ) i Hässleholms och Osby kommuner

Gävleborgs läns författningssamling

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bevarandeplan Natura 2000

Iso-Kuusivaara SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-området Böda backar

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Masugnsskogen

Angående ansökan om fisketävling i Segersgärde, Södra Malmö, Norra Tjust skärgård och Rågö naturreservat, Västervik kommun

Skötselplan för naturreservatet Lindenäs

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Naturreservatet Hällsö

Naturvärdesinventering

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Gävleborgs läns författningssamling

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura Norr-Äspen SE

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun

OBS! Vi får beskära bilderna. Lappön SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Transkript:

Bevarandeplan Rataskär SE0810031 Namn: Rataskär Sitecode: SE0810031 Områdestyp: SCI Area: 93 ha Kommun: Robertsfors Kartor: Robertsfors 21 K; ekonomiska kartan 21K 1 j Mittkoordinat: 7108170-1749287 Fastighetsägare: Staten Ytterligare skyddsform: Naturreservat Naturvårdsförvaltare: Länsstyrelsen Västerbotten Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Västerbotten Bevarandeplanen fastställd 2005-08-11 av Länsstyrelsen enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (dnr: 511-5130-2005) Versionsdatum: 2005-08-11

Vad är en bevarandeplan? Natura 2000 är ett nätverk av Europas allra värdefullaste naturområden. När Sverige trädde in i EU blev vi också en viktig del av Natura 2000- nätverket. Över hela Sverige finns idag många naturområden som ingår i Natura 2000. Områdena kan vara mycket olika, men gemensamt för dem är att de är ett exklusivt urval av den värdefullaste naturen i Sverige och Europa. Till varje Natura 2000-område skall det finnas en bevarandeplan som ur olika aspekter beskriver området och hur naturvärdena kan bibehållas. Bevarandeplanen skall svara på frågor som: Varför är området utpekat till Natura 2000? Vilka naturvärden och arter är här viktigast sett ur ett EU-perspektiv? Hur står det till med dessa naturtyper och arter inom området? Finns några speciella hot mot området? Vilka bevarandeåtgärder är nödvändiga för att man ska uppnå syftet med området? Hur bör området skötas? Hur följer man upp att området bibehåller och utvecklar de viktigaste naturvärdena? Var går det att läsa mer om området? Mer information om Natura 2000 Mer information om Natura 2000 hittar du på: Länsstyrelsens hemsida www.ac.lst.se Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se eller direkt av Länsstyrelsen på telefon 090-10 70 00 Omslag: Landhöjningskust med steniga stränder och pionjärskog. Foto Örjan Clausén. 2

Innehåll Karta över Rataskär... 4 Beskrivning... 5 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet... 5 Ingående arter enligt habitatdirektivet... 6 Bevarandesyfte och bevarandemål... 6 Vad kan påverka Natura 2000-området negativt?... 7 Aktuella hot mot Natura 2000-området... 7 Verksamheter m.m. som generellt kan påverka naturtypen negativt... 8 Bevarandeåtgärder med tidplan... 8 Skyddsåtgärder... 8 Skötselåtgärder... 8 Bevarandetillstånd inom området... 8 Uppföljning av bevarandemål för naturtyper och arter... 9 Beskrivning av livsmiljöer... 9 Övrigt... 10 Referenser... 11 3

Karta över Rataskär Bakgrundskarta ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet. Medgivande 94.0410. 4

Beskrivning Natura 2000-området Rataskär ligger cirka 4 kilometer öster om Djäkneboda i Robertsfors kommun. Rataskäret är en ö med typisk kustnatur och också skyddat som naturreservat. Landarealen är 46 ha, men även hav ingår i reservatet. Ön består till stor del av hällmarker och fina klapperstensfält. Här finns en kärna av barrskog med gran, tall och en och längs stränderna en örtrikare zon av gråal. Rataskärs högsta punkt är 21,4 meter. Rataskäret har tidigare nyttjats som betesplats för kor och smådjur. Rataskäret är en historiskt viktig plats. Här finns många fornlämningar som berättar om människans närvaro som fiskare och säljägare och om båtförbindelsernas betydelse långt tillbaka. Här finns bl.a. labyrinter, kompassrosor, tomtningar från jakt- och fiskarkojor från 1500-talet och gistvallar. Ratan har varit en viktig hamn sedan länge genom sitt skyddade läge. Under sin storhetstid på 1700-talet var Ratan tullplats för skeppen med sina varor från hela övre norrland. På Rataskäret fanns då en krog som man fortfarande kan se lämningar efter. Under 1808-1809 års krig gick den ryska armen i land i Ratan och det sista slaget som stått på svensk mark ägde rum här. Landhöjningen den sk. hvattuminskningen har sedan 1800-talet följts från mareografen i Ratan och på sjörapporten läses än i dag vattenståndet från Ratan. Rataskär kan sommartid endast nås med båt. I Ratan finns möjlighet att hyra roddbåt för den korta överfarten. Runt ön finns en kulturstig med informationstavlor som berättar om de olika lämningarna. I Tullgårdens gästgiveri i Ratan finns på övervåningen Kulturum Ratan, en fin utställning som berättar mer om byns spännande historia. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Rataskär ingår i Natura 2000. Det har utsetts till det europeiska nätverket därför att det här finns naturtyper som EU-länderna tillsammans bestämt är extra viktiga att skydda och bevara. Följande naturtyper ska utifrån habitatdirektivet 1 värnas inom området. Kod Naturtyp Areal (ha) 1140 Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten 0,5 1170 Rev 0,5 1230 Vegetationsklädda havsklippor 14,0 1620 Skär och små öar i Östersjön 0,1 9030 *Naturliga primärskogar i landhöjningskust 1,9 * = Särskilt prioriterad naturtyp inom Natura 2000. 1 EU Rådets direktiv 92/43/ EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 5

Ingående arter enligt habitatdirektivet Inga arter listade enligt habitatdirektivet är rapporterade från Rataskär. Bevarandesyfte och bevarandemål Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att ingående naturtyper skall ha en gynnsam bevarandestatus 2. För naturtyperna innebär detta att utbredningsområden bevaras, att viktiga strukturer och funktioner bibehålls och att populationerna för naturtypens typiska arter 3 bibehålls. För att garantera att gynnsam bevarandestatus råder har ett antal bevarandemål definierats för varje naturtyp. Naturtyper Kod Naturtyp Bevarandemål 4 1140 Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten Arealen ler- och sandbottnar ska vara minst 0,5 hektar. Minst X (95) % av arealen är opåverkad av muddringar eller andra typer av fysiska ingrepp. Halten totalkväve, totalfosfor respektive klorofyll a ska uppfylla minst "God ekologisk status" enligt Bedömningsgrunder för kust och hav. Täckningsgraden av flytande trådalger ska inte öka och är mindre än X (30) % i minst 90 % av vikarna. Täckningsgraden av vass/säv ska inte överstiga X (10) hektar. Antalet typiska fågelarter som använder naturtypen vid födosök är konstant eller ökar. 1170 Rev Arealen rev ska vara minst 0,5 hektar. Halten totalkväve, totalfosfor respektive klorofyll a ska uppfylla minst "God ekologisk status" enligt Bedömningsgrunder för kust och hav. I minst X (90) % av den totala arealen har bottnarna en naturlig struktur och zonering, och är inte utsatta för fysisk påverkan. Täckningsgraden och djuputbredningen av utvalda arter av makroalger ska bibehållas eller öka i minst X (90) % av arealen. 2 Fullständiga definitioner av gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper finns i Naturvårdverkets handbok. Natura 2000 i Sverige - handbok med allmänna råd. Handbok 2003:9. 3 Typiska arter är framtagna av Naturvårdsverket för respektive naturtyp. De typiska arterna skall fungera som ett kvitto på att naturtypen har gynnsam bevarandestatus. 4 Samtliga Natura 2000-områden kommer att basinventeras under 2005-2007. Efter basinventeringen kommer det att finnas ett bättre underlag för att sätta skarpa mål som är lättare att följa upp för respektive naturtyp. 6

1230 Vegetationsklädda havsklippor 1620 Skär och små öar i Östersjön 9030 *Naturliga primärskogar i landhöjningskust Arealen vegetationsklädda havsklippor ska vara minst 14 hektar. Täckningsgraden av träd ska understiga X(5) % och busktäckningen ska understiga Y(25) %. Förekomsten av de typiska kärlväxterna X, Y och Z ska bibehållas eller öka. Antal häckande par av de typiska fågelarterna är konstant eller ökar. Arealen skär och små öar ska vara minst 0,1 hektar. Täckningsgraden av träd ska understiga X(5) % och busktäckningen ska understiga Y %. Antal häckande par av de typiska fågelarterna är konstant eller ökar. Arealen primärskogar ska vara minst 2,0 hektar. Det ska finnas minst X (20) m³ död ved per hektar. Träd av utländskt ursprung (t.ex. contortatall och olika ädelgranar) ska inte förekomma i området. Lövträden gråal, klibbal, glasbjörk, sälg och rönn ska ha en andel av det totala virkesförrådet (levande träd) på minst X %. Minst X av de typiska kärlväxterna a, b, c, etc. ska förekomma i minst X % av provytorna. Minst X av de typiska vedsvamparna a, b, c, etc. ska förekomma i minst X % av provytorna. Vad kan påverka Natura 2000-området negativt? Här beskrivs endast de viktigaste hoten vi i dag känner till mot Natura 2000-områdets naturvärden. Hoten redovisas som exempel på verksamheter och faktorer som kan innebära en negativ påverkan på de naturtyper och arter som skyddas inom området. Andra hot som idag är okända kan bli aktuella i framtiden liksom mer storskaliga och diffusa hot som t.ex. klimatförändringar. Aktuella hot mot Natura 2000-området Rataskär är skyddat som naturreservat, med föreskrifter som innebär att åtgärder som annars kan hota naturvärden i de ingående naturtyperna, bl.a. avverkning, muddring, täktverksamhet och att uppföra byggnader eller bryggor, inte är aktuella. Fullständiga reservatsföreskrifter finns i Länsstyrelsens beslut, beteckning 11.121-821-71 samt 231-1142/93. Se också skötselplanen upprättad 1993. Inga aktuella hot finns mot Rataskärs naturvärden för närvarande. Skulle besökstrycket bli så stort att området slits kan besökarna styras att följa spångade stigar. 7

Verksamheter m.m. som generellt kan påverka naturtypen negativt Alla former av exploatering, t.ex. fritidsbebyggelse, vägar, vindkraftverk m.m. Alla åtgärder i vatten som skadar bottenstrukturen (muddringar, utfyllnader, bryggor m.m.). Alla former av täkt eller annan påverkan på land eller havsbotten. Alla åtgärder eller företag som innebär avverkning av levande eller döda träd. All form av markavvattning eller annan påverkan på hydrologin. Terrängkörning eller annan aktivitet som innebär betydande slitage. Onaturlig försurning via luftnedfall. Kalkning och gödsling. Användning av kemiska bekämpningsmedel. Marina habitat hotas alla potentiellt från utsläpp av olja eller kemikalier. Bevarandeåtgärder med tidplan Rataskär är ett Natura 2000-område och har det skydd enligt miljöbalken som gäller samtliga Natura 2000-områden i landet. Alla verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området negativt är tillståndspliktiga enlig 7 kap 28 a miljöbalken. Rataskär är även skyddat som naturreservat med stöd av 7 kapitlet 4 6 och 30 miljöbalken samt 22 områdesskyddsförordningen med särskilda inskränkningar i rätten att använda mark och vatten liksom i rätten att färdas och vistas inom reservatet. Skyddsåtgärder Området är idag skyddat som naturreservat, detta tillsammans med det skydd som Natura 2000 innebär bedöms vara tillräckligt. Skötselåtgärder Området skall vårdas så att dess karaktör av historisk plats med typisk kustnatur bevaras. Vegetationen i direkt anslutning till befintliga byggnader, andra anordningar samt fornminnen skall vårdas på för dessa lämpligt sätt. Skogen ska tillåtas att utvecklas fritt vilket innebär att inga aktiva skötselåtgärder ska vidtas. Bevarandetillstånd inom området Samtliga Natura 2000-områden kommer att basinventeras under 2005 2007. Efter basinventeringen kommer det att finnas ett bättre underlag för att bedöma bevarandetillståndet. Det kommer också att finnas en bättre grund för att fatta beslut om områdets skötsel. Nedan redovisas därför endast en preliminär bild. Tillståndet för utpekade naturtyper på Rataskär bedöms vara gott. 8

Uppföljning av bevarandemål för naturtyper och arter Det pågår för närvarande ett nationellt arbete med att utveckla uppföljningsmetoder för de olika arterna och naturtyperna (Naturvårdsverket 2005). Bevarandeplanen kommer att kompletteras med information om hur de olika naturtyperna och arterna ska följas upp och bedömas. Beskrivning av livsmiljöer 1140 Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten. Naturtypen utgörs av grunda, sandiga eller leriga bottnar som exponeras när det är lågt vattenstånd. För det mesta täcks bottnarna av blågrönalger och kiselalger. Även bottnar med bandtång räknas hit i södra Östersjön och på Västkusten. Bottnarna är rika på havsborstmaskar och andra ryggradslösa smådjur, vilket ofta gör dem till viktiga födosöksområden för häckande och rastande fåglar. Särskilt gäller det vadare under höstflyttningen. Hot mot naturtypen kan t.ex. vara övergödning, som ofta gynnar fintrådiga alger, fiske med redskap som skadar bottnarna, oljeutsläpp, marina sandtäkter (även på längre avstånd från området). 1170 Rev. Rev är vanliga utmed hela Sveriges kust, och består av klippor (mycket sällsynt också rev uppbyggda av biologiskt material, som korallrev och musselbankar) som ligger under vattnet eller som exponeras vid lågvatten. Reven ska ha en naturlig zonering av växt- och djursamhällen. Vegetationen på reven brukar bestå av olika arter av rödalger, brunalger och grönalger. Ofta hittar man rika bottenfaunasamhällen i anslutning till reven. Liksom för andra marina naturtyper är övergödning ett hot, eftersom det minskar siktdjupet och påverkar artsammansättningen mot mer fintrådiga ettåriga alger. Vindkraftverk kan ge upphov till skador, åtminstone under uppförandestadiet. Oljeutsläpp är ett problem, liksom fiske med redskap som skadar bottnarna. Vissa typer av fiske kan också vara ett problem för sälar och sjöfåglar, som fastnar i näten. 1230 Vegetationsklädda havsklippor. Naturtypen utgörs av klippor i direkt anslutning till havet som till varierande grad är beväxta med örter och gräs. Hur mycket vegetation det finns beror bl.a. på bergart, exponering mot havet och var i landet man är. Kärlväxterna förekommer i första hand i sprickor och på andra skyddade platser. Vegetationen är zonerad; närmast havet hittar man bara alger och lavar, medan olika ris och träd kan etablera sig längre från havet. Det förekommer ofta tillsammans med andra strandhabitat. Fågellivet kan vara rikt. Naturtypen har ganska liten areell utbredning, men förekommer längs hela Sveriges kust. 9

1620 Skär och små öar i Östersjön. Naturtypen utgörs av skärgårdsområden av boreal typ i Östersjön med mindre öar och skär av urberg eller morän samt anslutande undervattenvegetation. De minsta öarna är i regel trädlösa och utgör viktiga häckningsplatser för fåglar och uppehållsplatser för sälar. Vegetationen består här av arter som är anpassade till torka, solexponering, vind- och saltpåverkan samt frånvaron av egentlig jordmån. Lavfloran är artrik och särpräglad. Vegetationen på vissa öar är starkt påverkad av kvävet från fågelspillning. Lite större öar kan vara skogklädda med en kärna av barrskog och en bård av gråal. 9030* Naturliga primärskogar i landhöjningskust. Naturtypen Naturliga primärskogar i landhöjningskust är ett prioriterat Natura 2000-habitat. Naturtypen finns på landhöjningsmark efter norrlandskusten och har totalt sett en liten utbredning i Sverige. Typen inrymmer hela den naturliga busk- och skogssuccession som uppkommit genom landhöjningen i relativt sen tid. Typen omfattar olika barr-, löv- och blandskogar samt busksnår och våtmarker på stränder som i sen tid blottats av landhöjningen. Viktigt för naturtypen är den skogliga kontinuiteten representerad i ett ekosystem som sakta förflyttar sig ut mot havet i takt med landhöjningen. De olika successionsstegen kan ofta följas med början från strandängen, förbi strandsnår och lövskog, till örtrika skogspartier och fattiga barrskogar. Naturtypens värden är knutna till att skogen naturligt utvecklas på en mark som tidigare inte varit skogsbevuxen, i detta fall havsbotten. Detta brukar kallas primärsuccession. Inom ekosystemet eller området finns en kontinuitet av träd där det har skapats en naturlig åldersskillnad och artsammansättning i skogens zonering in mot land. Naturvärdena utvecklas i huvudsak genom naturlig dynamik, vilket omfattar störningar, som t.ex. stormfällningar, insektsangrepp, översvämningar och isskruvning i strandkanten. Den naturliga dynamiken innefattar också utveckling av olika successionsstadier i sig. Levande och döda träd av t.ex. gråal, klibbal, glasbjörk och vårtbjörk är viktiga substrat för insekter, och därmed för hackspettar. Typen kan också innefatta värdefulla sumpskogar. Som karaktärsarter räknas gråal, klibbal, glasbjörk, vårtbjörk, en, rönn, havtorn, rödven, kruståtel, hässlebrodd, blåtåtel, hönsbär, nordkråkbär, ängskovall och stenbär. Även mindre hackspett och tretåig hackspett är typiska för de fina primärskogarna. Naturliga primärskogar i landhöjningskust övergår i Västlig taiga (9010) ovanför 5 m ekvidistanskurva. Övrigt Riksintresse för kulturminnesvården Ratan med Rataskäret är ett område av riksintresse för kulturminnesvården (AC 12). ( Länsstyrelsen Västerbottens län. Västerbotten genom tiderna. Del 1. Kulturmiljöer av riksintresse i Västerbottens län. Meddelande 2:1991.) 10

Referenser Länsstyrelsen Västerbottens län. Västerbotten genom tiderna. Del 1. Kulturmiljöer av riksintresse i Västerbottens län. Meddelande 2:1991. Naturvårdsverket 2005. Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Rapport 5434. Naturvårdsverkets art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura 2000. Naturvårdsverkets webbplats, www.naturvardsverket.se. Naturvårdsverket 2003. Natura 2000 i Sverige. Handbok med allmänna råd 2003:9. 11