Välkommen till HF-banden!!

Välkommen till HF-banden!!

Nästan alla radioamatörer blir förr eller senare intresserade av DX, det blir en utmaning att nå något utöver det vanliga. För många är intresset riktat mot att nå lite längre än normalt, eller att få kontakt med ett nytt land. Det finns många inriktningar, och det finns olika definitioner av DX, men det är nog alltid utmaningen som lockar. Contest Diplom IOTA DX-pedition QRP CW PSK/RTTY FG

DX DX-News from SM3CVM DX-calendar: ~ 20 Mar DEMOCRATIC REPUBLIC OF CONGO - 9QØAR by SM5DIC during spare time. QSL direct via SM5BFJ. - 8 Apr SENEGAL - 6W/LX1DA in a QRP activity, which also can include some other countries close to Senegal. QSL hc. - 15 Apr PERU - OA7/PA3GFE active during spare time, 40-6 m and maybe also 80 m CW/SSB mainly on WARC and low bands. QSL hc via bureau or direct. ~ 1 May AFGHANISTAN - YA8G by LA5IIA who is working in Kabul. QRV mainly on CW during spare time, 10-40 m but hopes to be QRV also on 80/160 m. QSL via LA4YW. More info at: http://www.qsl.net/la8g/ya8g.htm - 30 Jun IRAQ - YI9ZF by YL1ZF from Baghdad, mainly CW but maybe also RTTY. The period can be lenghtened by up to two months. QSL via SM1TDE direct orr via bureau. - 31 Oct CONGO - TN3S by CT3HK. QSL hc. ~ 1 Dec SOUTH SHETLAND ISLANDS - HFØQF and HFØPOL by SP5QF from Henryk Arctowski station on Rakusa Point, King George Island. QSL via SP7IWA. - 1 Dec ANTARCTICA - VKØDX from Davis Station by VK4LL. QSL as instructed by the operator.

DXCC Entity List Prefi x Entity Con t ITU Zon e CQ Zon e UTC +/- Lat Long ITU Allocations Other Amateur Prefixes (ICAO) (WMO) 42 1A SMO Malta Eu 28 15 +1 13E 1A~ N 1M* Minerva Reef Oc 62 32-12 24S 179 W 1S Spratly Is As 50 26 +7 9N 112E 1S~ 9M0, XV9 4Y C7 SM Sweden Eu 18 14 +1 59N 18E 7S, 8S, SA-SM "The ARRL DXCC List", när detta skrives i februari 2001 är antalet 334 länder.

Egenskaper för olika HF band I mycket generella termer och med stabila värden för solflöde och index, gäller följande, 20, 17, 15, 12 och 10 meter: Högt solflöde och låga A- och K-index ger de bästa konditionerna på långa distanser och höga breddgrader. Banden kan då vara öppna dygnet runt. Lågt solflöde och låga index ger sämre utbredning och/eller kortare öppningar på högre breddgrader. 10 meter är mest känsligt för varierande konditioner. 160, 80, 40 och 30 meter: Dessa band är relativt okänsliga för solflödet men är beroende av stabila A- och K-index. När index är mycket låga kan polarvägen och gryning/skymning ge öppningar med starka signaler. När index är höga eller ändras snabbt, ökar dämpningen i D-skiktet och försämrar utbredningen på långa distanser. 160 meter är mest påverkat av växlande konditioner.

WARC band 10, 18, 24 MHz eller 30, 17, 12 meters våglängd 1992 World Administrative Radio Conference (WARC-92)

A-index A-inex är ett dagligt mått (skala från 0 till 400) på aktiviteten i jordens magnetfält. Det uppdateras dagligen (1818 UTC) och visar hur det var dagen innan. Eftersom jordmagnetiska störningar ofta återkommer i intervall på 4 veckor kan man genom statistik utnyttja värdet på A-index. K-index K-index (skala från 0 till 9) förnyas var tredje timme och värdet visar resultatet av mätningar (vid Boulder) av oregelbundenheter i jordmagnetiska fältet några timmar innan. Trenden för K-index är viktig, om värdet stiger är det dåligt och om det sjunker är det bra. För andra områden (långt från Boulder) kan värdet vara ett annat. K-index ger också förvarning om möjligheten till norrsken, värdet 3 och stigande är en varning om att norrsken och försämrad utbredning på kortvåg är på väg. Norrsken (Aurora) är bra på VHF/UHF men tar död på kortvågen!

Above normal A-index < 6 och K-index högst 2. High normal A-index 6-13 och K-index 2 eller 3. Low normal A-index 13-22 och K-index 3. Below normal A-index 22-33 och K-index 3 eller 4. Disturbed A-index över 33 och K-index 5.

Radiovågor http://hem.passagen.se/sk0rg/cept/vagutbr1.html

Jonosfärens uppdelning I skikt Man har fyra olika skikt D-, E-, F1- och F2-skikten. Till dessa får man foga ett mer sporadiskt förekommande skikt, Es-skiktet F1-skiktet existerar bara under dagen och under sommartid. När F1- skiktet inte är utbildat, kallar man jonisationen inom höjdområdet över E-skiktet för F-skiktet Av dessa skikt är D-skiktet beläget på ca 60-90 km höjd, E-skiktet på ca 90-140 km, F1-skiktet på ca 140-220 km och F2-skiktet på ca 200-1300 km. F-skiktet har sin högsta elektronkoncentration på ca 300-400 km höjd. På nordliga breddgrader har F2-skiktet en tendens att vara högre på natten än på dagen I närheten av ekvatorn synes förhållandena vara omvända.

Det är E- och F-skikten som har störst betydelse för radiovågors avböjning inom LF, MF och HF (ca 30 khz - 30 MHz). Radiovågor med frekvens överstigande ca 30 MHz passerar som regel genom jonosfären utan att reflekteras. Vid solfläcksmaximum kan dock frekvenser upp till ca 70 MHz reflekteras i F-skiktet. D-skiktet, som endast existerar under dagen (samt även under natten vid norrsken och magnetiska stormar) inverkar i huvudsak absorberande på radiovågor av lägre frekvens (lägre än ca 5 MHz). Även de övriga joniserade skikten ger upphov till viss dämpning av radiovågorna när de passerar eller avböjes i dem, men denna dämpning är lägre ju högre frekvensen är, dvs ju kortare vågorna är. Sporadiska E-skikt. På samma nivå som det ordinarie E-skiktet uppträder ganska ofta ett skikt med så stor elektrontäthet att det förmår reflektera signaler med frekvenser upp till ca 100 MHz.

International Beacon Project

Slot ID Locator 1 4U1UN FN20AS 2 VE8AT 3 W6WX CM87.. 4 KH6WO BL11BK 5 ZL6B 6 VK6RBP 7 JA2IGY PM84JK 8 RR9O 9 VR2HK project 10 4S7B 11 ZS6DN 12 5Z4 13 4X6TU KM72JC 14 OH2B KP20KE QTH Coordinates New York City 40 45'N 73 58'W Eureka, Nunavut 79 59'N 85 57'W Mount Umunhum, US 37 09'N 121 54'W Laie/Honolulu,Hawaii 21 38'N 157 55'W Masterson,New Zealand 41 03'S 175 36'E Rolystone, Australia 32 06'S 116 03'E Mount Asama, Japan 36 27'N 136 47'E Novosibirsk,Russia 54 59'N 82 54E Hong Kong,China 22 16'N 114 11'E Colombo, Sri Lanka 6 54'N 79 52'E Pretoria,South Africa 25 54'S 28 16'E Kilifi, Kenia 3 37'S 39 50'E Tel Aviv,Israel 32 06'N 34 48'E Espoo,Finland 60 11'N 24 50'E Frequencies and Timing 14.100 18.110 21.150 24.900 28.200 00:00 00:10 00:20 00:30 00:40 00:10 00:20 00:30 00:40 00:50 00:20 00:30 00:40 00:50 01:00 00:30 00:40 00:50 01:00 01:10 00:40 00:50 01:00 01:10 01:20 00:50 01:00 01:10 01:20 01:30 01:00 01:10 01:20 01:30 01:40 01:10 01:20 01:30 01:40 01:50 01:20 01:30 01:40 01:50 02:00 01:30 01:40 01:50 02:00 02:10 01:40 01:50 02:00 02:10 02:20 01:50 02:00 02:10 02:20 02:30 02:00 02:10 02:20 02:30 02:40 02:10 02:20 02:30 02:40 02:50

Radiostation

QRP (max 5 Watt)

100 Watt

QRO (~ 1000 Watt och uppåt)

Antenner

Antennen är en av de viktigaste delarna i en radioanläggning. Antennen skall stråla ut och ta emot radiovågorna. En fritt och högt placerad antenn är av stor betydelse, speciellt på de korta våglängder. De vanligaste antennerna är Dipolantenner, GP-antenner (jordplansantenner) och Yagiantenner (riktantenner).

GP (Vertikal) Jordplan

Yagi (Horisontal) Traps Monoband-yagi Logperiodisk

Dipol (Horisontal)

Dipol (Varianter) G5RV, W3DZZ, Carolina Windom Traditionell Carolina windom för 80 till 10m som behöver en ATU Carolina windom, U-formad variant för 80-10m utan ATU(?)

Strålningsvinkel Ju lägre vinkel (över horisonten) ju längre bort sker studsen och ju längre blir avståndet. (Det finns också andra faktorer än strålningsvinkeln som avgör förbindelseavståndet, t ex frekvensval). En horisontellt uppsatt dipolantenn har högre strålningsvinkel än en riktantenn. Vertikalt monterade antenner har låga strålningsvinklar men är rundstrålande.

IARU Region 1, Bandplan HF Telefoni: Inkluderar alla slag av detta trafiksätt. Under 10 MHz bör lägre sidbandet (LSB) användas och över 10 MHz det övre sidbandet (USB). Anmärkningar När flera trafiksätt anges i samma frekvenssegment bör det första ges prioritet. IBP (International Beacon Project) är IARU projekt för internationella fyrar som arbetar med stegvis varierad uteffekt och tidsdelning mellan ett antal platser utspridda över jordklotet.

2200, 160, 80 mb 135 khz 135,7-137,8 Ingen uppdelning av trafiksätt. Max 1 W erp. 1,8 MHz 1810-1838 CW exklusivt 1838-1840 Digitala trafiksätt (utom packet), CW 1840-1842 Digitala trafiksätt (utom packet), Telefoni, CW Telefoni, CW 1842-1850 Telefoni, CW. 1930-2000 Telefoni, CW. Max effekt 10W. 3,5 MHz 3500-3580 CW exklusivt. 3500-3510 DX-trafik, 3500-3560 CW-tävlingar. 3580-3590 Digitala trafiksätt, CW 3590-3600 Digitala trafiksätt (packet), CW 3600-3800 Telefoni, CW. 3600-3620 Digitala trafiksätt (3600-3650 och 3700-3800 telefonitävlingar) 3730-3740 SSTV Fax, 3775-3800 DX-trafik.

40, 30, 20 mb 7 MHz 7000-7035 CW exklusivt 7035-7040 Digitala trafiksätt (utom packet), SSTV, Fax, CW 7040-7045 Digitala trafiksätt (utom packet), SSTV, Fax, Telefoni, CW 7045-7100 Telefoni, CW 10 MHz 10100-10140 CWexklusivt 10140-10150 Digitala trafiksätt (utom packet), CW 14 MHz 14000-14070 CW exklusivt, 14000-14060 CW-tävlingar. 14070-14089 Digitala trafiksätt, CW 14089-14099 Digitala trafiksätt (packet), CW 14099-14101 Exklusivt fyrsegment IBP 14101-14112 Digitala trafiksätt (packet), Telefoni, CW 14112-14350 Telefoni, CW. (14125-14300 telefonitävlingar, 14230 anrop SSTV och Fax.)

17, 15, 12 mb 18 MHz 18068-18100 CW exklusivt 18100-18109 Digitala trafiksätt, CW 18109-18111 Exklusivt fyrsegment IBP 18111-18168 Telefoni, CW 21 MHz 21000-21149 CW. 21080-21100 Digitala trafiksätt, 21100-21120 Digitala trafiksätt (packet) 21149-21151 Exklusivt fyrsegment IBP 21151-21450 Telefoni, CW.21340 anrop SSTV och Fax. 24 MHz 24890-24920 CW exklusivt 24920-24929 Digitala trafiksätt, CW 24929-24931 Exklusivt fyrsegment IBP 24931-24990 Telefoni, CW

10 mb 28 MHz 28000-28190 CW. 28050-28120 Digitala trafiksätt 28120-28150 Digitala trafiksätt (packet). 28190-28225 28190-28199 Regionala fyrar med tidsdelning IBp 28199-28201 Världstäckande fyrar IBp 28201-28225 Kontinuerligt sändande fyrar IBP.Telefoni, CW. 28225-29200 Telefoni, CW. 28680 anrop SSTV och Fax. 29200-29300 Digitala trafiksätt (NBFM packet), Telefoni, CW 29300-29510 Satellit utfrekvens (nerlänk) 29510-29700Telefoni (FM), CW. 29520-29550 FM simplex, 29560-29590 Repeater infrekvens 29600 Anropsfrekvens, 29610-29650 FM simplex 29660-29690 Repeater utfrekvens.

Föreningar Sveriges Sändareamatörer, SSA -Tidningen QTC -QSL byrå Amateur Radio Relay League, ARRL -Tidningen QST

Loggbok

Exempel på uppgifter som bör finnas i loggboken: 1.Datum och klockslag för början/slut av varje radioförbindelse, 2.Motstationens anropssignal, 3.Den egna sändareffekten, 4.Frekvensband, 5.Sändningsslag (ex vis CW, SSB, RTTY), 6.Uppgift om var man befinner sig (QTH), 7.Övriga anteckningar ex vis Motstationens namn och QTH etc, 8.QSL sänt/mottaget.

QSL - kort

Följande uppgifter måste alltid finnas med på ett QSL-kort: 1. motstationens anropssignal. 2. datum för QSO. 3. tid för QSO, angiven i UTC (GMT). 4. trafiksättet, exempelvis 2-vägs CW, 2-vägs foni. 5. använd frekvens, våglängd eller MHz 6. signalrapport (RST). 7. underskrift.

SSA:s QSL-byrå Inkommande QSL-kort SSA:s QSL-byrå s främsta uppgift är att tillgodose medlemmarnas möjligheter att utväxla QSL-kort med andra länder tillhörande IARU på ett för medlemmarna ekonomiskt fördelaktigt sätt. För att göra detta på det mest effektiva sättet skickas medlemmarnas kort till SM5DJZ i Knivsta, där sortering sker. Sedan distribuerar man dessa kort gemensamt ut i världen. Inkommande kort sorteras av SMØJSM, Eric. Utgående QSL-kort Alla medlemmar som vill sända kort UT i världen, kan göra det genom att sända dem till SM5DJZ där sortering sker till respektive länder. För närvarande (mars-04) är kostnaden 30 öre per kort och man kan antingen köpa så kallade QSL-märken i kartor om 60 st och klistra på dem bak på kortet, eller så kan man betala motsvarande avgift direkt till SSA (postgiro 5 22 77-1) och bifoga ett meddelande eller kvittobevis på betalningen.

SM5DJZ, Jan Hallenberg Vassunda Andersberg 741 91 KNIVSTA sm5djz@ssa.se

QSL-distributör för SM0 SM0BDS Lars Forsberg Mantalsvägen 10 175 50 JÄRFÄLLA Telefon: 08-58032682 e-post: sm0bds@ssa.se

Contest

Månadstesten på kortvåg (MT) Loggar skickas till mt@ssa.se Månadstesten är en svensk test som körs enbart på 80m och 40m, och hålls varje månad på söndagen som är närmast den 15:e i månaden. Varannan månad (udda) startar CWpasset först och varannan (jämna) SSB först. Mål: - att köra så många SM-stationer som möjligt. Tider:. Pass 1: 1400-1500 UTC. Pass 2: 1515-1615 UTC Frekvenser:. CW: 3525-3575 khz, 7010-7040 khz. SSB: 3650-3750 khz, 7060-7090 khz Klasser: CW och SSB-delarna är helt åtskilda. Endast Single Operator kan få poäng i SSA:s Kortvågsmästerskap. Multi Operator är ej tillåtet i testen. Endast en (1 ) sändare får användas samtidigt. Anrop: "CQ MT" Testmeddelande: RS(T) + serienr (med start från 01) + församlingsbeteckning. Exempel: 59920 Y409

DXCC "DX Century Club Diplom DXCC-diplomet, som nog kan betecknas som det mest prestigefyllda i amatörradiovärlden baserar sig på en artikel I QST 1935 skriven av den legendariske Clinton B DeSoto, WlCBD. Han angav där en bas för diplomet som står sig än idag, med hans egna ord: "Each discrete geographical or political entity is considered to be a country". Denna regel fanns med i den första landlistan som kom 1937, och på den regeln baserar sig den landlista som gäller idag, även om kriterierna för vad som är en "entity" har ändrats då och då under årens lopp. Andra världskriget avbröt DXCC och diplomet (egentligen är det en klubb, "The D X Century club ") startades om 1947 och då med beslutet att kontakter efter den 15 november 1945 skulle räknas.

Basregler Diplomet utges för kontakter med minst 100 av de "entities", i fortsättningen kallade "länder", som finns i "The ARRL DXCC List", när detta skrives i februari 2001 är antalet 334. Följande olika diplom utges: Mixed För kontakter oavsett frekvensband eller trafiksätt Phone För enbart telefonikontakter CW För enbart telegrafikontakter (endast QSO f.o.m. 1975-01-01 gäller) RTTY För enbart digitala kontakter Satellite För kontakter genomförda enbart med hjälp av satelliter

1978 införde NSA det populära diplomet "Diplom Sverige" med mål att kontakta så många som möjligt av Sveriges församlingar. Dessa församlingar har en tradition som sträcker sig tillbaka till medeltiden. För grunddiplomet behöver man bara köra 100 av totalt över 2200 församlingar. Om man så önskar kan NSA tillhandahålla en färdigutskriven häftad Record-Book. Här nedan kan du läsa om reglerna. Två gånger om året arrangerar vi också en test under tre morgontimmar och vi välkomnar även utländska stationer. Diplom och Contest Manager är Evert, SM5BDY

1. DIPLOM SVERIGE utges av NSA och gäller för kontakter fr o m den 15 juni 1978. Diplomet kan erövras av både sändaramatörer och lyssnaramatörer. 2. Diplomet utges som grunddiplom för i RECORD BOOK uppvisade kontakter med minst 100 församlingar oavsett regionstillhörighet, se nedan. Därefter utgår påbyggnadsmärken, så kallade stickers, efter minst följande antal kontaktade församlingar inom regionerna Norrland, Svealand och Götaland: Norrland - 100 och ALL (262 fgr), SM2, SM3 Svealand - 100, 500 och ALL (711 fgr), SM4, SM5, SM0 Götaland - 100, 500, 1000 och ALL (1250 fgr), SM1, SM6, SM7 Dessutom utgår stickers efter kontaktade 500, 1000, 1500 och 2000 församlingar oberoende av regionstillhörighet. De som kvalificerat sig för ALL i de tre regionerna erhåller utan särskild avgift en DIPLOM SVERIGE vimpel. Vid kvalificering för ytterligare vimplar utgår särskild avgift för dessa. 3. Alla band och sändningsklasser är tillåtna. Signalrapporter skall utväxlas och vara bekräftade.

Församlings-koden Den församlingskod som används bygger på den kommunkod som används av Club SK5AJ vid kommundiplomet. Till denna kod har lagts två siffror för identifiering av församlingen. Då församlingskoden används är sifferbeteckningarna efter länsbokstäverna antingen tre- eller fyrställiga. De två sista siffrorna utgör den löpande numreringen av församlingstillhörigheten. Ex. D418 = Nyköpings Alla Helgona församling (18), i Nyköpings kommun (4), i Södermanlands län (D).

Island On The Air, IOTA IOTA frekvenser Huvud frekvens är 14.260 MHz på 20 meter SSB frekvenser: 3.755 MHz 7.055 MHz 18.128 MHz 21.260 MHz 24.950 MHz CW frekvenser: 3.530 MHz 10.115 MHz 14.040 MHz 18.098 MHz 21.040 MHz 24.920 MHz 28.040 MHz

Activations that should be on-air on 27 Apr 2004: ZD8I on AF-003 until 31 Mar 2006 ZS8MI on AF-021 until 30 Apr 2004 ZR6PSR on AF-021 until 30 Apr 2004 3XDQZ on AF-096 until 02 May 2004 8Q7QQ on AS-013 until 27 Apr 2004 DS4BHW on AS-060 until 31 Mar 2005 SM1TDE on EU-020 until 01 Aug 2004 IS0/DL6FBK on EU-024 until 29 Apr 2004 IS0/DL6FBR on EU-024 until 29 Apr 2004

Trafik-Teknik Bokstavering Q-Förkortningar Trafikförkortningar

Det internationella fonetiska alfabetet Det svenska fonetiska alfabetet A Alfa ALL FA A Adam B Bravo BRA VO B Bertil C Charlie TJAR LI C Cesar D Delta DELL TA D David E Echo ECK Å E Erik F Foxtrot FÅCKS TRÅTT F Filip G Golf GÅLF G Gustav H Hotel HÅ TELL H Helge I India IN DIA I Ivar J Juliett DJO LI ETT J Johan

K Kilo KI LÅ K Kalle L Lima LI MA L Ludvig M Mike MAJK M Martin N November NO VEM BÖ(RR) N Niklas O Oscar ÅSKK A(RR) O Olof P Papa PA PA P Petter Q Quebec KE BECK Q Quintus R Romeo RÅ MIO R Rudolf S Sierra SI ERR RA S Sigurd T Tango TÄNG GÅ T Tore U Uniform JO NI FORM U Urban V Victor VICK TÖ(RR) V Viktor

W Wiskey OISS KI W Wilhelm X X-ray ECKS REJ X Xerxes Y Yankee JÄNG KI Y Yngve Z Zulu ZO LO Z Zäta Å Alfa Alfa ALL FA ALL FA Å Åke Ä Alfa Echo ALL FA ECK Å Ä Ärlig Ö Oscar Echo ÅSSK A ECK Å Ö Östen

Q-Förkortningar Förkort ning Fråga Svar eller meddelande QRK QRM QRN Vilken uppfattbarhet har mina (eller...:s) signaler? Är Ni störd av annan station? Besväras Du av atmosfäriska störningar Uppfattbarheten hos Era (eller...:s) signaler är 1. dålig 2. bristfällig 3. ganska god 4. god 5. utmärkt Störningar från annan station (1. obefintliga 2. svaga 3. måttliga 4. starka 5. mycket starka) Atmosfäriska störningar är (1. obefintliga 2. svaga 3. måttliga 4. starka 5. mycket starka) QRO Skall jag öka sändareffekten? Öka sändareffekten QRP Skall jag minska sändareffekten? Minska sändareffekten QRS Skall jag minska sändningshastigheten? Minska sändningshastigheten (till... ord i minuten) QRT Skall jag avbryta sändningen? Avbryt sändningen

QRV Är Ni redo? Jag är redo QRX När anropar Ni mig härnäst? Jag anropar Er igen kl... /på... khz (eller... MHz)/ QRZ Vem anropar mig? Ni anropas av... på frekvens nr... (... khz eller...mhz) QSB Varierar min signalstyrka? Er signalstyrka varierar QSL Kan Ni ge mig kvittens? Jag kvitterar QSO Har Ni förbindelse med... direkt (eller genom förmedling)? Jag har förbindelse med... direkt (eller genom förmedling av...) QSY Skall jag gå över till annan frekvens? Gå över till annan frekvens /eller till frekvens nr... (... khz eller... MHz)/ QTH Vilken är Er position i latitud och longitud (eller angiven på annat sätt)? Min position är... latitud... longitud (eller angiven på annat sätt)

Trafikförkortningar som används normalt vid telegrafi (CW) Förkortn ing Engelskt uttryck Svensk betydelse BK "break" avbryt(-a) sändningen CQ "seek you" allmänt anrop, till alla CW continuous wave telegrafik (A1A) DE from från...(anropssignal) K invitation to send "kom", uppmaning att sända MSG message meddelande, telegram PSE please var snäll och... R received erhållit, mottagit RST readibility, signal-strengt, tone-report RX receiver radiomottagare TX transmitter radiosändare UR your din ditt, dina, er Rapportkod för "uppfattbarhet, "signalstyrka", "tonkvalitet (CW)"