1 1 Detta är Herrens ord som kom till, son till Kushi, son till Gedalja, son till Amarja, son till Hiskia, på den tid då Josia, Amons son, var kung över Juda. Dom över de avfälliga 2 Allt skall jag utplåna från jordens yta, säger Herren. 3 Jag skall utplåna människor och djur, himlens fåglar och havets fiskar. Jag skall bringa de onda på fall och utrota människorna från jorden, säger Herren. 4 Jag skall lyfta min hand mot Juda och mot alla som bor i Jerusalem. Där skall jag utrota Baals sista anhängare, ingen skall minnas hans präster, avgudatjänarna. 5 Jag skall utrota dem som knäfaller på taken för att tillbe himlens här och dem som knäfaller för Herren men svär vid Milkom 6 och dem som vänt sig bort från Herren, inte söker Herren och inte frågar honom till råds. 7 Var stilla inför Herren Gud, ty Herrens dag är nära. Han har förberett en offerfest och renat sina gäster. 8 På dagen för Herrens offerfest skall jag straffa stormän och prinsar och alla som klär sig i utländsk dräkt. 9 Den dagen skall jag straffa alla som hoppar över tempeltröskeln och som fyller sin herres hus med våld och svek. 10 Den dagen, säger Herren, skall man höra rop från Fiskporten, klagan från Nya staden, mäktigt dån från höjderna. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB 1999. 1
11 Klaga och gråt, ni som bor i Morteln: det är slut med krämarhopen, med alla som väger upp silver. 12 När den tiden kommer skall jag leta igenom Jerusalem med ljus och lykta. Jag skall straffa dem som sitter där dästa av vin, dessa som tänker: Herren gör ingenting, gott eller ont. 13 Deras egendom skall skövlas, deras hus läggas öde. De skall bygga hus men aldrig bo i dem, anlägga vingårdar men aldrig dricka vinet. Herrens dag 14 Herrens stora dag är nära, den är nära, och den kommer snabbt. Bitter blir jämmern på Herrens dag, då klagar hjälten högt. 15 Den dagen är vredens dag, betryckets och våndans dag, förödelsens dag och ödslighetens, mörkrets och molnens dag, töcknets och dunklets dag. 16 En dag med hornstötar och härskrin mot befästa städer och höga torn. 17 Jag skall ansätta människorna så att de vacklar omkring som blinda, ty de har syndat mot Herren. Deras blod skall tömmas ut som avfall, deras inälvor som dynga. 18 Deras silver och guld kan inte rädda dem på Herrens vredes dag. Hela jorden skall förtäras av hans lidelses eld. Han skall förinta dem som bor på jorden, i skräck skall de förgås. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB 1999. 2
2 1 Samlas, kom samman, du skamlösa folk, 2 innan stunden är inne som agnar blåser dagarna förbi innan Herrens glödande vrede drabbar er, innan Herrens vredes dag drabbar er. 3 Sök Herren, alla ödmjuka i landet som handlar efter hans bud. Sök rättfärdighet, sök ödmjukhet. Kanske skall ni då få skydd på Herrens vredes dag. Dom över grannfolken 4 Gaza skall bli övergivet och Ashkelon en ödemark, Ashdods folk skall förjagas mitt på dagen och Ekron ryckas upp med roten. 5 Ve er, ni som bor i kustlandet, ve er, kereteer! Herren riktar sitt ord mot er: Kanaan, du filisteernas land, jag skall låta dig gå under med alla dina invånare. 6 Kustlandet skall bli till betesmark, till ängar för herdarna och fållor för getter och får. 7 Området skall tillfalla dem som ännu är kvar av Judas stam. Vid havet skall de föra djuren i vall och om aftonen låta dem vila i Ashkelons hus, ty Herren, deras Gud, tar sig an dem, och han skall vända deras öde. 8 Jag har hört smädelserna från Moab och ammoniternas hån då de skymfat mitt folk och kränkt deras land. 9 Därför, så sant jag lever, säger Herren Sebaot, Israels Gud: Moab skall dela Sodoms öde och ammoniterna Gomorras Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB 1999. 3
att bli ett nässelsnår, en saltgrop, en ödemark för alla tider. Återstoden av mitt folk skall plundra dem, de som finns kvar skall ta dem i besittning. 10 Det är lönen för deras högmod, för att de kränkt och smädat Herren Sebaots folk. 11 Herren skall sätta skräck i dem. Inför honom krymper alla jordens gudar. De som bor i fjärran kustländer skall falla ner för honom, var och en på sin ort. 12 Också ni, kushiter! De skall genomborras av mitt svärd. 13 Herren skall lyfta sin hand mot landet i norr och ödelägga Assyrien. Han skall göra Nineve till en ödemark, torr som en öken. 14 I staden skall hjordar vila, alla slags vilda djur. Pelikan och rördrom skall övernatta på pelarkrönen. Hör, ugglan ropar i fönstret och korpen kraxar på tröskeln. 15 Detta är den glada staden, som tronade så säker och tänkte om sig själv: Ingen är som jag! Så öde den har blivit, ett tillhåll för vilda djur. Var och en som går förbi visslar och pekar finger. 3 Dom över Jerusalem 1 Ve den trotsiga, befläckade staden, förtryckets stad. 2 Den har inte lyssnat och inte tagit varning. Den förtröstar inte på Herren och tyr sig inte till sin Gud. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB 1999. 4
3 Dess styresmän är som rytande lejon, dess domare som vargar inte ett ben lämnar de kvar till morgonen. 4 Dess profeter är stora i orden och fulla av svek. Dess präster kränker det heliga och gör våld på Herrens lag. 5 Herren, den rättfärdige, är mitt ibland dem han gör aldrig orätt. Var morgon fäller han sin dom, den uteblir ej då dagen gryr. Men syndaren har ingen skam i sig. 6 Folkslag har jag utrotat, deras borgar ligger i ruiner. Jag har lagt gatorna öde, där färdas ingen, städerna är förhärjade och tömda på folk, ingen bor där längre. 7 Jag sade: Du skall frukta mig och ta varning, inte längre blunda för mitt hot. Men allt ivrigare blev de i sin brottsliga framfart. 8 Vänta därför, säger Herren, tills jag träder fram och vittnar mot dem. Jag har beslutat att kalla samman folk och riken för att tömma min vrede över dem, all min glödande harm. Ty hela jorden skall förtäras av min lidelses eld. 9 Då skall jag förvandla folken, så att de alla talar med rena läppar, åkallar Herrens namn och tjänar honom skuldra vid skuldra. 10 Från andra sidan floderna i Kush skall man frambära offer till mig. Den räddade skaran 11 Den dagen skall du slippa skammen för alla synder du begått mot mig. Då skall jag befria dig från de stolta och högmodiga. Du skall inte längre förhäva dig här på mitt heliga berg. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB 1999. 5
12 Jag skall lämna kvar hos dig en arm och ödmjuk skara. Herrens namn skall bli deras tillflykt. 13 De som då är kvar av Israel skall aldrig göra orätt och aldrig uttala en lögn, falska ord skall aldrig komma ur deras mun. Den hjorden skall beta och vila tryggt utan att skrämmas av någon. Löften till Sion 14 Jubla, dotter Sion, ropa ut din glädje, Israel! Gläd dig, dotter Jerusalem, fröjda dig av hela ditt hjärta! 15 Herren har upphävt domen över dig och undanröjt dina fiender. Herren, Israels konung, bor hos dig. Du har ingenting mer att frukta. 16 Den dagen skall Jerusalem få höra: Sion, var inte rädd, låt inte händerna sjunka i missmod. 17 Herren, din Gud, bor hos dig, hjälten och räddaren. Han jublar av glädje över dig i sin översvallande kärlek. Högt skall de fröjda sig över dig, 18 de som sörjer, fjärran från tempelfesterna. Jag befriar dig i dag från den skam som du fått bära. 19 Och se, när den tiden kommer skall jag ta itu med dina plågoandar. Jag skall hjälpa dem som vacklar och samla dem som skingrats. Jag skall göra dem ärade och ryktbara överallt där de lidit smälek. 20 När den tiden kommer skall jag föra er hem, då skall jag kalla er samman. Jag skall göra er ryktbara och ärade bland alla jordens folk då jag vänder ert öde inför era ögon, säger Herren. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB 1999. 6