(f /) '~~u~;!) ~ LÄNsMusEET ~ CY VÄSTERNORRLAND et) Länsmuseet Västemorrland har en mycket stor samling av stolaroch fåtöljer från 1600-talet fram till vår tid. En representativ samling i nästan alla slags stilar. Rapport 1996 Kntarzyna Forsberg
.~. TEXT: KARTARZYNA FORSBERG FOTO: SAMIR HUSEIN.'. ii:li~!!"(, $'!t' Q'~"",,0.':.:'>,:'.''':i~,:,,:*!n~.. ~. INNEHÅLL I 3 Inledning II 4 STILAR GENOM TIDERNA 4 Romansk 4 Renässans 5 Barock 6 Rokoko 8 Gustaviansk {stil)/louis XVI 9 Sengustaviansk (stil) 12 Empire/Klassisk (stil) 13 Nyrokoko 13 Nyrenässans 13 Nybarock 14 Fornnordisk (stil) 15 Jugend III 15 OLIKA TYPER AV STOLAR IV 17 LISTAN ÖVER INFORMATION OM FYNDPLATSEN V 18 LITTERATURLISTA
3 KntarZY1I(1 Forsberg: STOLAR i Lånsmuseet Västemorrlallds samlingar KN JLJE DNKN G RApPORTEN SAMLINGEN UPPLÄGGNINGEN Länsmuseet Västernorrland har en mycket stor samling av stolar och fåtöljer från 1600-talet fram till vår tid. Samlingens tillkomsthar förmodligen skett inom ganska spontana former. Ändå lyckadesman få en representativ samling av stolar och fåtöljer i nästan alla slags stilar. I samband med inventeringen, som innebär katalogisering, konservering, fotografering och digitalisering av all informationom denna samling, uppstår nog ett behov aven intern rapport som redovisar samlingens innehåll och brister. Det finns ca 430 registreringsnummer i huvudliggaren som står för stolar och fåtöljer. Ibland står ett registreringsnummer för endast ett föremål, ibland är det några föremål inskrivna under samma nummer. Det innebär att det films drygt 600 stolar och fåtöljer i samlingen. Rapporten utgår från denna del av samlingen som finns i museets magasin. Det är frågan om ungefär 400 föremål. Resten finns på museets område; Friluftsmuseet Murberget och Gammelgården i Myckel-gensjö. Enligt huvudliggaren och föremålsförteckningar från olikahus på området verkar det som om det är fråga om samma slags stolar som finns i magasinet. En inventering av alla dessa stolar och fåtöljer kommer att äga mm senare. Samlingenbestår av stolar och fåtöljer som kommer från olika miljöer. Det finns naturligtvis mest av de fina stolar som man var rädd om och därför är de kvar. Men en del vardagsstolar och enkla sittmöbler finns också i samlingen. Den största delen stilsittmöbler kommer från sekelskiftet 1700 1800 och berättar om den gustavianska stilen. Nästa stora del består av stolar från sekelskiftet 1800-1900. En annan gmpp bildar lite enklare stolar, tolvslåstolar och andra allmogestolar. Det som fattas i samlingen är stolar och fåtöljer från senare delen av 1900-talet. Det är nog svårt att avgöra vad man ska ha kvar från dagens möblemang, men det är viktigt att kunna bevara även den yngsta kulturhistorien på museet. Uppläggningen av denna rapport utgår från olika stilar som presenteras i kronologisk ordning och är baserad på litteratur som presenteras i litteraturlistan längst bak i rapporten. Det är mycket tråkigt att konstatera att många föremål saknar sin proveniens. Uppgifter om föremålets härkomst och tillhörighet verkar inte ha varit intressanta och saknas ofta i huvudliggaren. I bästa fall är det antecknat vem som har köpt eller sålt föremålet till museet, från vilket landskap och socken det kommer.
4 Katarzuna Forsberg: STOLA R Länsmuseet vdstemorrunuis samlingar R VGGKRÖN <, KK SIKLAR GIEN O l\.1[ 'IKDERNA M22319 ROMANSK R ENÄSSANS Som etnolog och museiman, intresserad av kulturhistoria från Västernorrlands län, är det viktigt att försöka få uppgifter om stolarnas kulturhistoria. Det är nog svårt att få fram information om redan insamlade föremål men det går att få kunskap om gamla stolar generellt. Vilka minnen har människor när de ser en förhörsstol från slutet av 1800-talet? Har de haft tolvslåstolar hemma och i så fall var stod den, vem satt på den eller hur användes den i en enskild familj? Har man haft en rokokostol hemma? Eller förknippar man den med s k fint folk, brukspatroner eller borgare från staden? Frågorna är många och intressanta för oss som arbetar med kulturhistoria. För att få svår på sådana frågor kan man ställa ut stolarna i en stor eller liten utställning och få besökarna att skriva ner sina minnen på en frågelista. Eftersom stolsamiingen är så omfattande kan man bygga en fin utställning och knyta den till ideen om makt och maktutövning, ett tema som skulle gälla året 1998. En stols historia kan vara mycket gammal och i vårt fall börjar den vid medeltidens slut. I museets samlingar finns det tre registrerade stolar, karmstolar, som troligen är tillverkade under medeltiden. En medeltida, dvs romansk, stol har raka ben förenade med varandra med ett antal slåar. Sitsen är infogad i en rak och enkel sarg. Ryggen är också rak och består av två långa och runda ryggståndare avslutade längst upp med en svarvad knopp samt svarvade spjäl eller dockor i mellanrummet mellan två enkla tvärband. Dekoren är enkel med ristade och svarvade stoldelar. Museets medeltida stolar är ganska lika varandra. Två av dem har lägre rygg och är möjligen mer rikt dekorerade än den tredje. Men annars verkar det inte firmas några stora skillnader mellan dem (stol 22319, 5917). Enligt min bedömning är dessa stolar tillverkade före reformationen när katolska kyrkan fortfarande spelade en viktig roll i samhället. Sådana stolar hörde i första hand till kyrkointeriören och sedan till hemmet. Det påstås att stolarna är tillverkade även på 1700 talet! Men själv tror jag att deras enkla teknik tyder på 1600-talsursprung, om inte äldre. Hemma hade folk också andra slags stolar som kubbstolar, fällstolar eller renässansstolar. En renässansstol har långa raka ben med två slåar mellan varje benpar. Sitsen är fyrkantig, fastsatt i en rak sarg. Ryggen är också hög med långa ryggståndare mellan lite lägre placerat överstycke och kanske några liggande ryggbrickor. Ryggståndarna har ibland en svarvad knopp längst upp. Om dessa knoppar brukade man knyta band som höll en kudde över ryggstödet. Likaså hade man en kudde på sitsen. M5917
5 Kntnrzy"n Forsberg: STOLAR i LiillSllluseet Viistemorrlmlris stl ll/ lillgnr Ö VERGANGEN FR.4N R ENAsSANS TIL B AROCK BAROCK M710 6 Det finns inga renässansstolar i museets samlingar. Däremot har museet några stolar från övergångsperioden mellan renässansen och barocken. De tidiga barockstolarna har fortfarande renässansens raka former men benen är spiralvridna eller svarvade och ett H-kryss förenar benen. Dessa barockstolarna är i sk llolliilldsk ba rock. Det är dock svårt att avgöra om de är tillverkade i Holland eller kanske i Sverige. Sitsarna är fastspikade i sargerna och klädda i broderat tyg eller skinn. Ryggen är rak med liggande ryggbricka i samma klädsel som sitsarna. Stolen klädd i skinn har även framsidor på ryggståndarna klädda i skinn (stol 4316, 5820). En annan barockstol, som här kallas länstol pga sin mycket höga rygg, har balusterfo rmade raka ben med ett balusterformat H-kryss mellan benen. En framslå mellan frambenen är rikt dekorerad med snidade voluter och blomstermotiv. Sitsen och ryggen är stoppade och klädda i ett brunt läder, fastspikat i sargen och ryggramen med hjälp av prydnadsspik som kallas tenlikor (stol 7106). Från början av I600-talet importerade man stolarna från utlandet. Men den inhemska produktionen börjar ta form redan då. Ett praktexempel på en allmogestal i barockstil visar stolen med raka balusterben. ett balusterformat H-kryss mellan benen och de typiska fram- och bakslåar mellan framoch bakbenpar. Sitsen är enkel och fastpluggad i sargen. Även ryggen har raka former men den liggande ryggbrickan har en fint skuren nedre kant och ryggståndarna M2439 svarvade delar. Stolen kommer troligen från I700-talet (stol 2439). S ENBAROCK Senbarocken utvecklar nya former med svängda framben och ryggar. Den stilen är påverkad från början av engelska stolar med rottingflätade sitsar och ryggar. Sådana stolar finns inte i museets samling. Däremot films det ett antal svenska stolar med en hög rygg, bekvämt svängd i djupled och avslutad längst upp med genombrutet ryggkrön. Ryggbrickan är rak. Bakbenen är svarvade och något utsvängda medan frambenen har rokokosvängda former (S-form). Frambenen är avslutade vid framsargen med en halvformig knopp och nertill med tassfötter. Den svenska senbarocken får också en pilbågeformad framsarg och ett likadant format ryggöverstycke krönt med en musseldekor (stol 12379). Sitsen är stoppad och klädd samt fastspikad i sargen. Stolen har en mycket fint broderad sits, troligen från I700-talet. En liknande stol blev ommålad på ISOO-talet och prydd med en påklistrad dekor på ryggbrickan. En sådan behandling av äldre stolar är väldigt typisk för ISOO-talet (sto l 10006).
6 Katarzy"a Forsberg: STOLAR Uill slllllseet Viistemorrlallds samlillgar ROKOKO Från senbarocken utvecklas ännu mer mjukare former i stil som kallas rokoko. Tiden är ungefär 1700-talets mitt. I museets samling finns det en stol som samtidigt visar på rokokooch barockformer. Stolen har rokokosvängda framben med snidad akantusblad som dekor på benens överdel. Framsargen är svängd och prydd med snidad palmett och akantusblad i mitten. Samtidigt har frambenen barocktassfötter och fortfarande ganska kraftig övergång från frambenen tillsarg. Annars har stolen de typiska rokokoformerna med upptill avsmalnande ryggståndare och överstycket dekorerat med voluter på sidorna och krönt både med palmett och akantusblad. Ryggbrickan har fått balusterform och genomskärning i form av ett förstorat nyckelhål. Rokokostolen har också lös sits ( stol 6475). Stolen är ett bra exempel på den tidiga rokokostolen från tiden runt 1750-1770. M3745 En ren rokokostol har mjukare r~ övergång från frambenen till l sargen så att det är svårt att se '.X var det ena b örjar och det andra ~\ slutar (stol 4092). _. ~ Frambenens dekor kan också variera mellan fjällornament, palmettdekor och akantusblad. Framsargen behöver inte alltid vara kraftigt svängd och dekorerad som stolen med reg nr 3745 visar. I museets ägo finns det åtminstone fem stycken rokokoknrlllstolnr. En av dessa visar på den tidiga rokokostilen med en ryggbricka i balusterform. men utan någon genomskärning, samt voluter i ryggens överstycke (s tol 540S). Den andra karmstolen från senare tid har genomskärning i ryggbrickan och musseldekor i ryggens krön. Dessutom har ytan runt framsargens och ryggens krön blivit s k punkterad. På så sätt får man en kontrast mellan slät och l _ ~~ r ;, ~ skulpterad yta (stol6429).. ~~~~. Den tredje karmstolen kommer ursprungligen, l.~ ~ I _ som de övriga karmstolarna, från 1700-talet I ~ ~.,. men har blivit helt omgjord på 1800-talet. ~ ~ Den målades på nytt i gult och vitt och ~ ryggens balusterformade bricka doldes bakom den stoppade ryggen. Sitsen och kannarna har också fått en ny klädsel fastsatt i sargen med hjälp av prydnadsspikar. s k tenlikor. Broderiet är också typiskt för 1800-talet (s tol 364). M364
7 Katarzyna Forsberg: STOLAR i Länsllluseet Väs tenzorrlands samlingar FRA NSK R OKOKO I Frankrike utvecklas en annan typ av rokokostil. Stolen har en stoppad men lös sits och rygg. Stommen är rikt skulpterad med bl a punkterade ytor. Det finns inget H-kryss mellan benen. Museet har några exemplar på fra nsk rokoko. En fransk rokokostol har bl a den volutformade fotavslutning som står på en kloss. Klossarna skulle förhindra voluternas nedslitning (stol 7160). M7160 En försvenskad variant av en fransk rokokostol visar en enkel stol med en stramare linjeföring och kälning som en huvuddekor. Sitsen är stoppad men inte ryggen (stol 6888). Denna stolform var anpassad till en större kundkrets. M6888 E NGELSK R OKOKO I England utvecklas en annan form av rokoko som kallas Qlleen All/le-stilen. Queen Anne-stolen har vi nog inte i våra samlingar men det finns en liknande stol. Den har rokokoformade ben med stiliserad palmett på frambenens överdel. Frambenens fötter har en hovform vilket förekommer i Queen Anne-stolen som i vanliga fall har foten i form av klor på ett klot s k claw and ball fot. Sargen är något svängd men inte dekorerad. Sitsen är lös och stoppad. Ryggen är dekorativt bruten några gånger i de annars raka ryggståndarna. Ryggen är mjukt svängd och krönt med palmettdekor (stol 7609). I museets ägo finns också ett par pliderstalar som användes som toalettstolar eller skrivbordsstola r på 1700 talet. Stolen har fyra ben varav tre är runda och raka medan frambenet är rokokosvängt och försett vid foten med fågelklo som griper om ett klot, s k claw and ball fot, en typisk rokokofot. Ryggstödet består av två balusterformade ryggbrickor som förenas av ett horisontellt M7098 B armstöd (stol 7098).
8 Katarzipui Forsberg: STO LAR Liinsmuseet Ydstemorrlnnds samlingar GUSTAVIANSK STIL / LUI S XVI M5144 En mycket rik samling av gustavianska stolar finns i museets ägo. Den presenterar både den rikssvenska och den lokala stoltillverkningen. Vissa stolar är försedda med stolmakarstämpel från Stockholm och vissa är signerade eller stämplade av lokala hantverkare. Samtidigt utvecklas stilen bland "vanligt" folk som tar itu med nya stildrag och tillverkar sina egna varianter. Gustaviansk stil är egentligen en svensk benämning på den antika franska stilen som kallas Luis XVI stilen i Europa. I Sverige var det kung Gustav III som introducerade stilen och visade stort intresse för dess utveckling i landet. Men allt började på 1750-talet då den gällande rokokostilen ger plats åt nya drag. Den tidigaste varianten aven gustaviansk stol har en stoppad sits, en oval medaljongrygg med balusterformad ryggbricka samt raka svarvade bakben och fortfarande rokokosvängda framben. Gustavianska stolar är försedda med I-I-kryss mellan benen. Det dröjer några decennier till innan den typiska gustavianska stilen blir allmänt härskande i landet. Stolen får då raka framben som är runda och räfflade. Sargen är rak, dekorerad med liggande kälning och snidade hörnrosetter s kj7ellroller. Sitsen är lös och stoppad samt klädd i läder. Den ovala medaljongryggen brukar vara hålkälad eller räffladsamt krönt med en riksvapensköld eller en ros. Ryggbrickan har fortfarande balusterform med en stor genombrytning i mitten (s tol 4749). Ett annat exempel på de första gustavianska stolarna kan vara en stol med rokokoformad rygg och framsarg. Sådan stol har en balusterformad ryggbricka utan genomskärning. Denna stol är dessutom ganska intressant för sitt kurbitsmåleri på ryggbrickan och enkelt men fint lokalt hantverk (stol 6766). Gustavianska stolar varierar en hel del i ryggens utformning. Ett par stolar har rektangulär rygg och en ryggbricka med jämnbreda springor som är rakt avslutade vid nedre M6265 kanten men med indragen halvcirkelform upptill (stol 6265). Denna stol är signerad med stolmakarestämpel "EÖM" på ryggens baksida. " EÖM" är en signering som användes av Erik Öhrrnark, stolmakare från Stockholm. Han var verksam där 1777-1 813 och beskrivs som en av de mest inflytelserika och mångsidiga gustavianska stolmakarna. Ett annat utsökt arbete visar stolen med en sköldformad ryggram, genombruten upptill, hålkälad och krönt med en ros och snidad bladranka. Ryggbrickan har en form av ett kopplat spjälknippe. Stolen har också en stolmakarstämpel från Stockholm (stol 5144).
9 KatarzYlla Forsberg: STO LAR i Lansmuseet Ydsteniorrlands samlingar M5698B Under samma period, de sista decennierna av I700-talet, då den gustavianska stilen gällde i Sverige, utvecklades andra stilar i Europa och övriga världen. Dessa stilar påverkade inhemsk produktion. Engelsk Chippendalestol blev en förebild för den svenska stolen så att den får ryggståndare som svänger ut mot en spets medan överstycket är svagt välvt. Det som blir svenskt i denna engelska förebild är kälningarna i ryggbrickans spjälor. Stolen har också en stolmakarstämpel från Stockholm (stol 5697). En annan variant som kallas axeteten har ryggen rundad endast upptill och har skulpterad kröndekor. Den är också kommen från Stockholms stolmakarverkstad (stol 5698). M4754 M5495 Den raka formen i frambenens och framsargens parti utvecklas vidare. Nu är den Kinainspirerad och innebär att benens och framsargens räfflor övergår i varandra. Museet äger några stolar av denna modell. Som bilden visar har man förstärkt räfflorna genom att måla dem med guldfärg. Karmstolen har fått för övrigt axstolens kröndekor med veteax (stol 4754). S ENGll STAVIA NSK STIL Den mest renodlade sengustavianska stolen är enligt Lars Sjöberg _ ~,1;Y.:;-'Y,i(, ~" _ en pillil stoi (spjälstol). Den har "svängd " r,r'j''m' '.!J~!,~,'~'f närmast kvadratisk rygg och nedåt \,I' avsmalnade ben med svarvade knoppar på I i \,' benanfang och ryggens hörn som enda \Ii. :,\,~ l~::...~~uj Av denna enkla spjälstol har museet en stor ',','! egentliga dekor". ~~~I ; samling. Men tyvärr finns det inte en enda stol med svarvade knoppar på benanfangen! Museets spjälstolar har enkla sitsar, oftast svart bemålade. Sådana stolar med svartmålade sitsar kommer tidigast i början m' ISDD-talet. Att stolens sits målades svart har sin enkla förklaring. Den skulle immitera en skinnklädd sits. Dessa enkla spjälstolar var oftast matsals- M5277! stolar (stol 5277).
10 Katarzsjna Forsberg: STOLA R Liinsmuseet Yds temo rrltuuis samlingar [ Andra populära matsalsstolar har också den raka enkla utformningen som spjälstolen. Men i stället för 9-12 spjälor i ryggpartiet finns det bara 3. De är bredare och dekorerade med lotusblad i ändarna. I museets samling finns det tiotals sådana matsalsstolar där lotusbladen är avsmalnande nedåt. Denna stol kommer tidigast i början av 1800-talet (stol 7195). M7195 M7133 En annan populär gustaviansk stol kallas Belllllallsstolell. Stolens ryggparti har en speciell utformning med ett svängt och brett överstycke och ett kryss mellan ryggståndarna. Krysset består av två ställda bågar vilka förenas aven rundel. Stolens ben är fyrkantiga bak men runda framtill. Museets exempel på Bellmansstol är mycket rikt dekorerad. Det kan innebära att den inte användes i första hand som matsalsstoi (som brukade vara strikta) utan som förmaksstol och stol i sängkammare eller kabinett (stol 4463). En annan typ av förmaksstol är M4463 stolen med stoppad sits och rygg. Den är rikt dekorerad med skuret flatband både på ryggen och ryggramen. Benen är räfflade och försedda med överkragning längst upp. Sargerna är raka och rakavslutade vid hörnen men dekorerade med hörnrosetter även vid sidesargernas bakparti (stol 7133). M6467 Den sengustavianska stolen har ibland en del klassicistiska dekorer, bl a bladhölstring på frambenens överdel. Dessa stolar kallas ibland empirestolar. Empiren följer efter sengustavianska stilen. Länsmuseet har tre Bellmansstolar som är rikt dekorerade med både gustavianska och klassicistiska motiv. Benen är fortfarande raka medan bladhölstringsdekor är empireinspirerad liksom dekorerna på sargerna och ryggen med lejonhuvud och klassicistiska bårder. Två av dessa tre stolar har en del av dekoren gjord i pastellage. Pastellage är en blandning av krita, linolja och lim. I den formade man en dekor. Den tredje stolen har all dekor snidad i trä (stol 6467).
Il Katarzy"a Forsberg: STOLAR i Lällsl1luseet Viistemorrlallds samlillgar GUSTAVIANSK OCH EMPIRE - UDDA GUSTAVIANSKA STOLAR I museets ägo finns också några udda gustavianska stolar som är intressanta att uppm ärksarnrnapga sitt utförande. En av stolarna har en oval medaljongformad ryggram krönt med vapensköld som dekor. Benen är inte riktigt runda utan avrundade genom kraftiga skärningar. Sargen är någorlunda rak men saknar hörnrosetter (stol 4529). En annan stol har också en korrekt utformad tidig gustaviansk oval ryggram. Däremot visar stolens ben- och sargparti på en missuppfattning från M4529 hantverkarens sida. Sargerna är dekorerade med en snidad och genombruten blomdekor i mitten men denna dekor hamnar inte bara på själva sargen som den brukar utan hänger under den. Hörnrosetter vid framsargen hamnar också konstigt på själva frambenen men inte i hörnen. Även utförandet verkar vara ganska primitivt så att man undrar om hantverkaren har förstått funktionen med vissa tekniska lösningar. Ändå är stolen ett intressant exempel på den lokala tillverkningen och har sin egensinniga charm (s tol 21 540). En annan stol har ovanligt tunna framben i jämförelse med stolens övriga delar. Även dekorationen är annorlunda men intressant. Sargerna är dekorerade med ett snidat band som verkar bära en lokal prägel. Hörnrosetterna har sin egen utformning. Likadan blomma finns ocksåpå stolens rygg. Stolens starka färger i rött, grönt och blått kan vara tecken på att dess tillverkning påverkades av sengustavianska stilen som avlöses av empirestilen. (stol 71 52). M7152 I museets samling finns åtskilliga exempel på den lokala allmogetillverkningen där gustavianska drag är mycket utpräglade samtidigt som andra stilar friskt blandas samman i en enda stol (stol 71 93).
12 Katarzipu: Forsberg: STO LA R Lånsmuseet viistemorrlcnås samlingar EMPIRE / K AR L JOHAN / BfEDERAfElER \ M5792 M25962 Empirestilen kallas i Sverige Karl-Jolwllstilell och senempiren Biniermeiersiilen. Biedermeierstilen kommer ursprungligen från Tyskland. Det karaktäristiska för Karl-Johanstilen är bl a utåtsvängda och fyrkantiga ben. Sargen är rak, sitsen är stoppad och klädd samt fastsatt i sargen. Ryggen är rak med raka ryggståndare med varierande utformning av överstycket. Ibland har den sköldformat överstycke och ryggbrickan dekorerad med förgylld reliefo rnament i mitten (stol 5436). Ibland har den enklare utformat tvärliggande och rektangulärt överstycke samt enklare dekorerad ryggbricka (stol 5792). M5436 De tidiga Karl-Johanstolarna kan någon gång behålla raka svarvade framben men bakbenen är mjukt ut åtsvängda (s tol 10429). Stolar i denna stil har vanligen mahognyfanering. Under samma tid, kanske något senare, utvecklades Biedermeierstilen, som i mycket påminner om Ka rl-johanstilen. Men ljus polerad björk blir favoritmaterialet. Benen, sargen ochsitsen kan vara likadana som i Karl-lohanstilen. Däremot är ryggen ofta mycket mera M10429 skulpterad med växtmotiv i överstycket och ryggbrickan. I karmstolens trästomme finns inslag av geometriska dekorer som uppstår i samspel mellan mörka och ljusa träslag (s tol 25962) Biedermeierstolar har emellanåt ett mycket enkelt utförande. Sitsen är av trä och fastsatt i sargen. Den enda dekoren kan då vara ett svarvat överstycke (stol 4543). NYROKOKO M108 84 Empire-stilen förändras med tiden från klassicistiska till mera mjuka former redan på 1830-talet men lämnar plats åt andra stilar run! 1800-talets mitt. Då kommer Ilyrokoko med ännu mera profilerade och utskurna dekorer i ryggens överstycke och bricka. Stolensben är något utåtsvängda bak och 5-formade M4543 fram samt prydda med stilicerade räfflor och voluter. Sargen svänger något. Ryggen har fått mjuka linjer med S-formade ryggst åndare och dekorativt genombrutet överstycke och ryggbricka. Sitsen är stoppad och klädd i blommigt tyg. Stoppningen är hög (stol 10884).
13 Katarzun«Forsberg: STOLAR i Lansmuseet Viistemorrl1111ds samlingar M17082C NYRENÄSSANS M13150 DEN NYA BAIWCK EN Museet äger också två likadana fåtöljer och en soffa som tillsammans med ovannämnda sex stolar antagligen har kommit från samma ställe. Fåtöljerna och soffa n har nyrokokons svällande former. Nyrokoko har i stor grad blivit en säregen stil eftersom en del former och dekorer är helt nya och inte baserar sig på 1700-talet. Ryggen är exempelvis annorlunda utformad på 1800-talet än den såg ut 100 år tidigare. Sitsarna är högre och pampigare. Tyvärr verkar det som om museet inte har flera stolar i nyrokoko. Det vore nog bra att försöka få några stolar till eller någon fåtölj i denna stil, exempelvis Emmafåtölj, eller anskaffa några i s k tapetserarstil då tofsar och fransar, flätor och kuddar flödar fritt. Å andra sidan finns det några stolar som presenterar nyrokoko i lokalt ångermanländskt hantverksarbete. Det är Zackris Pehrsson som har signerat stolarna och tillverkat dem i nyrokokoanda. Stolens ben- och sittparti är enkla M17082A men ryggen är prydd med vackra sniderier både i ryggbrickan och överstycket. Stolen på bilden är både signerad och daterad på sitsens undersida och är tillverkad år 1867(5toI1 7082). Som valnöt dominerar i nyrokokon som trämaterial är det ek som används vid tillverkning av stolar i den nästkommade stilen; nyreniissnns. Denna stil utvecklas också i mitten av 1800-talet och är gällande fram tillsekelskiftet. Det typiska för nyrenässansen är dess storslagna arkitektoniska karaktär. Stolen får fyrkantiga och raka bakben, men svarvade framben. Sargen är rak och sitsen är rottingflä tad i mittpartiet. Ryggen är rak och består av spiralsvarvade ryggståndare, ett profilerat överstycke och rotting-. flä tad ryggbricka. Denna stol är ganska lätt i sin form i jämförelse med andra stolar i samma stil (5tol13150). Nästa stol har betydligt tyngre utformning där det finns ett spiralsvarvat I-l-kryss och en framslå samt snidade rosetter i benklossarna. Sitsen är rottingflätad medan ryggen verkar tung med sina långa svarvade ryggståndare prydda med rosetter och längst upp svarvade knoppa r. Överstycket är rikare dekorerat med genombruten dekor i mitten och snidade växtornament på sidorna. Ryggstycket har genombruten växtdekor i hela sin längd och djupt räfflade spjäl på sidorna (s tol 6452). Stolen kan representera den nyn bnrocken - stilen som utvecklades hand i hand med nyrenässansen.
14 Katarzun«Forsberg: STOLA R Liinsnuisect viis terncm ands samlingar M12498 Det hände inte sällan att möbelskaparna själva blandade ihop element från olika stilar. Det sker även i Västernorrland och det kallas eklekticismen. Vid sidan om dessa rottingflä tade stolar, finns det även andra med stoppade och klädda sitsar. Stolen har fortfarande ganska lätta ben i jämförelse med den övriga kroppen. Sitsen är fastspika d i sargen med prydnadsspik. Klädseln är ett mörkt brunt läder. Ryggen har en tung ram runt den stoppade mitten och ett gesimsutformat överstycke. Dessa stolar stod i Riksbankens lokaler i Härnösand i början av I900-talet (stol 1249B). En svit på nio stolar berättar mycket om nyrenässansen och nybarocken. Dessa stolar har en mer frigjord rygg med en liggande M18143 ryggbricka prydd med en sköldform i mitten (stol 18143). FOlmNORDISK STIL En mycket intressant strömning i kulturlivet utvecklas i slutet av ISOO-talet. Den kallasfor/ lilordisk stil- en nationalromantisk strömning som utrycker sin längtan efter den nationella identiteten och intresset för folkets ursprung. Det är synd att museet bara har några enstaka stolar i denna anda. Det är bl a en munkstol, dvs en stol på tre ben och triangelformad sits. Benen är runda och svarvade samt förenade med varandra genom svarvade sideslåar och framslå. M1690 1 M21546 Frambenen har uppt ill en knopp. Bakbenet övergår i en låg rygg. Sitsen är infogad i en rak sarg, klädd med en lös dyna i grönt tyg, broderad med blommönster. Ryggen består aven liggande planka prydd med skuren dekor i nagelskärning och karvsnitt. En grön kudde hänger över ryggen. Raka enkla karmar sträcker sig mellan ryggen och frambenens förlängda överdel (s fo I16901). Eller vad sägs om denna lokaltillverkade stol inspirerad av den fornnordiska stilen (s tol 21546).
15 Katarzuna Forsberg: STOLA R i Liinsmuseet Ydstern orrlands samlingar M14113 JUGEND Ur den nationalromantiska andan växer en ny stil fram. I Sverige kallas den jllgelld. Nationalromantiken och nyrenässansen lever fortfarande kvar efter sekelskiftet men jugend börjar ta över deras givna ställning. I museets samling har vi ett par stolar där olika stilar blandas samman. Stolen har forfarande svarvade ben, typiska för nyrenässansen samtidigt som den har något dekorerad sarg. Sitsen är klädd i ett ljust tyg med ett för jugend typiskt stiliserat växtmotiv. Ryggen har en enkel form, karakteristisk för jugend även i ryggbrickans form men dekoren i övrigt påminner delvis om nationalromantisk (stol 14113). Stolarna är gjorda i björk vilket kan innebära att de har stått i en sängkammare. Andra jugendstolar är tillverkade i ek som tyder på att det är frågan om matsalsstolar. Här har man raka och fyrkantiga ben, M15994 något profilerad sarg, enkel sits, ibland klädd i fastspikat läder samt den enkla ryggen oftast dekorerad endas t med stiliserad, genombruten växtdekor (stol 15994). M9744 TITITI OLKKA TYPER AV TOLAR Det finns stolar från olika tider som är svåra att klassificera till någon enhetlig stil och tid. Till dessa hör de s k tolvsltlstolar och tlttasltlstolarsom är mycket typiska för allmogemiljön. Stolarna har raka, oftast balusterformade ben med typiska tvärslåar mellan varje benpar. Stolarna kan även ha tvärslåar både vid benens fotparti och vid benens mitt. Dessa stolar har raka ryggar med balusterformade ryggståndare och liggande ryggbricka. Stolarna kan vara omsorgsfullt snidade och bemålade med olika blom- och växtmotiv. Dessa allmogestolar kommer oftast från l 800-talet men deras urspmn g kan man hitta i senmedeltiden (s tol 9744, 12274, 5485).
16 Katarzqna Forsberg: STO LAR Länsmuseet Ydsterno rriands samlingar Tillsenmedeltida stolar hör också s k kubbstolar. De är mycket enkelt tillverkade aven urhollkad trästam. Ryggpartiet består av den förelängda trästammen. kanske något mjukt avslutad eller dekorerad på ett enkelt sätt. Ibland har de även ett litet förvaringsskåp under sitsen (stol 5984). M5984 Vid sidan om alla dessa stilstolar som mer eller mindre baserar sig på tidigare utvecklade traditioner, kommer nyskapelser till vilka hör bl a träböjda stolar. Deras historia börjar på 1840 talet i Österrike och är förknippade med namnet Michael Thonet eller senare med Wienerstolen. Under alla dessa 150 år har man utvecklat oerhört många olika modeller av träböjda stolar. Men deras gemensamma karaktäristiska drag är enkelhet och stark, hållbar konstruktion. Trots att stoltyperna tillverkats i milliontals, säljs de fortfarande för dyra pengar. Museet har några av dessa wienerstolar. En kommer direkt från Wien och har fortfarande påklistrad lapp från möbelfabriken på sargens undersida. Den är också märkt med nr 6 (stol 18139). En annan stol har under sin flätade sits en inbyggd speldosa. Nyckeln till den är kvar och det går att lyssna på gamla melodier när man sätter sig på stolen (sfol13 660). M13660 Till andra annorlunda stolar hör också Göteborgsstolen som kanske inte i första hand förknippas med kulturhistoria från Västernorrland. Dock vet man att det har förekommit en handel med västkustmöbler även här tack vore utbyggnad av järnvägen. Vi har däremot ingen LindomestoI på museet. Korgstolar är representerade i fyra exemplar, gungstolar likaså. Barnstolen verkar också höra till ovanligheterna eftersom det bara finns enstaka sådana från 1800-talets allmogekultur. Dockfinns det en pottstoi från 1900-talets början och en barnstol från 1900-talets mitt. En annan udda samling bildar några kontorsskrivstolar från 1900-talet. Kanske ska man samla på IKEA-möbler? (stol 25803).
17 Katarzsjna Forsberg: STOLAR i Liinsmuseet Ydsternorrlnnds samlingar LISTAN ÖVER INFORMATION OM FYNDPLATSEN M 2439 Härnösand M 3745 inköpt av Åmell, Nordanå by Själevad sn i Ångermanland M 4092 inköpt av Åmell, Öppoms by Ljustorp sn i Medelpad M 4316 från assessor Borg i Tynderö,Stackets by i Tynderö i Medelpad M 4463 Bällsta by Tuna sn i Medelpad M 4529 ÅS by Alnö sn i Medelpad M 4543 inköpt av Olof Va llin, Prästbordet Anundsjö sn i Ångermanland M 4743 inköpt av Fru Boström i Härnösand M 4749 inköpt av Burholm, Umeå stad M 5144 inköpt av Åmell, Stämberg, Hässjö sn i Medelpad M 5277 inköpt av Jakob Sjödin, Sörflärke by Anundsjö sn i Ångermanland M 5408 inköpt av Åmell,Töva by, Selångers sn i Medelpad M 5436 inköpt av Åmell, Lungö fiskeläge Säbrå sn i Ångermanland M 5485 inköpt av J.F. Byström, Brunne by Stigsjö sn i Ångermanland M 5697 Billa Själevads sn i Ångermanland M 5698 Billa Själevads sn i Ångermanland M 5792 inköpt av Åmell, Borgens by Tuna sn i Medelpad M 5820 inköpt av Åmell, OstönTynderösn i Medelpad M 591 7 inköpt av fru Grundström, Godmark Grundsunda M 5984 inköpt av Åmell, Norrböle Skellefteå M 6429 inköpt av Burholm, Lagfors bruk, Ljustorps sn i Medelpad M 6452 inköpt av A. Lundgren, Härnösand M 6467 inköpt av Åmell, Utviks by Ullångers sn i Ångermanland M 6475 inköpt av Åmell, Bräcke i Jämtland M 6766 inköpt av Åmell,Alfta by, Alfta sn i Hälsingland M 6888 inköpt av F. Pauli, Rådoms by, Helgum sn i Ångermanland M 7098 inköpt av Åmell, Sundsvall M 7133 inköpt av Åmell, Vågbro Norrala sn i Hälsingland M 7152 inköpt av Åmell, Kovland Sättna sn i Medelpad M 7160 inköpt av Åmell, Forssa sn M 7195 inköpt av Åmell, Delsbo i Helsingland M 7609 gåva av fabrikör Boström i Härnösand M 10006 äldre föremål som saknat inv nr M 10429 gåva av doktorinnan Elin Höglund från Stockholm föremålet är från Härnösand M 10884 gåva av Fru Tekla Achermans sterbhus i Ulvik M 12498 gåva av Riksbanken i Härnösand, har stått i direktionsrummet M 13660 inköpt av Emma Kilanders dödsbo genom advokaten Anna-Lisa Ahlberg i H-sand M 14113 gåva av Fru Hervor Norberg i Härnösand M 15994 gåva av länsassessor Tage Ljundgren i Härnösand föremåle t har tillhört fadern kassör Simon Ljundgren gift med Elin Andersson M 16901 gåva av optiker C.H. Nordlöv i Härnösand M 18139 gåva av optiker C.H.Nordlöv i Härnösand M 21 546 tillverkad av "finngubbe", Holms sn i Medelpad
18 Katarzuna Forsberg: STOLAR Liinsmuseet Ydstemorrlands samlingar LITTERATURLISTA Andren. Erik, Möbelstilarna, den svenska möbel och inredningskonstens historia, Nordiska museet 1981, Uddevalla 1981. Eriksson, Sigurd, Möbleroch inredning i svenska bygder, del II, Stockholm 1926 Nordiska museets förlag. Henschen, Ingegerd, Blomberg Sten,Svenskt möbellexikon band 1-3, Malmö 1962. Ljungström, Attis, Stolar på auktion, Stockholm 1973, Bonniers bokförlag. Karlsson, William, Studier i Sveriges medeltida möbelkonst, Lund 1928. Knutsson, Johan, Barockmöbler på Skoklaster, Stockholm 1989. Sjöberg Lars och Ulla, Nilsson Sven,Stolar, taburetter och fåtöljer i Sverigefrån 1600 till 1800, Italien1993, ICA förlag. Sylven, Torsten, Fredlund Jane, Är möbeln äkta?, Århus 1992, ICA bokförlagi Västerås. Särnstedt, Bo, Kring gamla ting, Stockholm 1969, Loka-bolagen. Tunander, Brittoch Ingemar, Köpa möbler på auktion, Malmö1959, ICA förlag i Västerås. Wallin, Sigurd, Möbler från svenska Herremanshem, del II och III, Nordiska museets förlag, Stockholm 1935. LÄNsMuSEET VÄSTERNORRLAND
R APPORT 1996, KARTARZYNA FORSBERG; S TOLAR I LÄNSMUSEETS S AMLINGAR