Studiehandbok. för utbildning på forskarnivå. Gäller från och med ht 2012

Studiehandbok för utbildning på forskarnivå Gäller från och med ht 2012

Välkommen till utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola Mälardalens högskola den samverkande högskolan Mälardalens högskola (MDH) etablerades 1977 i Eskilstuna och Västerås. De första åren gick MDH under namnet Högskolan i Eskilstuna och Västerås, men 1993 bytte högskolan namn till Mälardalens högskola. Med sin geografiska placering, med campus i både Södermanland och Västmanland, verkar MDH i ett område med ett stort antal globala företag och industrier. Tack vare goda relationer med näringsliv och samhälle bidrar högskolan, genom utbildning och forskning, till regionens tillväxt och kompetensförsörjning. MDH har en lång tradition och historia av nära samverkan med samhället. Tack vara den erfarenhet och kompetens som de nära relationerna med offentlig sektor, näringsliv och landsting i regionen har gett, genomsyras hela högskolan av samverkanstanken. MDH fokuserar på forskning som ger värde och nytta med forskning i framkant. Inom området inbyggda system är vår forskning världsledande. 2001 fick MDH examensrätt för forskarutbildning inom teknik och 2011 fick högskolan även examensrätt för forskarutbildning inom hälsa och välfärd. MDH har idag cirka 150 aktiva forskarstuderande. Med omkring 13000 studenter och cirka 900 anställda är MDH en av Sveriges större högskolor. Jag är glad att du väljer att genomgå din utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola och vill med dessa ord önska dig varmt välkommen hit! PETER DOBERS DEKANUS 1

Innehåll Välkommen till utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola 1 1. Inledning 3 1.1 Syftet med Studiehandboken 3 1.2 Definitioner 3 1.3 Primära målgrupper för dokumentet 3 2. Forskarutbildning vid Mälardalens högskola 4 2.1 Mål för utbildning på forskarnivå 4 2.2 Strategi för att nå målen 4 2.3 Organisation och ansvarsfördelning 4 3. Utbildning på forskarnivå 7 3.1 Terminstider 7 3.2 Forskarutbildningsämnen 7 3.3 Antagning till utbildning på forskarnivå 8 3.4 Finansiering 8 3.5 Handledning 9 3.6 Övergång från annat lärosäte 9 3.7 Allmän studieplan 10 3.8 Introduktion av antagna forskarstudenter 10 3.9 Individuell studieplan 10 3.10 Forskarutbildningskurser 10 3.11 Tillgodoräknande 10 3.12 Studieuppföljning 11 3.13 Övriga uppföljningar 11 3.14 Studieuppehåll och studieavbrott 11 3.15 Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering 12 3.16 Internationalisering 12 4. Licentiatseminarium och försvar av licentiatuppsats 13 4.1 Licentiatexamen 13 5. Disputation och försvar av doktorsavhandling 16 5.1 Doktorsexamen 16 6. Generella rättigheter 19 5.1 Sjuk- och föräldraledighet, semester 19 5.2 Försäkringar 19 5.3 Trygghetsstiftelsen 19 5.4 A-kassa 19 5.5 Funktionsnedsättning 19 2

1. Inledning 1.1 Syftet med Studiehandboken Studiehandboken är ett vägledande dokument för de olika utbildningsmoment som doktorander kan komma i kontakt med under forskarutbildningen. Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå finns samlat i styrdokumentet Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola (MDH 31-382/12). Studiehandboken är därmed underordnad detta styrdokument. 1.2 Definitioner Doktorand avser en student som är antagen till utbildning på forskarnivå. Begreppet inkluderar bland annat företagsdoktorander, anställda utanför högskolan som genomgår sin forskarutbildning inom tjänsten vid till exempel ett företag, andra myndigheter, kommuner eller landsting. Även anställda som genomgår sin forskarutbildning inom sin tjänst vid MDH räknas som doktorander. Doktorand används för studenter på utbildning på forskarnivå oberoende av slutgiltigt examensmål för utbildningen (licentiatexamen/ doktorsexamen). Avhandling avser både doktorsavhandling och licentiatuppsats. Om endera arbete benämns enskilt används uttrycken doktorsavhandling respektive licentiatuppsats. 1.3 Primära målgrupper för dokumentet Studiehandboken riktar sig till doktorander vid MDH och andra verksamma inom utbildning på forskarnivå. 3

2. Forskarutbildning vid Mälardalens högskola Utbildning på forskarnivå är den högsta utbildningsnivån inom det svenska utbildningsväsendet. Forskarutbildningen omfattar fyra respektive två års heltidsstudier och leder till en doktorsexamen eller till en licentiatexamen. För en doktorsexamen krävs 240 högskolepoäng och en licentiatexamen omfattar minst 120 högskolepoäng. Genom en examen på forskarnivå ges möjligheten att arbeta med en rad kvalificerade arbetsuppgifter inom högskola, näringsliv eller offentlig sektor. Forskarutbildningen består av en utbildningsdel och en forskningsdel som löper parallellt. Utbildningsdelen består av kurser och forskningsdelen består av ett avhandlingsarbete inom det valda forskningsämnet. Slutmålet för utbildningen är att färdigställa och offentligt försvara en doktorsavhandling eller en licentiatuppsats. och ekonomiska resurser. Handledning av doktorander ska genomgående vara av hög kvalitet, något som säkerställs genom fortlöpande kompetensutveckling av huvudhandledare och handledare. 2.3 Organisation och ansvarsfördelning MDH har en högskolestyrelse som är utsedd av regeringen. Styrelsens ledamöter utses för tre år. Regeringen utser rektor på förslag av styrelsen. Verksamheten på MDH är uppdelad på fyra akademier (se figur 1), en förvaltning, ett högskolebibliotek samt en enhet för externa relationer (EER). 2.1 Mål för utbildning på forskarnivå Huvudmålet med utbildningen är att forma nya forskare med goda förutsättningar att verka inom forskningsrelaterade arbetsmiljöer och att forskarutbildningen förbereder för fortsatt yrkesverksamhet. Forskarutbildningen ska också motsvara samhällets behov av personer med specialistkompetens och utbildning i vetenskaplig forskningsmetodik. Dessutom är viktiga mål med utbildningen att utveckla individens kreativitet och förbereda denne för ledande befattningar i samhället. Forskarutbildningen ska genomföras med hög kvalitet, där god produktivitet och utbildningsaspekten är grundläggande. Efter utbildningen ska doktoranden ha utvecklat en god förmåga att självständigt planera och genomföra forskning. Doktoranden ska även utveckla förmågan att strukturera och förmedla kunskap och vetenskaplig information samt att framställa resultaten muntligt och skriftligt. Doktorsavhandlingen och licentiatuppsatsen ska vara av internationellt god kvalitet. 2.2 Strategi för att nå målen För att uppnå ovanstående mål rekryterar MDH motiverade och engagerade doktorander med goda förutsättningar att genomföra forskarutbildningen inom något av de forskarutbildningsämnen som erbjuds vid högskolan. För varje enskild doktorand skapas en individuell studieplan (ISP). Syftet är bland annat att strukturera utbildningen på forskarnivå och säkerställa att forskningsprojektet är relevant för forskarutbildningsämnet och att projektet är genomförbart inom uppsatt tidsram. Dessutom säkerställs att finansiering finns för hela studieperioden. Antalet doktorander anpassas utifrån befintlig handledarkapacitet Organisationsbild över Mälardalens högskola Parallellt med rektor och akademier verkar fakultetsnämnden, där bland annat lärarrepresentanter sitter som ledamöter. Ledamöterna utses för en treårig mandatperiod. Ordförande i fakultetsnämnden kalllas dekan och utses för en treårsperiod. Till fakultetsnämnden väljs även två vice ordföranden som kallas prodekaner, den ena med ansvar för forskning och utbildning på forskarnivå vid MDH och den andra med ansvar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid MDH. Fakultetsnämnden har sex utskott som bereder ärenden, bland annat utskottet för forskarutbildning. Beredningen av ärenden sker i samarbete med förvaltningens utbildnings- och forskningssektion (UFO). Varje akademi leds av en akademichef som har en administrativ chef, en forskningsledare, en samordnare för forskarutbildning samt en utbildningsledare som ledningsstöd. Akademin är uppdelad i avdelningar som leds av avdelningschefer. Akademin kan dessutom ha egna strukturer. Högskolestyrelsen Högskolestyrelsen är MDH:s högsta beslutande organ. Styrelsen ska ha insyn i högskolans angelägenheter 4

och svara för att högskolan fullföljer sina uppgifter. Styrelsen ansvarar vidare för att se till att högskolans verksamhet bedrivs effektivt, enligt gällande rätt och att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt sätt. 1 Rektor Rektor leder verksamheten och ansvarar för att högskolan följer styrelsens direktiv. Dessutom har rektor ansvar för att stödja den löpande verksamheten. 2 Rektor har delegerat rättigheten att fatta beslut i vissa ärenden. 3 Fakultetsnämnden Fakultetsnämnden har ett övergripande ansvar för utveckling, samordning och kvalitetsarbete inom bland annat utbildning på forskarnivå vid MDH. 4 I sitt arbete samverkar fakultetsnämnden med akademierna. Fakultetsnämnden fattar beslut om att: 5 inrätta och avveckla ett forskarutbildningsämne, fastställa allmänna studieplaner för forskarutbildningsämnen och att kvalitetssäkra studieplanerna genom regelbunden granskning, fastställa dokument för utbildning på forskar nivå, såsom Studiehandboken. Fakultetsnämndens utskott för utbildning på forskarnivå Fakultetsnämndens utskott för utbildning på forskarnivå består av ordförande som även är ledamot i fakultetsnämnden, representanter från akademierna och doktorandrepresentanter. Utskottet leds av prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå. Utskottet fattar beslut i frågor om: 6 antagning av doktorand till utbildning på forskarnivå, fastställande av individuella studieplaner, övergång från annat lärosäte (vilket anses vara en form av antagningsbeslut), förordnande av huvudhandledare/handledare samt beslut om byte eller tillägg av huvudhandledare/handledare. Ordförande för utskottet för utbildning på forskarnivå Ordförande för utskottet för forskarutbildning fattar beslut om följande ärenden: att låta en doktorand disputera eller avlägga ett licentiatseminarium, datum, tid, plats, opponent och betygsnämnd vid disputation respektive genomförande av licentiatseminarium. Vid de tillfällen som ärendet rör en doktorand som ordförande är huvudhandledare eller handledare för, fattar istället fakultetsnämndens dekan beslut i dessa frågor. Akademierna Akademierna har följande uppgifter inom utbildning på forskarnivå: 7 Ansvar för introduktion av nya doktorander. Ansvar för att aktuell information om utbildning på forskarnivå finns på akademins webbsida. Ansvar för att kommunikation med fakultetsnämnd samt utbildnings- och forskningssektionen fungerar. Ansvar för att informationen i den allmänna studieplanen för ett forskarutbildningsämne som akademin är värdakademi för är korrekt och aktuell. Ansvar för samordning av och information om doktorandkurser/seminarieverksamhet vid akademin. Skapa ett kontaktforum för doktorander tillsammans med doktorandrepresentant. Samordna doktorandens tjänstgöring vid akademin tillsammans med ansvarig för grundutbildning. Ansvar för att information om utbildning på forskarnivå samt övrig relevant information som berör den enskilde doktoranden når fram till denne och berörda huvudhandledare/ handledare. Besluta om studieuppehåll eller studieavbrott (i samråd med huvudhandledare för berörd doktorand). Besluta om tillgodoräknande av tidigare godkänd utbildning. 1 Arbetsordning högskolestyrelsen, Dnr MDH1.1-1103/09 2 Arbetsordning högskolestyrelsen, Dnr MDH1.1-1103/09 3 Rektors delegation av beslutanderätt från och med 24 april 2012, Dnr MDH 1.1.2-239/12 4 Arbetsordning för fakultetsnämnd vid Mälardalens högskola, Dnr MDH 1.1-598/10. 5

Akademichefen kan utse en eller flera personer som är administrativt ansvariga för forskarutbildning inom de forskarutbildningsämnen som akademin är värd för. Det är den eller dessa personer som kan fatta beslut som rör akademins utbildning på forskarnivå. Arbetsrättsligt är akademichefen doktorandens chef. Akademin har en egen fastställd beslutsdelegation. Ansvarig person/instans kan skilja sig mellan de fyra akademierna vid MDH. Samordnare för forskarutbildning På varje akademi finns en samordnare för forskarutbildningen. Samordnaren för forskarutbildningen har kunskap om hur kvalitetsarbetet bedrivs, hur högskolans nämnd arbetar och vilket regelverk som styr högskolan. Samordnaren för forskarutbildningen ansvarar för den operativa samordningen av akademins forskarutbildningsärenden och är väl förtrogen med de administrativa processerna som styr forskarutbildningen. Samordnaren för forskarutbildningen är akademins kontaktperson gentemot högskolans centrala stödfunktioner för forskarutbildningen. Handledarkollegiet Alla aktiva huvudhandledare och handledare för ett forskarutbildningsämne ska tillhöra ett handledarkollegium för ämnet. Akademiledningen kan besluta att även andra personer ska ingå. Handledarkollegiets uppgift är att kvalitetssäkra forskarutbildningen inom sitt ämne genom att: Föreslå allmän studieplan för ämnet. Delta i urvals- och antagningsprocessen när en doktorand ska antas. Föreslå beslut om att tidigare godkänd utbildning får tillgodoräknas vid antagning av doktorand. Föreslå och följa upp kurser inom forskarutbildningsämnet. I detta ingår att analysera och utvärdera sammanställningar av kursutvärderingar. Regelbundet följa upp doktoranders studier. Föreslå sakkunniga för granskning av avhandlingar, föreslå betygsnämnder och opponenter inför licentiatseminarier och disputationer. Huvudhandledare och handledare Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret för doktorandens utbildning. Handledaren kan svara för direkt handledning av doktoranden eller bidra med annan ämneskompetens, till exempel vid tvärvetenskaplig forskning. Huvudhandledaren och handledaren ansvarar för att vara tillgängliga för doktoranden i diskussioner om utbildningen, lyssna på doktorandens idéer, hjälpa doktoranden att välja lämpligt ämne och inriktning för avhandlingsarbetet, visa på möjliga vägar i forskningen, komma med konstruktiv kritik och lämna synpunkter på forskningsarbetets uppläggning och resultat. Huvudhandledarna har också ansvar för att bevaka att kursstudier och avhandlingsarbete framskrider enligt den individuella studieplanen. Det är huvudhandledarens ansvar att avgöra när samtliga krav i utbildningens kursdel är fullgjorda inför disputation eller licentiatseminarium. Huvudhandledaren ansvarar för att upprätta en individuell studieplan för den enskilde doktoranden. Vidare ansvarar huvudhandledaren för att varje år följa upp doktorandens studieplan och vid behov uppdatera den. Huvudhandledaren har också det operativa ansvaret för att akademin uppfyller de åtaganden som finns i studieplanen. Doktorandrådet Studentinflytandet vid högskolan utgörs av studentrepresentanter som är utsedda av studentkåren. Med student avses här även doktorander. Inom studentkåren finns det ett särskilt doktorandråd med representanter för samtliga doktorander. Doktorandrådet fungerar som remissinstans och diskussionspartner för fakultetsnämnden och andra instanser inom högskolan, och har till uppgift att bevaka doktorandernas intressen. Doktorandrådet består av två ledamöter per akademi, och de har, inom ramen för sin akademitjänst, utrymme att arbeta med doktorandfrågor. De olika handledarkollegierna vid MDH kan ha ytterligare arbetsuppgifter vid de olika akademierna. Hur handledarkollegiet har organiserat sig och hur ofta handledarkollegiet sammanträder skiljer sig åt mellan akademierna. 6

3. Utbildning på forskarnivå Forskarutbildningen utgörs av en utbildningsdel som består av fristående kurser och en forskningsdel. Forskningsdelen består av ett eller flera forskningsprojekt som slutligen sammanställs i form av en doktorsavhandling eller en licentiatuppsats. En utbildning som leder till en doktorsexamen utgörs av fyra års studier på heltid. En utbildning som leder till en licentiatexamen består av minst två års studier på heltid. Forskarutbildningen är individuellt utformad för varje doktorand. Det finns en allmän studieplan för varje forskarutbildningsämne. Studieplanen tar upp generella krav och riktlinjer för ämnet (se avsnitt 3.7). Den allmänna studieplanen är styrande och det är fakultetsnämnden som fastställer den. För varje enskild doktorand upprättas en individuell studieplan som utgör en för doktoranden skräddarsydd utbildningsplan (se avsnitt 3.9). Den individuella studieplanen följs regelbundet upp (se avsnitt 3.12). 3.1 Terminstider Terminstiderna finns på webbplatsen. 8 Antagning till utbildning på forskarnivå sker under terminstid. Även offentligt försvar vid disputation respektive licentiatseminarium sker under terminstid. 3.2 Forskarutbildningsämnen MDH har organiserat sin forskning inom sex etablerade forskningsinriktningar; Inbyggda system (IS), Miljö, energi- och resursoptimering (MERO), Hälsa och välfärd, Innovation och produktrealisering (IPR), Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap (INAS), samt Utbildningsvetenskap 9. Vid MDH bedrivs forskarutbildning i forskarutbildningsämnen inom de områden där högskolan har examenstillstånd för utbildning på forskarnivå. Forskarutbildningsämnena sorterar under någon av de etablerade forskningsinriktningarna. MDH bedriver utbildning på forskarnivå inom: Forskarutbildningsämne Etablerad inriktning Värdakademi Arbetslivsvetenskap INAS HST Datavetenskap IS IDT Didaktik Utbildningsvetenskap UKK Elektronik IS IDT Energi- och miljöteknik MERO HST Industriell ekonomi och organisation INAS HST Innovation och design IPR IDT Matematik/Tillämpad matematik MERO UKK Naturvetenskapernas och teknikens didaktik Utbildningsvetenskap UKK (ingen nyantagning) Vårdvetenskap Hälsa och välfärd HVV Bioteknik/Kemiteknik (under avveckling) - HST 10) HST= Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, IDT = Akademin för innovation, design och teknik, UKK = Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, HVV = Akademin för hälsa, vård och välfärd. 8 http://www.mdh.se/forskning/forskarutbildning/om-forskarutbildning 9 Tidigare benämnd Didaktik och interkulturell kommunikation (DIK) 7

3.3 Antagning till utbildning på forskarnivå Antagning till utbildning på forskarnivå följer antagningsordningen som styrelsen har beslutat om 11. Kortfattat gäller att de flesta utbildningsplatser på forskarnivå utannonseras. Dessutom eftersträvar högskolan att alla doktorandtjänster ska utlysas internationellt via webbplats eller andra befintliga nätverk. För vissa forskarutbildningsämnen vid MDH genomförs ett antagningsseminarium innan fakultetsnämnden fattar beslut om att anta en doktorand. Syftet med seminariet är att göra en första bedömning av om det föreslagna forskningsprojektet går att genomföra inom utsatt tid, och även hur relevant forskningsprojektet är för forskarutbildningsämnet. Vid seminariet diskuteras även eventuella tillstånd som kan behövas för projektets genomförande (till exempel etiskt tillstånd). Fakultetsnämnden rekommenderar att akademin har fått sådana tillstånd beviljade innan en doktorand antas. För att säkerställa att den blivande doktoranden har förstått att ett forskningsprojekt inte kan påbörjas om en ansökan om tillstånd får avslag, bör doktoranden få information om andra möjliga forskningsprojekt före antagning. Huvudhandledaren ansvarar för att ge denna information. Huvudhandledaren har också ansvar för att bedöma om forskningsprojektet behöver söka specifika tillstånd, och även för att göra denna ansökan. När en doktorand är antagen till forskarutbildningen ska huvudhandledaren garantera att doktoranden kan byta till ett annat forskningsprojekt om det visar sig att tillståndsansökan inte blir godkänt. Akademichefen ansvarar för att akademin har fått alla nödvändiga tillstånd som krävs beviljade innan forskningsprojektet påbörjas. Antagningsseminariet bedöms av representanter från handledarkollegiet, alternativt av inbjudna externa experter som är insatta i forskarutbildningsämnet. Seminariet är därför ett bra sätt att förebygga eventuella problem längre fram i utbildningen. Vid antagning finns det möjlighet att tillgodoräkna sig tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå. Det är dock viktigt att komma ihåg att ett tillgodoräknande leder till att studietiden förkortas med motsvarande tid som tillgodoräknandet motsvarar. Om det finns önskemål om att tillgodoräkna sig tidigare genomförd utbildning, ska doktoranden fylla i och skriva under blanketten Ansökan om tillgodoräknande. Blanketten lämnar doktoranden sedan till värdakademin. 12 3.4 Finansiering Utbildning på forskarnivå kan finansieras på olika sätt. Det viktiga är att finansieringen är säkrad under hela utbildningsperioden och att utbildningen kan slutföras inom åtta år, motsvarande maximalt fyra års heltidsstudier (gällande doktorsexamen). Motsvarande tider för licentiatexamen är att forskarutbildningen ska slutföras inom fyra år motsvarande två års heltidsstudier. Den vanligaste finansieringsformen är anställning som doktorand. Många doktorander vid MDH är dock finansierade genom en annan anställning utanför högskolan (främst som så kallade företagsdoktorander). Ett fåtal doktorander finansieras via stipendier. MDH har däremot valt att inte använda finansieringsformen utbildningsbidrag. Anställning som doktorand Vid anställning som doktorand är det viktigt att komma ihåg att antagning till utbildning på forskarnivå och anställning som doktorand är två parallella processer och omgärdas och styrs av olika regler. Vid anställning som doktorand ska den anställda främst ägna sig åt den egna forskarutbildningen. Undervisning och annat arbete vid akademin får uppgå till högst 20 procent av full arbetstid och omfattningen bestäms genom en överenskommelse mellan doktoranden och akademichefen. Fyra års anställning som doktorand på heltid fördelas därmed över fem års studier med en genomsnittlig aktivitetsgrad på 80 procent. En doktorandanställning är tidsbegränsad. För studier som avslutas med en doktorsexamen gäller en tidsbegränsning på maximalt åtta år motsvarande fyra års heltidsstudier. För studier som avslutas med en licentiatexamen gäller anställningen under maximalt fyra år motsvarande två års heltidsstudier. Det är viktigt att känna till att akademin har möjlighet att pröva doktorandens studieresultat inför varje förlängning av anställningsperioden. Detta görs genom granskning av den individuella studieplanen. Den som anställts som doktorand och fullgjort sina studier enligt studieplanen ska ges förlängd anställning under förutsättning att den maximala anställningstiden som doktorand inte är uppnådd. Vid anställning som doktorand gäller samma rättigheter och skyldigheter som för alla statligt anställda. Doktorandlönen följer en lönetrappa där lönen höjs successivt under utbildningen (doktorandstegen). 13 11 Antagningsordning, Dnr CF30-220/07 12 Lokal tillgodoräknandeordning vid Mälardalens högskola, Dnr MDH 2.1-795/10 13 Avtal för anställningsvillkor för doktorander vid MDH (dnr CF-P 1.3.4-97/12) 8

Annan anställning eller stipendiefinansiering För doktorander med annan finansiering än doktorandanställning, gäller att akademichefen ska kunna intyga att det finns en trovärdig finansiering för hela studietiden. Akademichefen ska också kunna visa upp en tidsplan för forskarutbildningen som ryms inom maximalt åtta år gällande doktorsexamen. Vid antagning av till exempel företagsdoktorander kan finansieringen styrkas genom avtal eller motsvarande som bekräftar att finansiering finns för den period som utbildning på forskarnivå kommer att bedrivas. Det är dock viktigt att påpeka att ett signerat avtal inte ersätter akademins skyldighet att finansiera doktorandens studier om företaget försätts i konkurs eller om doktoranden mister sin anställning vid företaget. Adjunkter anställda vid högskolan kan antas till utbildning på forskarnivå om det finns utrymme att inom ramen för anställningen bedriva forskarstudier på minst halvtid. Tillsvidareanställda vid MDH som i sin anställning avlägger licentiatexamen och/eller doktorsexamen får en löneökning enligt avtal. Det är viktigt att tänka på att de olika finansieringsformerna ger olika rättigheter och skyldigheter för doktoranden. För doktorander som antas med finansieringsformen annan anställning gäller de överenskommelser som finns reglerat i anställningsavtalet. Innan doktorander med stipendiefinansiering antas, ska de av akademin få information om skillnaden mellan de olika anställningsformerna. 3.5 Handledning Vid antagning ska varje doktorand få en huvudhandledare och en eller flera handledare. Doktoranden har rätt till handledning motsvarande minst 100 timmar per år. Tiden bör ses som ett riktmärke för huvudhandledarens och handledarens arbetsinsats med varje doktorand och kan fördelas mellan huvudhandledare och handledare. Huvudhandledarens och handledarens roll bör till en början vara av vägledande karaktär men sedan övergå till en stödjande funktion eftersom målet med utbildningen är självständiga forskare. När huvudhandledare och handledare väljs ut bör alltid hänsyn tas till vilken relation handledarna har till varandra. I de fall några av handledarna har en nära privat relation, eller annan relation som riskerar att hämma handledarnas självständighet, bör en annan handledarkonstellation övervägas. Byte eller tillägg av handledare Ibland kan det uppstå situationer när det är lämpligt att doktoranden byter huvudhandledare eller handledare. Exempel på sådana situationer är att huvudhandledaren eller handledaren blir svårt sjuk, att en för nära personlig relation uppstår mellan huvudhandledare/handledare och doktoranden eller mellan handledare i handledargruppen. Om huvudhandledaren/handledaren lämnar sin anställning, om det uppstår en konflikt som inte går att lösa eller om huvudhandledaren/handledaren missköter sitt uppdrag kan det också vara aktuellt att byta handledare. Fakultetsnämnden kan besluta att dra in handledarförordnande för huvudhandledare/handledare som upprepade gånger missköter sitt handledaruppdrag. Om det finns misstanke om etniska eller sexuella trakasserier ska ärendet behandlas enligt högskolans handlingsplan för likabehandling. 14 Om konflikten är av intern karaktär och de inblandade har misslyckats med att lösa den bör någon utomstående involveras. Om det blir aktuellt att byta eller lägga till en handledare ska doktoranden i ett särskilt formulär begära att få byta/lägga till handledare. Doktoranden ska även bifoga en reviderad individuell studieplan som är undertecknad av doktoranden, alla inblandade handledare och akademichef. Begäran skickas till handläggarna för forskarutbildningen vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för forskarutbildning fasställer ansökan via sitt beslut och därefter meddelar utbildnings- och forskningssektionen akademin beslutet. Det är akademin som ansvarar för att registrera handledarbytet i forskarladok. Byte av projekt Ofta finns det en ekonomisk koppling mellan handledaren och det forskningsprojekt som doktoranden arbetar i. Därför är det klokt att framföra önskemål om att också få byta projekt i samband med ett handledarbyte. Det är viktigt att tillsammans med akademichefen diskutera om sådana önskemål kan tillgodoses. Fakultetsnämnden avråder från att en doktorand byter projekt senare än 18 månader efter antagning. Om det trots allt blir aktuellt att byta handledare senare än 18 månader efter antagning, rekommenderar fakultetsnämnden att projektet till viss del omstruktureras. 3.6 Övergång från annat lärosäte MDH accepterar övergång från annat lärosäte. Det är utskottet för forskarutbildning som fattar beslut i sådana frågor. 14 En jämlik högskola Dnr MDH 1.4-266/11 9

3.7 Allmän studieplan De regler och riktlinjer som gäller för ett enskilt forskarutbildningsämne står specificerade i den allmänna studieplanen för ämnet. På så vis utgör den allmänna studieplanen ett regelverk för ämnet. Det är akademin som tar fram förslag till forskarutbildningsämne och allmän studieplan för ämnet och det är fakultetsnämnden som beslutar att fastställa studieplanen. Fakultetsnämnden har även ansvar för att kontinuerligt följa upp och utföra kvalitetsbedömningar av forskarutbildningsämnen. 3.8 Introduktion av antagna forskarstudenter När en doktorand har blivit antagen ansvarar akademin för att ge en utförlig presentation av akademin, dess personal, rutiner och aktiviteter. I samband med detta bör man också gå igenom akademins, huvudhandledarens, handledarens och doktorandens rättigheter och skyldigheter. För att garantera att MDH:s målsättningar för utbildning på forskarnivå uppfylls är det viktigt att utbildningen för varje enskild doktorand är välplanerad och att den löpande följs upp. Ett av verktygen för denna kvalitetssäkring är den individuella studieplanen. 3.9 Individuell studieplan För varje doktorand upprättas en individuell studieplan. Den individuella studieplanen beskriver de åtaganden som doktoranden och värdakademin har under utbildningstiden, och även vad som behövs i övrigt för att utbildningen ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Den individuella studieplanen fastställs av fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning efter samråd med doktoranden och dennes huvudhandledare och handledare. Det är huvudhandledarens ansvar att upprätta en individuell studieplan. För att hantera studieplanen används ett webbaserat verktyg, WebISP (http://www.idt.mdh.se/webisp/). På webbplatsen finns det instruktioner om hur verktyget används, hur en individuell studieplan upprättas samt hur den individuella studieplanen följs upp. Studieplanen granskas regelbundet av fakultetsnämnden. Då informerar doktoranden och dess huvudhandledare och handledare fakultetsnämnden hur forskarutbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan vid dessa uppföljningar göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs. Doktoranden och handledaren ska få möjlighet att yttra sig innan nämnden gör dessa ändringar. Genom att skriva under intygar doktoranden, huvudhandledare, samtliga handledare och akademichef att de varje år har tagit del av planen. Det är huvudhandledarens ansvar att den individuella studieplanen regelbundet följs upp. 3.10 Forskarutbildningskurser Kurser på forskarnivå utgör en viktig del av utbildningen. Vid MDH erbjuds både högskolegemensamma kurser och ämnesspecifika kurser. Kurser på forskarnivå är tillgängliga för alla doktorander vid högskolan, men en särskild kurs kan ha särskilda förkunskapskrav och antalet platser kan vara begränsade. För många forskarutbildningsämnen finns det ett antal obligatoriska kurser. Vilka dessa kurser är framgår av den allmänna studieplanen för respektive ämne. I den allmänna studieplanen finns det också regler om hur stor del av kurserna inom utbildningen på forskarnivå som kan läsas på avancerad nivå. Vid antagning till forskarutbildning går det att tillgodoräkna sig vissa tidigare genomförda och godkända kursmoment (se 3.11). Kurser som ska ingå i doktorandens utbildning ska godkännas av huvudhandledaren innan utbildningsmomenten genomförs. Därmed kommer kurserna att räknas in som aktiviteter i utbildningsdelen av pågående forskarutbildning. Sådana utbildningsmoment bör stå planerade och specificerade i den individuella studieplanen. Det går också att lämna in ett skriftligt godkännande vid ansökan till kurs eller på annat sätt meddela detta innan kursen startar. Efter avslutad kurs har deltagare på kursen rätt att lämna sina synpunkter i form av en kursvärdering. Det är kursansvarig som ansvarar för att informera om hur kursvärderingen ska genomföras. Det är även kursansvarig som ansvarar för att se till att tidigare kursvärderingar finns tillgängliga för alla som är intresserade. Tidigare värderingar kan vara ett bra underlag för att bedöma hur kursen bidrar till forskarutbildningen. Kursansvarig ansvarar även för att rapportera in kurspoäng i forskarladok efter godkänt examinationsmoment. 3.11 Tillgodoräknande I normalfallet gäller att tillgodoräknande av utbildningar eller utbildningsmoment sker i samband med antagning till utbildning på forskarnivå. Ett tillgodoräknande av tidigare genomförd utbildning leder till progression i forskarutbildningen med motsvarande omfattning som den tillgodoräknade utbildningen utgör. Utbildningsmoment som kan vara svåra att planera i förhand i den individuella studieplanen är till exempel konferensdeltagande. Sådant moment kan tillgodoräknas till utbildningsdelen i efterhand. Beslut om omfattning av tillgodoräknande och eventuell maximal omfattning av sådan form av tillgodoräknande fattas av akademichef eller av denne delegerad person/instans, till exempel handledarkollegiet för forskarutbildningsämnet. 10

3.12 Studieuppföljning Fakultetsnämnden har i uppdrag att kontrollera att de individuella studieplanerna följs upp. Nämnden har delegerat kvalitetsansvaret gällande de individuella studieplanerna till nämndens utskott för forskarutbildning (se avsnitt Fakultetsnämndens utskott för utbildning på forskarnivå). Det är huvudhandledaren som ansvarar för att genomföra denna uppföljning och även att rapportera till nämnden. Fakultetsnämnden följer upp progressionen i studierna för de antagna doktoranderna. Detta sker med hjälp av utbildnings- och forskningssektionen via de individuella studieplanerna. Därutöver genomför fakultetsnämnden löpande enkäter och intervjuer för att få kunskap om doktorandernas, de nyexaminerade doktorernas och licentiandernas uppfattning om forskarutbildningen. Det är huvudhandledarens ansvar att övrig rapportering av studieresultat läggs in i forskarladok. Två gånger per år rapporterar akademierna uppgifter till Statistiska centralbyrån om bland annat studieaktivitet och finansieringsformer. Inför denna rapportering ska doktorandens individuella studieplan alltid uppdateras av doktoranden och dess huvudhandledare/handledare. Minst en gång per år ska varje doktorand ha ett uppföljningssamtal med sin huvudhandledare och handledare. Huvudhandledaren ansvarar för att anordna sådana samtal. Det sker lämpligen inför den årliga uppföljningen och fastställandet av doktorandens studieplan. Vid uppföljningssamtalen ska doktoranden och övriga handledare delta, och fokus ligger på doktorandens studieresultat, både utbildningsdel och avhandlingsarbete, men även hur doktorandens individuella studieplan följs. Om den individuella studieplanen behöver revideras ska det alltid ske en analys av orsakerna till de eventuella förändringarna. Under uppföljningssamtalet ska även handledningens innehåll och omfattning tas upp. Uppföljningsmötet och eventuella revideringar av studieplaneringen och finansieringsplaneringen ska dokumenteras i den individuella studieplanen. Om en handledare eller handledarkollegiet anser att studieresultaten avviker i allt för stor utsträckning från planeringen i den individuella studieplanen bör man i första hand göra korrigeringar i studieplaneringen så att doktoranden kan uppnå examensmålen inom den utsatta tiden. 3.13 Övriga uppföljningar Halvtidsuppföljning Efter cirka halva studietiden för doktorsexamen görs en avstämning av avhandlingsarbetet. Detta sker i form av ett licentiatseminarium (då en licentiatuppsats skrivs) eller i form av ett halvtidsseminarium där uppnådda resultat granskas av andra forskare än huvudhandledaren och handledaren. Det är lämpligt att använda sig av samma upplägg både för licentiatseminarium, som för halvtidsseminarium. Däremot behövs det ingen betygsnämnd vid halvtidsseminariet utan det är representanter från ämnets handledarkollegium som utgör den kollegiala bedömningen av kvaliteten på avhandlingsarbetet. Efter genomfört halvtidsseminarium bör representanterna från handledarkollegiet tillsammans med doktoranden, huvudhandledare och handledare diskutera hur den avslutande delen av utbildningen på forskarnivå kommer att organiseras. Akademitjänstgöring Förutom studieresultaten bör även doktoranders akademitjänstgöring följas upp i ett möte med avdelningschefen. Även eventuella studieuppehåll eller andra faktorer som påverkar planeringen av studietiden bör följas upp. 3.14 Studieuppehåll och studieavbrott Doktorander kan ansöka om studieuppehåll (tidsbegränsat uppehåll från utbildningen) eller studieavbrott (permanent avbrott från utbildningen) genom att skicka in en särskild blankett till handläggare för forskarutbildningen vid utbildnings- och forskningssektionen. Studieuppehåll samt studieavbrott gäller från det datum som akademichef, i samråd med berörd huvudhandledare, fattar beslut. För att få förlängd studietid vid studieuppehåll krävs särskilda skäl. Det är akademin som ansvarar för att registrera studieuppehåll och studieavbrott i forskarladok. Utbildnings- och forskningssektionen ansvarar för att registrera det ändrade studieförhållandet i databasen för doktorandens individuella studieplan. 11

3.15 Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering För att få tillfälle att utveckla sin pedagogiska kompetens uppmuntras doktorander vid MDH, oavsett finansieringsform, att undervisa. I de fall det är svårt att arrangera undervisning för doktorander med anställning utanför högskolan bör man hitta andra former av pedagogisk verksamhet under utbildningen. MDH arrangerar bland annat en högskolepedagogisk utbildning. Då doktorander går högskolepedagogisk utbildning ska det ingå i doktorandens tjänstgöring vid akademin. Doktoranden kan gradvis involveras i undervisningen, inledningsvis som assistent till lärare och senare själv som lärare med handledning. De pedagogiska meriterna värderas både av högskolan och av andra arbetsgivare. Doktoranden bör under utbildningstiden ta vara på möjligheterna att dokumentera sina insatser i grundutbildningen och också få utlåtanden om kvaliteten i sina insatser från akademin. Vid MDH finns även möjlighet att dokumentera sina pedagogiska meriter i en så kallad pedagogisk meritportfölj. 3.16 Internationalisering Forskningssamhället är internationellt. Det är därför viktigt att varje doktorand sätter sitt forskningsprojekt i relation till det internationella forskningsläget. Varje doktorand bör sträva efter att, i den mån det är möjligt, knyta internationella kontakter genom att delta och presentera sin forskning vid internationella konferenser. Högskolan verkar för internationalisering genom att stödja och möjliggöra doktorandens deltagande i internationella samarbeten, vistelser utomlands och genom att bjuda in utländska gästforskare på olika nivåer. Planering av eventuella vistelser utomlands bör preciseras i doktorandens individuella studieplan. Doktoranden får behålla sin doktorandlön under utlandsvistelsen, förutsatt att han eller hon inte får någon annan ekonomisk ersättning. Vid annan ersättning lägre än doktorandlön ska del av lönen utbetalas så det motsvarar doktorandens lön i Sverige. Huvudhandledare och handledare bör dessutom stödja doktoranden i att söka externa medel för internationella forskningskontakter. Inför utlandsvistelse eller utrikesresor kan det vara bra att kontakta handläggare vid personalsektionen för att se över vilka reseförsäkringar som gäller vid det enskilda fallet. I den individuella studieplanen ska det framgå att doktorander som är stationerade utomlands är garanterade möten med sin huvudhandledare och handledare samt att forskningen bedrivs i en lämplig forskningsmiljö. Internationella doktorander som är stationerade i Sverige ska dessutom få ett socialt stöd. Om det finns obligatoriska moment av internationalisering ska detta stå i ämnets allmänna studieplan och även definieras i den individuella studieplanen. Det är önskvärt att högskolans doktorander förlägger perioder av sin studietid vid ett annat lärosäte alternativt vid ett företag eller organisation i det omgivande samhället. Detta gäller såväl vid studier i Sverige som i annat land. Högskolan eftersträvar att alla relevanta dokument som rör forskarutbildningen finns översatta till engelska. 12

4. Licentiatseminarium och försvar av licentiatuppsats Det sista utbildningsmomentet i forskarutbildningen är det offentliga försvaret av avhandlingsarbetet. Försvar av en licentiatuppsats skiljer sig åt från försvar av en doktorsavhandling. Gemensamt för de båda processerna är att de är tidskrävande. Förslagsvis planeras processen genom att utgå från planerat försvarsdatum och sedan räkna baklänges i kalendern för att få fram relevanta deadlines för de olika momenten i examinationsprocessen. 4.1 Licentiatexamen Licentiatuppsats Av den allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet framgår vilka kvantitativa och vilka kvalitativa krav som finns på uppsatsen. Licentiatuppsatsen ska presenteras vid ett offentligt licentiatseminarium under terminstid. Licentiatuppsatsen får utformas antingen som ett enhetligt, sammanhållet vetenskapligt verk, monografi, eller som en sammanläggningsuppsats av flera vetenskapliga uppsatser som doktoranden författat ensam eller tillsammans med andra. Doktorandens enskilda bidrag till gemensamt författade uppsatser ska tydligt framgå i licentiatuppsatsen. En sammanläggningsuppsats ska inledas med en ramberättelse, kappa, som ger en översikt av litteraturen, presentation av uppsatsens teoretiska ram och sammanfattning av doktorandens egna resultat. En sammanfattning på både svenska och engelska ska alltid finnas. Huvudhandledaren avgör om avhandlingen behöver språkgranskas innan den går till tryck. Om detta behövs står akademin för kostnaden för språkgranskning. Akademin ansvarar även för tryckkostnaden för ett rimligt antal uppsatser. Instruktioner och mallar för manuskriptets utformning finns på högskolans webbplats. 15 Ytterligare upplysningar lämnas av handläggare för forskarutbildningen vid utbildnings- och forskningssektionen som också lämnar ut avhandlingsnummer. Biblioteket lämnar ut ISBN-nummer och ISSN-nummer och svarar även på frågor om hur till exempel den elektroniska publiceringen i DiVa systemet fungerar. 16 Doktoranden tar själv kontakt med tryckerisamordnaren. 17 Ansökan om granskning och seminarium Detta ska göras senast 8 veckor före planerat licentiatseminarium! Doktorander som önskar avlägga licentiatexamen ansöker om detta på en särskild ansökningsblankett senast åtta terminsveckor före planerat datum för licentiatseminariet. Till ansökan ska en nyligen reviderad och fastställd individuell studieplan bifogas samt en populärvetenskaplig sammanfattning av arbetet skriven på svenska och engelska. Ansökan med bilagor ska skickas till handläggare för forskarutbildningen vid utbildnings- och forskningssektionen. På högskolans externa webbplats finns också en checklista inför licentiatseminariet. Checklistan fungerar som ett stöd för vilka moment som ska genomföras och när i tiden dessa ska vara genomförda. Efter att prodekan för forskning och forskarutbildning har fattat beslut om att en doktorand får försvara sin licentiatuppsats meddelar handläggaren för forskarutbildningen vid utbildnings- och forskningssektionen doktoranden beslutet. I samband med beslutet skickar även handläggaren den populärvetenskapliga sammanfattningen till kommunikationssektionen. Kommunikationssektionen publicerar därefter sammanfattningen och information om seminariet internt och externt. Offentliggörande / Spikning Detta ska göras senast 3 veckor före planerat licentiatseminarium! MDH eftersträvar öppenhet och möjlighet till insyn i högskolans forskning. Doktoranden ska därför offentliggöra licentiatuppsatsen i fulltext i DiVA-systemet. Det bör dock påpekas att användningen av den text som publiceras i DiVA-systemet alltid ska följa god forskningsetik med angivande av källa och enligt upphovsrättslagen. Licentiatuppsatsen bör vara inlagd i DiVA systemet senast tre terminsveckor före planerat datum för seminariet. 15 http://www.mdh.se/forskning/forskarutbildning/om-forskarutbildning/disputation/avhandlingsmallar-1.8681 16 DiVA systemet är ett elektroniskt publiceringsverktyg som MDH använder sig av. I verktyget kan samtliga publikationstyper som publiceras av forskare och studenter vid MDH registreras och publiceras, se mer på http://www.mdh.se/bibliotek/anstallda/elektronisk-publicering. 17 http://www.mdh.se/forskning/forskarutbildning/om-forskarutbildning/disputation/tryckning-av-avhandlingen-1.8689 13

Distribution av licentiatuppsats Detta ska göras i direkt anslutning till spikning! Licentiatuppsatsen ska finnas tillgänglig på akademin under minst tre veckor av terminstiden före seminariet samma läsår som seminariet hålls. Uppsatsen ska, tillsammans med meddelande om tid och plats för seminariet, distribueras av doktoranden till: Alla ledamöter i betygsnämnden. Den egna akademin, som upplyser om antalet exemplar. Övriga intresserade i samråd med handledar gruppen. Tryckerisamordnaren distribuerar uppsatsen till utbildnings- och forskningssektionen, kommunikationssektionen, Kungliga biblioteket, övriga universitetsbibliotek och högskolans bibliotek. Licentiatseminariet Varje doktorand ska individuellt försvara sin licentiatuppsats vid ett offentligt seminarium. Inför seminariet ska en särskild betygsnämnd granska licentiatuppsatsen. Betygsnämnden fungerar även som examinator, och gör en allmän bedömning av uppsatsen, kommenterar och ställer frågor rörande arbetet under seminariet. En av betygsnämndens ledamoter agerar även som opponent under försvaret. Vid det offentliga licentiatseminariet försvarar doktoranden (respondenten) sin avhandling. Vid seminariet närvarar även huvudhandledaren, handledare, betygsnämndens ledamöter och intresserad allmänhet har möjlighet att ställa frågor. Vid MDH föreslås följande upplägg gälla, men ämnestraditioner med mera kan leda till ett annat upplägg. Huvudhandledare öppnar licentiatseminariet och hälsar de närvarande välkomna. Huvud handledaren redogör också för ordningen vid anförandet, respondentens namn, titeln på licentiatuppsatsen, samt presenterar betygsnämndens ledamöter samt vem av dessa som utgör opponent vid seminariet. Opponenten ger en kort allmän beskrivning av forskningsområdet och beskriver även hur licentiatuppsatsen har bidragit till kunskapsutvecklingen inom området. Respondenten inleder med att eventuellt presentera en erratalista följt av en presentation av sin licentiatuppsats. I en diskussion med respondenten framför opponenten sina frågor och synpunkter på meto- der, resultat och tillhörande diskussion. Respondenten besvarar opponentens frågor tydligt och klart. Efter detta förklaras ordet fritt. Betygsnämnden, i egenskap av examinator, ges inledningsvis möjlighet att ställa frågor till respondenten. Respondenten ska ges tillfälle att besvara varje diskussionsinlägg. Därefter ges åhörarna rätt att ställa frågor i den ordning huvudhandledaren bestämmer. Innan frågestunden avslutas bör huvudhandledaren försäkra sig om att betygsnämnden inhämtat det underlag den behöver för sin bedömning. Huvudhandledaren tackar deltagarna och förklarar licentiatseminariet avslutat. Betygsnämnden sammanträder. Betygsnämndens ordförande meddelar sedan utan dröjsmål respondenten nämndens beslut. Betygsnämnd Huvudhandledaren lämnar förslag till handledarkollegiet om ledamöter till betygsnämnd, ordförande i betygsnämnden, samt tid och plats för seminariet. Ledamöterna i betygsnämnden bör vara tillfrågade innan de föreslås för handledarkollegiet. En av ledamöterna ska även ha accepterat att vara opponent vid seminarietillfället. Denna ledamot ska ha fått information om vad som förväntas av honom/henne. Prodekan för forskning och forskarutbildning utser (på förslag av handledarkollegiet) betygsnämnd, ordförande för betygsnämnden, och meddelar även tid och plats för licentiatseminariet. Representanter i betygsnämnden får gärna komma från utländskt lärosäte. Det finns vissa krav på hur betygsnämnden ska vara sammansatt och vilken kompetens ledamöterna ska ha. Dessa krav står i dokumentet Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola (MDH 3.1-382/12) Ordförande i betygsnämnden har till uppgift att opponera vid seminarietillfället. Övriga ledamöter ska efter avslutad opponering komplettera med frågor som inte nämndes vid opponeringen. Betygsnämnden sammanträder i direkt anslutning till det offentliga försvaret för att överlägga om betyg på licentiatuppsats och anförande. Betyg Efter licentiatseminariet beslutar betygsnämnden om betyget. Licentiatuppsatsen och anförandet bedöms med betyget godkänd eller underkänd. Beslutet dokumenteras på fastställt formulär. Originalet skickas till handläggare för forskarutbildningen vid 14

utbildnings- och forskningssektionen. För denna inrapportering ansvarar huvudhandledaren. Utbildnings- och forskningssektionen skickar en kopia av beslutet till studentcentrum samt till samordnaren för forskarutbildningen för ämnet. Akademichef ansvarar att betyget registreras i forskarladok. Akademichefen kan även delegera detta ansvar till någon annan. Examensbeteckning Beteckningen på filosofie, teknologie eller ekonomie examen kommer i första hand att svara mot det område som ämnet tillhör. 18 Om examensbeteckningen i doktorandens grundexamen är annan än det som svarar mot det område forskarutbildningsämnet tillhör kan doktoranden anhålla hos fakultetsnämnden om att få denna beteckning även på forskarexamen. Anhållan om annan examensbenämning ska göras i samband med ansökan om att få licentiatuppsats granskad. Arvode Det är akademin som beslutar om arvodets storlek för ledamöterna i betygsnämnden vid licentiatseminarium. Arvodet bör följa MDH:s praxis för arvode. Vilka olika nivåer som finns för arvode står i dokumentet Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola (MDH 3.1-382/12). Examensbevis En doktorand som uppfyller kraven för licentiatexamen ska på begäran få bevis om detta av högskolan. Det är studentcentrum som utfärdar examensbevis. Detta innebär att studentcentrum kontrollerar att alla moment i den allmänna studieplanen är klara, och att licentiatuppsatsen är godkänd. Examensbeviset utfärdas av rektor på både svenska och engelska. 18 se protokoll 17 från högskolestyrelsen möte 2004-06-08 15

5. Disputation och försvar av doktorsavhandling 5.1 Doktorsexamen Doktorsavhandling Kvantitativa och kvalitativa krav på avhandlingen anges i den allmänna studieplanen för ämnet. Doktorsavhandlingen ska presenteras vid en offentlig disputation under terminstid. Doktorsavhandlingen utformas antingen som ett enhetligt, sammanhållet vetenskapligt verk, monografi, eller som en sammanläggningsavhandling av flera vetenskapsuppsatser som doktoranden författat ensam eller gemensamt med andra. Doktorandens enskilda bidrag till gemensamt författade uppsatser ska tydligt anges i doktorsavhandlingen. En sammanläggningsavhandling ska inledas med en ramberättelse, kappa, som ger en översikt av litteraturen, presentation av avhandlingens teoretiska ram och sammanfattning av doktorandens egna resultat. En sammanfattning på både svenska och engelska ska alltid finnas. Det är inte tillåtet att presentera en avhandling med mer än en författare, doktoranden ska stå som ensam författare till sin doktorsavhandling. Detta gäller både monografi och kappan i sammanläggningsavhandling. Huvudhandledaren avgör om avhandlingen behöver språkgranskas innan den går till tryck. Om detta behövs står akademin för kostnaden för språkgranskning. Akademin ansvarar även för tryckkostnaden för ett rimligt antal uppsatser. Instruktioner och mallar för manuskriptets utformning finns på högskolans webbplats. 19 Ytterligare upplysningar lämnas av handläggare för forskarutbildningen vid utbildnings- och forskningssektionen som också lämnar ut avhandlingsnummer. Biblioteket lämnar ut ISBN-nummer och ISSN-nummer och svarar även på frågor om hur till exempel den elektroniska publiceringen i DiVa systemet fungerar. 20 Doktoranden tar själv kontakt med tryckerisamordnaren. 21 Förhandsgranskning av doktorsavhandling Detta ska göras 24-8 veckor före planerad disputation! Inför varje disputation ska någon form av förhandsgranskning av doktorsavhandlingen ske. Ett sådant slutseminarium bör ske inom sex månader till åtta terminsveckor innan disputation. Syftet med förhandsgranskningen är att säkra den vetenskapliga kvaliteten på avhandlingen. Slutseminarium kan också användas som ett sista arbetsseminarium där man avgör vilket arbete som kvarstår innan avhandlingen kan anses vara klar för att tryckas. Förhandsgranskningen kan ske genom att: 1. En extern granskare, inte opponenten eller ledamot i betygsnämnd, får förhandsgranska avhandlingen i form av en skendisputation. 2. Utsedda representanter inom MDH får ta del av ingående delarbeten vid sammanläggningsavhandling och hela avhandlingen vid monografi och genom skriftligt utlåtande rekommendera eller avråda till att avhandlingen läggs fram. Dessa representanter ska vara ämneskompetenta. Vilken av dessa former av granskning som används och när under utbildningen det ska äga rum ska tydligt framgå av den allmänna studieplanen för respektive ämne. Fakultetsnämnden eftersträvar att förhandsgranskningen genomförs av en extern granskare. Ansökan om disputation Detta ska ske senast 8 veckor före planerad disputation! Doktorander som önskar disputera ska senast åtta terminsveckor före planerad disputation anmäla detta på en särskild ansökningsblankett som skickas till handläggare för forskarutbildningen vid utbildningsoch forskningssektionen. Ansökan ska innehålla uppgift om avhandlingens titel, förslag på tid, plats (lokal ska vara bokad av doktoranden) och en nyligen reviderad och fastställd individuell studieplan. Dessutom ska doktoranden bifoga en populärvetenskaplig sammanfattning av arbetet skriven på svenska och engelska och en förteckning över de eventuella publikationer som ingår i avhandlingen. I ansökan ska det också finnas information om vilken form av förhandsgranskning som kommer att användas eller har använts. Huvudhandledaren ska samtidigt lämna förslag på opponent, betygsnämnd och ordförande vid disputationen. Opponenten ska vara en extern person, gärna 19 http://www.mdh.se/forskning/forskarutbildning/om-forskarutbildning/disputation/avhandlingsmallar-1.8681 20 DiVA systemet är ett elektroniskt publiceringsverktyg som MDH använder sig av. I verktyget kan samtliga publikationstyper som publiceras av forskare och studenter vid MDH registreras och publiceras, se mer på http://www.mdh.se/bibliotek/anstallda/elektronisk-publicering. 21 http://www.mdh.se/forskning/forskarutbildning/om-forskarutbildning/disputation/tryckning-av-avhandlingen-1.8689 16

från ett utländskt lärosäte och med goda kunskaper i ämnet. Samtliga föreslagna ska ha accepterat uppdraget och deras fullständiga adresser ska finnas med. Prodekan för forskning och forskarutbildning beslutar om opponent, betygsnämnd, ordförande vid disputationen, och meddelar även tid och plats för disputationen. Utbildnings- och forskningssektionen skickar ut en kopia av beslutsprotokollen till alla berörda. I samband med beslutet får även kommunikationssektionen den populärvetenskapliga sammanfattningen, och publicerar därefter information om seminariet internt och externt. Det är handläggaren för forskarutbildningen vid utbildnings- och forskningssektionen som ansvarar för att skicka ut denna information. Offentliggörande/ Spikning Detta ska göras senast 3 veckor före planerad disputation! En avhandling offentliggörs genom så kallad spikning, vilket innebär att avhandlingen i sin helhet görs tillgänglig för akademi och allmänhet. Spikning ska ske senast tre terminsveckor före disputation. Doktoranden ska i god tid före spikning kontakta prodekan för forskning och forskarutbildning för påskriften Må spikas vilket innebär att doktoranden får tillstånd att sprida avhandlingen. Två exemplar ska därefter spikas upp fysiskt, ett i Västerås och ett i Eskilstuna. Handläggare för forskarutbildningen vid utbildnings- och forskningssektionen delar ut spikarna. MDH eftersträvar öppenhet och möjlighet till insyn i högskolans forskning. Doktoranden ska därför, i samband med att doktorsavhandlingen offentliggörs, lägga in avhandlingen i fulltext i DiVAsystemet. 22 Det bör dock påpekas att användningen av den text som publiceras i DiVA-systemet alltid ska följa god forskningsetik med angivande av källan och enligt upphovsrättslagen. Doktorsavhandlingen bör vara inlagd i DiVA systemet senast tre terminsveckor före planerad disputationsdag. Distribution och annonsering Detta ska göras i direkt anslutning till spikningen! Doktorsavhandlingen ska vara tryckt och tillgänglig på akademin och ska skickas till berörda personer i direkt anslutning till spikning. Avhandlingen ska distribueras av doktoranden till följande personer: Opponenten Ordförande för disputationen Ledamöterna i betygsnämnden Den egna akademin (som upplyser om antalet exemplar) Övriga intresserade (i samråd med huvudhandledare och handledare) Tryckerisamordnaren distribuerar avhandlingen till utbildnings- och forskningssektionen, kommunikationssektionen, Kungliga biblioteket, universitetsbiblioteken och högskolans bibliotek. Disputationsakten Varje doktorand ska ensam försvara sin doktorsavhandling vid en offentlig disputation. Disputationsakten har följande huvudsyften: Att ge doktoranden tillfälle att visa sin förmåga att diskutera forskning på hög vetenskaplig nivå såväl som populärvetenskapligt. Att bereda en vetenskapligt förstklassig granskning av doktorsavhandlingen. Att ge allmänheten en insikt om på vilket sätt doktorandens doktorsavhandling har bidragit till kunskapsutvecklingen inom ämnets forskningsområde. Vid den offentliga disputationen försvarar doktoranden, (respondenten) sin avhandling. Vid disputationen närvarar även opponenten, huvudhandledaren, handledare, betygsnämndens ledamöter och intresserad allmänhet och har möjlighet att ställa frågor. Vid MDH föreslås följande upplägg gälla, men den ämnestraditioner med mera kan leda till ett annat upplägg. Ordföranden (vanligtvis huvudhandledaren) öppnar disputationsakten och hälsar de närvarande välkomna. Ordförande redogör också för ordningen vid disputationsakten, respondentens namn, titeln på avhandlingen, samt presenterar opponenten och betygsnämndens ledamöter. Opponenten ger en kort allmän beskrivning av forskningsområdet och beskriver även hur doktorsavhandlingen har bidragit till kunskapsutvecklingen inom området. Respondenten inleder med att eventuellt presentera en erratalista följt av en presentation av sin doktorsavhandling. 22 DiVA systemet är ett elektroniskt publiceringsverktyg som MDH använder sig av. I verktyget kan samtliga publikationstyper som publiceras av forskare och studenter vid MDH registreras och publiceras, se mer på http://www.mdh.se/bibliotek/anstallda/elektronisk-publicering. 17

I en diskussion med respondenten framför opponenten sina frågor och synpunkter på metoder, resultat och tillhörande diskussion. Respondenten besvarar opponentens frågor tydligt och klart. Efter detta förklaras ordet fritt. Betygsnämnden, i egenskap av examinator, ges inledningsvis möjlighet att ställa frågor till respondenten. Respondenten ska ges tillfälle att besvara varje diskussionsinlägg. Därefter ges åhörarna rätt att ställa frågor i den ordning ordföranden bestämmer. Innan frågestunden avslutas bör ordföranden försäkra sig om att betygsnämnden inhämtat det underlag den behöver för sin bedömning. Ordföranden tackar deltagarna och förklarar disputationen avslutad. Betygsnämnden sammanträder. Betygsnämndens ordförande meddelar sedan utan dröjsmål respondenten nämndens beslut. Betygsnämnd Det är huvudhandledaren som föreslår vem som ska vara opponent, vilka som ska vara ledamöter i betygsnämnden och även tid och plats för disputationen. Samtliga personer som föreslås ska ha accepterat uppdraget och anges med fullständiga adresser. Prodekan för forskning och forskarutbildning utser (på förslag av handledarkollegiet) en opponent och betygsnämnd, och meddelar även tid och plats för disputationen. Representanter i betygsnämnden får gärna komma från utländskt lärosäte. Huvudhandledare eller handledare kan inte vara ledamot i en betygsnämnd till en doktorand som hon/han handleder eller tidigare har handlett. Det finns vissa krav på hur betygsnämnden ska vara sammansatt och vilken kompetens ledamöterna ska ha. Dessa krav står i dokumentet Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola (MDH 3.1-382/12). Normalt sammanträder betygsnämnden omedelbart efter disputationen. Betyg Efter disputationen beslutar betygsnämnden om betyget. Både doktorsavhandlingen och framförandet bedöms och får betyget godkänd eller underkänd. Betyget dokumenteras på en särskild blankett som ska tas med av doktoranden till disputationen. Det är betygsnämndens ordförande som ansvarar för att ett justerat originalprotokoll skickas till handläggare för forskarutbildningen vid utbildnings- och forskningssektionen. Berörd handläggare skickar en kopia av beslutet till studentcentrum och en kopia till samordnaren för forskarutbildningen för ämnet. Akademichef ansvarar att betyget registreras i forskarladok. Akademichefen kan även delegera detta ansvar till någon annan. Examensbeteckning Beteckningen på filosofie, teknologie eller ekonomie examen kommer i första hand att svara mot det område som ämnet tillhör. 23 Om examensbeteckningen i doktorandens grundexamen är annan än det som svarar mot det område forskarutbildningsämnet tillhör kan doktoranden anhålla hos fakultetsnämnden om att få denna beteckning även på forskarexamen. Anhållan om annan examensbenämning ska göras i samband med ansökan om att få disputera. Arvode till opponent och betygsnämnd Det är akademin som beslutar om hur stort arvode opponenten och ledamöterna i betygsnämnden vid disputationen ska få, men man bör följa MDH:s praxis för arvode. Vilka olika nivåer som finns för arvode står i dokumentet Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola (MDH 3.1-382/12). Examensbevis En doktorand som uppfyller kraven för doktorsexamen ska på begäran få bevis om detta av högskolan. Det är studentcentrum som utfärdar examensbevis. Detta innebär att studentcentrum kontrollerar att alla moment i den allmänna studieplanen är klara, och att doktorsavhandlingen är godkänd. Examensbeviset utfärdas av rektor på både svenska och engelska. Promotion MDH arrangerar akademisk högtid då doktorer promoveras. De nyblivna doktorerna uppmärksammas då vid en högtidlig ceremoni. Information om kommande promotionsceremonier finns på MDH:s webbplats. 23 se protokoll 17 från högskolestyrelsen möte 2004-06-08 18