Mål nr meddelad i Solna 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Ingela Ohlén Ekobrottsmyndigheten Första ekobrottskammaren i Stockholm Tilltalad Reza Zamanian, 670922-2654 Kråkbärsgränd 27 165 76 Hässelby Offentlig försvarare: Advokat Fredrik Zettergren Advokatfirman Fylgia KB Box 55555 102 04 Stockholm SLUT Begångna brott 1. Bokföringsbrott Lagrum 11 kap 5 brottsbalken 2. Skattebrott 2 skattebrottslagen (1971:69) Påföljd m.m. Villkorlig dom med samhällstjänst 160 timmar. Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle fängelse 6 månader ha dömts ut. Kriminalvården Frivården Fridhemsplan Näringsförbud Reza Zamanian meddelas näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud under en tid av 3 år räknat från det att beslutet vunnit laga kraft. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1356 Sundbybergsvägen 5 08-561 658 00 08-83 50 66 måndag - fredag 171 26 Solna E-post: solna.tingsratt@dom.se 08:30-16:00 www.solnatingsratt.domstol.se
2 Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Fredrik Zettergren tillerkänns ersättning av allmänna medel med 75 312 kr, varav 15 062 kr avser mervärdesskatt. 2. Kostnaden för försvararen ska stanna på staten. Övrigt 1. Tingsrätten avslår Reza Zamanians yrkande om avvisning av åtalet under åtalspunkt 2. 2. Tingsrätten avslår Reza Zamanians yrkande om vilandeförklaring av målet i viss del.
3 YRKANDEN M.M. Åklagaren har yrkat enligt domsbilaga 1 samt anfört att vad gäller åtalspunkt 1 ska ett grovt bokföringsbrott för varje räkenskapsår anses föreligga och vad gäller åtalspunkt 2 ska ett grovt skattebrott för varje inlämnad inkomst- och skattedeklaration anses föreligga. Reza Zamanian har förnekat brott. Han har såvitt avser åtalspunkt 2 yrkat att åtalet i denna del i första hand ska avvisas och i andra hand att målet ska vilandeförklaras i denna del. Åklagaren har bestritt yrkandena om avvisning och vilandeförklaring. SKÄL Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har förhör hållits med Reza Zamanian och vittnet Monica Jansson Widen. Vidare har den skriftliga bevisning som framgår av stämningsansökan gåtts igenom. I målet är inledningsvis följande utrett. Reza Zamanian bedrev under den aktuella perioden näringsverksamhet, i vilken han sålde städtjänster, inom ramen för den enskilda firman Leyla Städ. Under perioden januari 2006 oktober 2010 hade Reza Zamanian tre bankkonton i tre olika banker. Under de aktuella redovisningsperioderna (dvs. räkenskapsåren 2006-2009 samt perioden januari-oktober 2010) bokfördes intäkter i firman, genom insättningar på bankkonto, om totalt 4 734 439 kr. Under samma period gjordes emellertid insättningar på de tre nämnda bankkontona om totalt 13 595 032 kr, vilket allt utgjorde försäljningsintäkter i firman. Det förelåg således en differens om totalt 8 860 683 kr mellan bokförda insättningar och verkliga insättningar på bankkonton i Reza Zamanians näringsverksamhet. Det var framförallt insättningarna på bankkontot i Swedbank
4 som inte bokfördes. I firman var mellan 7-9 personer anställda och det är i målet utrett att löner om cirka 90 000 kr betalades ut varje månad under den aktuella perioden. De anställdas löner betalades ut i kontanter. De nämnda bristerna i bokföringen ledde till att oriktiga uppgifter avseende mervärdesskatt togs in i Reza Zamanians inkomstdeklarationer för taxeringsåren 2006-2010. Det skatteundandragna mervärdesskattebeloppet för taxeringsåren 2007-2010 uppgick till totalt 1 391 728 kr. Vidare lämnades i Reza Zamanians skattedeklarationer inga uppgifter om de anställda personerna i rörelsen och inga uppgifter avseende arbetsgivaravgifter för perioden januari 2006 oktober 2010. Skatteverket påförde honom därför under denna tid arbetsgivaravgifter som om han var ensam verksam i rörelsen. Totalt redovisades löner i skattedeklarationen under denna period uppgående till 592 004 kr. Den verkliga lönekostnaden (med utgångspunkt i att rörelsen hade en total lönekostnad per månad om 90 000 kr) uppgick emellertid till 5 220 000 kr. De oredovisade lönekostnaderna skulle således ha uppgått till (5 220 000-592 004=) 4 627 996 kr och det skatteundandragana beloppet avseende arbetsgivaravgifter uppgick enligt denna beräkning till (4 627 996 x 31,42%=) 1 454 116 kr. De aktuella inkomst- och skattedeklarationerna lämnades in med hjälp av Reza Zamanians elektroniska signatur. Skatteverket beslutade i november 2010 att genomföra skatterevision av Reza Zamanians näringsverksamhet. Frågor ställdes då till Reza Zamanian om vad differenserna på bokförda insättningar och faktiska insättningar berodde på. Med anledning av detta lämnade Reza Zamanian i början av 2011 in en kompletterande bokföring och rättelser avseende tidigare inlämnade inkomstdeklarationer för beskattningsåren 2006-2009 samt kund- och leverantörsfakturor avseende redovisade intäkter och kostnader för perioden januari oktober 2010. Skatteverket gjorde bedömningen att det var de rättade deklarationerna som skulle ligga till grund för beskattningen och omprövade sina tidigare meddelade beslut avseende de aktuella taxeringsåren. I omprövningsbesluten påfördes Reza Zamanian skattetillägg om totalt 908 858 kr för taxeringsåren 2007-2010. Transaktioner varvid medel överfördes från de aktuella bankkontona till bl.a. Skatteverket, Procurator AB, HEBA Fastighets AB och Tele 2
5 Sverige gjordes under den aktuella perioden via internetbank med användande av en dator som fanns i Reza Zamanians hem. Hörd över åtalet har Reza Zamanian i huvudsak uppgett följande. Han kom till Sverige 1985 från Iran. Han har aldrig gått i skola och avstod från att läsa svenska för invandrare när han kom till Sverige. Han prioriterade istället att börja arbeta för att på så sätt lära sig språket och komma in i det svenska samhället. Han har under sin tid i Sverige haft flera olika arbeten och varit allt från maskinförare till skogshuggare. För ungefär 10-12 år sedan flyttade han till Stockholm och för 7-8 år sedan bestämde han sig för att starta en städfirma. I samband med detta träffade han en man på ett gym som satte honom i kontakt med en person som heter Jan Persson som kunde hjälpa honom med bokföringen i rörelsen. Han träffade Jan Persson strax efter att han hade startat upp verksamheten och bestämde sig för att anlita honom. Städfirmans kunder var främst skolor, dagis och företag. Reza arbetade själv som städare och arbetsledare i rörelsen. Han arbetade 6-7 dagar i veckan och hade mellan 7-9 anställda. Jan Persson skötte allt pappersarbete, all bokföring och alla betalningar. Han själv har svårt att läsa och skriva varför allt sådant arbete överläts till Jan Persson, även om Reza utförde vissa betalningar efter Jan Perssons instruktioner. Reza hade emellertid all kontakt med kunderna och lämnade exempelvis all information till Jan Persson som låg till grund för faktureringen, även om det var Jan Persson som sedan ställde ut fakturorna. Reza visste således hur mycket pengar som flöt in i verksamheten. Reza köpte även in allt material till verksamheten. Jan Persson utfärdade offerter och var involverad i arbetet med att lämna upphandlingsanbud till kunder. Han hade inte klarat verksamheten utan Jan Perssons hjälp. Reza träffade Jan Persson mellan 3-5 gånger i månaden. Ibland på café, ibland i bilen, ibland i Rezas hem. Jan Persson hade även nyckel till Rezas hem. När de var hemma hos Reza satt alltid Jan Persson vid datorn och utförde betalningarna. Jan Persson hade till uppgift att betala arbetsgivaravgifterna och för varje arbetad timme i verksamheten avsattes 40 kr för denna kostnad. Jan Persson hade också ansvar för lönerna. Dessa betalades ut kontant eftersom Jan Persson
6 sade att det skulle gå till så. De anställda ville också ha lönen kontant. Det var Reza som tog ut kontanterna för löneutbetalningarna från bankkontona. Ofta fick han gå till olika banker för att få ut pengarna eftersom så stora summor inte kunde tas ut i ett uttag från samma konto. Ibland tog det flera dagar att göra uttagen och han gjorde detta flera gånger i månaden. Jan Persson fick betalt mellan 15 000 20 000 kr per månad för sitt arbete. Även dessa pengar betalades ut kontant. Några fakturor upprättades dock inte för Jan Perssons arvode. Det var Reza själv som öppnade de aktuella bankkontona och det var han som kvitterade ut dosorna som användes för transaktionerna via internetbanken. Han tror dock att Jan Persson hade en av dosorna hemma hos sig. Han visste emellertid inte vilka bankkonton som användes i verksamheten eller vilka konton som kunderna skulle betala till enligt fakturorna. Reza själv höll ingen närmare koll på hur rörelsen gick, utan förlitade sig på Jan Perssons information om att rörelsen gick bra. Han visste inte att bokföringen sköttes bristfälligt utan litade på Jan Persson. Det var Jan Persson som förde in alla uppgifter i inkomstdeklarationerna. Dessa lämnades in elektroniskt genom användande av en dator i Rezas hem. När uppgifterna i deklarationerna fylldes i satt Reza ofta bredvid Jan Persson. Han vet inte hur ofta han träffade Jan Persson för att fylla i skatte- och inkomstdeklarationerna. Jan Persson är ungefär 180 cm lång, smal och vältränad. När skatteverket inledde sin revision träffade Reza Jan Persson i ett möte. Jan Persson var då förändrad och inte lika trevlig och tillmötesgående som tidigare. Jan Persson sade att Skatteverket inte visste vad de höll på med och att allt skulle ordna sig även om det skulle kosta Reza en del pengar. Sedan dess har han inte sett till Jan Persson. Han har försökt få tag i honom, men inte lyckats. Han tror att Jan Persson har hjälpt andra personer med bokföringen också och Reza har försökt få kontakt med Jan Persson via dem. I syfte att göra rätt för sig tog Reza kontakt med en bokföringsbyrå, AxTax, som sitter i samma hus där Rezas fru arbetar. Bokföringsbyrån fick allt material som han hade fått av Jan Persson och byrån upprättade med hjälp av denna en ny reviderad bokföring. Byrån upprättade även de rättade deklarationerna som sedan lämnades in till Skatteverket. Han har idag lagt ner verksamheten i Leyla Städ och är anställd som allt i allo på ett annat
7 städföretag. Det skulle därför inte vara särskilt ingripande för honom att åläggas näringsförbud. Han har accepterat Skatteverkets omprövningsbeslut, både såvitt avser påförd skatt som skattetillägg, och har inte överklagat dessa. Han betalar av på dessa skatteskulder än idag. Monica Jansson Widen har i förhör uppgett i huvudsak vad som framgår ovan om vad som ska anses utrett i målet samt att det är hennes uppfattning att det s.k. huvudsaksrekvisitet i 11 kap. 5 brottsbalken är uppfyllt. Tingsrättens bedömning Ska åtalet för skattebrott avvisas eller ska målet i denna del vilandeförklaras? Reza Zamanian har i första hand yrkat att åtalet såvitt avser grova skattebrott enligt åtalspunkt 2 i ska avvisas och i andra hand yrkat att målet i denna del ska vilandeförklaras. Han har som grund för dessa yrkanden anfört att han påförts skattetillägg som sanktion för samma felaktigheter i deklarationerna som omfattas av åtalet under åtalspunkt 2. Som stöd för förstahandsyrkandet har han anfört att det föreligger ett förbud mot dubbel bestraffning och lagföring i artikel 4 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll och att påförandet av ytterligare en sanktion genom prövning av åtalet i denna del skulle strida mot denna princip. Reza Zamanian har som grund för andrahandsyrkandet anfört att målet i vart fall ska vilandeförklaras till dess att EU-domstolen har lämnat förhandsavgörande i mål nr C-617/10 till Haparanda tingsrätt (mål nr B550-09) i frågan om det svenska systemet med skattetillägg och straffansvar för samma gärning strider mot förbudet mot dubbelbestraffning i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Det är i målet klarlagt att Reza Zamanian påförts skattetillägg om totalt 908 858 kr till följd av samma felaktigheter i deklarationerna som omfattas av åtalet för skattebrott under åtalspunkt 2. Högsta domstolen har emellertid i rättsfallet NJA
8 2010 s. 168 I och II bedömt att det svenska systemet med dubbla sanktioner är förenligt med det i Europakonventionen upptagna dubbelbestraffningsförbudet. Tingsrätten ansluter sig till Högsta domstolens avgörande i nämnda rättsfall och anser att det avgörandet ska vara vägledande till dess annat besked lämnats i form av lagstiftning eller nya prejudicerande domstolsavgöranden. Reza Zamanians avvisningsyrkande i denna del ska därför avslås. Tingsrätten finner inte heller skäl att vilandeförklara målet i avvaktan på att EU-domstolen, okänt när, har lämnat ett slutligt förhandsavgörande till Haparanda tingsrätt, varför även detta yrkande ska avslås. Har Reza Zamanian gjort sig skyldig till bokföringsbrott och skattebrott? För bokföringsbrott döms enligt 11 kap. 5 brottsbalken den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen. Bokföringsskyldigheten innefattar bl.a. att löpande bokföra uppkomna affärshändelse i huvudbok och grundbok. Ansvaret för att bokföringsplikten fullgörs åvilar den bokföringspliktige även om denne anlitar någon annan för att utföra det praktiska bokföringsarbetet. För skattebrott döms enligt 2 skattebrottslagen den som uppsåtligen på annat sätt än muntligen lämnar oriktig uppgift till myndighet och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna. Det är i målet utrett att de felaktigheter som åklagaren har påstått i gärningsbeskrivningarna förelegat i Reza Zamanians bokföring respektive inkomst- och skattedeklarationer. Tingsrätten kan inte finna annat än att bristerna i Reza Zamanians bokföring under den aktuella perioden varit sådana att det s.k. huvudsaksrekvisitet i 11 kap. 5 brottsbalken är uppfyllt. Vidare har de oriktiga uppgifterna i skatte- och inkomstdeklarationerna inte lämnats muntligt och
9 oriktigheten har gett upphov till fara för att skatt skulle komma att undandras det allmänna. Det nu anförda innebär att de objektiva rekvisiten för den åtalade brottsligheten är uppfyllda. Reza Zamanian har emellertid förnekat brott på den grunden att de subjektiva rekvisiten inte kan anses uppfyllda. Han har därvid uppgett att han överlämnade ansvaret för bokföringen till en person som heter Jan Persson samt att det var Jan Persson som förde in de oriktiga uppgifterna i skatte- och inkomstdeklarationerna under den aktuella perioden. Som ovan konstaterats har bokföringsplikten åvilat Reza Zamanian själv och det är i målet utrett att de aktuella deklarationerna lämnades in genom att de signerades med hjälp av Reza Zamanians elektroniska signatur. Även om åklagaren inte har vederlagt Reza Zamanians uppgifter om att han fått hjälp med bokföringen samt att det var en annan person som förde in de felaktiga uppgifterna och lämnade in deklarationerna framgår av utredningen att Reza Zamanian haft stor kännedom om rörelsens ekonomi samt hur bokföringen och skatteredovisningen sköttes. Reza Zamanian kände bl. a. till storleksordningen på rörelsens intäkter och kostnader, han var själv aktiv och tog ut pengar från flera bankkonton i olika banker flera gånger i månaden och betalade ut löner kontant, han visste att verifikat för flera transaktioner inte upprättades och han måste ha känt till hur mycket pengar han själv tjänade och därmed också hur mycket skatt som betalades in. Reza Zamanian måste således ha fattat misstanke om att det kunde finnas brister i bokföringen samt att oriktiga uppgifter togs in i de inlämnade inkomst- och skattedeklarationerna under den aktuella perioden. Han vidtog emellertid inga åtgärder för att kontrollera att bokföringen sköttes på ett korrekt sätt eller huruvida de uppgifter som fördes in i hans deklarationer var riktiga. Istället överlämnade han, enligt hans egna uppgifter, till en annan person att lämna in deklarationerna med hjälp av hans elektroniska signatur. Reza Zamanian får därmed anses ha haft i vart fall likgiltighetsuppsåt till att det förelåg brister i bokföringen samt att de inlämnande deklarationer innehöll
10 felaktiga uppgifter. Han ska därför dömas för fem fall av bokföringsbrott (ett för varje räkenskapsår) och 63 fall av skattebrott (ett för varje inlämnad inkomst- och skattedeklaration med felaktiga uppgifter under den aktuella perioden). Hur ska de aktuella brotten rubriceras? Frågan är då om brotten ska rubriceras som grova bokföringsbrott och grova skattebrott eller brott av normalgraden. Åklagaren har till stöd för att gärningen ska hänföras till de strängare straffbestämmelserna anfört att förfarandet satts i system och avsett mycket betydande belopp samt, såvitt avser bokföringsbrottet, att detta skett i skatteundandragande syfte. Vad gäller bokföringsbrotten infördes den särskilda straffskalan för grovt bokföringsbrott genom lagändring år 1982. I motiven angavs att bedömningen av om ett brott är grovt ska göras med hänsyn till samtliga omständigheter samt att det faktum att bokföringsskyldigheten åsidosatts helt eller till stora delar är en sådan omständighet som kan vara av betydelse. Bristernas karaktär och betydelse i ekonomiskt eller annat hänseende är också av stor vikt. Vidare anges att graden av förslagenhet och planering inverkar på bedömningen. Som omständigheter som bör leda till att brottet bedöms som grovt anges att åsidosättandet av bokföringsskyldigheten skett systematiskt under en följd av år eller att det skett i en rörelse vars verksamhet är av stor omfattning och omsätter höga belopp (prop. 1981/82:85 s. 31). Genom ändringar som trädde i kraft den 1 juli 2005 har det grova bokföringsbrottet getts en egen rubricering och förts över till 11 kap. 5 andra stycket brottsbalken. I det stycket anges nu också vilka omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt. Vid den bedömningen ska särskilt beaktas om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp eller om gärningsmannen använt falsk handling eller om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller
11 om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Liksom tidigare ska en helhetsbedömning göras där samtliga omständigheter vägs mot varandra. I nu aktuellt fall har bokföringsbristerna avsett en verksamhet med en årlig omsättning uppgående till mellan 2,5 3 miljoner kr. Det har vidare varit mellan 7-9 anställda i rörelsen. Bristerna som omfattas av åtalet har bestått i att cirka två tredjedelar av försäljningsintäkterna inte bokförts överhuvudtaget och åsidosättandet av bokföringsskyldigheten har pågått i nästan fem års tid. Det sagda ger anledning att se allvarligt på gärningarna. Utifrån vad som framkommit i målet har emellertid gärningarna varken präglats av förslagenhet eller planering. Inga förfalskade handlingar har, såvitt framkommit i målet, upprättats och Reza Zamanian har själv stått som innehavare av de bankonton som använts i verksamheten. Fakturor har upprättats för samtliga försäljningsintäkter, även om alla inte bokförts. Det har således varit enkelt att kontrollera betalningsströmmarna i Reza Zamanians näringsverksamhet och det framstår för tingsrätten närmast som en tidsfråga innan bristerna i bokföringen skulle uppdagas. Till det kommer att Reza Zamanian när bristerna hade påtalats för honom skyndsamt upprättade en ny bokföring med hjälp av tillgängligt material. Mot bakgrund av det anförda och vid en samlad bedömning ska de aktuella bokföringsbrotten bedömas som bokföringsbrott av normalgraden. Vad gäller skattebrotten ska enligt 4 skattebrottslagen, vid bedömande av om ett skattebrott är grovt, särskilt beaktas om det rört mycket betydande belopp, om gärningsmannen använt falska handlingar eller vilseledande bokföring eller om förfarandet ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller i annat fall varit av synnerligen farlig art. Det anses att ett mycket betydande belopp i denna bestämmelse innebär avsevärt högre summor än vad som motiverar bedömningen av förmögenhetsbrott enligt
12 brottsbalken som grova. Om det undandragna beloppet understiger tio basbelopp bedöms brottet enligt nuvarande praxis sällan som grovt. Även om ett skattebelopp i denna storleksordning undantagits är beloppet i sig sällan den enda omständigheten som beaktas vid bedömningen om brottet är grovt (Zila, Josef, Specialstraffrätten, En introduktion, 6:e upplagan, Norstedts Juridik AB, 2009, sid 80). Åklagaren har anfört att varje inlämnad inkomst- och skattedeklaration med felaktiga uppgifter utgör ett skattebrott. Det skatteundandragna beloppet vid varje enskilt tillfälle uppgår visserligen till under tio basbelopp men det finns, enligt tingsrättens mening, anledning att bedöma skattebrotten sammantaget i beloppshänseende eftersom dessa utgjort en serie av liknande brottsliga förfaranden (jfr Sunnqvist, Sammanläggning av flera systematiskt begångna brott till ett grovt brott, SvJT 2011 s. 495). Det höga totala skatteundandragna beloppet ger visserligen anledning att se allvarligt på gärningarna men även här kan konstateras att tillvägagångssättet inte kan anses ha präglats av någon förslagenhet. Såvitt framkommit i målet har inga falska handlingar som skulle försvåra upptäckten upprättats och, som ovan konstaterats, har risken för upptäckt varit överhängande hela tiden dels eftersom Reza Zamanian stod som innehavare av de aktuella bankkontona under hela perioden, dels eftersom det måste varit helt uppenbart för en granskare att det måste funnits anställda i rörelsen utöver Reza Zamanian. Till det kommer att Reza Zamanian, såvitt framkommit i målet, deltog i och lämnade korrekta uppgifter när Skatteverket inledde sin revision samt att han skyndsamt inkom med rättade deklarationer som sedan lades till grund för Skatteverkets omprövningsbeslut. Mot bakgrund av det anförda och vid en sammantagen bedömning finner tingsrätten att de aktuella skattebrotten varit allvarliga, men att de ska bedömas som skattebrott av normalgraden.
13 Påföljd Reza Zamanian förekommer, med undantag för tre trafikbrott på penningbotsnivå, inte i belastningsregistret. Av inhämtat frivårdsyttrande framgår att Reza Zamanian lever under ordnade förhållanden och att övervakningsbehov inte bedöms föreligga. Reza Zamanian har bedömts lämplig för och även samtyckt till samhällstjänst. Reza Zamanian ska nu dömas för flera fall av bokföringsbrott och skattebrott. Gärningarna ska, med hänsyn till att det rört sig om höga belopp samt att förfarandet pågått under lång tid, bedömas som allvarliga och de har ett högt straffvärde. Vid straffmätningen ska emellertid hänsyn tas till att Reza Zamanian redan påförts skattetillägg som en sanktion för en del av den aktuella brottsligheten. Tingsrätten finner med hänsyn till det anförda att straffmätningsvärdet uppgår till sex månaders fängelse. Den aktuella brottsligheten är av sådan art att påföljden normalt ska bestämmas till fängelse. Mot detta ska ställas möjligheten att istället för fängelse välja en icke frihetsberövande påföljd kombinerad med samhällstjänst. Reza Zamanian har bedömts lämplig att utföra samhällstjänst och har samtyckt därtill. Det saknas enligt tingsrätten särskild anledning att befara att Reza Zamanian kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Mot bakgrund härav, och då gärningens art- och straffmätningsvärde inte talar däremot, finner tingsrätten att det föreligger särskilda skäl att bestämma påföljden till en villkorlig dom kombinerad med föreskrift om samhällstjänst. Om fängelse istället hade valts som påföljd skulle fängelse sex månader ha dömts ut. Näringsförbud Näringsförbud ska, om det är påkallat ur allmän synpunkt, enligt 1 lagen (1986:436) om näringsförbud åläggas den som vid utövande av näringsverksamhet
14 grovt åsidosatt vad som ålegat honom vid utövandet av näringsverksamheten och därvid gjort sig skyldig till brott som inte är ringa. Genom de ovan behandlade gärningarna har Reza Zamanian grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare och han har gjort sig skyldig till brott som inte är ringa. Vid bedömningen av om ett förbud är påkallat ur allmän synpunkt ska domstolen beakta bl.a. arten och omfattningen av de oegentligheter som förekommit i näringsverksamheten (prop. 1985/86:126 s. 59 f). Med hänsyn till att Reza Zamanian under lång tid och vid upprepade tillfällen åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare, samt att dessa gärningar gett upphov till att omfattande belopp utelämnats från bokföringen och undandragits skatt, finner tingsrätten att det är påkallat ur allmän synpunkt att ålägga honom näringsförbud. Förbudstiden bör bestämmas till tre år. Övriga frågor Försvararen tillerkänns yrkat belopp såsom skäligt. Kostnaderna ska, med hänsyn till Reza Zamanians ekonomiska förhållanden, stanna på staten. Eftersom fängelse ingår i straffskalan för den brottslighet som nu läggs Reza Zamanian till last ska han betala en avgift om 500 kr till brottsofferfonden. ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se domsbilaga 2 (DV 400) Ett överklagande ska ha inkommit till tingsrätten senast den 6 december 2012. Överklaganden prövas av Svea hovrätt. På tingsrättens vägnar Nils Friberg
Bilaga 1 Ekobrottsmyndigheten Ansökan om stämning Sida 1 (3) Handling 32 Första ekobrottskammaren i stockhalm Ärende EB-3157-11 Kammaråklagare lngela Olllen 2012-05-16" Handläggare 911-6 Solna tingsrätt Box 1356 171 26 SOLNA Ink 2012-05- 2 1 Al(t... 13..~.~~~..\?.- Aktbil.... 3 " INKOM: 2012-11-01 MÅLNR: AKTBIL: 22 TR mål: Hand!.: EK02 l Tillta 1 ad: efternamn och alla fornamn Tilltalsnamn Zamanian, Reza Personor l Medborgare i Telefon 19670922-2654 Adress Kråkbärsgränd 27, 165 76 HÄSSELBY Offentlig rörsvarare/ombud Advokaten Fredrik lettergren Fnhelsberövande m. m. Yrkl!llilel Tolkbehov Delgivningsuppgifter Ansvarsyrkanden m.m. H c1e..ov~ ()\A~hn.+ \-1 c( ~IMMMLI ~rlu..u. lu <j 1 Nd tot'0 ~~ 1. prov={ BOKFÖRINGSBROTT (9000-K2425-11) Reza Zamanian har bedrivit näringsverksamhet under firmanamnet Leyla Städ. Reza Zamanian har under åren 2006-20 l O uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt sin bokföringsskyldighet genom att underlåta att bokföra samtliga försäljningsintäkter. Till följd härav har rörelsens förlopp, resultat och ställning inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Brotten är att bedöma som grova eftersom de affärshändelser som inte har bokförts avsett mycket betydande belopp och då brottsligheten skett systematiskt och i skatteundandragande syfte. Lagrum 11 kap 5 2 st brottsbalken Postadress Box 820 101 36 STOCKHOLM Gatuadress Hantverkargalan 15 Telefon 010-562 90 00 Telefax 010-562 92 04 E-post registrator. ostra@ekobrottsmynd igheten. s e Webbadress www.ekobrottsmyndigheten.se
Ansökan om stämning Sida 2 (3) Första ekobrottskammaren i Slackholm Handling 32 Ärende EB-3157-11 Kammaråklagare lngela Ohlen 2012-05-16 Handläggare 911-6 H G. R-OVA, ( jvt bl u~t vi,( I'\1\-\A/r~l(,'r ~uvj Urn l t \.t v 1.0 fl.) ~ 2. prov=f(ska TTEBROTT (9000-K2425-11) Reza Zamanian har uppsåtligen i deklarationer som han ingivit till skatteverket dels lämnat oriktiga uppgifter avseende moms i inkomstdeklarationer fdr taxeringsåren 2007-20 l O, dels lämnat oriktiga uppgifter i skattedeklarationer avseende arbetsgivaravgifter för perioderna januari 2006 - oktober 20 l O. De oriktiga uppgifterna har bestått i att moms och arbetsgivaravgifter har redovisats med för låga belopp. Förfarandet har gett upphov till fara för att skatt och arbetsgivaravgifter skulle undandras det allmänna med mycket betydande belopp. Brotten är att bedöma som grova eftersom förfarandet satts i system och avsett mycket betydande belopp. Lagrum 4 skattebrottslagen ( 1971 :69) Särskilt yrkande Näringsfårbud Reza Zamanian har som enskild näringsidkare grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet och därvid gjort sig skyldig till brottslighet som inte är ringa. Näringsförbud är påkallat ur allmän synpunkt. Lagrum l lag (1986:436) om näringsförbud Bevisning Muntlig bevisning Förhör med tilltalade Re:z.a Zamanian Vittnesförhör med skattebrottsutredare Monica Jansson Widen som skall höras om sina iakttagelser vid granskning av firman Leyla Städs räkenskaper till styrkande av att under räkenskapsåren 2006-20 l O har intäkter om totalt 7 169 971 kr inte löpande bokförts.
Ansökan om stämning Sida 3 (3) Första ekobrottskammaren i Stockholm Handling 32 Ärende EB-3157-11 Kammaraklagare lngela Ohl< n 2012-05-16 Handläggare 911-6 skriftlig bevisning Rättade inkomstdeklarationer avseende taxeringsåren 2007-2010 som inkommit till skatteverket 2011-02-18 som åberopas tillsammans med ursprungliga inkomstdeklarationer till styrkande av att moms redovisats med för låga belopp (fup s. 65, 72,79, 87 jmfmed s. 41, 48,53 och 59). skatteverkets omräkningsbesked utvisande att for taxeringsåren 2007-2010 uppgår det skatteundandragna momsbeloppet till totalt l 391 728 kr (fup s. 21, 27,33 och s. 39). Uträkningar avseende arbetsgivaravgifter som upprättatas av skattebrottsutredaren Susanna Johansson vilka utvisar att skatteundandragande avseende arbetsgivaravgifter för åren 2006-20 l O kan beräknas till totalt l,4 milj kr (fup s.236-240). Förfrågan avseende lp nummer och lp adress som visar att flera transaktioner på det konto som Reza lamanians använt i rörelsen utförts på intemetuppkoppling som är registrerad på Reza lamanians fru och att transaktionerna är utförda från lamanians hemadress (fup s. 245-248). Handläggning Beräknad tidsåtgång för förhandlingen är fem timmar.
DV 400 2008-11 Producerat av Domstolsverket Bilaga 2 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall www.domstol.se
1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. www.domstol.se