Institutionen för samhällsvetenskap och humaniora Samhällsvetenskapliga programmet Handledare: Mattias Larsson Av: Maria Kärrbrand Åk.

Institutionen för samhällsvetenskap och humaniora Samhällsvetenskapliga programmet Handledare: Mattias Larsson Av: Maria Kärrbrand Åk. 2 2008-03-31

Innehållsförteckning Inledning....3 Syfte...4 Frågeställningar...5 Avgränsning..6 Materialbeskrivning..7 Metod....8 Begreppsapparat/Definitioner...9 Avhandling...10 Slutsatser..19 Sammanfattning...20 Litteraturförteckning 21 2

Inledningskapitel USA, vad tänker man egentligen på då man hör namnet USA? Mina tankar blir en stor nation som, enligt mig, är den mäktigaste i världen. Men vad är det då i själva verket som har format och utvecklat USA till det land som det är idag? Just det, var det som lockade mig till att gå tillbaka i tiden och få ta del hur det hela började. Vid den Amerikanska revolutionen, eller det Amerikanska frihetskriget som det också kallas, skapades inte USA men det var då som landet började ta för sig och sätta sitt namn på kartan. Man visade att Amerika var ett land att räkna med och som började utveckla en demokrati och styre som skulle komma att bli ett av de största i världen. Den amerikanska revolutionen lade uppenbarligen stor grund till det USA som finns idag och den amerikanska revolutionen formade landet så att en antydan till stormakt började växa fram. Jag har alltid varit lockad av vad som egentligen gjorde att nationer och stormakter växte fram och, som jag nämnde om ovan, anser jag USA vara ett av de mäktigaste länderna i världen. Så det är intressant att få göra den färden tillbaka i tiden och kunna ta del av vad som i själva verket hände under den amerikanska revolutionen. Vad som gjorde att den verkligen bröt ut, samt vad som influerade amerikanarna till amerikanska revolutionen (eller det amerikanska frihetskriget, som jag också nämnde om ovan.) Hoppas att ni, kommer att känna er tillfredsställda då ni läser uppsatsen och att ni kommer att bli inspirerade av den så att ni kommer att fortsätta läsa och forska om en historia så stor och viktig som USA: s. Då ni läst klart den kommer att se hur just den amerikanska revolutionen har kunnat lämna sådana spår efter sig och verkligen inse hur tidigt USA i själva verket införde demokrati och ett litet steg framåt i evolutionen. 3

Syfte Syftet med uppsatsen är att man ska få ta del av bakgrunden av den amerikanska revolutionen. Ur uppsatsen ska man dessutom kunna läsa om vad det var som gjorde att revolutionen slutligen bröt ut, om hur kriget genomfördes och vad slutresultatet av den amerikanska revolutionen blev. Uppsatsen ska också beskriva följderna av kriget. Man ska också få ta del av fakta kring Boston Tea party, som utspelade sig under år 1773. Texten ska också ge information om vilka som var de viktigaste personerna under den amerikanska revolutionen, samt vad självständighetsförklaringen fick för betydelse och vad utgången blev av deklarationen. Slutligen om den amerikanska revolutionen har bidragit till det land som det är idag. Ur uppsatsen ska man förhoppningsvis kunna förstå och ta del av en stor och viktig händelse i tiden och en revolution, som den amerikanska revolutionen, som har satt spår i historien för evigt. 4

Frågeställningar Vad orsakade den Amerikanska revolutionen år 1775-1783? Vad var det i själva verket som hände i Boston 1773? Vad var det som ingick i den Amerikanska självständighetsförklaringen, år 1776? Vad blev resultatet av den Amerikanska revolutionen, 1775-1783? Har den Amerikanska revolutionen, 1775-1783, bidragit till det land som USA är idag? 5

Avgränsning Uppsatsen ska innehålla den viktigaste historiken kring amerikanska revolutionen (hur kriget gick till, alltså ingen historik om hur det var för den övriga befolkningen som inte deltog i kriget.) Utgången av kriget (självklart hur den amerikanska revolutionen slutade men också hur livet förändrades efter revolutionen, om kriget har format USA till det land som det är idag.) Vilka de viktigaste personerna var under kriget (generaler etc.). Arbetet kommer att begränsas med de frågor, som ingår i frågeställningarna. Ut av dem kommer man att kunna läsas om den amerikanska revolutionen i stort och ta med de största och viktigaste händelserna och förloppen. 6

Materialbeskrivning Till uppsatsen har använts fakta, som till största delen är böcker. Men dock inte helt och hållet endast bara böcker, då all information som har behövts inte har funnits tillgänglig i böcker. Så det har blivit några internetsidor, men i det stora hela så är det böcker som dominerar som huvudkällor, i denna uppsats. De böcker som har använts, har för det mesta dubbelkollats med andra källhänvisningar. Böckerna är förmodligen tendensiösa källor, då de flesta böcker är från USA. Källorna har överensstämt och antar då att de är sanna, för annars borde inte två källor skriva fel om samma sak. Compact 99, som är ett uppslagsverk, har också kunnat ge mycket och bra information, som stämmer överens med övrig fakta. Wikipedia och populär historia, deras Internet sidor har varit väldigt bra att ha till hands, då böckerna inte har varit fullständiga, med all information som har krävts till denna uppsats. Den bok som har gett mest information är Amerikanska revolutionen. För att vara så tunn som den faktisk var så är den mycket välinformerande. Allen Weinsteins och David Rubels bok The story of America, var raka motsatsen till boken ovan. Denna bok hade väldigt många sidor, men den var på engelska och inte så välformulerad. En tredje bok, Förenta staterna: folk och länder, hade inte så mycket fakta om just amerikanska revolutionen. Men den hade dock lite och den information som kunde hjälpa uppsatsen var välbehövd. C.P Hills bok USA:s historia var en rätt så gammal bok och hade en del konstiga formuleringar. Den var informationsrik, men dock inte den bästa. Geographica, som Ray Hudson har varit redaktör till, är egentligen en stor atlas. Den har kartor och fakta om varje land. Så den är väldigt rik på information, både i kart och fakta väg. Ändå om alla böcker har varit behövliga och dragit sitt strå till stacken, så har ändå den minsta boken gett mest information, Amerikanska revolutionen. Så störst är inte alltid bäst. 7

Metod Fakta och information är det viktigaste och första som görs under en uppsats, vilket som även skedde i denna uppsats. Först blev det en vända till biblioteket, dock så fanns där inte så många böcker om just amerikanska revolutionen, så då gick det vidare på annat håll. Som tur var så fanns det en hel del böcker, utanför biblioteket som har varit till stor hjälp för denna uppsats. Ett multimedialexikon, har funnits till hands och det har varit en mycket viktig och informationsrik källa, som används via datorn. Det räckte dessvärre inte med de böcker som fanns, så Internet har haft en liten del i detta arbete. När alla böcker var igenomlästa och när det fanns tillräckligt med information, påbörjades uppsatsarbetet. Frågeställningarna var riktlinjerna och med hjälp av dem och källorna kunde uppsatsen sammanställas till en löpande text. Avgränsningar, hade också del i uppsatsen. Det såg till att ämnet hölls och att den röda tråden följdes. Den röda tråden följdes på ett bra sätt, tack vare informationen från alla källor som fanns till hands. Sedan på slutsatser och diskussioner sjönk ämnet mer in och på avhandlingen är det mest fakta, men sedan är det lite mer egna tankar och då får man lov att, enligt författaren, sväva ut lite från ämnet. 8

Begreppsapparat/Definitioner Bajonetter: Stor och lång kniv som sätts fast på ett gevär Deserterade: Soldater som lämnar armén utan tillstånd Imperiet: Ett världsvälde, som är ett stort rike och som kan sträcka sig över flera världsdelar. Influerades: Påverkades Inskränka: Man tar något som man inte har rätt till Konservativa: Människor som vill behålla det gamla samhället och göra små och långsamma förändringar Konstitution: Lagar, de grundläggande lagarna, som beskriver hur landet ska styras Kontinentalkongressen: En kongress då de olika amerikanska kolonierna blev representerade. Skedde utan tillstånd från de brittiska myndigheterna. Legosoldater: Soldater som får lön och strider för ett annat land Lojalister: Människor som stöder regeringen, i detta fall den brittiska regeringen Milismän: En styrka som inte har militär utbildning, men ska ändå delta i strider. En slags halvmilitär. Musköter: Skjutvapen av äldre modell Rödrockar: Britter 9

Amerikanska revolutionen Till något bättre? Bakgrunden till det hela År 1756-1763, tog det så kallade sjuårskriget sin form i Europa. Huvudmotståndarna under kriget var britter mot fransmän som till största delen slogs om makten och kontrollen i Amerika. 1 Engelsmännen vann år 1759 en storslagen seger mot fransmännen i Quebec, vilket bidrog till att britterna fick övertaget i Kanada. Britterna kunde så småningom vinna kriget och bli härskare i Amerika. När freden slöts den 10 februari år 1963 i Paris, ledde fredsförhandlingarna till att nästan hela Nordamerika hamnade under brittisk flagg. 2 De tretton kolonierna, syns här i rosa Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/bild:british_colonies_1763-76_shepherd1923.jpg Orsaker till kolonisternas uppror Kolonierna var tvungna att betala skatt till den brittiska regeringen för att de skulle få in mer pengar som skulle hjälpa dem i kriget mot fransmännen. 3 (Krigskostnaderna låg på omkring 100 miljoner pund. 4 ) Befolkningen reagerade inte på att skatterna var höga, utan att de inte hade någon representation i parlamentet. Det var då som frasen no taxation without representation ( ingen beskattning utan representation ) blev mycket populär bland kolonisterna. 5 De skatter som kolonisterna skulle kunna betala var endast de som människor 1 Weinstein, Allan. Rubel, David, The story of America, s. 77 f 2 http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=187&vid=509 2008-03-18 3 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 13 4 Hudson, Ray (red) Geographica, s. 384. 5 http://sv.wikipedia.org/wiki/amerikanska_revolutionen 2008-03-18 10

som hade blivit valda av amerikanerna. Britterna och deras parlament var ej utsett av befolkningen i Amerika, alltså kunde parlamentet inte tvinga kolonisterna att betala skatt. 6 Britterna hävdade dock att amerikanerna visst var representerade i parlamentet, men att de amerikanska männen ej ansåg att britterna kunde uppfylla deras krav och behov. 7 Då kolonierna motsatte sig beskattningen, så försökte britterna att införa tullavgifter. Det var menat som en utrikesskatt, som skulle bevisa att andra länder accepterade hur koloniernas handel bevakades av britterna. 8 Protesterna börjar och fortsätter Parlamentet antog, bland annat, Sugar act (som granskade import arbetet på olika varor i kolonierna, bland annat socker). 9 Quartering act (då bad det brittiska parlamentet de amerikanska familjerna att öppna sina hem för soldaterna). 10 Sedan kom bland annat Stamp act, en skatt som parlamentet tog direkt från kolonierna. Alla tidningar, officiella dokument, till och med kortlekar, var tvungna att bära märket. De 13 kolonierna kunde inte tillåta detta och började protestera och göra motstånd. 11 The Sons of Liberty (Frihetens söner), var en organisation som bildades under Stamp act. De hade alla gemensamt deras ogillande mot de brittiska reglerna, som de började bekämpa. 12 Boston Tea party När Townshend acts började gälla, kom det skatt på många varor, exempelvis te. 13 De ledande teimportörer var det brittiska Ostindiska kompaniet. För att det skulle vara möjligt för dem att sälja te (då de flest i kolonierna drack te som hade smugglats in), så fick de tillstånd att sälja det direkt till amerikanska återförsäljare. På så sätt hoppades man att det smugglade varorna skulle bli dyrare, då priset förhoppningsvis skulle gå ner om man sålde direkt till återförsäljare. 14 6 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 13 7 ibid 8 ibid 9 Weinstein, Allan. Rubel, David, The Story of America s. 79 10 a.a s. 89 11 a.a s.80f 12 Weinstein, Allan. Rubel, David, The Story of America s. 81 13 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 6 14 Hill, C.P, USA: s historia, s. 42 11

De flest skulle ha kunnat dra fördel i kolonierna om man hade accepterat det Ostindiska kompaniets förslag. Emellertid så var det de amerikanska köpmännen som förlorade mest på det, för de tjänade mycket på smugglingen. 15 Köpmännen gjorde stora motstånd. Vilket ledde till att den 16 december 1773, gick en grupp män, utklädda till indianer, ombord på brittiska fartyg och slog sönder lådor med te och slängde det i vattnet. Det är denna händelse som gått till historien som Boston Tea party. 16 Kriget bryter ut Amerikanarna samlade till kongress (Första kontinentalkongressen) i Philadelphia, år 1774. Där var alla kolonierna representerade, förutom Georgia. Att bryta handelsförbindelserna med moderlandet, var en av de största och viktigaste frågor under kongressen, vilket som också blev verklighet. 17 För att försöka stoppa kolonisternas uppror, bildades ett militärstyre i Massachusetts. 18 Thomas Gage utsågs till militärguvenör. 19 Thomas Gage hade fått som uppgift att slå ner rebellernas uppror. Men politikerna som hade beordrat denna akt var 5000 km bort, så de visste inte rebellernas styrka och storlek. 20 16 kompanier av brittiska soldater lämnade natten mellan den 18 och 19 april, 1775, Boston. Huvudstyrkan red mot byn Lexington. När britterna kom fram möttes de av väpnat motstånd från 70 milismän. Rebellerna var underlägsna till antalet och beordrade reträtt. 21 De andra brittiska soldaterna, som inte ingick i huvudstyrkan, red mot staden Concord. De hade som uppdrag att förstöra ett vapenförråd som tillhörde rebellerna. Striderna började på allvar, då de kom fram till stadens norra bro. Hundratals milismän gjorde motstånd och kämpade med sin ilska som drivmedel. Britterna hade ingen chans mot rebellerna, utan var tvungna att beordra reträtt. 22 15 ibid 16 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen, s. 9 17 Brown, M, Dale (red) Folk och länder: Förenta Staterna s. 56 18 ibid 19 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 47 20 a.a s.14 21 a.a s. 15f 22 a.a s. 16 12

Det första skottet som avlossades på Concords norra bro, har poeten Ralph Waldo Emerson kallat skottet som hördes i hela världen. Exakt det skottet blev början på den amerikanska revolutionen. 23 Slaget vid Bunker Hill Milismännen byggde upp anläggningar till försvar mot britterna, så den ända vägen ut eller in till Boston var nu via havet. För att inte amerikanarna skulle kunna ta kontrollen utanför Boston, på halvön Charlestowns kullar, var britterna tvungna att handla snabbt. Men milismännen fick reda på britternas planer och byggde upp försvar vid Bunker Hill och Breed s Hill. 24 Britterna gick till anfall och åskådare hade samlats på de högsta platserna för att bevittna detta slag. Charlestown blev satt i lågor, då brittiska krigsfartyg besköt de amerikanska ställningarna. Milismännen som väntade nedgrävda i diken, såg fienderna komma allt närmare. De avlossade sedan den ena skottsalvan efter den andra och britterna förlorade mer och mer män för varje gång. Men då amerikanarnas ammunition höll på att ta slut gick rödrockarna till anfall med sina bajonetter. Amerikanarna fick fly för sina liv. 25 Slaget vid Bunker Hill blev ett av de blodigaste slagen under den amerikanska revolutionen. 26 Kampen om självständigheten Många hoppades nu, av kolonisterna, att britterna skulle dra sig tillbaka och utnämna landet till självständiga enheter inom det Brittiska imperiet. Men då kung Georg, kungen över det brittiska imperiet, ej drog tillbaka sina soldater och fortsatte att beordra attacker mot rebellerna, blev de ännu mer övertygade om att slå sig fria. Känslorna för moderlandet blev ytterligare försvagade då Thomas Paine publicerade skriften Common Sense, år 1776. I den beskrev han den brittiske kung Georg Storbritanniens kungliga odjur och han påstod att i fria stater skall lagen vara kung och ingen annan finnas. 27 23 ibid 24 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 17f 25 a.a. s. 18 26 a.a. s. 17 27 Brown, M, Dale (red) Folk och länder: Förenta Staterna s. 56 13

George Washingtons kolonialarmé Då striderna bröt ut i landet föll den brittiska järnhandens grepp om kolonierna och folkförsamlingar tog över efter de brittiska guvernörerna, som en efter en tvingades iväg. För att kunna krossa den brittiska armén så kom man överens om att bilda en gemensam kolonialarmé. Denna armé bildades under den andra kontinentalkongressen och generalen George Washington utnämndes till befälhavare för armén. 28 Innan George Washington blev befälhavare, så var armén bångstyrig och besvärlig. Soldaterna, som var före detta milismän, ville inte ingå i en armé, för innan hade de varit självständiga och stridit bra. Många löd inte sina överordnade och många män deserterade. Men då George Washington tog över, så upprättade han lydnaden och tvingade fram en militär disciplin som alla soldater skulle lära sig att lyda. Han inrättade straff så att alla skulle lära sig sin plats, de kunde bli bundna och piskas med 40-50 piskrapp beroende på hur allvarligt brottet var. 29 Slagen skedde till en början i trakterna kring Boston. 30 Britterna var defensiva och avvaktade på rebellernas nästa attack. Runt omkring staden väntade George Washington med kolonialarmén på 17 000 man. Tillslut avancerade armén och de besköt staden med hjälp av kanoner, som var placerade på Dorchester Heights. Britterna förstod att det var omöjligt att stanna kvar och general William Howe beordrade reträtt. Kolonialarmén hade tillfälligtvis pressat undan rödrockarna ur de tretton kolonierna. 31 Declaration of Independence Kontinentalkongressen skickade ett förslag till kung George, i hopp om att nå förlikning. Men den brittiske kungen hade andra planer och svarade med att uppmana till våld det öppna och tydligt märkbara upproret bland kolonisterna. Britterna var fast beslutna om att krossa den amerikanska revolutionen. 32 Under den tredje kontinentalkongressen skapade man Declaration of Independence (självständighetsförklaringen). 33 Eller oavhängighetsförklaringen som den också kallas. Förklaringen uppmanade koloniernas rätt om självständighet och jämlikhet och deras rätt att 28 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 20 29 a.a s. 21 30 Compact 99. Sökord: Amerikanska frihetskriget 31 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 23 32 a.a s. 24 33 Brown, M, Dale (red) Folk och länder: Förenta Staterna s. 56 14

göra uppror. 34 Vi anser att dessa sanningar är självklara: att alla människor har skapats jämlika; att alla av Skaparen utrustats med vissa nödvändiga rättigheter; att bland dessa återfinns liv, frihet och sökandet efter lycka 35 Den förste som kom att skriva under självständighetsförklaringen var ordföranden av kontinentalkongressen, John Hancock. 36 Det officiella namnet bland kolonierna blev nu Amerikas förenta stater. Detta skedde den 4 juli, vilket nu är USA:s nationaldag. 37 Här presenteras självständighetsförklaringen för kongressen Källa: Compact 99. Sökord: amerikanska frihetskriget. Kriget fortsätter ytterligare i 5 år Britterna med general William Howe i spetsen, steg iland på Staten Island i New York i juni, 1776. Rebellerna måste nu försvara den revolution de satt igång. Kolonialarmén bestod till största delen av vanliga män och inte utbildade soldater. Då de såg rödrockarna med sina musköter och kanoner så tog de till flykten. Britterna jagade iväg armén och intog hela New York i september, samma år. 38 34 Compact 99. Sökord: Amerikanska frihetskriget 35 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 25 36 Weinstein, Allan. Rubel, David, The Story of America s. 96 37 Compact 99. Sökord: Amerikanska frihetskriget 38 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 26f 15

Rebellerna fick sedan hjälp av Frankrike. 39 Sedan 1775, hade Frankrike i hemlighet hjälpt kolonisterna med vapen. 40 Frankrike hjälpte gärna till mot britterna, då de ville ha revansch efter sjuårskriget. Kolonierna hade dessutom stöd från Spanien. 41 Britterna satte sedan in tyska legosoldater i sin armé. De tyska legosoldaterna, som kallades hesser, utgjorde så småningom en tredjedel av den brittiska armén. 42 Slaget vid Saratoga I oktober 1777, kom en vändpunkt i kriget. Det var under slaget vid Saratoga. 43 Brittiske generalen John Burgoyne, ledde armén långsamt framåt, medan amerikanerna förenade sig för att kunna möta honom. Vid Bemis Heights, i New York, stoppades britternas framfart. De amerikanska soldaterna leddes av den skickliga Benedict Arnold. Britterna drog sig tillbaka till ett av deras läger vid Saragota. Den amerikanska armén följde efter och omringade britterna. Rödrockarna utsattes ideligen för nya anfall och beskjutning från kanoner och från amerikanarnas prickskyttar. Den 17 oktober kapitulerade general John Burgoyne och den brittiska armén på 3500 man. Efter den storslagna segern insåg världen att revolutionärerna kunde vinna kriget. 44 Den sista striden I juni 1780 nådde en fransk styrka på 5500 man fram till Nordamerika. Fransmännens delaktighet hade inte varit av större vikt, fram tills nu. 45 General Washington avancerade med sin armé in mot Yorktown, där britternas nya general Charles Cornwallis och soldater befann sig. Under amiral De Grasse skulle en fransk flotta segla och spärra av Chesapeake Bay, britternas flykt till havs. Vid samma tillfälle skulle också general Washington och armén ryck fram söderut för att hindra deras flykt till lands. 46 Strategin fungerade. Den franska flottan klarade att blockera Chesapeake Bay och förhindrade ett anfall från britternas sida. Kolonialarmén, med sin styrka på 17000 man, 39 Compact 99. Sökord: Amerikanska frihetskriget 40 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 34 41 Compact 99. Sökord: Amerikanska frihetskriget 42 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 28 43 Weinstein, Allan. Rubel, David, The Story of America s. 98 44 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 30 45 a.a. s. 40 46 ibid 16

omringade Yorktown, där britterna befann sig med 8000 man. Britterna var helt blottade och hade ingen chans mot amerikanernas och fransmännens kanoner. General Charles Cornwallis tog till flykten och de brittiska soldaterna tog skydd vid vattenkanterna. Deras matförråd började att sina och många övergav sina poster. 47 Den 17 oktober insåg britterna sig besegrade och de gav upp. En brittisk officer fick med vit flagg mot fienden och erkände sig besegrade. De började överlägga förutsättningarna för kapitulation. Efter ett fåtal dagar marscherade britterna ut ur Yorktown och lade ner sina vapen och erkände sig besegrade för amerikanerna och fransmännen. 48 Parisfreden I Paris den 23 september 1783, inleddes fredsförhandlingarna och Storbritannien erkände de före detta koloniernas självständighet. 49 Ungefär en månad efter freden i Paris, begav sig de sista brittiska trupperna från Amerikansk mark. Lojalisterna, som var runt 100 000 man, utvandrade från Amerika under och efter den avslutade revolutionen. De människor som var kvar vid makten var i största del konservativa. De ville endast förändra och organisera politiken, för att undvika ytterligare en revolution. De skulle bli försäkrade om att inga myndigheter skulle kunna inskränka deras friheter som de kämpat för. 50 Den första konstitutionen Nu kunde befolkningen känna att de är del av en nation, en känsla som de inte tidigare hade kunnat känna. Alla av de 13 staterna hade egna skatter och de bestämde sin egen konstitution. 51 Den första presidenten av Amerikas förenta stater Befolkningen började samtala om att de behövde en stark regering, för att landet skulle bli en stark nation. En del ville ha en president, andra ville att kongressen skulle ha makten i landet. 47 a.a s. 40f 48 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 41 49 Compact 99. Sökord: Amerikanska frihetskriget 50 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 42 51 ibid 17

Beslutet blev ändå att det skulle vara en president i landet. I april 1789 svor Krigshjälten George Washington presidenteden och blev då den första presidenten av Amerika. 52 Revolutionens påverkan på världen Amerikas förenta stater kom att spela stor roll för resten av världen. Förenta Staterna först med vald president och hade ingen kung eller drottning som hade fått sin makt genom arv. Demokrati var också en mycket viktig punkt inom landet, till skillnad från andra länder i världen, på den tiden. Länder i till exempel Sydamerika, tog efter Amerikas konstitution då de blev fria på 1800-talet. 53 Frankrike påverkades väldigt mycket av den amerikanska revolutionen. På grund av all hjälp fransmännen gav Amerika, så tömdes stadskassan. Vilket ledde fram till den franska revolutionen. Frankrike var ett av många länder som influerades av amerikanarnas tankar om självständighet och lika rättigheter. 54 52 a.a. s. 42ff 53 Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen s. 45 54 ibid 18

Slutsatser Den 17 oktober föll som sagt det brittiska imperiets kontroll över Nordamerika. Det var en storslagen seger, då det ansågs nästan omöjligt att vinna över britterna. Men amerikanarna jobbade sig uppåt och i Parisfreden, visade de att de kunde uppnå det ouppnåeliga. Britterna förlorade en hel nation och amerikanarna bevisade att bara man vill, så kan man. Efter Parisfreden tog de ytterligare ett steg mot självständigt styre, då de utsåg en president över hela landet. Sedan kom den franska revolutionen, som hade blivit mycket inspirerad av den amerikanska. Jag tycker verkligen att det var en storslagen seger för amerikanarna. För innan var de inget starkt land eller styre. De kunde vinna tack vare sitt samarbete och att de insåg att de behövde en gemensam armé, kolonialarmén. Jag anser att i Parisfreden så fick de igenom sin självständighet och de blev erkända av britterna som fria och självständiga. Jag finner presidentvalet som en bra punkt, i landets historia. För en president utses efter hur bra han eller hon är. Det är ingen kung eller drottning, som får kronan då denne kanske endast är mycket ung och inte så kunnig i hur man styr ett land. Sen när jag tänker efter och analyserar så undrar jag om den franska revolutionen hade brutit ut om inte den amerikanska revolutionen hade skett? För om det amerikanska frihetskriget aldrig hade skett, så hade ju aldrig Frankrikes stadskassa tömts på grund av finansieringen som Frankrike gav Amerikanerna. Kanske hade den franska revolutionen brutit ut i alla fall, men kanske inte just då och inte på de förutsättningarna. Jag undrar också om amerikanarna hade startat en revolution om britterna bara hade gått med på några av deras villkor? Om britterna bara inte hade tagit en sådan hög beskattning och i fall de kanske hade tillåtit amerikansk representation i parlamentet (även om britterna påstod att amerikanarna redan hade det), så hade kanske de godkänt att britterna styrde dem (undra hur landets historia hade sett ut då)? Kanske inte för alltid, för alla länder och nationer bör vara fria och kunna bestämma sina egna rättigheter och lagar. Men det hade varit intressant att veta om landet hade blivit en stormakt, eller endast ett land som är styrt av ett annat. 19

Sammanfattning Syfte med det hela var att kunna ta del av en stor historisk händelse, som började forma ett land till vad det skulle komma att bli. Uppsatsen skulle kunna ge ut information om varför den amerikanska revolutionen egentligen bröt ut och vad som låg till grunden för det hela. Samt innehåller den historiskt viktiga händelser för hela den amerikanska revolutionen. Metoden för uppsatsen var att utgå från alla mina källor, då jag läst dem och sammanställa en bra och informationsrik text. Jag höll mig till största delen böcker, både från biblioteket och hemifrån. Men lite fakta från Internet och ett lexikon blev det, då böckerna inte alltid var fullständiga med den information som behövdes just vid det tillfället. Sedan försökte jag så gott som möjligt att ställa samman en text som skulle kunna tillfredsställa alla. Britternas förlust blev den 17 oktober ett stort nederlag. De förlorade inte endast mycket krigspengar och män, utan också en hel nation. De blev tvungna i Parisfreden att erkänna Amerikas förenta stater som fritt och de fick klart för sig att även ett svagt land, kan vinna över ett stort och mäktigt rike som det brittiska imperiet. Som jag nämnde om ovan, så undrar jag om den franska revolutionen hade brutit ut, om Frankrike inte hade blivit influerat av den amerikanska revolutionen. Inte bara då de hade gett bistånd och soldater till Amerika, så stadskassan tömdes, utan också av amerikanarnas tankar och vilja till frihet och självständighet. Jag funderar också på om britterna hade gett lite mer frihet och gått med på några av amerikanarnas krav, om kolonisterna hade gått så långt till att starta en revolution? För om britterna inte hade satt ett sådant tryck på skatterna så hade det kanske inte varit sådana omständigheter i landet att det blev uppror? Men tänkt om amerikanarna aldrig hade satt sig emot britternas förtryck och aldrig hade startat en revolution. Hade USA varit den starka nation, som det är idag och hur hade i så fall landets historia genom tiderna sett ut? Det är frågor som jag ideligen ställer mig. 20

Käll- och Litteraturförteckning Böcker Almquist, Jan (red), Amerikanska revolutionen, Gleerups förlag, 1997, Malmö Brown, M, Dale (red), Folk och länder: Förenta staterna, Bokorama/Bra böcker, 1987, Amsterdam Bonnier Lexikon AB, Compact 99, Bonniers, 1999, Stockholm Hill, C.P, USA: s historia, Edward Arnold Ltd, 1970, Borås Hudson, Ray (red), Geographica, Könemann, 2003, Tyskland Weinstein, Allan. Rubel, David, The Story of America, DK publishing Inc, 2002, USA Internet Bergsten, Magnus (chef.red), http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=187&vid=509 2008-03-18 Wales, Jimmy (grundare) http://sv.wikipedia.org/wiki/amerikanska_revolutionen 2008-03-18 Wales, Jimmy (grundare) http://sv.wikipedia.org/wiki/bild:us_declaration_independence.jpg 2008-03-30 21