SELECTED WORK Mattias Kristensson 2011
WEBBDESIGN / LOGOTYP / GRAFISK PROFIL Made for Sales Made for Sales är ett rekryteringsföretag inriktat på sälj- och marknadstjänster. Programmering av site ej klar.
WEBBDESIGN / LOGOTYP / GRAFISK PROFIL / IDÉ Member 24 Vänder sig till medvetna män i 30-årsåldern som gillar att styrketräna men som har ont om tid. Member är ett citynära retro-trendigt gym som gör det enkelt och billigt att styrketräna. www.member24.se
WEBBDESIGN / LOGOTYP / GRAFISK PROFIL / IDÉ Member 24 Vänder sig till medvetna män i 30-årsåldern som gillar att styrketräna men som har ont om tid. Member är ett citynära retro-trendigt gym som gör det enkelt och billigt att styrketräna. www.member24.se spinning is so 1995 Aerobics is so 1987 We re so 1952. We re so 1952. JUsT A GYM. JUsT A GYM. kr/mån MeMber 24 1h49 Den 2 oktober öppnar SITT FÖRSTA GYM I VÄSterÅS * lemmar rsta med ra 300 fö *Gäller vå ab JUST A GYM. c dmail MoB 073-330 40 13 eanders.andersson@member24.se fg MeMBer 24 HUVUdKonTor Gatagatan 1, SE-123 45 Stockholm hijk I oktober öppnar MeMber 24 ett nytt gym I centrala Västerås. Vårt sköna gym i retrostil är öppet dygnet runt. Här tränar du på klassiskt vis när det passar dig bäst! Läs mer om konceptet och vårt öppningserbjudande på www.member24.se lm * WeBB www.member24.se MAIL gym@member24.se ÖPP NIN GSE RBJ UDA NDE *Erbjudandet gäller endast under Presale och för våra 300 första medlemmar som tecknar medlemsskap med 12 eller 24 månaders bindningstid. Ord pris 199kr/månad. Startavgift på 300kr tillkommer. Åldersgräns 18 år. ÖPP NIN GSE RBJ UDA NDE ÖPP NINGSE RBJU DANDE första medlemm ar! Vårt sköna gym i retrostil är öppet dygnet runt. Här tränar du på klassiskt vis när det passar dig bäst! Läs mer om konceptet och vårt öppningserbjudande på www.member24.se *Erbjudandet gäller endast under Presale och för våra 300 första medlemmar som tecknar medlemsskap med 12 eller 24 månaders bindningstid. Ord pris 199kr/månad. Startavgift på 300kr tillkommer. Åldersgräns 18 år. h * I oktober öppnar MeMber 24 ett nytt gym I centrala Västerås. h TeL 08-650 62 12 första medlemm ar! h h Gäller våra 300 * * första medlemm ar! Anders Andersson h Gäller våra 300 * jklm Gäller våra 300 efghi h första medlemm ar! abcd * Gäller våra 300 h h Gäller våra 300 10 första medlemm ar! 021-444 20 erås TeL.se 722 12 Väst n 36A NB, IL info@member24 Stora gata MA Member 24,.member24.se Webb www Gäller våra 300. JUST A GYM ADreSS första medlemm ar!. Ord. pris ingsdagen r tillkommer. före öppn dvs. tiden startavgift på 300ksgräns 18 år. id, r Presale, nade unde månaders bindingst tekniska skäl. Ålder skap teck 24 nads st medlems skap med 12 eller s fram pga bygg flytta lems et gäller enda Erbjudand dandet gäller med dock kan denna dag. Erbju oktober, 199 kr/månadöppningsdag är 2 Beräknad ÖPP NINGSE RBJU DANDE ÖPP NINGSE RBJU DANDE
WEBBDESIGN Pingdom Platsannonsen på webben. Pingdom övervakar tillgänglighet och prestanda för webbsidor och servrar. jobb.pingdom.com
WEBBDESIGN / LOGOTYP / GRAFISK PROFIL Mälarenergi Flower power (Power Flower idag) Ett nytt elbolag som säljer billig grön el. Primär målgrupp är studenter och nyutflyttade ungdomar.
WEBBDESIGN Most Photos The easiest way to buy and sell photos online. En bildbank som vänder sig till både fotografer och bildköpare. www.mostphotos.com
WEBBDESIGN / LOGOTYP NPU Nätverket för ProduktionsUtveckling är en intresseförening och nätverk för produktionstekniker. Programmering av site ej klar. NPU Logotypförslag Nätverket för Produktionsutveckling Nätverket för Produktionsutveckling Nätverket för Produktionsutveckling Svart-vit logotyp Negativ logotyp, används endast mot mörk bakgrund
WEBBDESIGN / LOGOTYP Artformat Webbtjänst för konst. Programmering påbörjad.
STYLE #4 2009 STYLE #4 2009 MAGASIN / LOGOTYP / FORMKONCEPT Style Lokalt magasin i Västerås med målgrupp 25 45 år. CITY #4 2009 CITY #4 2009 INNE HÅLL 62 18 Atuerit venim nos ex er ilit prat, veniam quis exerilis am quat pratum doloreet venibh eum accum do consequisl ut in. 42 Atuerit venim nos ex er ilit prat, veniam quis exerilis am quat pratum doloreet venibh eum accum do consequisl ut in. 14 Atuerit venim nos ex er ilit prat, veniam quis exerilis am quat pratum doloreet venibh eum accum do consequisl ut in. 38 Atuerit venim nos ex er ilit prat, veniam quis exerilis am quat pratum doloreet venibh eum accum do consequisl ut in. LORUM IPSUM Cummy nulla at praeseniam, sim quam, consequat velendignis euis at praesse quisi. Incillandio od et ea. EN STOR RUBRIK Cummy nulla at praeseniam, sim quam, consequat velendignis euis at praesse quisi.incillandio od et ea. Lorum ipsum Cummy nulla at praeseniam, sim quam, consequat velendignis euis at praesse quisi.incillandio od et ea. ALWAYS IN STYLE Cummy nulla at praeseniam, sim quam, consequat velendignis euis at praesse quisi.incillandio od et ea. LORUM IPSUM Cummy nulla at praeseniam, sim quam, consequat velendignis euis at praesse quisi.incillandio od et ea. Lorum ipsum Cummy nulla at praeseniam, sim quam, consequat velendignis euis at praesse quisi.incillandio od et ea. ALWAYS IN STYLE 12 21 Atuerit venim nos ex er ilit prat, veniam quis exerilis am quat pratum doloreet venibh eum accum do consequisl ut in. 8 På Gång 14 Musik 18 Spel 22 Böcker 20 62 37 Atuerit venim nos ex er ilit prat, veniam quis exerilis am quat pratum doloreet venibh eum accum do consequisl ut in. 42 Hennes mode 54 Hans mode 62 Prylar 68 Annat 4 STYLE #4 2009 STYLE #4 2009 5 DES IGN DES IGN MU SIK MU SIK Atuerit venim nos ex er ilit prat, veniam quis exerilis am quat pratum doloreet venibh eum Ti. Turni sedo, videatuid re nis. Atuerit venim nos ex er ilit prat, veniam quis exerilis am quat pratum doloreet venibh eum Ti. Turni sedo, videatuid re nis. Aginve, Catus consus et? TIDLÖSA Atuerit venim nos ex er ilit prat, veniam quis exerilis am quat pratum doloreet venibh eum Ti. Turni sedo, videatuid re nis. sedo, videatuid re nis. Aginve, OCH vackra KLASSIKER Atuerit venim nos ex er ilit prat, veniam quis exerilis am quat pratum doloreet venibh eum. Atuerit venim nos ex er ilit prat, veniam quis exerilis am quat pratum doloreet venibh eum Ti. exerilis am quat pratum doloreet venibh eum Ti. Turni sedo, videatuid re nis. Aginve, Catus consus et? Atuerit venim nos ex er ilit prat, veniam quis exerilis am quat pratum doloreet venibh eum Ti. Turni Catus consus et? En något längre rubbe på två rader NA, NOS VIDESCEPORTA condium in trid C. Simis hos, ut facii public ocaedios retientem potia ingulicerra distrum se obut vis, unum tusquam vehebervidem publici oreis, quasdaceror iu merei perei esceme dem is. It; norudes stastiam num eli paris re, dicerum ingulto prorari pare nemuscr ectorae cla dica; hina, ne nosulvi ssena, vehem defatum dita ve, P. Soltument? Nostes? Pionc ine confecta vena, quam hus; nonem nihilicaede cio, quidem co utus mortiam nes se vis aus? Palabem erratus, ciptiam sentiam pari publiam. Patum ad in te pere hos ficam imod portam merit vivicivilius lina sa mis; nossulin nestrum nem in voltuus, que ficae, ortemus ulabefex notantris, sima, nostrus hoctam rei prei pulicae etium, patus ium ali fuemuncerei consu sedies perceps, noris, sperice ritrum int. Simpl. Romnihices et fatil cononvolut arte tusa di fac tam, Catret inum is. cae nos hos, nerbis re ficii tuid sena, nicis, acchuce riontris lostes satemquem atis At etrur is perum porunt, ut graes. Verostrud tio diam dolorpero Ut lor secte tat. Tatetue vercinis nullandiam dolore. 400 exerilis am quat pratum doloreet venibh eum accum do consequisl.paliberc emquidestore etorum murobsena, Ti. Turni sedo, videatuid re nis. Aginve, Catus consus et? Guliam trachus ad comne et res iam cum nos faut conulerum at, neque. EN KORT RUBRIK HÄR exerilis am quat pratum doloreet venibh eum accum do consequisl. VOLOREM EXERAT. Atuerit venim nos ex er ilit prat, veniam quis exerilis am quat pratum doloreet venibh eum accum do consequisl ut in ero er si bla con henit num venit. UMMODIPIS NOS nonse molenim autat. GAIT, CONSEQUIS dolum aut. URE MAGNA adion henim irit aut etuerci er iriurercilit nibh el irit dio dolorer cipismolor secte veriurem deliquisim am, velit irit amet irit, verostrud tio diam dolorpero odolorperit aut la consenim quam, quate vel in heniamet. exerilis am quat pratum doloreet venibh eum accum do consequisl. VOLOREM EXERAT. Atuerit venim nos ex er ilit prat, veniam quis exerilis am quat pratum doloreet venibh eum accum do consequisl ut in ero er si bla con henit num venit. UMMODIPIS NOS nonse molenim autat. GAIT, CONSEQUIS dolum aut. URE MAGNA adion henim irit aut etuerci er iriurercilit nibh el irit dio dolorer cipismolor secte veriurem deliquisim am, velit irit amet irit, verostrud tio diam dolorpero odolorperit aut la consenim quam, quate vel in heniamet. Ibh eratet, core min henim nulputpat, vel irit lorer sis augait adiamcommy nostissectet laor si. Equisi. Met, commy niam zzriure te feugue feugue dolore del utem acipit, suscilla alit in ulpu. EN STOR MEN GANSKA KORT RUBRIK PÅ FLERA RADER Agnim nibh etue modiat numsandre magnisl dolore et wis dui tat. Pit, qui blamconsed molore cortis do dolenisit at euipisi. Exer sequatumsan ute mod dolor se vulla ad dolesecte conulla oreraes equat, quisim vullan velit am quisim at wismolor suscillam, verostrud tincipsustis ercil del et, quat la alisim zzrit wisim estrud dolore tat. Ut la adigna consequ ipsusci niscipisi. Andit ad magna facipit nullandit nullaor si. Do coreet at, quisi. Onullum incillaor inci bla feu faciliquat dunt do od te duisl inibh exeraessim do do ero duis num alisis amcon hent. MELLANRUBBE HÄR PÅ EN RAD Ut luptatetum nulputet iure vel delenim zzrilit ullaore te dolut prat. Ud dolor sissequate dolore con vulputat, quam vel ullandre eugait iurem iriurer irit wisit la con henim vercipi sciduis nonullaoreet acin ver alit in ero dolendi pismodo dolobor sed tat euguer sustrud do od erillam num nos augiamc onumsandre te dolorrate deliquat lor sumsan ea aute eum nullaor sequat ut iliqui blam, vel inim nullandignim dolorting euis do consecte tie esenisl dolut nos accum volore delesto dolorer sequis ea autpat. Pit, sequat irillamet alis autpat, qui et nos delit nisi. Quam zzriurerat iure feugait velent lam velessi scidui endre magnim veliquat. Im vel eum aliquissim dunt aut adipsum quisi. Guercil ex eu facinit in ea feugue euisi.vero od delenibh et iriliquisim et, si. Molestrud dolorting ero essisisim velesecte enim quis nonsequipis non ut irit wis alit aliquis doluptat, senisim zzril ullam inim quip essecte magnis do dolore dip elenis aciliqui blaore vullam in eu faciduismodo consequamet, sim eugait, suscidui bla feu feuis nonsed dio dolor se molor summy nim etum vel utpatincilla faccum doluptatet nulputat. MELLANRUBBE HÄR PÅ EN RAD Unt aute essecte facipis autpat utpat. Usto corper sumsandrer irilla consendiam verci exero. Et, si. Tum vel utpatis cipsumsan volore mod tis niamcon senisl irit am, con henibh eummy nis alisit volessim dolortinisl dolor susci tem do con vel del in venisit incil exerostisit augait inim illa facil diat il ea feugiat volortio dignibh enis nostinis amconsequam nostio ex eu feugue eliquamet incin vel iustisi. Susciliquat. Onullamconse feugue conse magnisl in utat diamcon ulluptate tet, ver in ex ea feuisi. Aliquate consenibh euis atummod ting enim ipsum dunt vullametum dolore con utat lutem iriure faccumsan utpatin eugait vel iril ip et iustrud mincili quatum zzrilit lore dolorer sequatie modolor perat, vullaore mincing et volenis del ea feum zzril eniat dipsum augiat. Rate min henis adipit nostrud ex etue con- Nim velit acip etum dolor adit alismod ea feuguer iriusci niatem do od eum quis alis nos nim dunt lut niam er sismodit erit ulluptat. Iquis aliquisit venim velisit wisi blan vel utat ulla conum do delenim vullan veliquisi te min utat. Igna consecte modolumsan et, voloralit vulla commolo reraese veros nummod dignis. Orerit ea adiam, summodolorer il ea commodolore tionsequam in henim dolenim in vel elit nulputpatem nulla facipit la feugiam irit at. Lor TEXT Anders Pettersson FOTO Johan Andersson ALIT, CONSE MAGNA CONSEN- DIT IUREM ZZRIT IUSTRUD ET EL ERO DIT NIS NUMMOLO VOLOREM XER Per persson 16 STYLE #4 2009 STYLE #4 2009 17 18 STYLE #4 2009 STYLE #4 2009 19
RAPPORT Banverket Årsrapport för järnvägssektorn. Transportsektorns tillväxt är hög. Trafiken ökar stadigt och stora infrastruktursatsningar görs. Det är hög konkurrens om teknisk kompetens, och under de kommande tio åren kommer en generationsväxling att ske. Att säkra kompetensförsörjningen är en avgörande fråga för att transportsektorn ska fungera i dag och i morgon. I det här kapitlet ges en EKTORNS JÄRNVÄGSSG UTVECKLIN bild av kompetensbehovet i järnvägssektorn och vad sektorn gör för att säkra 0908 Banverkets rt sektorsrappo kompetenser för framtiden. Banverkets sektorsrapport DIAGRAM Betyg på kollektivtrafikens tillgänglighet och kvalitet Andel nöjda i procent 80 Genom gemensamma satsningar är målet att ungdomar ska förknippa järnvägssektorn med spännande jobb och stora valmöjligheter. 80 70 70 60 60 24 50 50 Kompetensförsörjning i järnvägssektorn Kompetensförsörjning i järnvägssektorn 25 40 40 30 30 Allmänheten 20 Resenärer 20 10 10 0 Kompetensförsörjning i järnvägssektorn 0 Källa: SLTF Avgångstiderna passar behoven Det går snabbt att åka kollektivt Det är pålitligt att åka med kollektivtrafiken kollektivtrafik som gör livet EnklarE Resenärsforum är en organisation för kollektivtrafikresenärer som driver frågor utifrån ett resenärsperspektiv. I den löpande verksamheten får Resenärsforum insikt om resenärernas krav och behov och deras upplevelse av kollektivtrafiken. Här följer en översikt av Resenärsforums ståndpunkter om förbättrings potentialer för kollektivtrafiken på järnväg. Resenärerna upplever att förutsättningarna för kollektiv trafiken har förändrats kraftigt, särskilt under de senaste tio åren. Det ökade utbudet av transportörer inom såväl lokal som regional och nationell trafik har medfört nya möjligheter att resa, men också en utveckling av olika biljett och prissystem något som ofta försvårar för resenärerna. Biljettköp för långväga resor via SJ AB eller övriga större operatörer upplevs som besvärliga. Risken att köpa fel biljett och bli avslängd, särskilt om man reser regionalt i en annan region än där man själv bor, upplevs som obehaglig. Detta ökar inte kollektivtrafikens attraktivitet. Ett biljettsystem som är kompatibelt och fokuserar på kunden är nödvändigt. Osäkerheten kring vilka priser som gäller får inte vara så stor att resenärerna blir oroliga. Resenärerna betalar gärna bara det är enkelt! Resenärsforum menar att det är viktigt att säkerställa att resenärerna känner att kollektivtrafikens utveckling går åt rätt håll mot en mer attraktiv och användarvänlig kollektivtrafik. De enda som kan avgöra vad som är attraktivt är nämligen resenärerna själva. Därför måste resenärernas behov och krav vara i fokus när kollektivtrafiken planeras och utformas. Här har Banverket en viktig roll att spela. Banverket måste bli bättre på att ge direktiv, uppmuntra och vägleda branschens aktörer till lösningar som gör att resandet blir mer attraktivt. Banverket har en särskild samrådsgrupp med resenärer i Göteborgsområdet. Gruppen har funnits i några år, och ini tiativet är lovvärt. Resenärsforum ser det som nödvändigt med samrådsgrupper mellan myndigheter, operatörer och resenärer. Operatörerna behöver organisera detta över hela landet. Vissa åtgärder för en mer attraktiv kollektivtrafik har genomförts och är planerade, bland annat som en följd av åtaganden i det gemensamma programmet Koll framåt, medan andra åtgärder drar ut på tiden. En sådan fråga handlar om 8 Våra Våra resenärer resenärer och och transportköpare transportköpare stationsvärdar. Det är en mycket central fråga eftersom alla tågresor börjar och slutar på en station. Många resor omfattar också ett eller två byten på vägen. Bristen på personer att ställa frågor till påverkar uppfattningen av trygghet, men också hur resenärerna upplever pålitligheten, särskilt i samband med störningar. Det finns flera parter som kan medfinansiera stationsvärdar, men Banverket måste se till att det händer. Det är alldeles tydligt att just det mänskliga bemötandet leder till relativt höga betyg för busstrafiken och för flyget. Resenärs forum menar att det finns ett minimikrav även för tåget, vilket sedan länge har underskridits. Resenärsperspektivet efterfrågas uttryckligen i allt fler sammanhang. Men det får inte bara handla om en inriktning, det måste innebära reellt medinflytande. Kollektivresenärerna är de som väljer ett attraktivt alternativ, kollektivtrafiken, med frihet att slippa vara bunden av bilen. Resenärsforum menar att frågan om alternativ också måste handla om att resenärerna kan välja olika kvalitetsnivåer på resan. Banverkets kommentar Det finns inget självändamål med järnvägssystemet. Det är viktigt att aldrig glömma bort att vi finns till för resenärer och transportköpare och för att möta deras behov och önskemål. Resenärsperspektivet är en förutsättning för att järnvägen ska upplevas som attraktiv. Med detta som utgångspunkt är det viktigt att alla aktörer som möjliggör kollektivtrafik arbetar på ett bra och effektivt sätt tillsammans. Resenärsperspektivet bland sektorns aktörer, däribland Banverket, har varit dåligt uppmärksammat under åren. Under senare år har dock en förändring skett, exempelvis genom det branschgemensamma arbetet med Koll framåt och Fördubb lingsprojektet samt sektorsmyndigheternas arbete med organi satoriska förändringar för att bli mer kundorienterade. Det ska också noteras att flera delprojekt inom Fördubblingsprojektet arbetar med att just göra det enklare för resenärer att boka och betala sin resa oberoende av transportör och taxesystem. Banverket är angeläget om att få en bra bild av resenärernas synpunkter på hur järnvägstransportsystemet kan utvecklas. Det måste dock noteras att det är järnvägsföretag och trafikhuvudmän som har den direkta kundrelationen med resenärerna. Banverket ska stödja en positiv utveckling av dessa relationer, utan att för den skull ta över något ansvar för dem. Banverket är positivt till att det finns organisationer som kan företräda och samla ihop resenärernas uppfattning om kol lektivtrafiken. Det förbättrar möjligheterna till dialog. Samtidigt är det viktigt att de enskilda resenärerna ges möjlighet att lämna sina synpunkter direkt till Banverket. Den lösning som finns i Göteborg (samrådsgrupp med resenärerna) ska utvärderas och på sikt möjligen införas i andra delar av landet. Med en starkare röst från resenärskollektivet ökar trycket på järnvägsföretag och trafikhuvudmän att utveckla sina tjäns ter. Hur enskilda aktörer väljer att utveckla sina tjänster hänger dock i stor utsträckning ihop med vilka alternativ eller vilken konkurrenssituation som finns. Samtidigt är det viktigt att betona betydelsen av att kollektivtrafiksystemet hänger ihop så att en resenär enkelt kan genomföra hela resan från hemmet, genom byten mellan olika tåg eller till andra trafikslag, fram till slutdestinationen. Banverket arbetar kontinuerligt tillsammans med sektorn för att göra hela resan möjlig. Resenärsforum nämner vikten av att det finns stationsvärdar för att assistera resenärer på stationen. Banverket vill framhålla att det arbete som verket tillsammans med Jernhusen bedriver för att införa ett ledsagningssystem kommer att resultera i en ökad bemanning och ett ökat mänskligt bemötande på stationerna. svenska folkets syn på kollektivtrafiken Läns och lokaltrafikens branschorganisation Svensk Kollektiv trafik mäter löpande svenska folkets inställning till kollektivtra fik genom Kollektivtrafikbarometern. Under 2008 intervjuades cirka 42 000 personer, såväl resenärer (personer som reser kollektivt minst varje månad) som allmänheten i stort. Enligt Kollektivtrafikbarometern var 66 procent av resenärerna mycket eller ganska nöjda med kollektivtrafiken 2008. Det är en ökning med 1 procentenhet från 2007, men samma siffra som för 2006. Trenden sedan 2000 är dock svagt uppåtgående. Endast 7 procent var direkt missnöjda med kol lektivtrafiken. Allmänheten har en mer negativ syn på kollektivtrafiken. Endast 56 procent ansåg sig vara nöjda med kollektivtrafiken 2008. Även här är trenden uppåtgående. År 2000 var allmän hetens nöjdhet 52 procent. Diagram 1. I maj månad ingick en extrafråga i Kollektivtrafik barometern om hur nöjd man var med sin senaste resa med trafikhuvudmannen. Av de tillfrågade var 81 procent nöjda eller mycket nöjda. Resenärernas betyg Svensk Kollektivtrafiks mätningar visar att kollektivtrafikens aktörer har en utmaning i att öka kollektivtrafikens tillgäng lighet och kvalitet. 56 procent av resenärerna upplever att det går snabbt att resa kollektivt. Det innebär ingen skillnad från undersökningen 2007. Även uppfattningen om avgångstider är oförändrad från 2007. När det gäller kollektivtrafikens pålitlighet anser 60 (60) procent att de kan lita på att komma fram i tid. Överlag är resenärerna något mer positivt inställda till kollektivtrafikens tillgänglighet och kvalitet än allmänheten i stort. Diagram 2. 3 Kvaliteten i järnvägstransportsystemet ska förbättras och tågens punktlighet ska öka, särskilt i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och malmö. Kvaliteten i det svenska transportsystemet bör, mätt i termer av tillförlitlighet, trygghet, flexibilitet, bekvämlighet, framkomlighet samt tillgång till information successivt förbättras. Sverige bör arbeta för att kunna jämföra dessa kvalitetstermer med övriga EU-länders. Andelen nöjda med kollektivtrafiken 2000 2008 Kunder/resenärer och allmänhet, procent Kunder/Resenärer (reser minst en gång per månad) 70 60 Allmänheten (alla oavsett resfrekvens) 50 40 Passagerares rättigheter bör stärkas. DIAGrAm 2 Betyg på kollektivtrafikens tillgänglighet och kvalitet, andel nöjda i procent Motivering Kvaliteten i järnvägstransportsystemet är i hög grad beroende av tågens punkt lighet. Under året ökade punktligheten i järnvägen totalt. Persontrafikens punktlighet ökade marginellt, från 91,6 30 20 10 0 F Källa: SLTF 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 där järnvägstran sportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för med borgarna och näringslivet. Etappmål DIAGRAM 80 h Ö g T r a n s p o r T k va l i T E T, SLT lla: Kä Våra resenärer och transportköpare 9 44 hur väl uppfyller järnvägssektorn transportpolitikens mål? till 91,7 procent. Stora förbättringar märktes i punktligheten i storstadsregio nerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Särskilt goda punktlighetsvärden uppnåddes för SL:s järnvägstrafik i rusningstid. Järnvägssektorns arbete med kraftsamlingar för punktligheten var en bidragande orsak till den förbätt rade punktligheten lokalt. Punktligheten för godstrafiken försämrades dock under 2008, från 76,9 till 76,5 procent. Punktligheten i spårvägen och tun nelbanan förbättrades under året. Resenärernas nöjdhet med kol lektivtrafiken ökade något under 2008: 66 procent av resenärerna var nöjda. Motsvarande uppgift för 2007 var 65 procent. I SL trafiken ökade nöjdheten överlag. Resenärernas övergripande nöjdhet med Banverkets trafikinforma tion var oförändrad jämfört med 2007. I arbetet med en fördubbling av kol lektivtrafikens andel till 2020 ingår flera projekt med inriktning mot att förbättra resenärernas tillgång till information. Transportpolitiken har ett utpekat mål att stärka resenärernas rättigheter. Under 2008 har Banverket och Jern husen inlett ett arbete för att införa ett ledsagningssystem på stationer. I övrigt pågår arbete inom järnvägssektorn med att anpassa resevillkor med mera för att dessa ska vara i enlighet med EU förordningen om tågresenärers rättigheter och skyldigheter som träder i kraft i december 2009. Banverket bedömer sammantaget att utvecklingen under 2008 i tillräcklig utsträckning har bidragit till att uppfylla målet. 4 där ingen dödas eller allvarligt skadas inom systemet för spårbun den trafik. Den spårbundna trafikens utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. säker Tr afik, Etappmål Antalet dödade och skadade inom järnvägstransportsystemet ska minska. Särskilt bör åtgärder som syftar till barns och ungas säkerhet prioriteras. Motivering Motivering Säkerheten för resenärerna är fortsatt mycket hög. Ingen resenär omkom under 2008. Antalet dödade och allvarligt skadade totalt i spårtrafiksystemet, inklusive dödade och skadade i plankorsningso lyckor, minskade under året. Mätt som femåriga medelvärden har dock utvecklingen varit i stort oförändrad de senaste åren. Detsamma gäller antalet påkörningar av personer som obehörigt befinner sig i spårområdet. Inga järn vägsolyckor som ledde till utsläpp av farligt gods inträffade under 2008. Ett antal informationsinsatser särskilt riktade till målgruppen barn och unga genomfördes under året i syfte att påverka beteenden och attityder för att minska olycksriskerna. Banverket bedömer sammantaget att utvecklingen under 2008 delvis har bidragit till att uppfylla målet om en säker trafik. Utsläppen från järnvägssektorn har mins kat kraftigt under de senaste decennierna. År 2008 uppgick utsläppen från den spårburna dieseltrafiken till 65 400 ton, vilket innebär en minskning med cirka 36 procent från 1990 (102 900 ton). Elenergi står för cirka 90 procent av det totala energibehovet i järnvägssektorn. Elenergin kommer sedan 2003 från förnybara energikällor. Dessutom har ett systematiskt arbete med energieffektivisering påbörjats. Järnvägssektorn har därmed uppfyllt sin del av det nationella miljökvalitetsmålet om begränsad klimatpåverkan. Miljökvalitetsmålet och tillika etapp målet i transportpolitiken att bullerstör ningar över riktnivåerna när det gäller maximala ljudnivåer ska ha minskat med fem procent mellan 1998 och 2010 har redan uppfyllts av järnvägssektorn. Målet om ekvivalenta ljudnivåer kom mer dock sannolikt inte att nås på grund av trafikutvecklingen vi har i dag. Inom ramen för inriktningen att prioritera de mest bullerutsatta har Banverket under perioden 1998 2008 åtgärdat cirka 22 300 bostadslägenheter. Dessutom görs åtgärder för att minska bullret vid den dominerande källan, i kontaktytan mellan hjul och räl. Banverket arbetar långsiktigt med att minska antalet förorenade områden som riskerar att skada eller innebära olägen heter för människors hälsa eller för mil jön. En inventering, som i det närmaste är slutförd, visar att Banverket ansvarar för cirka 1 000 sådana områden. Genom den åtgärdsnivå som anges i framtidsplanen finns möjligheter att nå miljömålet. Banverket har påbörjat flera projekt för att arbeta med målet om att förlusten av biologisk mångfald inom Sverige ska vara hejdad senast 2010. Till exempel påbörjades under 2008 en kartläggning av livsmiljöer och förekomst av hotade arter på stationsområden. Banverket bedömer sammantaget att utvecklingen under 2008 har bidragit till att uppfylla målet om en god miljö. 5 där järnvägstransportsystemets utformning och funktion bidrar till att miljökvalitets målen uppnås. g o d M i l j Ö, Etappmål/miljökvalitetsmål De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Antalet människor som utsätts för bullerstörningar orsakat av järnvägstrafik överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till 2010 jämfört med 1998. Inriktningen bör vara effektivaste reduktion av störningar och att de mest bullerutsatta människorna prioriteras. mängden av förorenad mark som har negativa effekter på människors hälsa eller den biologiska mångfalden ska minska. Åtgärder ska under åren 2005-2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050. Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. 6 E T T jä M stä l lt jä r n väg st r a n s p o r T s yst E M som är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka järnvägstran sportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. Motivering Under året har arbetet med att inte grera ett jämställdhetsperspektiv inom transportsektorn fortsatt. En stor del av Banverkets anställda har genomgått en utbildning i genus och jämställdhet. I åtgärdsplaneringen för den svenska infrastrukturen 2010 2021 har parterna tagit steg för att göra planeringsproces sen mer jämställd. Parterna i åtgärdspla neringen arbetar för att uppnå en jämn könsfördelning i arbetsgrupper fakta om skillnader i behov och värderingar ska tillämpas de regionala trafiksystemen ska ana lyseras utifrån ett genusperspektiv. Kvinnors representation i styrelser och ledningsgrupper inom järnvägssektorn förbättras successivt. I stort är dock män fortfarande överrepresenterade. I de fall det varit relevant har de övriga transportpolitiska delmålen följts upp ur ett jämställdhetsperspektiv. Att synliggöra skillnader mellan kvinnor och män är ett sätt att nå kunskap som kan användas för att utforma ett jämställt järnvägstransportsystem som svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Banverket bedömer sammantaget att utvecklingen under året i viss, men inte tillräcklig, utsträckning har bidragit till att uppfylla målet om ett jämställt järnvägstransportsystem.» Utsläppen från järnvägssektorn har minskat kraftigt under de senaste decennierna. «hur väl uppfyller järnvägssektorn transportpolitikens mål? 45
Amconum in endre tat amconullan henismod mincipit venibh eliscing erostrud tat acilla feum nulla feumsan dipsum dolutat alit aliquipisim aut lore tem quisl utpatio. TIDNING / LOGOTYP / FORMKONCEPT EGO Lokaltidning i Västerås med målgrupp 15 25 år. San henismod min hent dolore Nr 021 2008 03 Nr 021 2008 03 Amconum in endre tat amconullan henismod mincipit venibh eliscing erostrud tat acilla feum nulla feumsan dipsum dolutat alit aliquipisim aut lore tem quisl utpatio. San henismod min hent dolore El irilis ea feu feu feu faciduis nosto consequip // SIDA 50 San henismod min hent dolore El irilis ea feu feu feu faciduis nosto consequip // SIDA 50 Logotyp Tidningen EGO San henismod min hent dolore El irilis ea feu feu feu faciduis nosto consequip et autpat nim digna feuiscil ex eu feugiam // SIDA 23 Ut amet alit sectet cor Aci eumsan utat laorem dolortin ullut nostrud euis am, consenibh eugait, conulla faci blaortisl ea commod tismodit la corper aciduisl // SIDAN 20 San henismod min hent dolore El irilis ea feu feu feu faciduis nosto consequip et autpat nim digna feuiscil ex eu feugiam // SIDA 23 Ut amet alit sectet cor Aci eumsan utat laorem dolortin ullut nostrud euis am, consenibh eugait, conulla faci blaortisl ea commod tismodit la corper aciduisl. SIDAN 20 Lobore molendit venit velesequat nos nulla commolor Na faccum zzriure raestrud magna facil el ipsum ip At et adio duisit inci bla feugue conum in vel del et adipit ulputpate etue minibh eu faccum ea feuis dit, exero dolor se dunt at lut ulla feu faci blaor sit non ut ulputatum iurem inci tet volore vulluptatue vel iusci- quip ea consectet, qui euipsus ciduis nos nismod do- dunt nulputat in velismolor init alis alisit augue monis nulla faccum zzril irit vel duisim dit wis ea at. Ut lenibh et ate vulput vendreet nosto od mincili ssenim lore dolore feu feugue corperostrud dolor susto exer delent praessi.. zzrillamet auguerosto eratum nisl ute ero dolumsan iureriuscin ut utat acinibh eril ea feuis acillam quat. Iquissed dit atissi. It ing eriuscidunt la corpero velenis modolor secte veriure tat, cor accum dunt Ut la augiat utpat lobore te velis do dolent wisl ut conum zzriuscillan hendit luptat. Iduisse quisisl incip amconsequat. Urem quis alit dolorercil iure vel estie incidunt vulla consed mincipis nis et aliquat wisi te te etue et wis alisl eu feum iriustisi blam diam vent exer sis amet, volenim adipsum quisisisi exerat wis commodo loreetu msandiam venit at lummodolore tie iurem quamcom modigna am velit duissendre feu facil eui blam, vent wismodolore eu facipis ero con ulla feu min volobor alit iurerilit la commodolore dip ex elenit ex et elismodo odipis ea feu feum iriustie dolore euisis faccum duissi. dunt nulputpat luptat. Il utet ipsumsan ea consed tem dolendre facipsum iriuscilla feummy nullumsandre Im dolorem alit dolum il do dolorperit dignis doloreetum ate mincillandre eu facin utat ilisi. duis dion veniat incidunt at. Ut eugue veliquisi tie nibh ea alisi bla augiate euis at. Ut alisis ea feugiat- In vel incipis adiam, quat velisci liquipit ea fac- dolortie ming exeros niam quisl euisi. etum accum vel et velis augait lutpate cortie modolocummodit praesequat. Urem aliquat prate dolobor sed Wis alit exer sum nulputat. bore volor iriurem zzrit et aut at. Duismodipis adit aut tem et in veliqua mcommy nonsequat. Tem inci tem Eniam ipit ipit aliqui tet alis num dolorper ilisit, in er senibh exero commy nostrud magnit ullandignit zzriliquis nonsed magna feumsan venismodo consequ velestrud do con vero dolum doloreetue tinciliquat lut aliquam at. Dolore molorti onsenisi eraessequam, iscilis erci tionull andrem zzriuscipis ad do enim nisi er acilla feum atin henim adigna feugue tisismo dolore corem dunt wisl irit ullutpatet, commodiamet duis nis elit autpation heniam aliquam quis niscin heniam au- vulla feum ilis dolent lobore dolore venisci ncilis ex adit aci ex eugiam, quisim velenibh euis nisi. giamet ipisl irit et iriurem dolesed tat. Dolum veliqui ercil ulput wis et aute magna alit ad ex exer augait Ut nibh eriliquatum dolor sed del do euisi tionse piscil ing ercilla feu facilit veniamconsed etue velessit, lam at dolore dipis estrud delendre tat. Ut lore corer in doloreet, sum ver sustrud dunt dolorem nit dui exera- commoluptate feuguer aessit alis nostrud digna facil- volum irit vel doloreet wis nibh etue et, coreet atum tum vullan hent ad dunt ilis niscili quisi. lam dolorerit iustrud tem quat. ad dolummy nos eummolore velent nim dolortinim at. Bore volorer cidunt iriustrud doloborerat ad del in tisit wismod te do euisi tating etue tatum aliquam, se Ett citat. Velisi. Cing henibh ercidunt atie dunt alit nonulluptat dolum min henisi. euismod oluptatue min hendiat wis non et nonsenim Inibh esed et loboreet, voloreet veros eugait dolorem euis aut acilisi smolum dipisim veliquam zzrit tem ing erci blamcon sendre tet, sum iliquis acil do lan vel utatem irit, commy nonse delesed magnim feugait lore magna odolortie tatummod tionse tat ad doloborting etueri- zzrit prat, quis adio dolor sed ex eum zzrilit accumsan eum iureet nim digna zzriure consequam veraestin el ero eniam in hendre alit, vero odiam dunt usci tat, quisl erostio consequat num nibh exeriustie velestrud tem zzriliqui bla feum quis augiam velisl mod magna feumsan eugait aliquat, summy nibh ea ipsummodolum adit dolortio dolobore dolum velesed in elessectem nulput feu facil ulput at. Duis nulput ing essi. magna facilit, quipisisit wisciniscil ute duisl ulputpat, Na consequis ero eum ing el eriusto conum quis dolorerosto cor sed duis numsan henisi blandreet, quisis num endre tet et, quipit ad del utat wissi dunt volum veliquisse magnim quat. Ut ad modit ut ese etumsandre do cor aute coreet alit iure feugue lut lamcommodo doloreet exer alit elismodiamet ad magniat nos dolessectet adigna facilla commolum dolesto ea feu facipit nulputpatin estrud tis aliquat, sit dolore conse commy num quisl in venisl ea conulputet Ibh eniamet, commy nullam nos ad enisl dui exer se ad magnibh erosto cor alismod olobortio commolor illam dolorti onumsandre eum eugueriusci tet augiam feui blan er suscip et nos aliquis ad tem volortie dia- sectem il dion ut lut vel dolorerit utat wismod dolor zzriurer si. tuer iuscilla facidunt lam dipsuscilisl er si. aci bla faciliquat alisiscil ut irillum dolorer autpat Iliquam illum ver incipit alit, velit wisl diam Lore enit irit erci tem vel el dolor se feugiamet iure dolorperit veros eu facilissis acillan eugiam nulla vero consed diam, quipsuscilit lut loreet, quat, sed wisl dolent praessi smolorem zzriust incipis nos eum consequipis ex erate consent wiscil ulla commy nulput esequatet, commy nostie feuipis aut nulla autpat ali- dolestrud dolor sequi el ullaortio odiamet lan el inisit nummy nulla commodiat eraessit nullam eseniamet, quam quam alit volorer sequi tie do odo ercin velenim volore et augait dolortinim quisi. sustie digna faccum zzriustrud minisit, sustio essed zzriure molenis molobor ute doluptat. quat, se magna feugait praesto doloboreet ulla faci- adipisse.