Skatteredovisningsguiden Skatteförvaltningen
Innehållet 01. Grunderna för skatteredovisning... 4 1.1. Redovisningsbestämmelser... 4 1.2. Lagen om skatteredovisning... 4 1.2.1. Allmänt... 4 1.3 Allmänna bestämmelser i lagen om skatteredovisning... 5 1.3.1. Skatter och skattetagare... 5 1.3.2. Skatt som redovisas... 5 1.3.3. Redovisningsgrunder... 6 1.3.4. Rater som dras av från skattetagarens redovisning... 6 1.3.5. Redovisningstidpunkt... 7 1.3.6. Redovisningarnas betalningstidpunkt... 7 1.3.7. Redovisande myndighet... 7 02. Redovisning av förvärvs- och kapitalinkomstskatter... 7 2.1. Redovisning i samband med förskottsuppbörden... 7 2.1.1. Allmänt... 7 2.1.2. Skattetagargruppernas utdelningar... 8 2.1.3. Enskilda kommuners och församlingarnas utdelningar... 8 2.1.4. Justering av utdelningar... 8 2.1.5. Beräkning av skattetagarens andel... 8 2.2. Redovisning efter slutförd beskattning... 9 2.2.1. Redovisning enligt debiteringen... 9 2.2.2. Rättelseredovisningar... 9 2.2.3. Avdragande av förskottsåterbäringar från skattetagarna... 10 03. Redovisning av fastighetsskatt... 10 04. Redovisning av skogsvårdsavgifter... 11 05. Redovisning av samfundsskatter... 11 5.1. Allmänt... 11 5.2. Fördelningen av intag mellan skattetagarna... 11 5.2.1. Skattetagargruppernas utdelningar... 11 5.2.2. Kommunernas och församlingarnas utdelningar... 12 5.2.3. Skatteårets utdelningar... 13 06. Redovisning av arbetsgivares socialskyddsavgifter... 13
07. Redovisning av källskatt på Åland... 14 08. Räntor på redovisningar... 14 8.1. Allmänt... 14 8.2. Ränta på rättelseredovisningar... 14 8.3. Räntan i specialfall... 15 8.3.1. Specialfall... 15 8.3.2. Anstånd... 15 8.3.3. Fel i redovisningen... 15 8.3.4. Väsentligt fel i redovisningen... 16 8.3.5. Överföring till följande redovisning... 16 8.3.6. Förskottsbetalning... 16 09. Anstånd... 16 9.1. Allmänt... 16 9.2. Ansökan... 16 9.3. Beslut och betalningsprogram... 17 9.4. Ränta... 17 9.5. Förhandsbetalning av anståndsbeloppet... 17 10. Information som av redovisningar ges skattetagarna... 17 10.1. Specifikationer över redovisningar... 17 10.1.1. Allmänt... 17 10.1.3. Redovisningsspecifikationer över rättelser... 17 10.1.4. Räntespecifikationer... 18 10.1.5. Rättelseredovisningsspecifikationer... 18 10.1.6. Utanordningsspecifikation... 18 10.1.7. Utdelningsspecifikation över debiterade skatter... 19 10.1.8. Utdelningsspecifikation över förskottsuppbörden... 19 10.1.9. Specifikation över beskattningskostnader... 19 10.2. Redovisningsstatistiker... 19 10.2.1. Allmänt... 20 10.2.2. Redovisade skatter och dröjsmålspåföljder... 20 10.2.3. Redovisade skatteintag... 20 10.2.4. Redovisningsstatistik... 20 10.3. Förhandsuppgifter... 20 11. Kontaktuppgifter... 21
01. Grunderna för skatteredovisning 1.1. Redovisningsbestämmelser Bestämmelserna om skatteredovisning ingår i allmänhet i följande stadganden: Lagen om skatteredovisning (532/98) Förordning om skatteredovisning (804/98) Fastighetsskattelagen (654/92, 6 kap.) Finansministeriets beslut om betalningstidpunkten för de belopp som skall redovisas till skattetagarna (758/98) Finansministeriets årliga beslut om de utdelningar som skall tillämpas vid redovisningar av förskottsuppbörden för förvärvs- och kapitalinkomstskatter samt om enskilda kommuners och församlingarnas utdelningar. Skatteförvaltningen har utfärdat följande bestämmelser om redovisningen: Föreskrift om ett väsentligt redovisningsfel samt om dess betydande inverkan (VH dnr 2937/512/1999 Skattetagarens ränta i särskilda fall (VH dnr 190/512/2001) 1.2. Lagen om skatteredovisning 1.2.1. Allmänt Allmänt Lagen om skatteredovisning är en allmän lag för redovisningen och innehåller redovisningsförfarandets allmänna och olika skatteslags gemensamma bestämmelser. Bakgrund Lagen om skatteredovisning grundar sig på ett förslag till lagen om skatteredovisning som arbetsgruppen som finansministeriet utsatt 27.10.1995 för utveckling redovisningssystemet framställt samt på utredningen som givits av en arbetsgrupp för samfundsskatteutdelningar som inrikesministeriet utsatt 11.6.1997 (promemoria 1/1998). Ändringar som lagen medför Ur skattetagarens synpunkt mest betydande ändringar ansluter sig till förvärvs- och kapitalinkomstskattens, fastighetsskattens och skogsvårdsavgifternas skattetagarvisa restansvar, som förtidigats betydande från det tidigare, till de utsatta tidpunkterna för skatteårsvis redovisning, till utelämnande av efterredovisningar samt till sättet för beräkning av räntorna och till rättelseredovisningarnas årliga marknadsbaserande ränteprocent. För samfundsskattens del är den mest betydande ändringen de nya grunderna för bestämmandet av utdelningarna.
Oförändrade särdrag Redovisningssystemets centrala principer har förblivit oförändrade. Redovisningen sker fortsättningsvis skatteårsvis, fastän emellertid endast under den tid som bestämts i lagen. Redovisningen upprepas också månatligen och redovisningshastigheten motsvarar det gällande läget och grundar sig på nettointaget och skattetagarnas procentuella utdelningar. 1.3 Allmänna bestämmelser i lagen om skatteredovisning 1.3.1. Skatter och skattetagare Lagen om skatteredovisning tillämpas på redovisning av skatter och avgifter som avses i lagen om beskattningsförfarande och i lagen om förskottsuppbörd samt fastighetsskatter, arbetsgivares socialskyddsavgifter och skogsvårdsavgifter. Lagen tillämpas i tillämpliga delar också på redovisning av källskatten i landskapet Åland. Tillämpningsområdet för lagen om skatteredovisningar är sekundärt. I första hand tillämpas de redovisningsbestämmelser som finns i beskattningslagen eller i förordningen som givits med stöd av den. Av skatter som avses i lagen om beskattningsförfarande och i lagen om förskottsuppbörd behandlas statsskatten, kommunalskatten, kyrkoskatten och den försäkrades avgifter, som skattskyldiga betalt på basis av förvärvs- och kapitalinkomster, tillsammans både i beskattningen och i redovisningarna. Dessa skatter debiteras och uppbärs, på samma sätt som samfundsskatten, såsom förskottsinnehållningar, förskott som betalas vis uppbörden, förskottskompletteringar och kvarskatter. Förskottsuppbörd verkställs inte på fastighetsskatter och skogsvårdsavgifter. De fastställs och debiteras som slutlig skatt. I följande tabell finns skatterna och skattetagarna som nämns i lagen om skatteredovisning. Skatteslag skatt på kapitalinkomster skatt på förvärvsinkomster försäkrads avgift arbetsgivares socialskyddsavgift fastighetsskatt skogsvårdsavgift samfundsskatt källskatt i landskapet Ålands (i tillämpliga delar) Skattetagare staten staten, kommuner, församlingar Folkpensionanstalten Folkpensionsanstalten fastigheternas belägenhetskommuner skogsvårdsföreningar staten, kommuner, församlingar kommunerna i landskapet Åland 1.3.2. Skatt som redovisas Redovisningen av skatterna grundar sig på skatter som verkligen iflutit. Till skattetagarna redovisas endast skatter som influtit på kontot för skatteverkets betalningsrörelse samt skatter som redan återbetalts till skattetagarna. Intaget redovisas skatteårsvis med tillämpande av nettoprincipen, vilket avser, att från intaget avdras till skattetagarna återbetalda skatter jämte räntorna på dem liksom även skatterna som överförts från Finland till utlandet och till intaget läggs skatterna som överförts från utlandet till Finland, innan intaget uppdelas i skattetagarnas andelar. Dröjsmålspåföljder som belöpt på skatterna redovisas samtidigt och med samma grunder som själva
skatten. 1.3.3. Redovisningsgrunder Uppdelningen i skattetagarnas andelar av nettointaget som skall redovisas grundar sig på skattetagarnas skatteårsvisa relativa utdelningar. De relativa utdelningarna är skatteårsvisa under den tid som bestäms i lagen och de grundar sig på olika faktorer beroende på skatteslag, skatteår och redovisningstidpunkten. Om bestämmandet av förvärs- och kapitalinkosmternas, fastighetsskaternas och skogsvårdsavgifternas utdelningar stadgas i 2 kap. lagen om skatteredovisning, som har rubriken "Redovisning enligt skattetagarnas debiteringsförhållanden". Utdelningar av dessa skatter grundar sig, beroende på skatteårets "ålder", antingen på uppskattade eller verkliga debiteringsförhållanden. Från och med den andra rättelseredovisningen inkluderas i utdelningarna förutom ökningar och minskningar av debiteringsförhållanden och skattetagarnas andra andelar även skatter som inte influtit. Såsom grund för beräkning av förvärvs- och kapitalinkomstskatternas utdelnngar tillämpas den debiterade skatten. Om bestämmandet av samfundsskattens utdelningar stadgas i 3 kap. lagen om skatteredovisning. Samfundsskattens utdelningar, om vilkas bestämmande finns närmare bestämmelser i punkt 5, baserar sig på olika kalkylmässiga faktorer. 1.3.4. Rater som dras av från skattetagarens redovisning Från beloppet som med stöd av 2 3 mom. lagen om skatteredovisning redovisas till skattetagaren avdras, dvs. kvittas, innan redovisningen betalas förskottsinnehållningar och arbetsgivares socialskyddsavgifter som skattetagaren anmält, övriga belopp som bestämts att skall dras av, belopp som inte dragits av tidigare och på samma eller annan skatt beroende belopp som skall återindrivas Förskottsinnehållningar och arbetgivares socialskyddsavgifter som skattetagaren anmält Kommuner, församlingar och Folkpensionsanstalten kan betala sina egna arbetsgivarprestationer så, att de dras av på basis av skattetagarens anmälan från beloppet som redovisas till skattetagaren. Skattetagaren ger anmälan om förskottsinnehålningar och arbetsgivares socialskyddsavgifter som skall dras av med arbetsgivarens övervakningsanmälan före den 10 dagen i månaden som följer efter verkställandet av innehållningen. Anmälan lämnas in till skatteverket för skattetagarens hemkommun. Övriga belopp som skall dras av I lagen avsedda andra belopp som skall dras av är för tillfället källskatterna och beskattningskostnaderna. Källskatterna kvittas på samma sätt som förskottsinnehållningar och arbetsgivares socialskyddsavgifter. Beskattningskostnaderna dras av från belopp som redovisas till skattetagaren fyra gånger om året: i samband med redovisningarna i mars, juni, september och december. Belopp som inte dragits av tidigare Av redovisningen kvittas också beloppet som inte dragits av vid en tidigare redovisning. Beloppet som flyttas över att avdras vid följande redovisning anses i första hand utgöra skatt för det senaste skatteåret. På överföringsbeloppet beräknas ränta. Skattetagaren får betala överföringsbeloppet och således undgå skatt.
På samma eller annan skatt beroende belopp som skall återindrivas Olika skatter som redovisas till skattetagaren kan kvittas mot varandra. Till exempel beloppet som med stöd av redovisning av fastighetsskatt skall indrivas från skattetagaren kan dras av från samfundsskatten som skall redovisas till skattetagaren. 1.3.5. Redovisningstidpunkt Influtna skatter redovisas månatligen. Redovisningstidpunkten bestäms på basis av inflytningsperioden och återbäringarnas betalningsmånad. Skatteåterbäringarna dras av från intaget som ska redovisas till skattetagarna i samband med månadsredovisningen under den månad som följer efter betalningsmånaden. Ett undantag utgörs likväl av förvärvs- och kapitalinkomstskatternas förskottsåterbäringar, som dras av årligen i november från intaget som redovisas till skattetagarna för den månad (oktober) under vilken beskattningen blir färdig. Förskottsinnehållningar och arbetsgivares socialskyddsavgifter som betalas på eget initiativ och som senast den 10 dagen i månaden registrerats på Skatteförvaltningens konto redovisas avvikande från huvudregeln i månadsredovisningen för samma månad. Fastighetsskatter, som influtit under en period som börjar den 7 dagen i en kalendermånad och slutar den 6 dagen efterföljande månad redovisas i samband med månadsredovisningen för periodens utgångsmånad. 1.3.6. Redovisningarnas betalningstidpunkt Belopp som skall redovisas betalas till skattetagarna i enlighet med Finansministeriets beslut (803/98) den 28 i varje månad. Om denna dag inte är en bankdag, är betalningsdagen den nästföljande bankdagen. Betalningsdagen är likväl senast den nästsista bankdagen i månaden. Skatteuppbördscentralens Södra skatteuppbördsenheten betalar beloppet som ska redovisas till skattetagaren så, att beloppet finns på det konto som skattetagaren anmält på den i ministeriets beslut nämnda betalningsdagen. 1.3.7. Redovisande myndighet I lagen om skatteredovisning avsedda redovisningar görs och utanordnas centraliserat i Skatteuppbördscentralens Södra skatteuppbördsenheten. Skatteförvaltningen styr och övervakar redovisningen. 02. Redovisning av förvärvs- och kapitalinkomstskatter 2.1. Redovisning i samband med förskottsuppbörden 2.1.1. Allmänt Förvärvs- och kapitalinkomstskatterna uppbärs under skatteåret i förskottsuppbörden såsom förskottsinnehållningar, förskott som skall betalas vid uppbörden och förskottskompletteringar. Dessa redovisas månatligen till skattetagarna.
Utdelningar av förskottsuppbördens influtna belopp bestäms på basis av 5 lagen om skatteredovisning och 1 förordningen om skatteredovisning. Finansministeriet fastställer för ettvart skatteår genast i början av skatteåret både skattetagargruppernas utdelningar och de beräkningsgrunder, enligt vilka de enskilda kommunernas och församlingarnas utdelningar beräknas. Utdelningarna fastställs så att de så bra som möjligt motsvarar debiteringsomständigheterna i den slutliga beskattningen. Innan utdelningarna fastställs och justeras finansministeriet hör representanterna för skattetagarna; Finlands kommunförbund, Kyrkostyrelsen, Kyrkostyrelsen för det ortodoxa kyrkosamfundet och Folkpensionsanstalten. 2.1.2. Skattetagargruppernas utdelningar Skattetagargrupperna är staten, kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten. Utgångspunkten för preciseringen av dessa gruppers utdelningar är den senast slutförda beskattningen. Man tar också i beaktande utvecklingen av förvärvs- och kapitalinkomster samt motsvarande avdrag och ändringarna som ägt rum i skattegrunder samt övriga ändringar som kan inverka på ärendet. Ministeriet använder personbeskattningens planeringsmodell (HVS-modellen) för fastställandet av skattetagargruppernas utdelningar. Modellen innehåller bl.a. de uppgifter från den senast slutförda beskattningen som är behövliga för bestämmandet av utdelningarna. 2.1.3. Enskilda kommuners och församlingarnas utdelningar Den senast slutförda beskattningen utnyttjas också som beräkningsgrund för enskilda kommuners och församlingarnas utdelningar. Dessutom beaktas utvecklingen av kommunens invånarantal samt kommunens och församlingens inkomstskattesats. 2.1.4. Justering av utdelningar Utdelningar justeras under skatte- och beskattningsåret om man räknar med att ändringar av beskattningsuppgifter eller andra grunder leder till ändring av utdelningar så, att ändringen har väsentliga inverkningar på belopp som skall redovisas till skattetagarna. Ändringens väsentlighet värderas på basis av belopp som redovisas till enskilda skattetagare och utgående från en enskild skattetagares intressen. Skatteårets utdelningar justeras minst en gång och senast då beskattningen för det föregående året slutförs. När man går över till flexibelt slutförande av beskattningen och då man allt tidigare får exakta uppgifter om beskattningen som skall slutföras blir det möjligt att justera utdelningarna flera gånger under såväl skatte- som beskattningsåret. Initiativ och behov till justering av utdelningarna kan också komma från en enskild skattetagare. Om skattetagaren anser, att en väsentlig ändring som inverkar på skatteinkomsterna inträffat i dess verksamhet med tanke på den senast verkställda beskattningen, kan skattetagaren hos finansministeriet framställa en skriftlig ansökan om ändring av utdelningen. Om utdelningarna förändras då de justeras, skall alla skatter som redan redovisats för det ifrågavarande skatteåret rättas att motsvara de nya utdelningarna. Detta leder till att redovisade skatter indrivs från en del skattetagare och en del andra får ytterligare betalningar. 2.1.5. Beräkning av skattetagarens andel
En enskild kommuns och församlings andel av det influtna nettoskattebeloppet fås genom formeln: (gruppens utdelning) x förskottsuppbördens influtna nettobelopp) x enskild skattetagares utdelning = beloppet som redovisas till skattetagaren. 2.2. Redovisning efter slutförd beskattning 2.2.1. Redovisning enligt debiteringen Beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomstskatter utgår senast i slutet av oktober det år som följer efter skatteåret. Redovisning i enlighet med debiteringsförhållanden som fastställts i beskattningen görs under den månad som följer efter den månad under vilken beskattningen slutfördes. I samband med denna redovisning enligt debiteringen rättas alla de skatter som redan redovisats för ifrågavarande skatteåret så att de motsvarar utdelningarna i enlighet med debiteringsförhållanden. 2.2.2. Rättelseredovisningar Rättelseredovisning är en redovisning där skattetagarnas utdelningar rättas och alla de skatter som för ifrågavarande skatteåret redan redovisats till skattetagaren till och med rättelseredovisningen rättas att motsvara beloppen enligt de nya utdelningarna. Rättelseredovisningens utdelningar används som fördelningsgrund för månadsredovisningar som till och med följande rättelseredovisning görs för det ifrågavarande skatteåret. För redovisningar av förvärvs- och kapitalinkomstskatter görs rättelseredovisning en gång om året under fem års tid. Den sista, dvs. den femte rättelseredovisningen är en slutredovisning, som avslutar skattens skatteårsvisa redovisning. Den första rättelseredovisningen görs under den sjätte månaden efter den månad då beskattningen slutfördes. Då beskattningen vanligen slutförs i oktober, skall skatteårets första rättelseredovisning göras i april. Fördelningsandelar av den första rättelseredovisningen beräknas på basis av debiteringsuppgifterna från den kalendermånad som föregår redovisningen. I utdelningarna inkluderas debiteringsändringar som gjorts till skattetagarens fördel eller nackdel samt övriga ökningar till och avdrag från skattetagarens andelar. Förändringarna som inverkar på skattetagarnas andelar beror på ändringar som gjorts i samband med beskattningens rättelse- och besvärsförfarande samt på skattelättnader som skattetagaren beviljat. Den andra rättelseredovisningen görs sedan ett år förflutit från den första rättelseredovisningen. Utdelningarna beräknas på basis av debiteringsuppgifter för den kalendermånad som föregår den månad som följer efter redovisningen. I fördelningsandelarna inkluderas på samma sätt som i den första rättelseredovisningen de debiteringsändringar som gjorts till skattetagarens fördel eller nackdel samt övriga ökningar till skattetagarens andelar. I den andra rättelseredovisningens utdelningar inkluderas dessutom de till skattetagarens fördel debiterade belopp, som inte influtit. Oinflutna belopp inkluderas som belastning av skattetagarens utdelning. Varje skattetagare svarar således från och med den andra rättelseredovisningen endast för sina egna skattskyldigas skatterester. På rater som i samband med den andra rättelseredovisningen rättas på basis av redovisningarna beräknas ränta för första gången. Räntan beräknas från och med förskottsuppbördens första månadsredovisning (se punkten Räntor på redovisningar/ränta på rättelseredovisningar). Från den tredje rättelseredovisningen till slutredovisningen görs rättelseredovisningarna årligen i mars. Utdelningarna beräknas på basis av uppgifterna om debiteringen och intag i den december månad som föregår redovisningen och de beräknas på samma sätt som utdelningarna för den andra
rättelseredovisningen. På belopp som skall rättas på basis av rättelseredovisningen beräknas ränta ( se punkten Räntor på redovisningar/ränta på rättelseredovisningar). Den skatteårsvisa redovisningen av skatten utgår vid slutredovisning. Efter slutredovisningen redovisas skatterna som inflyter och återbetalas för skatteåret månatligen, utan att specificera skatteår, med fördelningsandelar för det skatteår för vilket följande slutredovisning görs. 2.2.3. Avdragande av förskottsåterbäringar från skattetagarna Enligt 3 lagen om skatteredovisning (5.12.2003/1003) dras förskottsåterbäringarna av i skattetagarnas redovisning för den månad då beskattningen slutförs, dvs. före den månad då återbäringarna betalas. 03. Redovisning av fastighetsskatt Fastighetsskatt har uppburits allt sedan 1993. Den uppbärs i sin helhet som slutlig skatt och redovisas till fastighetens belägenhetskommun. De influtna skatterna redovisas månatligen. Skatter som registrerats som betalda på skatteverkets postgirokonto under perioden som börjar den 7 dagen i ifrågavarande månaden och utgår den 6 dagen i den efterföljande månaden redovisas i samband med månadsredovisningen för den månad under vilken perioden slutar. Fördelningsgrunden för fastighetsskatterna är kommunernas inbördes skatteårsvisa debiteringsförhållanden för fastighetsskatt. Fastighetsskatter som influtit för skatteåret innan beskattningen slutförs redovisas enligt föregående skatteårets fördelningsgrunder. De redovisade skatterna rättas i redovisningen som görs för den månad under vilken beskattningen slutförs. Den första redovisningen av fastighetsskatter som grundar sig på skatteårets debiteringsförhållanden görs i samband med redovisningen för den månad under vilken beskattningen blir färdig. Fastighetsbeskattningen anses bli färdig på skattens första förfallodag. Den första förfallodagen infaller normalt i mitten av september, varefter den första redovisningen som grundar sig på debiteringsförhållanden görs i oktober. För fastighetsskatten görs årligen rättelseredovisningar som motsvarar förvärvs- och kapitalinkomstskatternas rättelseredovisningar. Fastighetsskattens första rättelseredovisning görs under den sjunde månaden efter den månad då fastighetsbeskattningen slutfördes, dvs. normalt i april. Den andra rättelseredovisningen görs ett år efter den första rättelseredovisningen och de senare rättelseredovisningarna årligen i mars till och med slutredovisningen. Utdelningarna av fastighetsskattens rättelseredovisningar bestäms på samma sätt som utdelningarna för förvärvs- och kapitalinkomsternas rättelseredovisningar. Också räntan på rättelseredovisningar beräknas på samma sätt som i samband med skatterna på förvärvs- och kapitalinkomster.
04. Redovisning av skogsvårdsavgifter Förskottsuppbörd ansluter sig inte till skogsvårdsavgifterna, utan de debiteras i samband med beskattningen och uppbärs i en rat som slutlig skatt. De skogsvårdsavgifter som under ett kalenderår influtit på skatteverkets postgirokonto och som återbetalts till skattskyldiga redovisas till skogsvårdsföreningarna i samband med efterföljande månadens månadsredovisning. Skogsvårdsavgifternas utdelningar grundar sig på skattetagarnas skatteårsvisa debiteringsförhållanden för skogsvårdsavgifter. För skogsvårdsavgifterna görs årliga rättelseredovisningar under fem års tid. Rättelseredovisningarna och bestämmandet av rätelseredovisningarnas utdelningar motsvarar förvärvs- och kapitalinkomsternas rättelseredovisningar på samma sätt som räntorna som hänför sig till redovisningarna. 05. Redovisning av samfundsskatter 5.1. Allmänt I början av år 1993 övergick man till ett differentierat inkomstskattesystem, där fysiska personers kapitalinkomster och samfundens inkomster frigjordes från en på uttaxering per skattöre baserande kommunalbeskattning. Samfund betalar proportionell skatt på sina inkomster till staten, kommunerna och församlingarna. Samfundsskatter inflyter såsom inkomstskatt, förskott, förskottskomplettering och kompletteringsskatt, som samfund och samfällda förmåner betalar. Intag redovisas i enlighet med lagen om redovisning av skatter. Med ett samfund avses i inkomstskattelagen: staten och dess inrättningar kommuner och samkommuner församlingar och andra religionssamfund aktiebolag, andelslag, sparbanker, placeringsfonder, ömsesidiga försäkringsbolag, lånemagasin, ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och anstalter utländska dödsbon andra juridiska personer eller för särskilt ändamål förbehållna förmögenhetskomplex. 5.2. Fördelningen av intag mellan skattetagarna 5.2.1. Skattetagargruppernas utdelningar Samfundens inkomstskatteprocent varierar enligt samfundets typ. Samfundens och de samfällda förmånernas inkomstskatteprocent är 26 och inkomstskatteprocenten för inkomst som delvis skattefria samfund, väglag och allmännyttiga samfund fått för fastighet är 6,2322 %. Religiösa samfund betalar inkomstskatt enligt 5,7278 %. Skattetagargruppernas andelar som tillämpas i redovisningarna från och med år 2008 är:
26 % skattesats staten 76,22 % kommungrupp 22,03% församlingsgrupp 1,75 % delvis skattefria kommungrupp 92,6409 % församlingsgrupp 7,3591 % religiösa samfund kommungrupp 100 % Ortodoxa församlingars andel är 0,08 % av församlingarnas samfundsskatt. 5.2.2. Kommunernas och församlingarnas utdelningar Beräkningsgrunder Som beräkningsgrunder tillämpas dels företagsekonomiska dels skogsbrukets uppgifter. Utgångspunkten i beräkningens båda delar är det på kalkylerna baserande samfunds-/skogsskattetalet (senare inriktad samfundsskatt/inriktad skogsskatt), som under vissa principer inriktas till skattetagarna (kommunerna och församlingarna). De inriktade andelarna kallas för kommunens företagsverksamhetspost och skogspost. Kommunens utdelning bestäms som en relativ andel av kommunens företagsverksamhetspost och skogspost av summan av motsvarande poster i samtliga kommuner. Företagsverksamhetspost Kommunens relativa andel av den inriktade samfundsskatt bestäms på basis av samfundsskatten som för skatteåret skall betalas (=beloppet av de debiterade samfundsskatterna minskat med gottgörelserna för bolagsskatt som räknats dividendtagarna till godo). Samfundsskatten som för skatteåret debiterats varje samfund, Forststyrelsen inte medräknad, inriktas på kommunerna på basis av samfundens driftställen. Inriktningen görs enligt följande kriterier: om samfundet har ett i Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister avsett driftställe endast i en kommun, räknas samfundets skatt till kalkyleringsposten för ifrågavarande kommunens företagsverksamhetspost om samfundet har driftställen i flera kommuner, räknas samfundets skatt i kalkyleringsposten för företagsverksamhetsposterna i kommuner där driftställen finns i förhållande till personalantalet i de olika kommunerna skatterna för samfund som står i ett koncernförhållande som avses i lagen om koncernbidrag i beskattningen räknas ihop och räknas till kalkyleringsposten för företagsverksamhetsposten i kommuner där koncernens driftställen finns i förhållande till personalantalet i de olika kommunerna (om koncernen är verksam inom en enda kommun, görs inriktningen enligt punkt 1) Som personalantal tillämpas personaluppgifterna i Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister, vilka registreras som personårsverke. Kommunens relativa kalkyleringspost fås då kommunens kalkyleringspost divideras med summan av samtliga kommuners kalkyleringsposter. Kommunens företagsverksamhetspost beräknas som resultat av den relativa kalkyleringsposten och samfundsskatten som skall inriktas.
Beräkning av skogspost Kommunernas skogsskatteandel räknas årligen ut så att skogsskatteandelen för 2007 ändras så utgångspunkten är skogsskatteandelen för 2005 som räknats ut på basis av de senaste arealuppgifterna. Skogsskatteandelen för det följande året får man genom att ändra skogsskatteandelen av det föregående året så att den motsvarar ändringen i bruttorotprisinkomsterna. Skogsskatteandelen är minst 5 och högst 15 procent av kommunernas samfundsskatt. (23.11.2007/1062) Enligt 13 5 mom. i lagen om skatteredovisning beräknas en kommuns skogspost utgående från de bruttorotprisinkomster som räknats ut per skogscentral och som fördelas på de enskilda kommunerna i förhållande till skogsmarksarealen inom kommunernas områden. Beräkningsgrunden som grundar sig på de årligen uträknade rotprisinkomsterna är i viss mån konjunkturberoende t.ex. när det gäller virkesförsäljningspriserna och lämpar sig således till sin karaktär som utdelningsgrund för samfundsskatten. I denna grund inräknas även de uppskattade uteblivna rotprisinkomsterna för skogsmark inom lagstadgade naturskyddsområden samt för skogsmark på statens mark som omfattas av skyddsprogrammet för gamla skogar och för skogsmark på privat mark som den 1 januari 1998 varit inom området av samfällda skogar i Kuusamo. De uppskattade uteblivna inkomsterna beaktas dock endast när arealen av skogsmarkerna i fråga är minst 1 000 hektar i Lapplands län, 500 hektar i Uleåborgs län och 300 hektar i övriga delar av landet. De uteblivna rotprisinkomsterna fastställs årligen så att antalet hektar skogsmark inom skyddsområden multipliceras med den genomsnittliga årliga avkastning av skog som fastställts i enlighet med 7 2 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005). Skogsforskningsinstitutet beräknar kommunernas kalkyleringsposter utgående från de bruttorotprisinkomster som räknats ut per skogscentral och som fördelas på de enskilda kommunerna i förhållande till skogsmarksarealen inom kommunernas områden. Institutet befordrar uppgifterna till Statistikcentralen som på basis av den årliga skogsskatteandelen räknar ut den kommunvisa skogspostens belopp. 5.2.3. Skatteårets utdelningar En enskild kommuns eller församlingens utdelning är medeltalet av uppgifterna från de två senast verkställda beskattningarna och de utdelningar som beräknats p basis av uppgifterna från motsvarande verksamhetsställen. Den evangelisk-lutherska församlingens utdelning bestäms till hälften på samma sätt såsom beskrivits ovan och till hälften enligt förhållandet mellan folkmängden i kommunen. Församlingarnas nya beräkning tillämpas för första gången vid uträkningen av utdelningar för samfundsskatt för skatteåret 2006. Utdelningarna används i samtliga månadsredovisningar under skatteåret under de fem år som följer efter skatteåret, varefter medel som inflyter för skatteåret redovisas i enlighet med utdelningarna för det tidigaste året som ska redovisas per skatteår. Utdelningar ändras endast om man konstaterar att utdelningarna har beräknats på basis av felaktiga uppgifter. Om utdelningarna räknas på nytt, korrigeras skatterna som redan redovisats för skatteåret att motsvara de nya andelarna. På rättade belopp räknas inte ränta. 06. Redovisning av arbetsgivares socialskyddsavgifter Arbetsgivares socialskyddsavgifter inflyter i samband med förskottsinnehållningarna och källskatterna. De
redovisas månatligen till Folkpensionsanstalten i enlighet med lagen om skatteredovisning. Då arbetsgivares socialskyddsavgift redovisas, fördelas avgiften i folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift. Fördelningsprocenten fastställs årligen i en förordning om fördelningen av socialskyddsavgifterna. I förordningen fastställs fördelningsgrunderna separat för de avgifter som inflyter för det innevarande året och som influtit för tidigare år. 07. Redovisning av källskatt på Åland Lagen om skatteredovisning tillämpas på redovisning av källskatter på Åland endast i tillämpliga delar. De centrala bestämmelserna om redovisning av källskatt på Åland ingår i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet samt förordningen om tillämpningen av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet såvitt avser kommunalskatt i landskapet Åland (1048/78). Av källskatten på inkomst som fåtts i en kommun inom landskapet Åland tillkommer 60 procent staten och 40 procent kommunerna inom landskapet Åland. Influtna belopp redovisas halvårsvis i september och mars. Belopp som redovisas till enskilda kommuner beräknas genom att kommunernas andel av nettointaget av källskatten på Åland fördelas i förhållande till invånarantalet under året som föregår redovisningen. 08. Räntor på redovisningar 8.1. Allmänt Kapitel 4 i lagen om skatteredovisning innehåller bestämmelserna om räntor på redovisningar. Ränta beräknas i enlighet med 17 i samband med rättelseredovisningar och i specialfall som avses i 18. Ränta på rättelseredovisningar beräknas endast på belopp som rättats i samband med rättelseredovisningar av kapitalinkomster, fastighetsskatter och skogsvårdsavgifter. Räntan i specialfall gäller också för samfundsskatt, arbetsgivares socialskyddsavgift och källskatt på Åland. Den ränta som skall användas vid redovisningarna beräknas som en årlig ränta. Räntesatsen motsvarar den i 12 räntelagen (633/1982) avsedda referensräntan för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga (3.5.2002/347). Då räntetagarna räknas, anses en dag omfatta 30 dagar och ett år 360 dagar. 8.2. Ränta på rättelseredovisningar På belopp som rättas i samband med rättelseredovisningar beräknas ränta från och med den andra rättelseredovisningen. Ränta uppbärs för skatter som redovisats för mycket åt skattetagaren och ränta betalas för skatter som skattetagaren inte fått på rätt tid. Vid den andra rättelseredovisningen beräknas räntan från och med skattens första månadsredovisning
separat för varje månadsredovisning som föregått den andra rättelseredovisningen. Förvärvs- och kapitalinkomsternas första månadsredovisning, på vilken ränta beräknas, är den första redovisningen i förskottsuppbörsskedet under det ifrågavarande skatteåret. Fastighetsskattens och skogsvårdsavgifternas första månadsredovisning, för vilken ränta beräknas, är en redovisning för den månad under vilken skatten blivit färdig. Räntan beräknas på de skillnader som fås då från de skatter som i samband med månadsredovisningarna redovisats till skattetagaren subtraheras de skatter som skulle ha redovisats till skattetagaren, om de utdelningar som beräknats vid den andra rättelseredovisningen hade använts. Räntan på månadsredovisningar beräknas på följande sätt: beloppet som verkligen redovisats - beloppet som borde ha redovisats = räntekapitalet (räntekapitalet x referensräntan x 30 dagar) : (100 x 360 dagar) = räntan euro Räntan vid den andra rättelseredovisningen är summan av räntorna på månadsredovisningarna. Räntan på den tredje och därpå följande rättelseredovisningar beräknas för tiden mellan den föregående och pågående rättelseredovisningen och för den skillnad som fås då från skatter som redovisats vid den föregående rättelseredovisningen subtrsheras de skatter som skulle ha redovisats åt skattetagaren om man i denna rättelseredovisning hade använt utdelningar enligt den nyaste rättelseredovisningen. beloppet som redovisats vid den senaste rättelseredovisningen - beloppet som skulle ha redovisats enligt den rättade utdelningen = räntekapitalet (räntekapitalet x referensräntan x räntetiden) : (100 x 360) = räntan på rättelseredovisningen Vid ränteberäkningen tillämpas 30 dagars och ett års perioder. 8.3. Räntan i specialfall 8.3.1. Specialfall Från skattetagaren uppbärs eller åt denne betalas ränta också i specialfall som avses i 18 lagen om skatteredovisning. Sådana specialfall är fel i redovisningarna, anstånd, överföring till följande redovisning och förhandsbetalningar. I dessa specialfall beräknas räntan som årlig ränta och räntetiden räknas med en dags noggrannhet. 8.3.2. Anstånd Ränta uppbärs på beloppet för vilket anstånd beviljats på skattetagarens ansökan. Räntan beräknas från anståndsdagen till återbetalningsdagen. Anståndsräntan är 4 procentenheter högre än referensräntan. 8.3.3. Fel i redovisningen På beloppet som på grund av ett fel i redovisningen indrivs från eller betalas till skattetagaren beräknas ränta. Redovisningsfelet korrigeras och räntan uppbärs/betalas alltid i samband med följande
månadsredovisning. Räntan är samma som referensränta. 8.3.4. Väsentligt fel i redovisningen Om ett väsentligt fel har inträffat i redovisningen, korrigeras den utan dröjsmål. Skattetagaren får en indrivningsanmälan och ett inbetalningskort över beloppet som på grund av ett väsentligt redoviningsfel skall återindrivas. Förfallodagen för ett belopp som skall indrivas är 14 dagar efter indrivningsanmälans datering. Om förfallodagen inte är en bankdag, får indrivningsbeloppet betalas ännu på den första bankdagen därefter. Räntan utgår till och med förfallodagen enligt referensränta men är efter förfallodagen 4 procentenheter högre än referensräntan. 8.3.5. Överföring till följande redovisning Skattetagaren får en utanordningsspecifikation över varje redovisning i förhand. Ur utanordningsspecifikationen framgår beloppet som på basis av redovisningen skall betalas till eller indrivas från skattetagaren. Det händer inte ofta i praktiken att skatterna som redovisas till skattetagaren inte skulle räcka till betalning av belopp som skall dras av i samband med redovisningen. Om det ändå händer att beloppet som skall redovisas inte räcker till, överförs skillnaden att indrivas i samband med följande redovisning och på beloppet som överförs uppbärs ränta i enlighet med referensränta. Skattetagaren får betala indrivningsbeloppet på det konto som Skatteuppbördscentralens Södra skatteuppbördsenheten anmält. Om skattetagaren betalar indrivningsbeloppet senast på ifrågavarande redovisningens utanordningsdag, utgår det ingen ränta på indrivningsbeloppet. I annat fall beräknas räntan till och med indrivningsbeloppets betalningsdag. 8.3.6. Förskottsbetalning Skattetagaren kan också betala i förskott ett belopp som denne räknar med att skall indrivas på basis av debiteringen. Betalningen anses i ett sådant fall utgöra betalning av beloppet som skall återindrivas från skattetagaren och tas i beaktande som minskande faktor då räntan på skatten beräknas. Obefogade belopp beaktas dock inte och på dem betalas ingen ränta. 09. Anstånd 6854 9.1. Allmänt Då skattetagarnas utdelningar ändras och redovisningar korrigeras kan det hända att man måste återindriva skatter som redan redovisat till skattetagarna. Om skattetagaren inte betalar beloppet som återindrivs eller ansöker anstånd på det, kvittas beloppet av skatterna som skall redovisas till skattetagaren. Om skatterna som skall redovisas till skattetagaren inte räcker till betalning av återindrivningsbeloppet, överförs beloppet att dras av i samband med följande månadens redovisning. På överföringsbeloppet uppbärs ränta. 9.2. Ansökan Skattetagaren kan ansöka om anstånd med betalning av beloppet som skall återindrivas. Anstånd ansöks skriftligen hos Skatteuppbördscentralens Södra skatteuppbördsenheten. I ansökan antecknas beloppet och den tid för vilken anstånd ansöks.
9.3. Beslut och betalningsprogram Skatteuppbördscentralens Södra skatteuppbördsenheten utfärdar ett skriftligt beslut på grund av anståndsansökan. Södra skatteuppbördsenheten kan med förutsättningar den bestämmer bevilja skattetagaren anstånd med betalningen. Ett bifallande beslut innehåller ett betalningsprogram och en uträkning över räntorna. Raterna indrivs från skattetagaren i enlighet med betalningsprogrammet i samband med de kommande redovisningarna. 9.4. Ränta På anståndsbeloppet uppbärs ränta för anståndstiden. Anståndsräntan är fyra procnetenheter högre än den referensränta som avses i 12 räntelagen. Se punkt Redovisningsräntor/Allmänt. 9.5. Förhandsbetalning av anståndsbeloppet Skattetagaren kan återbetala anståndsbeloppet innan det i enlighet med anståndsbeslutet skulle indrivas i samband med en redovisning. Räntan utgår då från anståndstidens början till betalningsdagen. 10. Information som av redovisningar ges skattetagarna 10.1. Specifikationer över redovisningar 10.1.1. Allmänt Av skattetagarens skatter produceras redovisningsvisa specifikationer över månatliga redovisningar av redovisningspreriodens influtna utdelningar, rättelser av redovisade skatter i förskottsuppbördsskedet samt i samband med redovisning enligt debiteringen och i samband med rättelseredovisningarna, räntor på rättelserediovisningar och över utanordningsspecifikationen, varom framgår de rater som för redovisningsperioden skall betalas till/indrivas från skattetagaren. Då redovisningsgrunderna ändras ges skattetagarna en specifikation med uppgifter om de nya utdelningarna samt faktorerna för dem samt de ändringar som ägt rum jämfört med den föregående beräkningen. Målet med specifikationerna är att ge tillräckliga uppgifter om belopp som redovisats till skattetagaren och om övriga redovisingstransaktioner och faktorer under redovisningsperioden. Redovisnngsspecifikationer över influtna belopp, dvs. specifikationer över månadsredovisningar Inflytningsperiodens skatter som skall redovisas till skattetagarna redovisas månatligen. Av redovisningen bildas redovisningsperiodvisa specifikationer. I de månatliga redovisningsspecifikationerna finns skatterna som sammanlagt influtit i hela landet och skatterna från den senaste inflytningsperioden i hela landet, skattetagarens andel av skatteårets intag, skatterna som redovisats till skattetagaren ända till den förra redovisningsperioden och skatterna som för redovisningsperioden skall redovisas till skattetagaren. Det sammanlagda beloppet av skatter som skatteårsvis betalas och/eller indrivs överförs till utanordningsspecifikationen. På redovisningsspecifikationen finns de gällande utdelningar som tilämpats i redovisningarna. Skattetagargruppens andel av hela landets utdelning fås med hjälp av en gruppandelsfaktor och skattetagarens utdelning av skattetagargruppens andel fås med hjälp av skattetagargruppens faktor. 10.1.3. Redovisningsspecifikationer över rättelser
För förvärvs- och kapitalinkomstskatterna, samfundsskatterna, fastighetsskatterna och skogsvårdsavgifterna utarbetas redovisningsspecifikationer över rättelser. För de skatter för vilka man i samband med rättelseredovisningarna beräknar ränta antecknas också rättelseredovisningskoden 1-7 på specifikationen. Ur redovisningsspecifikationen framgår skatterna som redovisats för skatteåret, skattetagarens andel av de redovisade skatterna med föregående utdelningar och skattetagarens andel av skatterna med de rättade utdelningarna. Skillnaden mellan dessa utgör skatt som redovisats antingen för mycket eller för litet till skattetagaren. Beloppet som skall indrivas avdras från skattetagaren eller beloppet som redovisats för litet utanordnas till skattetagaren i samband med månadsredovisningen för den månad då rättelseredovisningen gjordes. På redovisningsspecifikationen visas utdelningarna av den tidigare redovisningen och den rättade redovisningen. Skattetagaren får senast under redovisningens rättelsemånad en utskrift, ur vilken utdelningarna och faktorerna framgår. 10.1.4. Räntespecifikationer För förvärvs- och kapitalinkomstskatter, fastighetsskatter och skogsvårdsavgfiter görs rättelseredovisningarnas räntespecifikationer. I den andra rättelseredovisningens räntespecifikation finns redovisningsperiodvisa uppgifter om skatter som redovisats för skatteåret, skattetagarens andel av skatter som med den andra rättelseredovisningens utdelningar redovisats för skatteåret och skatterna som för skatteåret redovisats till skattetagarna. Rättelsens räntekapital är skillnaden mellan beloppet som beräknats med de nya andelarna och beloppet som redovisats till skattetagaren, på vilket belopp beräknas ränta för redovisningsperioden. Redovisningsperiodernas räntor summeras som ränta på den andra rättelseredovisningen, som överförs till utanordningsspecifikationen. På specifikationen finns uppgifterna om utdelningar som använts till och med den andra rättelseredovisningen och begynnelsedagarna för deras giltighet samt den andra rättelseredovisningens utdelning. På specifikationen finns dessutom uppgifterna om de gällande räntesatser som tillämpats i beräkningen. Uppgifterna finns på räntespecifikationerna över rättelseredovisningar som görs efter den andra rättelseredovisningen specificerade enligt skatteåret och rättelseredovisnngsbeteckningen. För skatteåret redovisade skatter i den föregående rättelseredovisningen, skattetagarens andel enligt den nya utdelningen som redovisats i den föregående rättelseredovisningen, räntekapitalet som uppstått som skillnad på de föregående, räntetider och räntebelopp per räntesatser och skatteår. De sammanlagda skatteårsvisa räntorna överförs till utanordningsspecifikationen. På specifikationen finns dessutom skattetagarens föregående och gällande utdelningar samt räntesatserna som är i kraft skatteårsvis. 10.1.5. Rättelseredovisningsspecifikationer Rättelseredovisningsspecifikationen bildas av ovannämnda redovisningsspecifikationer som skillnad mellan den felaktiga och rättade redovisningen. På dessa redovisningar beräknas dessutom eventuell ränta på redovisningsfelet. På specifikationen finns i övrigt samma uppgifter som på de egentliga redovisningsspecifikationerna. 10.1.6. Utanordningsspecifikation Utanordningsspecifikationen är en sammanfattning av skattetagarens redovisningstransaktioner under redovisningsperioden. På specifikationen finns såsom sina egna grupper skatternas inflytningsandelar, rättelser, korrigeringar, räntor samt övriga poster som skall tas i beaktande i skattetagarnas
redovisningar, liksom kvittningar av skattetagarnas arbetsgivarprestationer, beskattningskostnader, poster som ansluter sig till skattetagarnas avgifter och indrivning samt räntor på dem. 10.1.7. Utdelningsspecifikation över debiterade skatter Utdelningsspecifikationer över debiterade skatter produceras för förvärvs- och kapitalinkomstskatter, fastighetsskatter och skogsvårdsföreningar då beskattningen slutförs eller då en rättelseredovisning görs. Av de debiterade skatternas utdelningar produceras för skattetagaren en specifikation, ur vilken utdelningarnas beräkningsgrunder och utdelningarna samt deras förändring från den föregående beräkningen framgår. På specifikationen finns hela landets, skattetagargruppens och skattetagarens debiterade skatter vid beräkningstidpunkten icke influtna skatter från och med den andra rättelseredovisningen skatter som tillämpats i den andra beräkningen av utdelningar. Utdelningarna grundar sig på skatter som influtit från och med den andra rättelseredovisningen (= debiterade skatter - icke influtna) och nya utdelningar per skattetagargruppen och skattetagaren. 10.1.8. Utdelningsspecifikation över förskottsuppbörden Utdelningsspecifikationen över förskottsuppbörden produceras endast av skattetagarvisa förvärvs- och kapitalinkomstskatter för kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten. Specifikationen produceras alltid för det nya skatteåret och sedan beskattningen slutförts för det föregående skatteåret. Specifikationen produceras också i övrigt alltid då skattetagarnas utdelningar ändras. På utdelningsspecifikationen över förskottsuppbörden behandlas endast faktorerna för beräkning av skattetagarnas utdelningar och själva utdelningar samt ändringar i dessa jämfört med den föregående beräkningen. Utdelningarna jämförs i samband med skatteårets första utdelningsberäkning med de sista giltiga utdelningarna under det senaste skatteåret. På specifikationen finns skatteårsvisa uppgifter om skattetagargruppens och skattetagarens kalkylerade kommunalskatter, som bildats av debiteringsuppgifterna om den senast slutförda beskattningen skattetagarens skatteprocent under skatteåret och skattetagarens utdelning och ändringsprocent jämfört med den föregående utdelningen 10.1.9. Specifikation över beskattningskostnader Specifikationen över beskattningskostnader produceras årligen i mars för kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten. På specifikationen anmäls storleken av beskattningskostnader som Skattestyrelsen fastställt, skattetagargruppens andel av kostnaderna samt skattetagarens andel av skattetagargruppens kostnader och kostnadernas ändring från det föregående året. Övriga faktorer är debiteringsuppgifterna från den senast slutförda beskattningen och de befolkningsuppgifter som tillämpats i samband med beräkningen samt den andel av beskattningskostnaderna vilkas betalning eventuellt ankommit staten. Kostnaderna indrivs i fyra lika stora rater under de månader som nämns i specifikationen (mars, juni, september och december). 10.2. Redovisningsstatistiker
10.2.1. Allmänt Avsikten med statistiken som producras i redovisningssystemet är att för planeringen och övervakningen producera mera detaljerade uppgifter om de skatter som redovisats för skatteåret. Uppgifter produceras om: inflytningen av skatter och dröjsmålspåföljder det skatteårs-, kalenderårs- och månadsvisa läget i redovisningen av olika skatteslag per redovisningsperiod gällande skatteårsvisa debiteringsandelar och om skatter som inte ännu redovisats för skatteåret samt om skatteårets preskriberade skatter för slutredovisningsåret betalda och indrivna redovisningstransaktioner och ändringar i dem jämfört med motsvarande tidpunkt under det föregående kalenderåret Statistiker produceras i tillämpliga delar i samma form om alla skatter som skall redovisas. Statistikföringen av samfundsskatter och socialskyddsavgifter har sina egna särdrag som beror på redovisningarnas fördelningsgrunder. Statistiker produceras i enlighet med användarnas behov och stastistikens karaktär för olika långa perioder antingen årligen eller under vissa månader eller månatligen samt i enlighet med användargruppernas nivå per skattetagare, per skattetagargrupp för hela landet eller för ett visst område. 10.2.2. Redovisade skatter och dröjsmålspåföljder Ur statistiken framgår, hur mycket skatter och dröjsmålspåföljder har redovisats för skatteåret och hur mycket av det redovisade beloppet har redovisats under det innevarande kalenderåret. Sedan den skatteårsvisa redovisningen utgått, statistikförs endast intag av sådana skatter för tidigare skatteår som influtit under kalenderåret. Skatteintaget som redovisats per skatteår jämförs med intaget vid motsvarande tidpunkt under det förra året. Ur statistiken framgår också det sammanlagda beloppet av skatter och dröjsmålspåföljder som redovisats för det innevarande kalenderåret och ändringen från samma tidpunkt under det förra året. 10.2.3. Redovisade skatteintag Ur statistiken framgår månatligen redovisade skatter per skatteslag sammanlagt och specificerade per skatteår. I statistikerna över förvärvs- och kapitalinkomstskatterna och samfundsskatterna har skatterna indelats i förskottsskatter som influtit i samband med uppbörden, förskottsinnehållningar som arbetsgivarna betalt och förskottskompletteringar som skattskyldiga betalt på eget initiativ samt debiterade skatter som influtit på grund av debiteringsbeslut. 10.2.4. Redovisningsstatistik Statistiken produceras av rättelseredovisningsläget för debiterade skatter och därav framgår det skatteårsvisa debiteringsläget, redovisade belopp (skatter + dröjsmålspåföljder) samt belopp som inte ännu redovisats och skatterna som preskriberats för slutredovisniningsåret samt deras procentuell andelar av de debiterade skatterna. 10.3. Förhandsuppgifter Avsikten med förhandsuppgifterna är att ge skattetagarna information om de redovisningar som inflyter