Hälsobesvär hos boende i kvarteret Pilen i samband med renoveringsarbete Pernilla Almerud 1:e Yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Överläkare, professor Göteborg den 19 september 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) ADRESS Box 414, 405 30 Göteborg BESÖK Medicinaregatan 16 TELEFON 031-786 28 53 E-POST pernilla.almerud@amm.gu.se HEMSIDA www.amm.se
Innehållsförteckning Förfrågan... 3 Bakgrund... 3 Underlag för bedömningen... 3 Renoveringsarbetet och kemiska produkter... 4 Upplevda hälsobesvär... 5 Exponering och hälsorisker... 6 Hälsoriskbedömning... 7 Litteratur... 7 2
Förfrågan Skanska (via sin arbetsmiljösupport) och Miljöförvaltningen i Trollhättan har vänt sig till Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (VMC) för hjälp med att bedöma om ett renoveringsarbete i kvarteret Pilen i Trollhättan medfört några övergående eller bestående hälsorisker för hyresgästerna. Bakgrund Golvet på en terrass/loftgång på fjärde våningen i en fastighet i kvarteret Pilen renoveras för närvarande. Skanska Sverige AB ansvarar för ombyggnadsarbetet, vilket bland annat innebär att lägga ett nytt tätskikt på terrassen (ca 70 m lång, yta ca 400 m 2 ). Arbetet utförs av en underentreprenör till Skanska. Kvarteret Pilen består av 22 lägenheter jämnt fördelade på två våningsplan (våning 4 och 5). De 11 lägenheterna på våning 4 har ytterdörr och fönster samt vädringslucka mot terrassen. Lägenheterna har mekanisk frånluftsventilation. Tilluft tas in via fasad mot Drottninggatan enligt ritning från fastighetschefen på Eidar, det bostadsbolag som äger fastigheten. Det finns också spaltventiler i köksfönster mot terrass. En av lägenheterna på plan 4 har bara fönster mot terrassen och får endast tilluft från terrassidan. Boende i kvarteret Pilen har upplevt att renoveringsarbetet inneburit att de utsatts för damm från arbete med blästring av den underliggande betongen på terrassen samt att det luktat starkt under arbetet med att belägga betongytan med primer. Boende har upplevt symptom såsom huvudvärk, trötthet, yrsel samt irritation/ont i näsa och hals. Klagomål från boende har inkommit till Miljöförvaltningen i Trollhättans stad. Ett flertal artiklar har skrivits angående ärendet i dagstidningen TTELA. Underlag för bedömningen Information har inhämtats från arbetsmiljösupport och platschefen på Skanska Sverige AB, miljöinspektör på Miljöförvaltningen i Trollhättan, projektledare på Duo Asfalt, jurist på Hyresgästföreningen, fastighetschefen på Eidar AB samt från några av de boende på våning 4 som upplevt störningar och symptom i samband med arbetet. Säkerhetsdatablad för blästermedlet (OK-Grit blästermedel från Stenungsunds Industrisand AB) och primer (D-primer som bytt namn till BETA B-primer från Nordic Waterproofing AB, enligt uppgifter från projektledare på Duo Asfalt) som användes vid renoveringen. Arbete & hälsa vetenskaplig skriftserie. Vetenskapligt underlag för xylen, etylbensen, nickel respektive kobolt, se litteraturlista. 3
Renoveringsarbetet och kemiska produkter Terrassen var under renoveringen inbyggd med plasttak och plast som täckte yttersidan för att skydda mot regn. Mindre öppningar fanns mellan plasttaket och den ovanliggande loftgången på våning 5 samt mellan terrassräcket och plasten på yttersidan (se foto nedan). Den 26 augusti blästrades den underliggande betongen på terrassen. Arbetet utfördes under förmiddagen och tog cirka en halv dag. Blästermedlet OK-Grit består av ett granulat (kornstorlek 0,1-1,2 mm) som framställs från slagg som bildas vid nickelproduktion och innehåller små mängder nickel, kobolt och koppar (<0,25 % av respektive, nickel och kobolt förekommer som oxider). För blästringsarbetet användes en öppen bläster, dvs. ingen innesluten bläster med dammsugare. Under arbetet genererades mycket damm och det beskrivs som en vit dimma i luften av en av de boende som också fotograferade under arbetet (se nedan). Fotot till vänster visar hur terrassen/loftgången på våning 4 ser ut. Utsidan har ännu inte täckts med plast. Fotot till höger visar hur det såg ut under blästringen av betongytan (foton har tagits av boende i kvarteret Pilen). 4
Fotot till vänster visar damm på fönsterbleck efter blästringen och fotot till höger visar primer (foton har tagits av boende i kvarteret Pilen). Under eftermiddagen den 26 augusti började man belägga betongytan med primer med hjälp av roller och detta fortsatte man med under efterföljande dag den 27 augusti. Den största delen av terrassytan belades under dessa två dagar. Under den 28 till 30 augusti rollades mindre ytor t.ex. runt pelare. Arbetet delades upp i etapper för att göra det möjligt för de boende att passera till och från sina lägenheter. Torktiden för produkten är en timme, men enligt entreprenören var sannolikt torktiden kortare eftersom bjälklaget var torrt. Asfaltsmatta lades ut på primer efter att den torkat, även det etappvis. Man svetsade sedan ihop mattbitarna och förseglade kanterna med varmasfalt varefter man belade ytan med gjutasfalt. Den primer som användes består enligt säkerhetsdatabladet av 55-65 % xylen som är ett lösningsmedel. Teknisk kvalitet av xylen innehåller 10-20 % etylbensen, vilket innebär att primer även innehåller en mindre mängd etylbensen. Övriga beståndsdelar är bitumen (30-50 %) och oljesyra (<0,5 %). Cirka 80 kg primer beräknas ha använts sammanlagt under dessa fem dagar. Upplevda hälsobesvär Två av de boende på våning 4, bland annat den person som framfört klagomål till Miljöförvaltningen, kontaktades via telefon den 17 september. Dessa boende berättade att de hade haft symptom såsom huvudvärk, trötthet, svårt att andas, irritation/ont i hals och näsa. Även andra boende uppgavs ha beskrivit liknande symptom samt yrsel. De flesta symptom hade gått över efter att arbetet med primer hade avslutats. Kvarvarande symptom var framförallt trötthet, men också yrsel, hals- och näsbesvär. Det är inte känt hur många av de boende som upplevt eller har kvarvarande besvär. Ingen av de boende på våning 5 har kontaktats och det är oklart i vilken grad de har upplevt besvär. 5
Exponering och hälsorisker Blästringsarbetet som pågick under dagen den 26 augusti medförde höga dammhalter på terrassen (se foto ovan). Damm kan ha trängt in i lägenheterna via ytterdörr, via vädringslucka om den varit öppen samt spaltventiler i kök. I en lägenhet stod en vädringslucka öppen och lägenheten fick efter att arbetet avslutats evakueras och saneras av en städfirma. De boende kan alltså ha exponerats för damm när de passerade terrassen vid in och utgång från sina lägenheter samt i sin bostad. Dammet som bildades under blästringen innehåller dels betong och dels blästermedel. Betong består till största delen av grus, sand eller sten och en mindre mängd cement. Kvarts är ett mineral som ingår i våra vanligaste bergarter, granit och gnejs och återfinns därför i betong. I arbetsmiljö kan inandning av höga halter kvartshaltigt damm under många år orsaka sjukdomen silikos (stendammslunga), men detta är inte aktuellt vid en kortvarig exponering som de boende i kvarteret Pilen har utsatts för, även om halterna ute på terrassen under arbetets gång sannolikt var höga. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kan orsakas av dammiga arbetsmiljöer, men även i det fallet krävs det att man har exponerats för höga halter under många år. KOL är också en sjukdom som drabbar rökare. Övergående besvär av att andas in betongdamm är irritation i andningsvägarna, vilket är möjligt att boende i närheten av renoveringsarbetet kan ha upplevt. Betongdamm är alkaliskt och irriterande. Blästermedlet innehåller en liten andel oxider av nickel och kobolt (<0,25 %). Damm innehållande oxider av kobolt och nickel kan vara irriterande i andningsvägarna. Upprepad och långvarig exponering för kobolt kan framkalla yrkesrelaterad astma vid inandning. Exponering för höga halter nickeloxider i luft under många år har bland arbetare inom nickelframställning orsakat lung- och näscancer. Granulatet innehåller ganska stora korn (0,1 1,2 mm) och partiklar med en storlek omkring 0,1 mm och större fastnar i näsan. En liten andel mindre partiklar kan dock antas ha förekommit. Blästermedlet beskrivs som ett fint torrt damm. När det gäller de boendes exponering för lösningsmedel (xylen och etylbensen) kan halterna stundtals varit höga på terrassen i samband med att primer applicerades på terrassgolvet och under torktiden. Eftersom terrassen till stor del var inbyggd med tak och plast vädrades inte lösningsmedlet bort i sådan utsträckning som det skulle ha gjort om ventilationen hade varit bättre. Vinden var dessutom svag under den första dagen (26 augusti) som primer användes, enligt information från platschefen på Skanska. Lösningsmedel kunde också tränga in i bostäder genom otätheter t.ex. vid ytterdörr, vädringslucka och genom spaltventil vid fönstren. I alla utom en lägenhet kunde fönster öppnas mot motsatt sida av terrassen för att vädra. Inandning av ånga från primer kan medföra irritation i luftvägarna, yrsel, trötthet och huvudvärk. Under torktiden avgår lösningsmedlet (xylen och etylbensen) till utomhusluften. Xylen kan finnas i lösningsmedel, lacker och färger. De kritiska effekterna vid yrkesmässig exponering (höga nivåer) är irritation i ögon och hals och påverkan på centrala nervsystemet (efter många års exponering). Dessa effekter har rapporterats vid exponering vid gränsvärdesnivå (221 mg/m 3 ) i arbetslivet (gränsvärdet gäller för en 8 timmars arbetsdag). Xylen är inte klassat som cancerframkallande för människor. Etylbensen ingår i mindre mängd i primer och har liknande egenskaper som xylen. 6
Xylen har en aromatisk lukt. Xylen luktar vid låg halt i luften (4 mg/m 3 ), vilket är betydligt under de halter som kan medföra hälsoeffekter. Även lukten kan vara ett problem och möjligen ge upphov till ospecifika symptom såsom huvudvärk och trötthet, även vid halter lägre än de som påverkar nervsystemet. Lukt kan även ge upphov till oro. Hälsoriskbedömning Utifrån den beskrivning som Skanska, Eidar, Duo Asfalt och boende lämnat är det vår bedömning att boende har haft betydande besvär i samband med ovan nämnda arbete. Betongdammet från blästring kan ha gett upphov till irritation i andningsvägarna. Det finns dock ingen risk för någon bestående sjukdom till följd av de boendes exponering för damm. Damm som finns kvar i lägenheten bör städas upp men utgör ingen akut hälsorisk. De boende kan ha fått övergående besvär såsom huvudvärk, yrsel, trötthet samt upplevt irritation i andningsvägarna i samband ned att terrassen belades med primer innehållande lösningsmedel. Ingen risk för skador på centrala nervsystemet kan förväntas till följd av de boendes exponering för lösningsmedel. Inget lösningsmedel finns nu kvar i kroppen. Skulle någon boende ändå känna kvarstående besvär och är oroliga rekommenderar vi att de söker läkare t.ex. inom primärvården. Boende kan även kontakta Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med ytterligare frågor. Litteratur Aitio A (1995). The Nordic Expert Group for Criteria Documentation of Health Risks from Chemicals, 119. Nickel and Nickel Compounds, Nr 1195:26. Arbete & Hälsa Vetenskaplig Skriftserie. Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Engström K och Elovaara (1986). Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentation, 67. Etylbensen, Nr 1986:19. Arbete & Hälsa Vetenskaplig Skriftserie. Arbetarskyddsverket, Solna. Montelius J (2005). Vetenskapligt Underlag för Hygieniska Gränsvärden 26, Nr 2005:16. Arbete & Hälsa Vetenskaplig Skriftserie. Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Palmen N. (2005). Criteria Document for Swedish Occupational Standards Cobalt and Cobalt Compounds, Nr 2005:12. Arbete & Hälsa Vetenskaplig Skriftserie. Arbetslivsinstitutet, Stockholm. 7