Miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter

Miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter Handbok med föreskrifter och allmänna råd Handbok 2001:2 utgåva 3 april 2003

BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen Box 110 93 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Tel: E-post: Postadress: NATURVÅRDSVERKET 08-698 10 00 (växel) upplysningar@naturvardsverket.se Naturvårdsverket,106 48 Stockholm ISBN 91-620-0122-1.pdf ISSN 1650-2361 Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2003 Omslagsbild: Cementafabriken i Slite på Gotland

Förord Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken i kraft. Balken samlar ett flertal miljölagar till en sammanhållen lagstiftning. Den gäller för alla som avser att bedriva, bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan påverka miljön eller människors hälsa. Den här handboken riktar sig både till de som bedriver tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet och som skall upprätta och lämna in en årlig miljörapport, och till tillsynsmyndigheterna. Handboken består dels av de fullständiga föreskrifterna, dels av Naturvårdsverkets allmänna råd till föreskrifterna och dels av handbokstext. Föreskrifterna är rättsligt bindande såväl för de som utövar tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet som för tillsynsmyndigheterna. De allmänna råden och handbokstexten är inte rättsligt bindande. De allmänna råden är Naturvårdsverkets råd eller uppfattning om hur föreskrifterna bör tolkas eller utföras. Handbokstexten är ren faktaupplysning eller innehåller förklaringar till varför verket förordar ett visst handlingssätt. Arbetet med att ta fram materialet har bedrivits av en arbetsgrupp på Naturvårdsverket med representanter från Miljörättsavdelningen, Avdelningen för hållbar samhällsutveckling och Miljöanalysavdelningen. Materialet har remitterats två gånger, dels hösten 1999, dels hösten 2000, till företrädare för såväl verksamhetsutövare som tillsynsmyndigheter. Bland företrädare för verksamhetsutövare kan nämnas Sveriges Industriförbund, SAF, Kemikontoret, Svenska Kommunförbundet, Verkstadsindustrierna och Näringslivets Nämnd för Regelgranskning. Bland företrädare för tillsynsmyndigheterna kan nämnas samtliga länsstyrelser, ett urval kommuner samt Svenska Kommunförbundet. Naturvårdsverkets styrelse har beslutat ge ut föreskrifterna i NFS 2000:13. De allmänna råden och handboken har beslutats av verkets generaldirektör. Stockholm december 2000. Förord till andra upplagan Eftersom den första upplagan tagit slut ger Naturvårdsverket ut en ny upplaga av handboken. Den innehåller de ändringar av föreskrifterna som beslutades av verkets styrelse 13 februari 2002, och som publicerats i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2002:5. Den nya upplagan av handboken ges inte ut i tryckt version utan publiceras endast på Naturvårdsverkets hemsida, som en Pdf-fil. Stockholm februari 2002 2

Förord till tredje upplagan Den tredje upplagan av handboken innehåller de ändringar av föreskrifterna som beslutades av Naturvårdsverkets styrelse 11 december 2002 och som publicerats i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2002:30. Den nya upplagan av handboken ges inte ut i tryckt form utan publiceras endast på Naturvårdsverkets hemsida som en pdf-fil. Stockholm i december 2002 3

Innehåll Förord...2 Förord till andra upplagan...2 Förord till tredje upplagan...3 Innehåll...4 Förkortningar...5 Miljörapportens syften...6 Allmänna bestämmelser ( 1 och 2)...6 Miljörapportens grunddel ( 3)...7 Miljörapportens textdel ( 4)...7 Miljörapportens emissionsdeklaration ( 5)...9 Inlämnande och tillgängliggörande ( 6 och 7)...12 Undertecknande ( 8)...13 Undantag ( 9)...13 Ansvar ( 10 och 11)...13 Övrigt ( 12)...13 Ikraftträdande...13 Bilaga 1: Koder för förekomst av farliga ämnen enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd...14 Bilaga 2: Utsläpps- och kemikalieparametrar...15 Bilaga 3: Energiparametrar...18 Bilaga 4: Verksamheter som skall lämna uppgifter om kemikalier...19 Bilaga 5: Avgifter...21 4

Förkortningar FMH EC EG EMAS SNI EMIR AR IPPC NFS Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd European Council (Europeiska Unionens råd) European Union (Europeiska Unionen, tidigare Europeiska Gemenskaperna) Eco-management and audit scheme (Europeiska Unionens miljöstyrningsoch miljörevisionsordning) Svensk näringsgrensindelning Länsstyrelsernas emissionsregister Allmänna råd Integrated Pollution Prevention and Control (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) Naturvårdsverkets författningssamling, tidigare SNFS, Statens Naturvårdsverks författningssamling 5

Miljörapportens syften Miljörapportens övergripande syfte är att redovisa hur verksamheten har tillgodosett kraven och hänsynsreglerna i miljöbalken. I balken och dess förarbeten nämns specifikt att miljörapporten skall redovisa hur villkoren har efterlevts stärka egenkontrollen och förbättra tillsynen tillgodose allmänhetens och finansiella aktörers informationsbehov redovisa utsläpp från miljöfarlig verksamhet ge underlag för att bedöma belastningen på miljö såväl från själva anläggningen som från transporter till och från anläggningen och från produkter ge underlag för internationell rapportering. Allmänna bestämmelser ( 1 och 2) 1 Föreskrift enligt NFS 2000:13 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om den miljörapport, som en utövare av tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken årligen skall lämna enligt 26 kap. 20 miljöbalken. Utövaren av miljöfarlig verksamhet är den fysiska eller juridiska person som bedriver verksamheten. Det finns fall där produktionen lagts ned men den miljöfarliga verksamheten fortsätter. Detta kan gälla nedlagda gruvor och deponier som fortsätter att förorena genomströmmande vatten trots att brytning respektive avfallsmottagning upphört. De nedlagda verksamheterna är inte längre tillståndspliktiga och omfattas därför inte av bestämmelserna om miljörapport. Tillståndsplikt för deponier förutsätter, enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH), en viss tillförd mängd avfall per år. Tillståndsplikten för gruvor förutsätter antingen utvinning/provbrytning (FMH-bilagan) eller såvitt avser gruvanläggning i FMH-bilagan att verksamheten anläggs eller drivs (5 FMH). Dessutom kan det vara oklart vem som är verksamhetsutövare. Tillsynsmyndigheten får bestämma hur rapporteringen skall ske från fall till fall genom föreläggande enligt 26 kap. 21 miljöbalken. Se även Allmänna råd för tillsyn och Handbok för tillsyn. 2 Miljörapporten skall bestå av en grunddel, en textdel och för vissa verksamheter en emissionsdeklaration. Alla verksamhetsutövare skall upprätta och lämna in grunddelen och textdelen. För verksamheter som uppfyller kriterier definierade i 5 skall verksamhetsutövaren dessutom lämna in en emissionsdeklaration. 6

Allmänna råd till 2 En verksamhet som är registrerad enligt förordningen (EG) om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning (EMAS), kan istället för miljörapportens textdel lämna den av den ackrediterade miljökontrollanten verifierade miljöredovisningen enligt EMAS till tillsynsmyndigheten. Även rapporter som upprättats i enlighet med andra miljöledningssystem än EMAS får ersätta miljörapportens textdel. Förutsättningen för detta är att samtliga uppgifter som krävs enligt 3 och 4 ingår i redovisningen och där tydligt markerats med exempelvis streck i marginalen eller fet stil. Miljörapportens grunddel ( 3) 3 Bestämmelser om att miljörapporten skall innehålla verksamhetsutövarens namn och organisationsnummer finns i 31 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Miljörapportens grunddel skall förutom verksamhetsutövarens namn och organisationsnummer även innehålla uppgift om för vilket år miljörapporten gäller, adress, telefonnummer, anläggningsnamn och anläggningsnummer, kontaktperson, kommun och om det är möjligt ort där verksamheten bedrivs. Dessutom skall redovisas koder (kod utifrån SNI, kod för process som föranleder prövning och kod för prövningsskäl) enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd koder enligt bilaga 1 till dessa föreskrifter, för förekomst av farliga ämnen enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, samt koder enligt bilagan till förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Rapportens grunddel skall även redovisa beslutande myndighet och beslutsdatum för gällande tillstånd enligt 9 kap.6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen, vilken myndighet som har tillsynen enligt miljöbalken för verksamheten samt vilket miljöledningssystem verksamheten använder, om verksamheten använder ett sådant. Anläggningsnamn och anläggningsnummer är länsstyrelsens namn och nummer på anläggningen och är detsamma som de tidigare använda begreppen platsnamn och platsnummer. De koder enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, som skall redovisas, är i förekommande fall Kod utifrån SNI, Kod för process som föranleder prövning och Kod för prövningsskäl. De koder för förekomst av farliga ämnen som finns i bilaga 1 till föreskrifterna är de som används i länsstyrelsernas miljödatasystem EMIR. Koder enligt bilagan till förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken finns i bilaga 5 till handboken. Syftet med att redovisa koderna är att de ger en sådan beskrivning av verksamheten som kan registreras i EMIR (se allmänna råd till 7 ). Dessutom ger redovisningen av koderna en tydlighet om hur verksamheten är kodad (klassad), vilket i vissa fall kan vara en besvärlig uppgift. Miljörapportens textdel ( 4) 4 Miljörapportens textdel skall innehålla en kortfattad beskrivning av verksamheten, inklusive tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning 7

under året. Vidare skall textdelen innehålla en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön. Allmänna råd till 4 Här behövs bara en översiktlig beskrivning av verksamhetens påverkan på miljön. Den kan göras genom att t.ex. ange att miljöpåverkan utgörs av buller, utsläpp till luft av luktande ämnen, utsläpp av vattenföroreningar till en viss sjö eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. 4, forts. Bestämmelser om att miljörapporten skall innehålla uppgifter om de åtgärder som har vidtagits för att uppfylla villkoren i ett tillståndsbeslut och resultaten av dessa åtgärder finns i 26 kap. 20 miljöbalken. Årsvärden på utsläpp till vatten eller luft som tagits fram som följd av ett villkor skall redovisas både i textdelen och i emissionsdeklarationen. Redovisning skall även göras av övriga åtgärder som vidtagits för att minska miljöpåverkan eller förbrukningen av resurser i enlighet med miljöbalkens hänsynsregler i 2 kap. Detta gäller även tillståndspliktiga verksamheter som saknar tillstånd enligt miljöbalkens 9 kap. 6. Med åtgärder avses t.ex. installation eller ombyggnad av reningsanläggningar, begränsningar och förändringar i produktionen, byte av råvaror eller tillsatskemikalier, byte av transportsätt för råvaror eller produkter, byggnadstekniska åtgärder etc., som vidtagits i syfte att minska miljöpåverkan eller förbrukningen av resurser. 4, forts. Miljörapportens textdel skall även innehålla en sammanfattning av uppgifter som avser rapporteringsåret om tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder risker och vilka rutiner för undersökning av risker som har ändrats vilka rutiner för fortlöpande miljöförbättrande arbete som har ändrats vilka undersökningar om miljöpåverkan från verksamhetens produkter som har gjorts, samt eventuella åtgärder som vidtagits för att minska denna miljöpåverkan vilka åtgärder som har vidtagits för att minska mängden farligt avfall från verksamheten en kommenterad sammanfattning av resultaten av utförda mätningar och undersökningar. De anteckningar om farligt avfall som skall upprättas enligt avfallsförordningen (2001:1063), skall bifogas miljörapportens textdel. En kommenterad sammanfattning av resultaten av utförda mätningar och undersökningar kan gälla mätningar och beräkningar av utsläpp, energi- och råvaruförbrukning, produktion av produkter och avfall. Vilka undersökningar om miljöpåverkan som kan vara relevanta att rapportera beskrivs närmare i Naturvårdsverkets handbok för egenkontroll. Med att sammanfattningen skall vara kommenterad avses att annars svårförståeliga, t.ex. starkt avvikande resultat skall kommenteras vad gäller orsaken till avvikelsen. Bakgrunden till de mätningar och undersökningar som görs kan vara: kontroll mot gällande villkor i tillståndsbeslut eller enligt föreskrifter stadganden i förelagda kontrollprogram (enligt miljöskyddslagen eller miljöbalken) kontroll av resultatet av en frivilligt vidtagen åtgärd för att minska miljöpåverkan, t.ex. förändring av produkter. 8

Mätningar och undersökningar kan också gälla verksamhetens omgivningar: mätningar av buller mätningar av halter av utsläppta föroreningar i vatten- eller luftrecipienter mätningar av reaktioner hos närboende på buller eller lukt. Eventuella grafiska redovisningar görs i textdelen. Det gäller t ex sådana redovisningar som rekommenderas i "Vattenrecipientkontroll vid skogsindustrier, AR 94:2". Ytterligare information om vad som kan behöva mätas och undersökas finns i Naturvårdsverkets handbok för egenkontroll. Miljörapportens emissionsdeklaration ( 5) 5 enligt NFS 2000:13 och ändring enligt NFS 2002:5 och 2002:30 Emissionsdeklarationen skall innehålla verksamhetsutövarens namn, anläggningsnamn och anläggningsnummer, samt uppgift om för vilket år uppgifterna gäller. Den som bedriver en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet skall lämna in en emissionsdeklaration med redovisning av årsvärden avseende utsläpp till vatten eller luft, om: utsläppen överstiger i bilaga 2 angivna tröskelvärden årsvärdena har tagits fram som följd av villkor. För avloppsanläggning definierad enligt punkt 90.001-1 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller inte den första punktsatsen. För de verksamheter som enligt andra stycket skall lämna in en emissionsdeklaration skall också i emissionsdeklarationen redovisas årets faktiska produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. För förbränningsanordningar med en sammanlagd, installerad effekt större än 50 MW skall dessutom årsvärden för parametrarna i bilaga 3 rapporteras. Årsvärdena skall avse de totala utsläppen från de olika processer som verksamheten omfattar. Produktion och utsläpp till luft redovisas såväl totalt som för de enskilda processer som upptas i bilaga 4. För utsläpp från förbränningsanordningar med en sammanlagd, installerad effekt större än 50 MW skall utsläppen redovisas för varje panna för sig. De verksamheter som hör till någon av de branscher som räknas upp i bilaga 4 och som överskrider där angivna kapacitetsgränser och som i produktionen använder eller tillverkar något av de ämnen som markerats med Kem i bilaga 2, skall redovisa följande: hur mycket av ämnet som används eller tillverkas hur mycket av ämnet som släpps ut till vatten eller luft eller som går ut med produkter eller avfall, om mängden av ämnet i något av dessa flöden överskrider angivet tröskelvärde. Allmänna råd till 5 Med verksamhet menas här en miljöfarlig verksamhet definierad med koder och beskrivningar enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Med process menas här en del av verksamheten. Ett exempel på verksamhet är 24.13-1 Tillverkning av oorganiska kemikalier, som kan omfatta processen Tillverkning av salpetersyra (HNO3 i bilaga 4). Allmänna råd till 5, forts. De verksamheter som skall lämna emissionsdeklaration hör till en eller flera av följande kategorier: 9

de har utsläpp till vatten eller luft över i bilaga 2 angivna tröskelvärden de har villkor på årsvärden för utsläpp till vatten eller luft de är IPPC-verksamheter enligt bilaga 4 och använder eller tillverkar kemikalier enligt bilaga 2. Rapportering per verksamhet och process tillgodoser kraven på rapportering enligt såväl IPPC-direktivet som klimatkonventionen. De gränser för produktionskapacitet som anges i bilaga 4 till föreskrifterna är de som gäller för verksamheter som omfattas av IPPC-direktivet. Det är i flera fall den maximalt tillåtna dygnskapaciteten som anges. Eftersom tillstånd i Sverige ofta ges som maximalt tillåten kapacitet per år, får årskapaciteten räknas om genom division med antalet driftdygn per år. För några verksamheter görs en avgränsning av den verksamhet som SNIkoden omfattar, genom att beskrivningen har ändrats, för att bättre överensstämma med IPPC-direktivet. Allmänna råd till 5, forts. Om det finns flera verksamheter på samma plats eller anläggning, är det de sammanlagda utsläppen från alla verksamheter och processer som avses bli redovisade, även för verksamheter och processer som inte är uppräknade i bilaga 4. Den senare regeln kan medföra att de sammanlagda utsläppen från anläggningen kan bli större än summan av de redovisade utsläppen från de processer som finns i bilaga 4 till föreskrifterna. Med anläggning menas byggnader, teknisk utrustning eller anordningar avsedda för att bedriva en viss verksamhet. Allmänna råd till 5, forts. För rapportering om förbränningsanordningar gäller för rena förbränningsanläggningar en nedre gräns på 50 MW. För förbränningsaggregat integrerade med annan verksamhet, t ex stålverk, bör allt rapporteras, oavsett storlek. 5, forts. För utsläpp av avloppsvatten skall anges om det går till ett reningsverk som drivs av en annan verksamhetsutövare, eller direkt till en recipient. Med ett reningsverk som drivs av en annan verksamhetsutövare menas exempelvis ett kommunalt avloppsreningsverk. De parametrar som skall rapporteras styrs i första hand av de tidigare föreskrifterna, men många parametrar har tillkommit eller tagits bort som följd av Naturvårdsverkets erfarenheter av hittillsvarande miljörapportering, genomförande av IPPC-direktivet 1 eller kravet från regeringen på att för allmänheten tillgängliggöra uppgifter om användning och utsläpp av kemikalier. IPPC-direktivet föreskriver rapportering av koltetraklorid, metylenklorid, pentaklorfenol och 1,1,1-trikloretan. Dessa ämnen är förbjudna i Sverige och är därför inte med i bilaga 2 till föreskrifterna. Att förbudet efterlevs måste kontrolleras på annat sätt än att föreskriva rapportering av användningen i emissionsdeklarationen. 1 Se Commission decisions of 17 July 2000 on the implementation of a European pollutant emission register (EPER) according to Article 15 of Council Directive 96/61/EC concerning integrated pollution prevention and control (IPPC). 10

Allmänna råd till 5, forts. De parametrar för utsläpp till vatten och luft som finns i bilaga 2 avser utsläpp oavsett hur de har uppkommit. Det är således inte meningen att utsläpp som följd av användning eller tillverkning av kemikalier skall särskiljas från utsläpp som uppkommit av andra orsaker. 5, forts. Varje årsvärde i emissionsdeklarationen skall förses med en beskrivning av hur värdet har tagits fram, enligt någon av följande tre kategorier: mätning (M) beräkning (C) uppskattning (E). Dessa kategorier grundar sig på IPPC-direktivet. Följande definitioner gäller respektive kategori: mätning (Measurement) innebär att halter av föroreningar och flöden av avloppsvatten och gaser mäts. Mätningarna kan vara kontinuerliga, veckovisa eller stickprov beräkning (Calculation) innebär värden från kombination av schablonvärden med bränsleförbrukning eller produktion, massbalanser etc. uppskattning (Estimation) grundar sig på expertbedömningar, men får också täcka in fall där värdet gissats i avsaknad av bättre grund. Om det rapporterade årsvärdet har tagits fram med två eller flera kategorier, bör den mest osäkra kategorin anges. Det kan t.ex. gälla ett årsvärde som är summan av ett uppmätt utsläpp från en process och ett schablonvärde från en annan process. För det totala utsläppet bör då ett C anges. Allmänna råd till 5, forts. Vid beräkning av årsvärden utifrån halter som ligger under detektionsgränsen bör det värde som motsvarar halva detektionsgränsen användas i beräkningen, under förutsättning att antalet mätvärden under detektionsgränsen är litet, i storleksordningen 10%. Om en större del av mätvärdena ligger under detektionsgränsen bör en känsligare analysmetod väljas. Detta gäller t ex metallhalter i utgående vatten från avloppsreningsverk. Då verksamhetsutövaren har goda skäl att anta att utsläppen är mycket små eller försumbara, kan detta anges genom att skriva "nära 0" i stället för ett värde. För ett sådant värde bör kategorin E anges. Om det är känt att ett icke försumbart men inte mätt utsläpp finns och storleken på utsläppet inte kan uppskattas, bör utsläppet anges som "> 0". I undantagsfall kan utsläppet anges som > ett värde som är > 0. I båda dessa fall bör det självfallet eftersträvas att så snart som möjligt ta reda på hur stort utsläppet verkligen är. Hur stort utsläppet verkligen är, är viktigt att ta reda på, så att ett riktigt värde kan rapporteras för följande år. För anläggningar som tillverkar träfiberskivor, massa, papper och pappersvaror, som i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har koderna 20.203-1, 21.111-1, 21.111-2, 21.111-3, 21.112-1, 21.113-1, 21.12-1 och 21.12-2, finns bestämmelser om redovisning förutom i dessa föreskrifter även i Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1990:6) med föreskrifter om kontroll av utsläpp av processavloppsvatten från fabriker för framställning av massa, papper eller fiberskivor. 11

För avloppsreningsverk, som i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har koden 90.001-1, finns bestämmelser om redovisning förutom i dessa föreskrifter även i Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1990:14) med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. För förbränningsanläggningar med en tillförd effekt större än 50 MW, som i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har koderna 40-1 och 40-2, finns bestämmelser om redovisning förutom i dessa föreskrifter även i Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1991:4) med föreskrifter om utsläpp av SOx och NOx. Inlämnande och tillgängliggörande ( 6 och 7) 6 Miljörapporten skall avse kalenderår. Miljörapporten bestående av en grunddel, en textdel och för vissa verksamheter en emissionsdeklaration skall vara inlämnad, till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten, senast tre månader efter utgången av det kalenderår som miljörapporten avser. Allmänna råd till 6 Grunddelen och emissionsdeklarationen bör lämnas som separata filer på datamedium. Den verksamhetsutövare som önskar lämna grunddelen och emissionsdeklarationen på papper bör lämna dem i två exemplar. Naturvårdsverket har på hemsidan naturvardsverket.se tillgängliggjort mallar för grunddelen, textdelen och emissionsdeklarationen. Den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten kan vara en kommunal nämnd, länsstyrelsen eller, för verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt, Generalläkaren. 6, forts. Tillsynsmyndigheten får bevilja anstånd i högst en månad med grunddelen och emissionsdeklarationen och tre månader med textdelen, om det finns särskilda skäl. Allmänna råd till 6, forts. Anstånd bör beviljas skriftligen. Särskilda skäl för att bevilja anstånd kan t.ex. vara konkurs eller brand. 7 Generalläkaren eller en kommunal nämnd som har tillsyn över en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet skall skicka kopia på grunddelen och emissionsdeklarationen till länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs, senast två veckor efter mottagandet från verksamhetsutövaren. Länsstyrelsen skall göra uppgifterna i samtliga grunddelar och emissionsdeklarationer i länet tillgängliga för Naturvårdsverket senast den 30 juni året efter det kalenderår som miljörapporten avser. Allmänna råd till 7 Naturvårdsverket önskar att länsstyrelsen gör uppgifterna i grunddelar och emissionsdeklarationer tillgängliga genom att registrera uppgifterna på lämpligt datamedium, t.ex. i miljödatasystemet EMIR och att länsstyrelsen möjliggör att Naturvårdsverket kan hämta uppgifterna där. 7, forts. För de verksamheter som Generalläkaren eller en kommunal nämnd har tillsynen över, skall kompletteringar och rättningar av grunddelar och emissionsdeklarationer rappor- 12

teras från Generalläkaren eller den kommunala nämnden till länsstyrelsen, som skall vidarebefordra dessa till Naturvårdsverket. Undertecknande ( 8) 8 Miljörapporten skall dateras och undertecknas av den för verksamheten ansvarige. Allmänna råd till 8 Eftersom miljörapporten består av två eller tre delar, varav en eller eventuellt två som filer på datamedium, kan undertecknandet antingen göras i textdelen, eller på ett separat papper som hänvisar till de olika delarna. Undantag ( 9) 9 Naturvårdsverket kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. Ansökan om undantag görs skriftligen hos Naturvårdsverket. Ansvar ( 10 och 11) 10 Bestämmelser om ansvar vid överträdelse av dessa föreskrifter finns i 29 kap. 5 och 6 miljöbalken. 11 Bestämmelser om miljösanktionsavgift vid utebliven eller för sent inlämnad miljörapport finns i förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter. Övrigt ( 12) 12 Skyldighet att redovisa uppgifter till en tillsynsmyndighet kan även följa av föreläggande om att lämna uppgifter enligt 26 kap. 21 miljöbalken. Ikraftträdande De föreskriftstexter som återges ovan består dels av föreskrifterna i NFS 2000:13, som trädde i kraft den 1 januari 2001, dels av föreskrifterna i NFS 2002:5, som trädde i kraft den 20 mars 2002, och som innebär ändringar i 5 och i bilagorna 1, 2 och 4, och dels av föreskrifterna i NFS 2002:30, som trädde i kraft den 1 januari 2003, och som innebär ändringar i 5 och i bilagorna 1 och 2. 13

Bilaga 1 MILJÖRAPPORT FÖR TILLSTÅNDSPLIKTIGA MILJÖFARLIGA VERKSAMHETER Koder för förekomst av farliga ämnen enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. För en fullständig beskrivning av de olika koderna, se förordningen! Avsnitt 1 - Farliga ämnen Kod Beteckning -SevF01 Ammoniumnitrat mm, 2500 t -SevF02 Gödningsmedel mm, 5000 t -SevF03 Arsenikpentoxid mm, 2 t -SevF04 Arseniktrioxid mm, 0,1 t -SevF05 Brom, 20 t -SevF06 Klor, 25 t -SevF07 Nickelföreningar mm, 1 t -SevF08 Etylenimin, 20 t -SevF09 Fluor, 20 t -SevF10 Formaldehyd(>/=90%), 50 t -SevF11 Väte, 50 t -SevF12 Väteklorid (kond.gas), 250 t -SevF13 Alkylbly, 50 t -SevF14 Gasol, Naturgas mm, 200 t -SevF15 Acetylen, 50 t -SevF16 Etylenoxid, 50 t -SevF17 Propylenoxid, 50 t -SevF18 Metanol, 5000 t -SevF19 Metylenbis(2-kloranilin) 0,01t -SevF20 Metylisocyanat, 0,15 t -SevF21 Syre, 500 t -SevF22 Toluendiisocyanat, 100 t -SevF23 Karbonyldiklorid, 0,75 t -SevF24 Arseniktrihydrid, 1 t -SevF25 Fosfortrihydrid, 1 t -SevF26 Svaveldiklorid, 1 t -SevF27 Svaveltrioxid, 75 t -SevF28 Polyklordibenso-/TCDD 0,001 t -SevF29 Cancerogena ämnen, 0,001 t -SevF30 Petroleumprodukter, 25000 t Avsnitt 2 - Särskilda kategorier av farliga ämnen -SevK01 Mycket gift.ämn R26-R28, 20 t -SevK02 Giftiga ämnen R23-R25, 200 t -SevK03 Oxiderande ämnen R7-R9, 200 t -SevK04 Expl. ämnen R2 mm, 200 t -SevK05 Expl. ämnen R3, 50 t -SevK06 Brandfarl.vätskor R10, 50000 t -SevK07a Mycket brandfarl.r17 mm, 200 t -SevK07b Mycket brandfarl.r11, 50000 t -SevK08 Extremt brandfarl.r12 mm, 50 t -SevK09.1 Miljöfarliga ämnen R50, 500 t -SevK09.2 Miljöfarl.ämnen R50+R53, 500 t -SevK09.3 Miljöfarl.ämn R51+R53, 2000 t -SevK10.1 Övr. klassific +R14, 500 t -SevK10.2 Övr. klassific +R29, 200 t -SevS1 Summ ämn avsn 1, lika riskfras -SevS2 Summ ämn avsn 2, lika riskfras -SevS3 Summ ämn avsn 2, kateg 1, 2, 9 -SevS4 Summ ämn avsn 2, kateg 3-8 14

Bilaga 2. Utsläpps- och kemikalieparametrar Tröskelvärde för utsläpp till/med: CASnr Parkod Parameternamn Enhet Användning/ Vatten Luft Produkt Avfall Tillverkning AOX Adsorberbara organiskt bundna halogener t/år 1 7440382 As Arsenik och arsenikföreningar, som As kg/år Kem 1 1 1 1 71432 Bensen Bensen kg/år Kem 100 100 100 100 BOD7 Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn t/år 5 BrDPE Bromerade difenyletrar (flamskyddsmedel) kg/år Kem 1 1 1 1 7440439 Cd Kadmium kg/år Kem 1 0,1 1 1 CH4 Metan t/år 100 Cl2,oorg-HCl Klor och oorganiska ämnen, som HCL t/år 10 Cl-tot Klorider som Cl t/år 2000 CO Koloxid t/år 500 CO2 Koldioxid t/år 100000 7440473 Cr Krom och kromföreningar, som Cr kg/år 20 10 7440508 Cu Koppar och kopparföreningar, som Cu kg/år 20 10 Cyanider Cyanider som total CN kg/år 50 107062 DCE 1,2-dikloretan (C2H4Cl2) kg/år Kem 1 1 1 1 117817 DEHP Di-(2etylhexyl)-ftalat kg/år Kem 1 1 1 1 106934 Dibrometen Dibrometen (C2H2Br2) kg/år Kem 1 1 1 1 84742 Dibutylftalat Dibutylftalat kg/år Kem 1 1 1 1 Dioxin Dioxin g/år 0,001 Etylbensen Etylbensen kg/år Kem 100 100 100 100 F2,oorg-HF Fluor och oorganiska ämnen, som HF t/år 5 Fenol Fenol kg/år Kem 1 1 1 1 F-tot Fluorider som total F t/år 2 118741 HCB Hexaklorbensen kg/år Kem 1 1 1 1 87683 HCBD Hexaklor-1,3-butadien kg/år Kem 1 1 1 1 HCH Hexaklorcyklohexaner kg/år Kem 1 1 1 1 15

Tröskelvärde för utsläpp till/med: CASnr Parkod Parameternamn Enhet Användning/ Vatten Luft Produkt Avfall Tillverkning HCN Cyanväte kg/år 200 77474 HCPD Hexaklorcyklopentadien kg/år Kem 1 1 1 1 107460 Hexametyldisiloxan Hexametyldisiloxan (C6H18OSi2) kg/år Kem 1 1 1 1 HFC Fluorkolväten kg/år 100 7439976 Hg Kvicksilver och kvicksilverföreningar, som Hg kg/år Kem 0,1 0,1 1 1 67663 Kloroform Kloroform (triklormetan, CHCl3) kg/år Kem 1 1 1 1 85535848 Klorparaffiner Klorparaffiner, C10-13 kg/år Kem 1 1 1 1 81152 Musk xylene 1-tert-butyl-3,5-dimetyl-2,4,6-trinitrobensen kg/år Kem 1 1 1 1 N2O Dikväveoxid (Lustgas) t/år 10 7664417 NH3 Ammoniak t/år Kem 1 1 1 NH4-N Ammonium som N t/år 1 7440020 Ni Nickel och nickelföreningar, som Ni kg/år 20 10 NMVOC Flyktiga organiska ämnen, halogenerade och icke halogenerade t/år 25154523 Nonylfenol Nonylfenol kg/år Kem 1 1 1 1 104405 Nonylfenol-4 4-(para)-nonylfenol kg/år Kem 1 1 1 1 NOx Kväveoxider som kvävedioxid t/år 10 N-tot Kväve och kväveföreningar, som N t/år 6 1806264 Oktylfenol-4 4-(para)-oktylfenol kg/år Kem 1 1 1 1 Olja Olja kg/år 100 PAH Polycykliska aromatiska kolväten kg/år 5 50 7439921 Pb Bly och blyföreningar, som Pb kg/år Kem 5 5 1 1 608935 Pentaklorbensen Pentaklorbensen (C6HCl5) kg/år Kem 1 1 1 1 127184 PER Tetrakloreten kg/år Kem 1 1 1 1 PFC Perfluorkolväten kg/år 100 PM10 Stoft, <10my t/år 50 98511 PTB Para-tert-butyltoluen kg/år Kem 1 1 1 1 140669 PTO Para-tert-oktylfenol kg/år Kem 1 1 1 1 140669 PTO Para-tert-oktylfenol kg/år Kem 1 1 1 1 P-tot Fosfor och fosforföreningar, som P t/år 0,1 5 16

Tröskelvärde för utsläpp till/med: CASnr Parkod Parameternamn Enhet Användning/ Vatten Luft Produkt Avfall Tillverkning 7440360 Sb Antimon och antimonföreningar, som Sb kg/år Kem 20 10 1 1 SF6 Svavelhexafluorid kg/år 50 Sn-org Organiska tennföreningar, som Sn kg/år 50 Stoft Stoft t/år 75 S-tot Svavel och svavelföreningar, som S t/år 5 79947 TBBA TetrabrombisfenolA kg/år Kem 1 1 1 1 56359 TBTO Tributyltennoxid, som Sn kg/år Kem 0,1 1 1 1 TCB Triklorbensener, summa isomerer kg/år Kem 1 1 1 1 87616 TCB123 1,2,3-triklorbensen kg/år Kem 1 1 1 1 120821 TCB124 1,2,4-triklorbensen kg/år Kem 1 1 1 1 108703 TCB135 1,3,5-triklorbensen kg/år Kem 1 1 1 1 76879 TFTO Trifenyltennoxid, som Sn kg/år Kem 0,1 1 1 1 TOC Kol organiskt, totalt t/år 50 108883 Toluen Toluen kg/år Kem 100 100 100 100 79016 TRI Trikloreten (C2HCl3) kg/år Kem 1 1 1 1 732263 TTB246 2,4,6-tri-tert-butylfenol kg/år Kem 1 1 1 1 688733 TTF Tributyltennföreningar, som Sn kg/år Kem 0,1 1 1 1 TTK Tributyltenn-katjon, som Sn kg/år Kem 0,1 1 1 1 1330207 Xylener Xylener, summa isomerer kg/år Kem 100 100 100 100 7440666 Zn Zink och zinkföreningar, som Zn kg/år 20 100 17

Bilaga 3. Energiparametrar Parkod Parameternamn Enhet Tillförd effekt Installerad tillförd effekt MW El.energi Elektrisk energi MWh/år Värmeenergi Värmeenergi MWh/år Biobränsle Biobränsle, ospecifiserat t/år Biobränsle Biobränsle, ospecifiserat MWh/år Biobränsle, flis Biobränsle, flis t/år Biobränsle, flis Biobränsle, flis MWh/år Biobränsle, pellets Biobränsle, pellets t/år Biobränsle, pellets Biobränsle, pellets MWh/år Biogas Biogas t/år Biogas Biogas MWh/år Eld.olja-lätt Eldningsolja, lätt t/år Eld.olja-lätt Eldningsolja, lätt MWh/år Eld.olja-tung Eldningsolja, tung t/år Eld.olja-tung Eldningsolja, tung MWh/år Eld.olja-WRD Eldningsolja Wide Range Destillate t/år Eld.olja-WRD Eldningsolja Wide Range Destillate MWh/år Gasol Gasol t/år Gasol Gasol MWh/år Kol Kol t/år Kol Kol MWh/år Naturgas Naturgas t/år Naturgas Naturgas MWh/år Spillolja Spillolja t/år Spillolja Spillolja MWh/år Torv Torv t/år Torv Torv MWh/år 18

Bilaga 4 Verksamheter som skall lämna uppgifter om kemikalier Verksamhetskod Verksamhetsnamn Totalt eller process -g1 Gjutning av Fe,Stål,Al,Mg >20 t/d Totalt -g3 Gjutning av andra metaller >4 t/d Totalt -g4 Gjutning av andra metaller >4 t/d Totalt -n1 Lagring av naturgas >50milj nm3/å Totalt -o1 Förbrukn organiska lösningsmedel >500t/år Totalt -o2 Förbrukn organiska lösningsmedel >200t/år Totalt -v1 Verkstad >100000 m2 Totalt 01-1 Jordbruk >200 djurenheter Totalt 13.1-1 Rostning/sintring av malm Totalt 13.1-2 Järn provbrytning Totalt 13.2-1 Rostning/sintring av malm Totalt 15.1-1 Slakteri >50 t/d Totalt 15.1-3 Chark/Styckn/Köttkon > 75 t/d Totalt 15.1-5 Rökeri, kött/chark >75 t/d Totalt 15.1-6 Slaktbiprodukter mm >10 t/d Totalt 15.2-1 Fisk/Skaldjur konservering mm >75 t/d Totalt 15.3-1 Frukt/Grönsak beredning mm >300 t/d Totalt 15.4-1 Olja/fett veg/anim >75 t/d Totalt 15.89-1 Jästtillverkning >300 t/d Totalt 17-1 Textil blek/färg mm >10 t/d Totalt 18.3-1 Pälsskinn garvning mm >12 t/d Totalt 19.1-1 Läder garvning mm >12 t/d Totalt 20.203-1 Träfiberskivor Totalt 21.111-1 Massa mek/kemmek/returfib Totalt 21.111-2 Massa halvkemisk Totalt 21.112-1 Massa sulfat Totalt 21.113-1 Massa sulfit Totalt 21.12-1 Papper/Kartong ointegr tillv Totalt 22.2-1 Tryckeri, förbrukning av lösningsmedel >200 t/år Totalt 23.1-1 Koks, mineraltjära mm Totalt 23.2-1 Mineraloljor raffinering Totalt 23.3-1 Kärnbränsle behandling/framställning/lagring Totalt 24.11-1 Acetylen-/Lustgas framställning Totalt 24.12-1 Färg-/Garvämnen kemiska reaktioner Totalt 24.13-1 Oorg.kem.prod kemiska reaktioner H3PO4 24.13-1 Oorg.kem.prod kemiska reaktioner Cl2 24.13-1 Oorg.kem.prod kemiska reaktioner H2SO4 24.13-1 Oorg.kem.prod kemiska reaktioner Totalt 24.14-1 Org.baskemikalier kemiska reaktioner Totalt 24.15-1 NPK-gödsel/Oorg.N-pr kemiska reaktioner HNO3 24.15-1 NPK-gödsel/Oorg.N-pr kkemiska reaktioner Totalt 24.16-1 Basplastpolymer kemiska reaktioner Totalt 24.17-1 Basgummi.synt kemiska reaktioner Totalt 24.2-1 Bekämp.medel kem/biol mm Totalt 24.41-1 Läkemedel kem.syntes Totalt 24.41-2 Läkemedel biosynt. >10 m3 reaktorvolym Totalt 24.41-4 Läke-/Naturläkemedel extr.biom Totalt 24.5-1 Ytaktiva ämnen, kemiska reaktioner Totalt 19