SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft

Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning s. 21

Historik/användning Enligt Sol & energiteknik SE AB s hemsida lyder historian om solenergi såhär: Solenergi är strålningsenergi från solen. Genom solens elektromagnetiska vågor når de jorden. Sedan flera tusen år har människan brukat denna form av energi för att underlätta sysslor och att värma sig. Under 1800-talet drevs värmemotorer med solenergi och i början av 1900-talet drevs destillationsanläggningar i Chile och bevattningspumpar i Egypten med hjälp av solen. Under 1930-talet användes solenergi till att värma upp vatten i staten Massachusetts i USA. Detta och många

Idag är intresset stort för att ta tillvara på solens energi. I Sverige finns det både kommunala och privata fjärrvärmebolag som bla använder sig av solvärme. Intresset för solenergi ökar varje år och i Sverige används numera solvärme också i stora lägenhetsområden. På Svensk Solenergis hemsida kan man läsa att det år 2012 fanns det ca 15 000 solvärmesystem i Sverige och installerades dryga 2000 system/år. De allra flesta solvärmesystem är installerade i småhushåll men det finns också i anslutning till flerbostäder, utomhusbad, mindre fjärrvärmesystem och idrottsplatser.

Kina står för ca 75% av världsmarknaden av solfångare. Europa finns på andra plats. I Tyskland finns flest solfångare och Cypern, Österrike och i Grekland ligger långt före andra länder i Europa. De flesta solfångare som är installerade i Sverige har också tillverkats i Sverige. Importen av solfångare har däremot ökat eftersom utländska företag haft bättre marknadsförutsättningar för att utvecklas skriver Svensk Solenergi. Bild: Bilden visar vilka av Europas länder som har lättast att utvinna el från solceller.

Bild 1

Miljöpåverkan Soltrålningen sker på minimal miljöpåverkan och brukar användas för att generera både elektricitet och värme. Det som kan vara dåligt för miljön med solenergin är frakten t.ex om en Kirunabo beställer solfångare från ett företag i Stockholm måste solfångaren komma dit på något sätt, då är det oftast flygplan eller bilar som fraktar och dom fordonen släpper ut fossila bränslen som är dåligt för miljön. Men om dom skulle köra miljövänliga bilar skulle det inte vara dåligt för miljön.

Solvärme Energiutvinning och energiomvandling: Enligt svensk solenergi så är solfångare främst intressanta där värmebehoven överensstämmer med tillgänglig solstrålning. Solfångare ger oss värme genom att genera solens strålar och omvandla det till värme t.ex. till våra hus. För att få varmvatten i våra kranar och duschar kan vi använda solfångare som kopplas ihop med varmvattenanläggningen. Det går alltså till så att solens UV-strålar (strålningsenergi) värmer på solfångaren, (värmeenergi) efter det startas pumpen automatiskt och solvärmt vatten pumpas (rörelseenergi) från solfångaren till

Sen pumpas vätskan upp i solfångaren och värms på nytt. Bild 2: På bilden ser du solfångare på ett tak.

Bild 2

Solel Energiutvinning och energiomvandling: Enligt Nyedals solenergis hemsida så använder vi idag solceller på flera olika sätt. Det vanligaste som dom flesta nog känner till är solcellsdrivna miniräknare. Nyedals solenergi skriver också såhär: Solcellen är en typ av fotodiod som är uppbyggd med två skikt, övre: N-skikt som är positivt laddat (+) och nedre: ett P- skikt som är negativt laddat. (-). Halvledarmaterialet kisel består en av den vanligaste solcellen av. Den fungerar som en diod. När en ljusstråle (strålnings energi) lyser på en cell skapas de ett fält över skikten som är elektriskt (elektrisk

När en socell får strålning på sig uppstår en spänning på 0,5 V som är elektrisk. Om du seriekopplar 36 celler kan man tillverka en solcellsmodul, som har en spänningskälla på 12 V. Solcellsmodulen är oftast täckt med en skyddande glasskiva. Det krävs ungefär 64 solcellsmoduler för att få en gatulampa att lysa en hel natt. Om man leder strömmen från solcellerna till en växelriktare eller inverter kan likströmmen omvandlas till växelström och sen användas för elproduktion i hemmet. Överskottet skickas sedan tillbaka ut på elnätet.

Enligt Nyedals solenergis hemsida har vi använt solceller lång tid tillbaka. Vi började använda solceller på 1950-talet. På den tiden handlade solceller om elförsörjning av satelliter. Bild 1: På bilden ser du en satellit och på vingarna av satelliten ser du solceller.

Bild 3

Bild: Solcellerna på solpanelerna fångar solens strålar och skickar vidare elektricitet till en växelriktare. Växelriktaren omvandlar sedan likströmmen till växelström som vi förbrukar i våra hem. Det som blir över skickas tillbaka ut på elnätet.

Bild 4

Solkraf Solkraft är en väldigt bra energikälla eftersom den är miljövänlig och det finns i överflöd. Problemen med denna källa är att den är dyr att använda och att den är begränsad till områden med en stadig och jämn instrålning av solljus. Enligt Energibok1 som Johnny Frid har skrivit använder solkraftverk solstrålningen för att producera värme och elektrisk energi till oss människor. Det finns två sätt som solkraftverket kan omvandla strålningen till energi. Det första är genom att koncentrera solstrålningen till så höga temperaturer så att vatten kan koka och

Bild 5 Bild: På bilden ser du ett solkraftverk. Den stora byggnaden kallas soltorn och hjälper till att ta upp solens strålar, som sedan sprider iväg dom till

Fördela från Gisle invations AB Solenergi avger inga föroreningar när man konsumerar den. Annan produktion av el och energi kan vara bullrig, t.ex. vindkraftverk. Medans tillverkningen av solenergi som producerar elektricitet är mycket tyst. En av solenergins nog mest största fördel är nog att den kan producera el på många platser inte andra el produktioner kan. Som tex till satelliter i rymden.

Nackdela från Gisle invations AB Det som är dåligt med solenergi är att om man köper solfångare kan det kosta väldigt mycket från början. Solenergi kan bara produceras på dagtid. Produceringen kan också bero på vad det är för väder. Soligt och klart = Mycket energi Mörkt och molnigt = Lite energi

Framtid Däremot finns det vissa frågetecken menar Axelsson. Om ett vanligt hushåll sätter upp solceller på husets tak har de svårt att utnyttja elen från dem. Eftersom elen Kanske kommer att bli allt vanligare att solenergisystem används, detta är på grund av växthuseffekten och kravet att minska utsläppen.men än så länge är det inte lönsamt här i Sverige, bidraget från solenergin till den svenska elproduktionen är näst intill obefintlig. Kanske skulle fler hushåll satsa på solceller om det fanns en vilja hos politikerna att införa långsiktigt stöd skriver Maria Gunther Axelsson i tidningen Forskning och framsteg.

medan vi här i norr behöver el som mest på kvällen och under vinterhalvåret.det finns idag inget sätt att lagra elen. Batteri är dyrt och håller bara något år. Axelsson menar att vi som bor i norr kommer alltid att behöva backa upp solkraft av andra energikällor som kan leverera el när solen går i moln. Vattenkraftverk är i stort utbyggt redan och vi vill inte göra oss mer beroende av fossila bränslen. Kanske är det så att det i framtiden blir aktuellt att importera el från solrika världsdelar som t.ex. Afrika?

Källförteckning Frid, Johnny, Energiteknik 1 (2011), Gleerups utbildning, Malmö http://www.solenergiteknik.se/solvarme/historia.html 2015-02-03 http://www.svensksolenergi.se/fakta-om-solenergi 2015-01-20 http://www.nyedalsolenergi.se/hur-fungerar-solceller/ 2015-01-20 http://www.lesol.se/solvarme/sa-har-fungerarsolfangaren/ 2015-01-20 http://www.svensksolenergi.se/fakta-omsolenergi/solvaerme 2015-02-10 http://fof.se/tidning/2014/6/artikel/solenergi-valet-

Bilder: Bild 1 http://www.bequoted.com/businessbriefing/bbb-2007-29/bbb-2007-29.htm 2015-02-10 Bild 2 http://www.leksand.se/sv/bygga-bo-ochmiljo/energi/uppvarmning/solfangare/ 2015-02-03 Bild 3 http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/rymden/ article3560779.ece 2015-02-10 Bild 4 http://www.nyedalsolenergi.se/hur-fungerar-solceller/ 2015-02-03 Bild 5 http://sv.wikipedia.org/wiki/termisk_solkraft 2015-02- 10

Alexander Lidén, EE1c El- och energiprogrammet Kaplanskolan, skellefteå