Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematikdidaktik

Fastställt datum 2014-12-12 FTK Dnr: 2014/389 4.3.1 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetets fakultetsnämnder har fastställt. I universitetets besluts- och delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematikdidaktik Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematikdidaktik är fastställd av fakultetsstyrelsen för teknik och börjar gälla från 2014-12-12. Utbildningens omfattning Doktorsexamen Doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 högskolepoäng omfattande en kursdel om 90 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om 150 högskolepoäng. Licentiatexamen Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 45 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats om minst 75 högskolepoäng. Utbildningens mål Doktorsexamen För doktorsexamen ska följande mål vara uppfyllda: Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, 1

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra tillsamhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. (HF bilaga 2 - Examensordningen) Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. (HF bilaga 2 - Examensordningen) Behörighet För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande 2

1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, (HF 7 kap 35 ) 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, vara minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. (HF 7 kap 39 ) Övergångsregler Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015. (Förordning (2006:1053) Övergångsregler) Särskild behörighet De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning. 2. särskild yrkeserfarenhet, och 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. (HF 7 kap 40 ) Särskild behörighet för ämne matematikdidaktik För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i matematikdidaktik erfordras: - godkända kurser inom ämnet matematik och matematikdidaktik om 90 hp, varav minst 30 hp på magisternivå, eller motsvarande kunskaper - ett individuellt arbete om minst 7,5 hp på nivån magisternivå eller motsvarande Ansökan Ansökan till utbildning på forskarnivå regleras i antagningsordningen. Bedömnings- och urvalskriterier De sökande rangordnas av institutionen. Urval görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Bedömningen tar hänsyn till den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i 3

vetenskapliga arbeten, särskilt på kvaliteten på uppsatser på grundnivå och avancerad nivå, och andra vetenskapliga arbeten. Bedömningen tar vidare hänsyn till grundexamens bredd och sammansättning och till den bild som ämneskollegiet får av den sökandens förutsättningar. Inom ämnet baserar sig bedömning vid prövning av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen i första hand på avhandlingsplanens relevans, originalitet och genomförbarhet inom den givna tidsramen, d.v.s. motsvarande fyra års utbildning på heltid. Urval bland de sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Urval görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Enbart det förhållande att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande. (HF 7 kap 41 ) Antagning Antagning regleras i antagningsordningen. Beslutande och beredande organ framgår av universitetets besluts- och delegationsordning. Högskolan får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Högskolan får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. (HF 7 kap 36 ) Organisation av utbildning på forskarnivå Organisationen av utbildning på forskarnivå regleras i lokala regler för utbildning på forskarnivå. Utbildningens uppläggning och innehåll Individuell studieplan För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. (HF 6 kap 29 ) Den individuella studieplanen är en arbetsplan för studiegång, avhandlingsarbete och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och forskarstuderande i samråd med examinator och ska följas upp minst en gång varje år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 4

Huvudhandledaren ansvarar för att studieplaner och uppföljningar genomförs. Beslutande organ för doktoranders individuella studieplaner framgår av universitetets besluts- och delegationsordning. Kurser Undervisningen ges i form av individuell handledning, kurser samt seminarier. Den studerande förväntas under hela utbildningstiden delta aktivt i forskningsseminarier inom matematikdidaktik. Kursdelen består av obligatoriska och valbara kurser. Syftet med kurserna är dels att ge stöd för avhandlingsarbetet, dels att ge en överskådlig bild av forskningsområdet. Vilka valbara kurser som ska ingå i examen bestäms av examinator i samråd med den forskarstuderande och huvudhandledare. Externa kurser som ges av andra institutioner eller lärosäten kan tillgodoräknas. Högskolepedagogisk utbildning är obligatorisk för forskarstuderande som ska undervisa. I nedanstående uppräkning förkortas högskolepoäng med hp. Doktorsexamen Obligatoriska kurser Vetenskapsteori och etik Ämnesdidaktiska forskningsmetoder Teoretiska perspektiv i matematikdidaktisk forskning 4hp 7,5 hp 7,5 hp Första kursen är en obligatorisk kurs vid Linnéuniversitet. De andra två kurserna anger teman för kurser som doktoranden måste ta, men de exakta kurserna bestäms av examinator i samråd med doktoranden och handledaren. Valbara kurser Urval av kurser inom nedanstående områden 71hp - Matematikdidaktiska ämnesområden, till exempel stoffdidaktik (stokastikdidaktik, algebradidaktik, etc.), didaktiska perspektiv på teman som matematisk modellering och problemslösning, och/eller allmänna matematikdidaktiske områden som till exempel lärandeteori; - Matematiska ämnesområden (till exempel kurser inom analys, algebra, talteori, geometri, eller matematisk statistik) - Ytterligare kurser i utbildningsvetenskapliga forskningsmetoder; - Matematikens filosofi och kulturhistoria; - Utbildningsvetenskapliga kurser av särskild relevans för forskningsinriktningen. Licentiatexamen Obligatoriska kurser Vetenskapsteori och etik Ämnesdidaktiska forskningsmetoder Teoretiska perspektiv i matematikdidaktisk forskning 4hp 7,5 hp 7,5 hp 5

Första kursen är en obligatorisk kurs vid Linnéuniversitet. De andra två kurserna anger teman för kurser som doktoranden måste ta, men de exakta kurserna bestäms av examinator i samråd med doktoranden och handledaren. Valbara kurser Urval av kurser inom nedanstående områden 26hp - Matematikdidaktiska ämnesområden, till exempel stoffdidaktik (stokastikdidaktik, algebradidaktik, etc.), didaktiska perspektiv på teman som matematisk modellering och problemslösning, och/eller allmänna matematikdidaktiske områden som till exempel lärandeteori; - Matematiska ämnesområden (till exempel kurser inom analys, algebra, talteori, geometri, eller matematisk statistik) - Ytterligare kurser i utbildningsvetenskapliga forskningsmetoder; - Matematikens filosofi och kulturhistoria; - Utbildningsvetenskapliga kurser av särskild relevans för forskningsinriktningen Kursplaner Hantering av kursplaner för forskarutbildningen framgår av lokala regler för utbildning på forskarnivå. Doktorsavhandling Avhandlingsdelen omfattar 150 högskolepoäng. För doktorsexamen ska den studerande författa en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda ämnesområdet. Kravet på självständighet utesluter inte att avhandlingsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt. Avhandlingen kan antingen utformas som ett sammanhängande vetenskapligt arbete, en monografiavhandling, eller som en sammanläggningsavhandling. En sammanläggningsavhandling bör i normalfallet innehålla minst 3 uppsatser samt en sammanläggningsdel (kappa). Uppsatserna bör ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering. Två av dem bör vara antagna/accepterade för publicering i refereebedömd tidskrift eller i en antologi av hög kvalitet. Sammanläggningsdelen kan förutom en sammanfattning innehålla en diskussion av arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning. Sambandet mellan uppsatserna bör också diskuteras i sammanläggningsdelen. I det fall någon av uppsatserna är samförfattad med andra personer ska avhandlingsförfattarens insats anges i förordet. En monografiavhandling är normalt en enhetlig, sammanhållen ensamförfattad text, uppdelad i kapitel, som berör en och samma tematik och som baserar sig på tidigare opublicerade resultat från en självständigt utförd forskning. Doktoranden ensam står som författare till en monografiavhandling. En monografiavhandling ska uppfylla samma kriterier på vetenskaplighet som en sammanläggningsavhandling. Vetenskaplig avhandling som har författats av två eller flera personer tillsammans får godkännas som doktorsavhandling förutsatt att författarnas insatser kan särskiljas. 6

Avhandlingen skrivs vanligtvis på svenska eller engelska. Om avhandlingen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska. Om avhandlingen skrivs på engelska ska den ha en sammanfattning på svenska. Kvalitetssäkring av avhandlingsarbete Preliminärt ämne för doktorsavhandlingen ska väljas i samråd med handledaren redan vid antagningen till utbildning på forskarnivå. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Avhandlingsarbetet följs upp två gånger. En gång efter halva tiden och en gång då avhandlingsarbetet bedöms nära nog fullbordat. Båda tillfällena ska helst göras i form av en intern disputation. Det sista tillfället görs med en diskutant från andra annat lärosäte. Ytterligare presentationer och seminarier kan hållas efter behov. Licentiatuppsats För licentiatexamen ska den studerande författa en vetenskaplig uppsats om 75 högskolepoäng. Uppsatsen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och hålla god vetenskaplig kvalitet. Avhandlingen skrivs vanligtvis på svenska eller engelska. Om uppsatsen skrivs på svenska bör den ha en sammanfattning på ett annat modernt språk, företrädesvis engelska. Om uppsatsen skrivs på engelska bör den ha en sammanfattning på svenska. Kvalitetssäkring av licentiatuppsats Preliminärt ämne för licentiatuppsatsen ska väljas i samråd med handledaren redan vid antagningen till utbildning på forskarnivå. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Avhandlingsarbetet följs upp med 90 % seminarium med en intern eller extern opponent. Dessutom kan hållas ytterligare presentationer och seminarier efter behov. Examination av doktorsavhandling Doktorsavhandling ska försvaras vid en offentlig disputation. Senast två månader före disputation ska en anmälan ha inkommit till fakultetskansliet. Anmälan görs via blanketten Anmälan om disputation. Till anmälan ska följande handlingar bifogas: - Uppgifter om t. ex. deltagande vid vetenskapliga seminarier, utlåtande angående predisputation eller motsvarande, förteckning av de i avhandlingen ingående delarbetena med uppgifter om medförfattare, publicering etc., utlåtande av examinator/handledare angående avhandlingens huvudsakliga innehåll samt den forskarstuderandes insatser. Betyg för doktorsavhandlingen bestäms av en opponent. Betygsnämnden ska bestå av tre ledamöter, varav minst en ska komma från annat lärosäte. Doktorsavhandlingen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet i och försvaret av avhandlingen. 7

Examination av licentiatuppsats Licentiatuppsats ska försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium. Senast två månader före licentiatseminarium ska en anmälan ha inkommit till fakultetskansliet. Anmälan görs via blanketten Anmälan om licentiatseminarium. Betyg för licentiatuppsatsen bestäms av examinator. Licentiatuppsatsen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygsättning ska hänsyn tas till innehållet och försvaret av uppsatsen. Examensbenämningens förled För forskarexamina inom ämnet matematikdidaktik används förledet filosofie. Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplaner En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning av aktuell högskoleförordning följs. Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet matematikdidaktik, Dnr: FAK 2012/72 kan byta till gällande allmän studieplan. 8