Riktlinjer för indexering med Svenska ämnesord

Riktlinjer för indexering med Svenska ämnesord (Gällande fr.o.m. 2012-06-11) (senast ändrad 2015-03-06) 1

Definitioner... 5 1. Att ämnesordsindexera... 10 1.1 Klassifikation och ämnesord... 10 1.2 Förhållandet till andra biblioteks ämnesord... 10 1.2.1 Samarbete i LIBRIS... 10 1.2.2 Ämnesord i utländska poster... 11 1.3 Pre- och postkoordinering... 12 1.4 Vilka typer av material ämnesordsindexeras?... 12 1.5 Källor för ämnesord... 12 1.6 Format (MARC21) i LIBRIS... 13 1.7 Indexeringsdjup... 13 1.8 Antal ämnesord... 13 1.9 Ska alla verk förses med ämnesord?... 13 1.10 Ämnesorden ska vara specifika... 14 1.10.1 Underindelningar... 14 1.10.2 Över- och underordnade ämnesord för samma verk?... 14 1.11 Ämnen som det inte finns ämnesord för... 15 1.12 Verk om ett ämne... 16 1.13 Verk om flera ämnen... 16 1.13.1 Verk om två eller tre ämnen... 16 1.13.2 Verk om fyra eller fler ämnen... 16 1.13.3 Flera ämnesaspekter... 17 1.13.4 Verk om förhållanden mellan ämnen eller särskilda aspekter på ett ämne... 18 1.14 Innehållsanmärkningar... 18 2. Ämnesordens syntax... 19 2.1 Huvudord... 19 2.2 Ämnesordssträngar - huvudord + underindelning... 19 2.3 Ämnesord med särskiljande tillägg... 19 3. Typer av ämnesord... 20 3.1 Allmänna ämnesord (MARC 650)... 21 3.1.1 Underindelningar under allmänna ämnesord (650 #x)... 22 3.2 Personnamn som ämnesord (MARC 600)... 23 3.2.1 Författare + titel... 24 3.3 Institutionsnamn som ämnesord (MARC 610)... 25 3.3.1 Lagar / lagkommentarer som ämnesord... 26 3.3.2 Institutionsnamn eller allmänt ämnesord?... 26 3.4 Händelser med formellt namn som ämnesord (MARC 611)... 26 3.5 Geografiska ämnesord... 27 3.5.1 Val av namnform... 28 3.5.2 Namnbyte... 29 3.5.3 Underindelningar under geografiska ämnesord... 30 3.6 Uniforma titlar som ämnesord (MARC 630)... 31 2

3.6.1 Filmtitlar... 32 3.7 Kronologiska ämnesord (MARC 648)... 32 3.7.1 Olika typer av kronologiska ämnesord... 32 3.7.2 Verk med uttalat kronologiskt innehåll... 34 3.8 Genre/formtermer (MARC 655)... 35 3.8.1 Flera genre/form-termer... 36 4 Särskilda ämnesområden... 36 4.1 Personer... 36 4.1.1 Allmänt... 36 4.1.2 Biografier... 37 4.1.3 Personliga berättelser... 41 4.1.4 Kritiska verk... 42 4.2 Historia... 44 4.3... i Bibeln, i filmen, i heraldiken, i konsten...... 45 4.3.1 Allmänna ämnesord... 45 4.3.2 Egennamn... 45 4.4 Influenser... 46 4.4.1 Influenser som allmän underindelning... 46 4.4.2 Influenser som allmänt ämnesord... 46 4.4.3 Influenser som adjektivfras... 47 4.5 Läromedel... 47 4.5.1... i läromedel... 48 4.6 Enheter i städer... 48 4.7 Särskilda institutioner... 49 4.8 Särskilda byggnader... 50 4.9 Monument etc.... 52 4.10 Relationer mellan länder... 53 4.11 Fiktiva och mytiska gestalter... 54 4.12 Djur med egennamn... 54 4.13 Litteratur... 55 4.13.1 Verk om litteratur... 55 4.13.2 Verk om författare... 59 4.13.3 Allmänna ämnesord inom ämnesområdet litteratur... 61 4.14 Konst... 62 4.14.1 Konstform... 63 4.14.2 Nationaliteters och kulturers konst... 63 4.14.3 Etniska gruppers konst... 64 4.14.4 Konstnärliga stilar och riktningar... 64 4.14.5 Kronologiskt ämnesord inom ämnesområdet konst... 66 4.14.6 Teman och motiv i konsten... 66 4.14.7 Konstens ägarskap och placering... 66 4.14.8 Andra ämnesord inom ämnesområdet konst... 68 4.14.9 Verk om en konstnär eller en konstnärs verk... 68 4.14.10 Verk om ett särskilt konstverk... 69 4.15 Fotografi och bildverk... 69 4.16 Arkeologi... 71 4.16.1 Ämnesord för typer av fornlämningar och andra teman... 72 4.16.2 Tidsperiod... 72 4.16.3 Folk och kultur... 72 3

4.16.4 Utgrävningar... 74 4.16.5 Särskild utgrävningsplats... 74 4.16.6 Plats eller område + fornlämningar... 74 5 Konstruktion av ämnesord... 75 5.1 Dokumentbaserat... 75 5.2 Specificitet... 75 5.3 Val av termer... 76 5.4 Lånord... 76 5.5 Facktermer och allmänord... 76 5.6 Förkortningar och akronymer... 77 5.7 Stavning... 77 5.8 Språk... 77 5.9 Språklig form... 77 5.10 Skrivregler... 78 5.11 Homografer och polysemer... 78 5.12 Sammansatt term eller ämnesordssträng?... 79 5.13 Sammansatta termer ("och"-konstruktioner)... 79 5.14 Se-hänvisningar (Ekvivalenta relationer)... 80 5.15 Se även-hänvisningar (Associativa relationer)... 81 5.16 Generella se även-hänvisningar... 83 5.17 Över- och underordnade termer (Hierarkiska relationer)... 83 5.18 Förklarande anmärkningar... 85 5.19 Klassifikationskoder i Svenska ämnesord... 85 5.20 Motsvarigheter i LCSH... 86 5.21 Konstruktion av särskilda typer av ämnesord... 86 6 Internationella principer... 90 6.1 IFLA:s principer för ämnesordsindexering... 90 6.1.2 Principer för konstruktion av ämnesord (Construction principles)... 90 6.1.3 Principer för att ämnesordsindexera (Application principles)... 91 6.2 LCSH:s grundläggande principer (Fundamental principles of Library of Congress Subject Headings)... 91 Index... 94 4

Definitioner Allmän underindelning Underindelning som uttrycker en ämnesmässig begränsning av eller bestämning till ett allmänt ämnesord. Se även Underindelning. Allmänt ämnesord Ett ämnesord (begrepp, objekt eller händelse) som uttrycker vad ett verk handlar om och som inte är ett egennamn. Se även Geografiskt ämnesord och Egennamn som ämnesord. Engelsk term: Topical heading Aspekt se Underindelning. Associativ hänvisning se Relaterad term Bestämning se Särskiljande tillägg Bundet ämnesord se Kontrollerat ämnesord Citeringsordning Ordning i vilket föredragna termer eller notationer kombineras för att utforma strängar som representeras sammansatta ämnen i prekoordinerade indexeringssystem eller i ett klassifikationssystem. Djupindexering Praxis att tilldela enskilda delar av en publikation särskilda indexeringstermer. Se även Sammanfattande indexering och Uttömmande indexering. Engelsk term: In-depth indexing Dokumentbaserat Användning av ett faktiskt befintlig material- eller litteratursamling som grund för utveckling av ett indexerings- eller klassifikationssystem. I fallet med LCSH är dokumentbasen Library of Congress samling. Engelsk term: Literary warrant Egennamn som ämnesord Ett ämnesord bestående av ett personnamn, institutionsnamn, mötesnamn, titel eller ortnamn. Engelsk term: Name heading Enkel hänvisning se Se-hänvisning Enkelt ämnesord Huvudord som bara består av en term, t.ex. Kvinnor, Koppar, Frihet. Engelsk term: Single word heading 5

Fasett Gruppering av begrepp i naturliga kategorier. En fasett består av en homogen klass med begrepp där medlemmarna i klassen har samma egenskaper vilka också skiljer dem från medlemmar i andra klasser. Engelsk term: Facet Form Den fysiska, bibliografiska, konstnärliga eller litterära karaktären hos ett verk. Engelsk term: Form Formterm Termer som uttrycker vad verket är (i kontrast till vad det handlar om), t.ex. Lexikon, Konkordanser, Storstilsböcker etc. Engelsk term: Form heading Frasämnesord se Sammansatt term Fri allmän underindelning Underindelning som får användas under allmänna ämnesord utan att kombinationen av allmänt ämnesord och underindelning finns upptagen i databasen Svenska ämnesord. Se även Underindelning. Fritt ämnesord se Icke-kontrollerat ämnesord. Föredragen term Term som används för att återge ett begrepp vid indexering. Engelsk term: Preferred term Genreterm Genrer refererar till kategorier av verk som karaktäriseras av likartade intriger, teman, miljöer, situationer och karaktärer. Exempel på genrer är Deckare och Science fiction. Genre/formterm Eftersom det ofta är svårt att skilja på form och genre har dessa termer i Svenska ämnesord en gemensam beteckning - Genre/formtermer. Geografisk underindelning En typ av underindelning som består av namn på en plats inom ett större geografiskt område som representeras av ett geografiskt huvudord. Se även Geografiskt ämnesord. Engelsk term: Geographic subdivision. Geografiskt ämnesord Ett ämnesord med egennamn som representerar en plats eller annan enhet som nära förknippas med plats (t.ex. en park, skog, tunnel etc.). Ett geografiskt ämnesord kan innehålla upp till fyra nivåer och börjar med det största området som representerar eller innehåller platsen ifråga. Ämnesordets första nivå består normalt av ett landsnamn eller ett annat större område. De andra nivåerna representerar geografiska enheter som ligger inom, eller är en del av en enhet på den första nivån. Engelsk term: Geographic heading 6

Godkänt ämnesord se Kontrollerat ämnesord och Föredragen term Hierarkisk relation Genom hänvisningar kopplas termer eller ämnen ihop som befinner sig på olika nivåer i en hierarki. Se även Överordnad term, Underordnad term, och Relaterad term Engelsk term: Hierarchical reference Huvudord Ämnesordets första del (som ligger i a-fältet i MARC21-formatet). Huvudordet kan bestå av ett ord eller ett sammansatt uttryck. Huvudord kan vara allmänna ämnesord, institutionsnamn, geografiska namn, personnamn, titlar, namn på händelser. Icke-föredragen term Term som inte tilldelas dokument men som finns med som en ingångsterm i en tesaurus eller ett index, Engelsk term: Non-preferred term Icke-kontrollerat ämnesord. Ämnesord som inte hämtas från en ämnesordslista eller tesaurus. Engelsk term: Keyword Kontrollerad vokabulär En kontrollerad vokabulär är en lista över termer ämnad för användning för att återge innehåll i dokument. En sådan vokabulär innehåller inga synonymer utan sådana finns bara som pekare till föredragna termer, t.ex. Laissez-faire använd Frihandel. En bra lista med kontrollerad vokabulär omfattar en utförlig struktur med referenser som leder användare till vidare respektive snävare termer och till relaterade termer som inte är hierarkiskt relaterade. Engelsk term: Controlled vocabulary Kontrollerat ämnesord Ett ämnesord som hämtas från en ämnesordslista eller en tesaurus. Kvalifikator se Särskiljande tillägg Nyckelord se Icke-kontrollerade ämnesord Okontrollerat ämnesord se Icke-kontrollerat ämnesord Parentetiskt tillägg se Särskiljande tillägg Postkoordinering Återgivande av ett komplext ämne genom att tilldela enskilda termer vid indexeringstillfället och kombinera ihop dessa vid sökning. Prekoordinering Återgivande av ett komplext ämne genom att vid indexeringstillfället kombinera begrepp till ämnesord eller ämnesordssträngar. Relaterad term En se även-hänvisning från ett ämnesord till ett annat ämnesord som finns i en annan hierarki. 7

Se även Se även-hänvisning Engelsk term: Related term reference; See also reference Sammanfattande indexering Praxisen att tilldela indextermer eller ämnesord som representerar det övergripande innehållet i ett dokument snarare än dess enskilda delar. Se även Djupindexering och Uttömmande indexering Engelsk term: Summarization Sammansatt term Ett ämnesord som består av mer än ett ord och som kan beteckna endast ett begrepp eller relationer mellan flera enskilda begrepp, t.ex. Ekonomisk politik, Kvinnliga författare, Kristendom och buddhism, Barn till missbrukare. Engelsk term: Multi-words heading; Multi-concept heading Se även-hänvisning Hänvisning mellan två kontrollerade ämnesord som finns i olika hierarkier.. Engelsk term: Related term reference; See also reference Se-hänvisning Hänvisning från en term (en synonym) som inte används som ämnesord till den ekvivalenta term som ska användas som ämnesord. Engelsk term: Use reference; See reference Spetsord se Huvudord Syntax Reglerna som kontrollerar hur enskilda ord eller fraser kombineras för utformning av färdiga ämnesord. Engelsk term: Syntax Särskiljande tillägg Term inom parentes som läggs till ett ämnesord för att särskilja mellan olika betydelser hos identiska termer eller för att klargöra betydelsen av ett ämnesord, t.ex. Mars (planet); Mars (romersk gud); C (programspråk). Engelsk term: Qualifier Tesaurus Kontrollerad ordlista med de semantiska relationerna mellan termerna angivna. Är ofta hierarkiskt ordnad med relationer mellan vidare och snävare termer och mellan termer med associativ betydelse. I riktlinjerna för Svenska ämnesord används inte termen tesaurus. Se även Ämnesordslista Engelsk term: Thesaurus Underindelning Term som kombineras med ett huvudord och utgör en bestämning till eller begränsning av huvudordet. Se även Allmän underindelning och Geografisk underindelning Engelsk term: Subdivision 8

Underordnad term Ämnesord som har en snävare betydelse än ett annat ämnesord i samma hierarki, och som förbinds med den överordnade termen med en hierarkisk relation. Engelsk term: Narrower term (NT) Uttömmande indexering Praxisen att tilldela indextermer eller ämnesord som representerar alla betydelsefulla begrepp eller aspekter av ett ämne. Se även Djupindexering och Sammanfattande indexering Engelsk term: Exhaustive indexing Ämnesanalys Processen att analysera det intellektuella innehåller i ett verk. Resultatet kan visas i en katalog eller bibliografi genom notationssymboler, som i klassifikationssystem, eller genom språkliga termer som ämnesord eller deskriptorer. Eneglsk term: Subject analysis Ämnesord Term som beskriver ett verks ämne. Termen kan bestå av ett eller flera ord och innehålla en, eller i vissa fall, flera underindelningar. Engelsk term: Subject heading Ämnesordsindexera Att analysera ett verks innehåll och förse det med ämnesord. Ämnesordslista Lista över kontrollerade ämnesord som är godkända för användning. Ämnesordslistor kan också innehålla se-hänvisningar från termer som inte ska användas som ämnesord, och se även-hänvisningar mellan olika ämnesord. Se även Tesaurus Engelsk term: Subject headings list Ämnesordssträng Ämnesord med en eller flera underindelningar. Överordnad term Ämnesord som är en vidare term än ett annat ämnesord i samma hierarki och som förbinds med den underordnade termen med en hierarkisk relation. Engelsk term: Broader term reference 9

1. Att ämnesordsindexera Att ämnesordsindexera är att analysera verkens innehåll och försöka matcha ihop det med termerna i den ämnesordslista man använder, samt att konstruera ämnesord enligt de riktlinjer som finns. Syftet med ämnesordsindexeringen är att så väl som möjligt redogöra för verkens innehåll så att användare kan hitta verk om ett visst ämne. Ämnesordsindexering bör ske konsekvent så att verk om samma ämne förses med samma ämnesord. Nedan följer dels praktisk information om var ämnesord kan hämtas och om formatet i LIBRIS, dels riktlinjer för hur ämnesordsindexeringen bör gå till. 1.1 Klassifikation och ämnesord Klassifikation och ämnesord är två olika, från varandra fristående sätt att beskriva verkets innehåll. Klassifikation utgår från discipliner och grupperar ihop verken i klasser som är hierarkiskt ordnade, ofta med discipliner som t.ex. historia, etnologi, arkeologi som utgångspunkt. Klassifikationssystem är heltäckande, utarbetas uppifrån och ner och utgår inte från verk i en särskild samling. Klassifikation uttrycks ofta med koder bestående av siffror och/eller bokstäver. Ämnesorden är dokumentbaserade och lyfter fram det specifika ämnet och aspekter på ämnet. I exemplen nedan får man en samlad överblick över ämnet äktenskapet behandlat ur olika perspektiv. Dessa verk om äktenskapet placeras på olika ställen i klassifikationssystemet: etik, psykologi, religion, familjesociologi, litteraturhistoria. 650 7 #a Äktenskap #x etik och moral #2 sao 650 7 #a Äktenskap #x psykologiska aspekter #2 sao 650 7 #a Äktenskap #x religiösa aspekter #2 sao 650 7 #a Äktenskap #x historia #2 sao 650 7 #a Äktenskap i litteraturen #2 sao 1.2 Förhållandet till andra biblioteks ämnesord 1.2.1 Samarbete i LIBRIS I LIBRIS samarbetar ett antal bibliotek kring ämnesordsindexeringen i syfte att rationalisera arbetet och höja kvaliteten. Ämnesorden läggs i generella fält, och behöver inte upprepas av varje bibliotek. De ämnesord som läggs generellt ska hämtas från en godkänd ämnesordslista och konstrueras enligt gällande riktlinjer. Svenska ämnesord är en av de godkända ämnesordslistorna, och till Svenska ämnesord hör dessa riktlinjer. 10

Grundprincipen i samarbetet är att varje verk ämnesordsindexeras av det bibliotek som först katalogiserar det, och att övriga bibliotek accepterar dessa ämnesord. Katalogisatörer från andra bibliotek kan komplettera poster med ytterligare ämnesord, om bedömning görs att det finns mer i ett verks innehåll som bör lyftas fram. Kompletterande ämnesord i den bibliografiska posten måste dock alltid överstämma med riktlinjerna för indexeringsdjup och konstruktion av ämnesord. Särskilda bibliotek kan vara intresserade av att göra en mer fullständig ämnesordsindexering av verk inom sina specialområden och gör då en uttömmande indexering. Ämnesord som inte är generella eller följer riktlinjerna för indexeringsdjup placeras i det katalogiserande bibliotekets beståndspost. Ändring av generella ämnesord bör undvikas om dessa inte är felaktigt konstruerade. Ämnesord och ämnesordssträngar som är konstruerade enligt de äldre riktlinjerna korrigeras inte. 1.2.2 Ämnesord i utländska poster Katalogposter som importeras från andra länder har i stor utsträckning redan ämnesord. Dessa översätts till termer som finns i den svenska termlistan eftersom det intellektuella arbetet med att beskriva innehållet redan är gjort och inte ska göras om av andra länders katalogisatörer. Utländsk litteratur i svensk översättning förses med motsvarande svenska termer till de som finns i originalverket. Många länder följer samma grundläggande principer för konstruktion av ämnesord. Observera dock att det kan finnas stora skillnader mellan Sverige och andra länder när det gäller syntaxen för ämnesbeskrivningar. Frankrike, Förenta staterna, Kanada, Storbritannien och flera andra länder har i stort sett samma regler för formatering och indexering, t.ex. bruket av underindelningar. De allmänna riktlinjerna för ämnesordsindexering med Svenska ämnesord gäller även när utländska ämnesord från dessa länder översätts till svenska termer. Exempel 1. Importerad post 245 1 0 #a Women's reading in Britain, 1750-1835 : #b a dangerous recreation BNB:s ämnesord: 650 0 #a Women #z Great Britain #x Books and reading #x History #y 18th century 650 0 #a Women #z Great Britain #x Books and reading #x History #y 19th century Svenska ämnesord: 648 7 #a 1700-talet #2 sao 648 7 #a 1800-talet #2 sao 650 7 #a Kvinnor #2 sao 650 7 #a Läsvanor #x historia #2 sao 651 4 #a Storbritannien 11

Exempel 2. Importerad post 245 1 0 #a Martin Frobisher : #b Elizabethan privateer BNB:s ämnesord: 600 1 4 #a Frobisher, Martin 650 0 #a Sailors #z Great Britain 650 0 #a Privateering #z Great Britain #x History #y 16th century 651 0 #a Great Britain #x History, Naval #y Tudors, 1485-1603 651 0 #a Great Britain #x History #y Elizabeth, 1558-1603 Svenska ämnesord: 600 1 4 #a Frobisher, Martin 648 7 #a 1500-talet #2 sao 650 7 #a Kapare #x historia #2 sao 650 7 #a Sjömän #x historia #2 sao 651 4 #a Storbritannien 1.3 Pre- och postkoordinering Ämnesordsindexering görs antingen pre- eller postkoordinerat. Om man använder prekoordinerade ämnesord kombineras ämnesorden ihop vid indexeringstillfället, antingen som en fras eller som en sträng med huvudord och underindelningar. Därigenom uttrycks förhållandet mellan olika ämnen och begränsningar av ämnen. Om man använder postkoordinerade ämnesord uttrycks ingen relation mellan de olika ämnesorden, utan dessa läggs var för sig i olika fasetter och sammankopplingen av dem sker först vid en sökning. Svenska ämnesord är ett system som bygger på både prekoordinering och postkoordinering av ämnesord. I systemet kategoriseras ämnesord i ämnesfasetter. Ämnesorden i fasetterna kan konstrueras som enkla ämnesord, vara prekoordinerade till fraser eller bestå av huvudord med underindelning/ar. 1.4 Vilka typer av material ämnesordsindexeras? Man kan ämnesordsindexera alla typer av verk, t.ex. facklitteratur, artiklar, skönlitteratur, barn- och ungdomslitteratur, bilder. Det är rimligt att ge "tyngre" publikationer en viss prioritet vid ämnesordsindexeringen. 1.5 Källor för ämnesord Allmänna ämnesord hämtas från Svenska ämnesord. Fria allmänna underindelningar hämtas från en särskild lista, som finns på Svenska ämnesords webbplats. Underindelningarna finns också i databasen Svenska ämnesord. De är markerade i indexet med "u" och börjar med liten bokstav. De finns också som auktoritetsposter i LIBRIS Voyager. Det finns också fall när katalogisatören kan konstruera egna ämnesord efter givna anvisningar, se konstruktioner med...i konsten o.s.v.,...i läromedel och Ämnesord med adjektivbestämningar. 12

1.6 Format (MARC21) i LIBRIS Se LIBRIS Formathandbok och MARC 21:s webbplats. 1.7 Indexeringsdjup Svenska ämnesord tillämpar principen om sammanfattande indexering. Man utgår från verkets helhet och väljer de ämnesord som bäst beskriver och sammanfattar verkets innehåll i stort och uttrycker verkets viktigaste ämnen. Normalt bör minst 20 % av verket behandla ett ämne för att ett ämnesord ska bli aktuellt. Specialbibliotek och bibliografier gör ibland uttömmande indexering och sätter ämnesord även för innehållet i särskilda delar av verket. Uttömmande indexering ger ökad fullständighet vid sökning, men medför samtidigt att man i sökresultatet får med även verk som bara till en mindre del handlar om ämnet. Gränsen 20 % är godtyckligt satt, men används i många ämnesordssystem. 245 1 0 #a Samelandets historia Indexering på verkets nivå: 650 7 #a Samer #x historia #2 sao Utömmande indexering: 650 7 #a Samer #x historia #2 sao 650 7 #a Religion #2 sao 650 7 #a Rasbiologi #2 sao 650 7 #a Folkvandringar #2 sao 650 7 #a Icke-samer #2 sao 650 7 #a Minoriteter #2 sao 650 7 #a Ursprungsbefolkningar #2 sao 650 7 #a Exploatering #2 sao 650 7 #a Vattenkraftutbyggnad #2 sao 650 7 #a Järnvägsbyggnad #2 sao 650 7 #a Kautokeinoupproret 1852 #2 sao 1.8 Antal ämnesord Hur många ämnesord som behövs för att beskriva verkets innehåll varierar. Ibland är ett tillräckligt, ibland behövs flera. Det finns ingen begränsning av hur många ämnesord man får använda för ett verk. Notera dock 20%-principen ovan. 1.9 Ska alla verk förses med ämnesord? Om det är svårt eller omöjligt att med ämnesord uttrycka vad verket handlar om kan man avstå från att sätta ämnesord. 13

245 1 0 #a Texte, Bilder, Kontexte : #b interdisziplinäre Beiträge zu Literatur, Kunst und Ästhetik der Neuzeit Se även Klassifikation och ämnesord och Innehållsanmärkningar. 1.10 Ämnesorden ska vara specifika Använd specifika ämnesord, som så nära som möjligt motsvarar verkets innehåll. En viktig princip är att ämnesorden ska erbjuda specifik och direkt ingång. Specifik är här en egenskap som står i förhållande till det aktuella verket. För ett verk om ett allmänt ämne är ett generellt ämnesord det mest specifika möjliga. Principen om att alltid välja så specifika ämnesord som möjligt gäller fullt ut när man ämnesordsindexerar. När nya ämnesord godkänns finns det däremot även andra överväganden att göra, se Specificitet. 245 1 0 #a How children learn to read 650 7 #a Läsinlärning #2 sao inte: t. ex Läsning 1.10.1 Underindelningar Allmänna ämnesord och geografiska ämnesord kan göras mer specifika genom att tillfoga underindelningar. 650 #a [Allmänt ämnesord] #x [allmän underindelning] 651 #a [Geografiskt ämnesord] #z [geografisk underindelning] 1.10.2 Över- och underordnade ämnesord för samma verk? Normalt används inte både ett underordnat och ett överordnat ämnesord för samma verk. Om verket innehåller minst 20 procent om både det underordnade och det överordnade ämnet kan dock båda ämnesorden användas. Genom den här principen undviker man att använda ämnesord som inte tillför ytterligare information och sparar därigenom arbete. Utan denna princip skulle mer allmänna ämnesord bli oanvändbara som sökbegrepp eftersom de även skulle innefatta alla underordnade termer. En bok om algebra förses med ämnesordet Algebra, men får inte dessutom ämnesordet Matematik. Se dock speciella riktlinjer för verk om särskilda personer, särskilda institutioner och särskilda byggnader. 245 1 0 #a Studien zur Isländersaga 650 7 #a Islänningasagor #2 sao inte dessutom: Isländska sagor 14

men: 245 1 0 #a Krig kring Kvarken : #b finska kriget 1808-09 och slaget vid Oravais i ny belysning 650 7 #a Finska kriget 1808-1809 #2 sao 650 7 #a Slaget vid Oravais 1808 #2 sao 1.11 Ämnen som det inte finns ämnesord för När ett ämnesord som exakt motsvarar verkets innehåll saknas använder man flera ämnesord, ett ämnesord som ligger nära i betydelse, en överordnad term eller föreslår ett nytt ämnesord. Lämna in förslag på nya ämnesord för ämnen som är viktiga att särskilja och som inte kan uttryckas med befintliga kontrollerade ämnesord. Ämnesordsförslagen bör beläggas i Nationalencyklopedien, andra uppslagsverk, LCSH eller andra källor, se formulär för förslag till Nytt ämnesord. Om det går att redogöra för verkets ämne på ett tillfredställande sätt med flera ämnesord, ett ämnesord som ligger nära i betydelse, eller en överordnad term, gör det. Vilket sätt som ska användas är en bedömningsfråga och får avgöras från fall till fall. Förslag på nya ämnesord läggs i fält 653 a följt av (prel/[sigel]). Om ämnesordet ska ingå i en sträng så anger man hur strängen ska konstrueras i sin anmälan. Överordnad term: 245 1 0 #a "Pekka" : #b världens bäste målvakt 600 1 4 #alindmark, Peter, #d 1956-648 7 #a 1900-talet #2 sao 650 7 #a Ishockeyspelare #2 sao 651 4 #a Sverige 655 7 #a Biografi #2 saogf inte: Ishockeymålvakter Flera ämnesord: 245 1 0 #a Diagnostik och behandling av traumatiserade flyktingar 650 7 #a Flyktingar #2 sao 650 7 #a Tortyroffer #2 sao 650 7 #a Psykiska trauman #x behandling #2 sao Ämnesordsförslag: 245 1 0 #a Tobinskatten 650 7 #a Internationella kapitalrörelser #2 sao 650 7 #a Valutamarknad #2 sao 650 7 #a Skatter #2 sao 653 #a Tobinskatt (prel/s) Idealt ska det i Svenska ämnesord finnas ett ämnesord för varje ämne som det finns behov av att särskilja i LIBRIS. Det saknas dock ämnesord för många ämnen, och katalogisatörer och andra kan lämna in förslag på ämnesord de tycker saknas. Det kan också finnas orsaker till att ett ämnesord för ett ämne saknas, se Specificitet. På samma sätt bör det alltid finnas sehänvisningar från alternativa termer till det kontrollerade ämnesord som bör användas. 15

Förslag på se-hänvisningar som saknas kan också lämnas in av katalogisatörer och andra användare. 1.12 Verk om ett ämne Använd ett ämnesord som exakt motsvarar verkets innehåll, om ett sådant ämnesord finns: 245 1 0 #a Hästslaktare och korgmakare : #b resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar 650 7 #a Sockenlappar #2 sao 245 1 0 #a Ordspråk jorden runt 650 7 #a Ordspråk #2 sao 1.13 Verk om flera ämnen 1.13.1 Verk om två eller tre ämnen För verk om två eller tre ämnen används ett ämnesord för varje ämne, om inte ämnena tillsammans motsvarar en överordnad term. I så fall används den överordnade termen: 245 1 0 #a Helgade hus : #b väckelserörelsens byggnader i Stockholms län 1858-1995 650 7 #a Väckelserörelser #x historia #2 sao 650 7 #a Kyrkor #2 sao 650 7 #a Missionshus #2 sao 650 7 #a Kapell #2 sao 651 7 #a Sverige #z Stockholms län #2 sao Använd inte Religiösa byggnader. Verket innehåller också ett avsnitt om väckelserörelserna i Sverige, därav ämnesordet Väckelserörelser. 245 1 0 #a Riskbruk och missbruk : #b alkohol - läkemedel - narkotika : #b uppmärksamma, motivera och behandla inom primärvård, socialtjänst och psykiatri 650 7 #a Drogmissbruk #2 sao Inte: Alkoholism; Läkemedelsmissbruk; Narkotikamissbruk eftersom de tillsammans motsvarar Drogmissbruk 1.13.2 Verk om fyra eller fler ämnen För verk om fyra eller fler ämnen används normalt en överordnad term som täcker in alla fyra ämnena, om en sådan term finns. Om ämnesorden inte har någon gemensam överordnad term används de enskilda ämnesorden, eller de mest centrala av dem. 16

245 1 0 #a Plantor av jordgubbar, månadssmultron, hallon och vinbär 650 7 #a Bärodling #2 sao 245 1 0 #a Sveriges sju inhemska språk : #b ett minoritetsspråksperspektiv 650 7 #a Minoritetsspråk #2 sao 651 4 #a Sverige 245 1 0 #a Pionjärer och feminister : #b om fyra kvinnliga författare och äventyrare 600 1 4 #a Behn, Aphra,_d 1640-1689 600 1 4 #a Kingsley, Mary, #d 1862-1900 600 1 4 #a Eberhardt, Isabelle, #d 1877-1904 600 1 4 #a Blixen, Karen, #d 1885-1962 650 7 #a Kvinnliga författare #x historia #2 sao 650 7 #a Författare #x historia #2 sao 650 7 #a Kvinnliga äventyrare #x historia #2 sao 650 7 #a Äventyrare #x historia #2 sao 1.13.3 Flera ämnesaspekter Principerna ovan gäller även ämnesaspekter, geografiska, kronologiska och genre/formaspekter. Man kan dock göra en något striktare bedömning vad gäller de allmänna underindelningarna, och även utelämna två eller tre underindelningar, om de inte bedöms vara mycket väsentliga för att beskriva verkets innehåll. 245 1 0 #a Arbetstidsregleringens utveckling : #b en studie av arbetstidsreglering i fyra länder 650 7 #a Arbetstid #x juridik och lagstiftning #2 sao 651 4 #a Europa 245 1 0 #a Samboboken : #b juridik, ekonomi, beskattning 650 7 #a Samboende #x juridik och lagstiftning #2 sao 650 7 #a Samboende #x ekonomiska aspekter #2 sao 651 4 #a Sverige Skatter ligger nära ekonomiska aspekter i betydelse i det här sammanhanget och därför läggs inte ämnesordet Skatter 245 1 0 #a Att leva med epilepsi : #b barn och vuxna : medicinska, psykologiska och sociala aspekter, skyddsåtgärder 650 7 #a Epilepsi #2 sao Inte: Epilepsi; Epilepsi - psykologiska aspekter; Epilepsi - sociala aspekter. Detta kallas ibland tre-regeln. Det finns inget principiellt som hindrar att man använder fler än tre underordnade termer i stället för en överordnad. Gränsen har snarare praktiska och resursmässiga skäl. 17

1.13.4 Verk om förhållanden mellan ämnen eller särskilda aspekter på ett ämne Många verk behandlar förhållanden mellan ämnen, ämnen ur särskilda aspekter, ämnen med en viss begränsning i t.ex. tid eller rum. Verket kan också ha en särskild form. a. Om ämneskombinationen kan uttryckas med ett frasämnesord väljer man detta 245 1 0 #a Barnen och litteraturen 650 7 #a Barn och böcker #2 sao 245 1 0 #a Women in parliament : #b beyond numbers 650 7 #a Kvinnor i politiken #sao b. Om inte så försöker man uttrycka det med en ämnesordssträng som kombinerar ett huvudord med en underindelning 245 1 0 #a Decoupling the environmental impacts of transport from economic growth 650 7 #a Transporter #x miljöaspekter #2 sao 650 7 #a Transporter #x ekonomiska aspekter #2 sao 650 7 #a Miljöekonomi #2 sao 650 7 #a Ekonomisk tillväxt #2 sao c. Om det inte heller är möjligt gör man flera enkla ämnesord eller flera ämnesordssträngar 245 1 0 #a Folkhemmets barnmorskor : #b den svenska barnmorskekårens professionalisering 648 7 #a 1900-talet #2 sao 650 7 #a Barnmorskor #x historia #2 sao 650 7 #a Professionalisering #x historia #2 sao 651 4 #a Sverige Vissa ämneskombinationer är möjliga att uttrycka prekoordinerat, och andra inte. Prekoordinering föredras alltid när det är möjligt. Att vissa förhållanden mellan ämnen och begränsningar av ett ämne inte kan uttryckas prekoordinerat kan bero på att kombinationen är ovanlig, svår att uttrycka på ett konsekvent och entydigt sätt, eller inte har bedömts som viktig att kunna särskilja i ett index. 1.14 Innehållsanmärkningar När verkets innehåll inte kan uttryckas på ett tillfredsställande sätt med ämnesord eller klassifikation kan man göra en anmärkning. 245 1 0 #a Svenskarna dansa : #b en undersökning av den moderna dansen och dess följder 520 #a Tidigt inlägg mot dansbanor i debatten om "dansbaneeländet" 18

2. Ämnesordens syntax 2.1 Huvudord Huvudordet består av ett ord eller fras som representerar ett ämne, plats, tid, person, institution, händelse, verktitel eller genre/form. 650 7 #a Fastighetsförvärv #2 sao 2.2 Ämnesordssträngar - huvudord + underindelning En ämnesordssträng innehåller ett huvudord som följs av en eller i vissa fall flera underindelningar. En underindelning i en ämnesordssträng måste tillhöra samma ämnesfasett som huvudordet. Underindelningen utgör en bestämning eller begränsning av huvudordet. Underindelningar underlättar för slutanvändare att orientera sig i träffmängden och undvika falska träffar. Underindelningar används inte för att uttrycka en aspekt av ett ämne som redan finns implicit i huvudordet. 650 7 #a Fastighetsförvärv #x juridik och lagstiftning #2 sao Se även Underindelningar under allmänna ämnesord och Underindelningar under geografiska ämnesord. 2.3 Ämnesord med särskiljande tillägg Ett särskiljande tillägg är ett ord eller fras inom parentes efter huvudordet som används bl.a. för att förtydliga ett ord med flera betydelser eller förse otydliga termer med ett sammanhang. 650 7 #a Schottis (dans) #2 sao Se även Homografer och polysemer. 19

3. Typer av ämnesord Termerna i Svenska ämnesord är indelade i ämnesfasetter. En fasett består av en homogen klass med begrepp där medlemmarna i fasetten har samma egenskaper vilka också skiljer dem från medlemmar i andra fasetter. Ämnesorden i Svenska ämnesord kategoriseras i åtta fasetter, sju ämnesfasetter och en fasett för genre/form: Fasett Marcfält Kommentar Allmänt ämnesord 650 Ämnesfasett som anger föremål, begrepp, egenskaper, händelser, handlingar etc. Personer 600 Ämnesfasett för enskilda personer, författare + titel, familjer, dynastier, kungahus och bibliska gestalter Institutioner 610 Ämnesfasett för institutioner, organisationer, föreningar, sällskap, byggnader etc. Händelser med formellt namn 611 Ämnesfasett för händelser såsom exempelvis tävlingar, konferenser, festivaler, utställningar etc. Titlar 630 Ämnesfasett för uniforma titlar, anonyma verk etc. Tid 648 Ämnesfasett för kronologiska termer som beskriver en tidsaspekt på det ämne verket behandlar. Platser 651 Ämnesfasett för geografiska ämnesord såsom länder, städer, berg, broar etc. Genre/form 655 Genre/formfasett för termer som beskriver vad ett verk är, till skillnad från vad det handlar om. Ämnesorden i fasetterna för personer, institutioner, händelser, titlar och platser består av egennamn. När egennamn används som ämnesord används samma namnformer som i den deskriptiva katalogiseringen. För namnen är inte databasen Svenska ämnesord den huvudsakliga källan, utan de godkända namnformerna hämtas från KB:s auktoritetsdatabas eller auktoritetsregistren i Libris Voyager. När ett egennamn saknas i KB:s auktoritetsdatabas väljer katalogisatören namnform med hjälp av riktlinjerna under Auktoritetsarbete i Katalogisatörens verktygslåda och katalogreglerna. Vad gäller institutionsnamn och personnamn, se särskilda riktlinjerna för dessa under Auktoritetsarbete. Komplicerade fall anmäls till KB för utredning. Ett fåtal egennamn som är vanligt förekommande som ämnesord finns även i databasen Svenska ämnesord. 20

3.1 Allmänna ämnesord (MARC 650) Till allmänna ämnesfasetten hör ämnesord för föremål, begrepp, handlingar, egenskaper, geologiska perioder, forntida kulturer och händelser utan formella namn. De händelser som beskrivs med allmänna ämnesord i fält 650 avser betydande händelser som ägt rum på en särskild plats under en bestämd tid, men som saknar formella namn. Hit räknas t.ex. särskilda olyckor, bränder, begravningar, flygplanskapningar, massakrer, krig, revolutioner, slag, ockupationer, invasioner, militära operationer, naturkatastrofer, politiska händelser eller skandaler, upplopp och demonstrationer, belägringar och strejker. (För händelser som är formellt sammankallade, möjliga att upprepa och som ofta kan bestämmas i förväg t.ex. tävlingar, konferenser, festivaler osv, se Händelser med formellt namn som ämnesord.) Ämnesord i den allmänna ämnesordsfasetten kan bestå av ett eller flera ord (sammansatt ämnesord) eller av huvudord med underindelning. Exempel på typer av allmänna ämnesord: Enkla ämnesord Cykelturism Demokrati Kemi Koppar Kvinnor Matematikundervisning Sammansatta ämnesord Adjektivfraser: Ekonomisk politik New age Romersk rätt Scenisk konst Svensk poesi Och-konstruktioner: Barn och musik Kungar och härskare Kyrkan och staten Konstruktioner med prepositioner: Barn till missbrukare Personer med läshinder Matlagning i mikrovågsugn Huvudord med underindelning 21

Aborter - religiösa aspekter Matlagning - ekonomiska aspekter Jakt - juridik och lagstiftning Exempel på andra typer av allmänna ämnesord: Geologiska perioder och forntida kulturer: Jura (geologisk period) Stenåldern Trattbägarkulturen Händelser (utan formellt namn): Blodiga söndagen, Sankt Petersburg, 1905 Flodvågskatastrofen 2004 Orkanen Katrina 2005 Spanska inbördeskriget 1936-1939 Se även Händelser med formellt namn 3.1.1 Underindelningar under allmänna ämnesord (650 #x) De allmänna underindelningarna är fria i den meningen att de går att kombinera med alla allmänna ämnesord. Godkända allmänna underindelningar återfinns i en särskild lista på SAO:s webbplats. De finns också med i databasen Svenska ämnesord med anmärkningen "även underindelning" eller "underindelning". En allmän underindelning uttrycker en ämnesmässig avgränsning av eller bestämning till ämnet, annan än tid och plats. Använd inte underindelningar som uttrycker en ämnesaspekt som redan finns implicit i huvudordet. Ämnesordet Känslor underindelas t.ex. inte med - psykologiska aspekter, eftersom ämnesområdet för känslor är just psykologi. På samma sätt underindelas inte Gudstjänsten med - religiösa aspekter. Vid användning av allmänna underindelningar gäller det även att vara uppmärksam på att önskad ämnesbetydelse uppnås. Vissa kombinationer kan t.o.m. vara direkt olämpliga. Exempel: Pensionärers ekonomiska levnadsförhållanden beskrivs: 650 7 #a Äldre #2 sao 650 7 #a Ekonomi #2 sao inte: 650 7 #a Äldre #x ekonomiska aspekter #2 sao Där betydelsen kan tolkas som lönsamhetsaspekt på äldre. Exempel: 22

Ett verk om romer och religion: 650 7 #a Romer #2 sao 650 7 #a Religion #2 sao inte: 650 7 #a Romer #x religiösa aspekter #2 sao Där betydelsen blir olika religioners syn på gruppen romer. Som huvudregel gäller att det bara går att använda en allmän underindelning i varje ämnesordssträng: 650 7 #a Äktenskap #x religiösa aspekter #2 sao 650 7 #a Dammar (fördämningar) #x miljöaspekter #2 sao 650 7 #a Idrott #x genusaspeker #2 sao Om ett ämne behandlas ur flera olika synvinklar görs flera ämnesordssträngar: 650 7 #a Flygteknik #x miljöaspekter #2 sao 650 7 #a Flygteknik #x ekonomiska aspekter #2 sao Se även Flera ämnesaspekter Två allmänna underindelningar i en ämnesordssträng Underindelningarna - historia; - forskning; och -metodik kan läggas till de andra allmänna underindelningarna för att ytterligare specificera ett ämnesord. 650 7 #a Järnbruk #x ekonomiska aspekter #x historia #2 sao 650 7 #a Jordbruk #x miljöaspekter #x forskning #2 sao 3.2 Personnamn som ämnesord (MARC 600) Med personämnesord avses namn för enskilda personer, familjer, dynastier och kungahus, fiktiva och mytiska gestalter, gestalter inom olika religioner och mytologier, och djur med egennamn. Personnamn som ämnesord konstrueras i enlighet med gällande riktlinjer för personnamn i Katalogisatörens verktygslåda. Samma namnform används vid ämnesordsindexering som vid katalogisering. Auktoriserade personnamn finns i Auktoritetsdatabasen. Enskilda personer: 23

600 0 4 #a Gustav #b III, #c kung av Sverige, #d 1746-1792 600 0 4 #a Alexander den store 600 1 4 #a Lindgren, Astrid, #d 1907-2002 600 1 4 #a Garbo, Greta, #d 1905-1990 600 1 4 #a Columbus, Christofer, #d 1451-1506 Släkter, dynastier etc.: 600 3 4 #a Bernadotte, #c kungahus 600 3 4 #a Jagellonska ätten 600 3 4 #a Wallenberg, #c släkt Fiktiva och mytiska gestalter: 600 1 4 #a Sventon, Ture #c (fiktiv gestalt) 600 0 4 #a Robin Hood #c (mytisk gestalt) Religiösa och mytologiska gestalter: 600 1 4 #a Zeus, #c (grekisk gud) 600 0 4 #a Rut, #c (biblisk gestalt) Djur med egennamn: 600 0 4 #a Ego boy #c (häst) Se även Fiktiva och mytiska gestalter, Djur med egennamn och Växt- och djurnamn. 3.2.1 Författare + titel Verk som behandlar ett visst verk av en viss författare får ett ämnesord med uppslag på författaren + uniform titel i fält 600 a+t. Namnform och titel utformas enligt anvisningar i Katlogisatörens verktygslåda under Katalogisering - Ämnesord -Personnamn och Auktoritetsarbete - Personer, samt gällande katalogregler. Observera att originaltiteln används, utom för klassiska grekiska och bysantinska grekiska verk där en svensk titel föredras om en sådan finns. Klassiska grekiska och bysantinska grekiska verk: Titeln återges i svensk översättning om det finns en sådan. Finns ingen svensk titel återges originaltitel. 24

Verk med latinsk skriftart: Titeln återges på originalspråket. Andra språk: Titeln återges i translittererad form på originalspråk. 600 0 4 #a Platon, #d 427-347 f.kr. #t Staten 600 1 4 #a Shakespeare, William, #d 1564-1616. #t Romeo and Juliet 600 1 4 #a Strindberg, August, #d 1849-1912. #t Fröken Julie 600 1 4 #a Dostojevskij, Fjodor, #d 1821-1881. #t Prestuplenie i nakazanie 3.3 Institutionsnamn som ämnesord (MARC 610) Med institution avses en organisation eller en grupp personer som identifieras genom ett distinkt namn och som uppträder eller skulle kunna uppträda som en enhet. Exempel: allmänna och privata organisationer, föreningar, sällskap, institutioner, offentliga myndigheter, kyrkor, affärsdrivande företag och grupper, musikgrupper, tidningar, byggnader, järnvägar. Institutionsnamn som ämnesord konstrueras i enlighet med gällande riktlinjer för institutionsnamn. Samma namnform används vid ämnesordsindexering som vid katalogisering. Institutioner kan byta namn under sin verksamhetstid. För verk om institutionens historia används dock enbart institutionens senaste namnform - inte alla de namn som har använts under institutionens hela verksamhetstid. Behandlas enbart en period under vilken institutionen hade ett annat namn än det nuvarande används den namnform som är relevant för den behandlade tidsperioden. Auktoriserade institutionsnamn finns i Auktoritetsdatabasen. 610 2 4 #a Svenska kyrkan 610 2 4 #a Europeiska unionen 610 2 4 #a Volvo 610 2 4 #a Vasa (regalskepp) 610 2 4 #a Mårbacka 610 2 4 #a Söderbergsällskapet 610 2 4 #a Dagens nyheter 25

610 1 4 #a Sverige. #b Riksdagen 610 1 4 #a Sverige. #b Riksdagen #d (1792 : #c Gävle) 610 2 4 #a Bondeförbundet (anm: för perioden 1913-1942) 610 2 4 #a Landsbygdspartiet Bondeförbundet (anm: för perioden 1943-1958) 610 2 4 #a Centerpartiet (anm: för perioden fr. 1958- samt för verk för perioden 1913-) Se även Särskilda institutioner och Särskilda byggnader. 3.3.1 Lagar / lagkommentarer som ämnesord Ämnesord för lagar får huvuduppslag på institution i fält 610. För anvisningar om val av uniform titel se Auktoritetsarbete - Uniforma titlar. 610 1 4 #a Sverige. #t Lagen om offentlig upphandling 3.3.2 Institutionsnamn eller allmänt ämnesord? Vissa typer av grupper, t.ex. konstnärsgrupper, blir ibland allmänna ämnesord och ibland institutionsämnesord enligt principerna nedan: Om det finns en auktoritetspost för konstnärsgruppen i LC Authorities följer vi hur de gjort. Är konstnärsgruppen institution i LC Authorites blir den det även i Sverige. Är den allmänt ämnesord i LC Authorities gör vi på samma sätt. Om det inte finns en auktoritetspost för konstnärsgruppen hos LC Authorities och gruppen förekommer som upphovsman i LIBRIS eller i respektive lands nationalbibliografiska databas blir görs den som ett institutionsämnesord. Gör en auktoritetspost, eller anmäl till KB genom formuläret på sidan Kontakta oss. Om det inte finns en auktoritetspost för konstnärsgruppen hos LC Authorities och gruppen inte förekommer som upphovsman i LIBRIS blir den allmänt ämnesord. Anmäl som nytt ämnesordsförslag i formuläret på sidan Nytt ämnesord. 3.4 Händelser med formellt namn som ämnesord (MARC 611) Händelser definieras i Svenska ämnesord som någonting anmärkningsvärt som händer eller har hänt på en särskild plats vid en viss tidpunkt. Till fasetten Händelser räknas företeelser som är formellt sammankallade, riktade mot ett gemensamt mål och möjliga att upprepa. De har ett formellt namn, en plats, datum och dess längd kan bestämmas i förväg. 26

Exempel på händelser: Idrottstävlingar, tävlingar, konferenser, utställningar, militära och vetenskapliga expeditioner, mässor, festivaler, jubiléer, möten, parader etc. Händelser i denna bemärkelse konstrueras som ämnesord i enlighet med gällande riktlinjer för konferenser. Samma namnform används vid ämnesordsindexering som vid katalogisering. 611 2 4 #a Stockholmsutställningen 1897 611 2 4 #a Olympiska spelen #n (5: #d 1912: #c Stockholm) 611 2 4 #a International Exhibition #d (1862 : #c London) 611 2 4 #a Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa 611 2 4 #a Melodifestivalen Andra ämnesord med datum, t.ex. ämnesord för krig och naturkatastrofer, räknas till allmänna ämnesord. Se riktlinjer för Allmänna ämnesord och Konstruktion av särskilda ämnesord Ämnesord utan formellt namn. 3.5 Geografiska ämnesord Som geografiska ämnesord räknas namngivna arkeologiska platser, berg, broar, byar, dalar, dammar, floder, fritidsområden, gator, geologiska formationer, grottor, gruvor, hav, havsströmmar, historiska städer, kanaler, kommuner, kvarter, landskap, leder, län, länder, nationalparker, naturvårdsområden, områden och regioner, parker, provinser, reservat, samhällen, sjöar, skogar, slätter, socknar, stadsdelar, stater, städer, sänkor, torg, utdöda städer, vägar, öknar (listan fylls på vid behov). Ett ensamliggande ämnesord för ett land, eller ett större geografiskt område, i fält 651 kodas med andraindikator 4. Ämnesord för mindre områden konstrueras med hjälp av geografiska underindelningar i strängar och får då andraindikator 7 med listkoden #2 sao. Se anvisningar nedan i Underindelningar under geografiska ämnesord. 651 4 #a Sverige 651 7 #a Frankrike #z Paris #2 sao 651 7 #a Storbritannien #z London #z Hyde Park #2 sao Geografiska namn kan också fungera som namn på administrativa enheter eller som institutionsnamn. De läggs i fält 610 eller 651 beroende på verkets innehåll. 610 1 4 #a Sverige. #b Riksdagen 610 1 4 #a Malmö. #b Kulturförvaltningen 27

Företeelserna i allmänhet utan egna namn är allmänna ämnesord: 651 7 #a Sverige #z Omberg #2 sao men: 650 7 #a Berg #2 sao 651 4 #a Sverige 651 7 #a Europa #z Rhen #2 sao men: 650 7 #a Floder #2 sao 651 4 #a Europa Se även Geografiska underindelningar och Enheter inom städer. 3.5.1 Val av namnform Namn på länder återfinns i Svenska ämnesord. För andra geografiska namn konsulteras i första hand Nationalencyklopedin, Sveriges nationalatlas ortregister, Getty thesaurus of geographic names, GeoNames och Library of Congress ämnesordsregister. Vid tveksamheter kontaktas redaktionen för Svenska ämnesord för hjälp med translitterering och fastställande av namnform för utländska orter. Föredra alltid en svensk namnform om det finns en sådan. Om det inte finns en svensk form används den lokala namnformen: 651 7 #a Tjeckien #z Prag [inte Praha] #2 sao 651 7 # a Danmark #z Samsø [inte Samsö] #2 sao För arkeologiska utgrävningsplatser används ortens klassiska namnform om den är känd. Om bara den moderna namnformen är känd används den. Om bosättning på orten har varit obruten från forntiden fram till våra dagar används platsens nuvarande namnform: 651 7 #a Syrien #z Ebla (övergiven stad) #2 sao 651 7 #a Turkiet #z Troja (övergiven stad) #2 sao 651 7 #a Spanien #z Altamiragrottan #2 sao 651 7 #a Storbritannien #z London [inte Londinium] #2 sao Om det finns flera orter med samma namn inom samma landskap läggs även kommunens namn i den geografiska strängen. 28

651 7 #a Sverige #z Värmland #z Eda #z Ås # sao 651 7 #a Sverige #z Värmland #z Arvika #z Ås #2 sao Geografiska ämnesord förs in i Svenska ämnesord endast i de fall då det kan uppstå tveksamheter om hur de ska konstrueras och då klassningen kan vara svår att fastställa. 3.5.2 Namnbyte När ett geografiskt namn ändras utan territoriella förändringar används det nya namnet: 651 4 #a Sri Lanka [inte Ceylon] 651 7 #a Ryssland #z Sankt Petersburg [inte Leningrad] #2 sao 651 7 #a Ryssland #z Kaliningrad [inte Königsberg] #2 sao När ett namnbyte genomförs i samband med sammanslagningar eller uppdelningar av ett geografiskt område kan både den nya och den gamla namnformen användas beroende på innehållet i det verk man indexerar. Är det ett verk som behandlar territoriet både före och efter förändringen föredras den nya namnformen. Om verket enbart behandlar tiden före sammanslagningen eller uppdelningen används det gamla namnet. 651 4 #a Tyskland [används för tiden fram till 1949 och för tiden 1991-] 651 4 #a Västtyskland [används för tiden 1949-1990] 651 4 #a Östtyskland [används för tiden 1949-1990] 651 4 #a Papua 651 4 #a Nya Guinea 651 4 #a Papua-Nya Guinea [används för tiden 1973-] Vid geografisk indelning används alltid platsers och områdens nuvarande landtillhörighet som huvuduppslag: 648 7 #a 1700-talet #2 sao 650 7 #a Befolkningsutveckling #x historia #2 sao 651 7 #a Finland #z Österbotten #2 sao 648 7 #a Medeltiden #2 sao 650 7 #a Sockenbildning #x historia #2 sao 651 7 #a Sverige #z Skåne #2 sao 648 7 #a Medeltiden #2 sao 650 7 #a Judar #x historia #2 sao 29

651 7 #a Frankrike #z Alsace #2 sao För historiska riken där det inte finns någon kontinuitet med ett nutida namn eller territorium används det historiska namnet. 651 4 #a Monotapa 651 4 #a Osmanska riket 651 4 #a Romerska riket 3.5.3 Underindelningar under geografiska ämnesord Geografiska underindelningar får endast användas under geografiska ämnesord. Geografisk underindelning används för områden eller platser inom ett land eller annat större område. Under ett geografiskt huvudord går det att lägga två eller tre underindelningar i en sträng. Litteratur om andra länder Geografiska ämnesordssträngar för geografiska företeelser i andra länder kan innehålla två geografiska underindelningar. Den andra underindelningen används alltid för enheter inom städer. 651 7 #a Förenta staterna #z San Francisco #2 sao 651 7 #a Förenta staterna #z San Francisco #z Chinatown #2 sao 651 7 #a Storbritannien #z Skottland #2 sao 651 7 #a Storbritannien #z Edinburgh #2 sao Litteratur om Sverige Geografiska ämnesordssträngar för Sverige kan innehålla tre underindelningar. Den tredje underindelningen används alltid för företeelser inom städer eller för orter med likalydande namn inom en större geografisk enhet. Konstruktionerna görs på dessa sätt: 1. Enbart geografiska ämnesordet Sverige (allmänna framställningar om hela Sverige). 2. Geografiska ämnesordet Sverige + landskap eller annat område, t.ex. län eller stift (för kyrkohistoria), för verk som behandlar ett område mindre än hela Sverige. 3. Geografiska ämnesordet Sverige + landskap + ort. Med orter avses städer, kommuner, socknar, byar etc. 4. För verk om städerna Stockholm och Göteborg används alltid konstruktionen Sverige - Stockholm och Sverige - Göteborg. Dessa orter föregås inte av en landskaps- eller länsbeteckning. 651 7 #a Sverige #z Småland #2 sao 30