Össjö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling



Relevanta dokument
Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor

Begrepp. Diskriminering

Össjö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller till

Trosa Sfi plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

SPÅNGHOLMSSKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Celsiusskolan 7-9:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Piltorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Begrepp. Diskriminering. Direkt diskriminering. Indirekt diskriminering. Trakasserier och kränkande behandling

Ope skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Heurikas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åkerö skola 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rönnskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ålidhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekebyskolans fritidshem, Vallentunas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utbildningsförvaltningen Kvinnebyskolan. Kvinnebyskolans. plan mot diskriminering och kränkande behandling

Per Olsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vilboksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jörlandaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

S:t Eskils Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 14/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i grundskola/fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Hasslarödsskolan åk 7-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Klockarskogsskolan skola och fritidshem

Antnässkolan/Antnässkolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hånger skola och fritidshem

Gymnaiseakademins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Hasslarödsskolan åk 7-9

Veta skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dalbackens friskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling inom fritidshemmet Verksamhet som omfattas av planen: Fritidshem

Ope skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Horda skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vuxenutbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skriv ut Stäng fönstret Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkerudskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i grundskola/fritidshem

Foucaultgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Normlösa skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Hanahöjskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rörviks skola; grundskola 1-9, med förskoleklass och fritidshem

Lunds skola fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kulltorp

Gröndalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämshögs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Velanda Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan åk 7-9, Särskolan och Träningsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Edsta skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyhemsskolans och Nyhems fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling


Mo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen. Skara 7-9. (Djäkne- och Teglahuset) Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bakgrundsmaterial till Likabehandlingsplanen

Trygghetsplan. Östra Ryds skolas likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller : förskola: Sörgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dalabergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skyttefällaskolan. och. Kojans fritidshems plan LIKA1617

Årlig plan. Alneskolan Åk 5-9 Vårterminen 2015

Grundsärskolan Mimergården Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Norrtälje kommunala Vuxenutbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Liljeborgsskolan 7-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt hot och våld

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Almarevägen- och Iljansboda förskola

Kvinnebyskolan Kvinnebyskolans. plan mot diskriminering och kränkande behandling

Landbo skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svälthagsskolan med fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Haffstaskolans likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Kristallen Djurås förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i grundskola

Grundsärskolan 7-9 Mimergården Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Bränningeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sörmjöle skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller : förskola: Skattkistan - Smaragden/Kristallen

Enehagens skolas plan mot kränkande behandling

Staffansgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrtullskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkviks skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommungemensam vision för alla kommunens förskolor och skolor

Emiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Viggestorpsskolan med fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västangård skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tomtbergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullaviksskolan 7-9 Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Orust Montessoris plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Transkript:

Össjö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Össjö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller 2015-02-01 till 2015-12-31. Ängelholms kommun Östra vägen 2, 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm

Innehållsförteckning Grunduppgifter.s. 2 Förebyggande åtgärder och planerade insatser s. 3 Främjande insatser 2015 s. 4 Kartläggning..s. 4 Rutiner för akuta situationer s. 5 Bilaga 1 Begrepp Bilaga 2 Systematiskt kvalitetsarbete Bilaga 3 Össjö skolas trivselregler för 2015 Bilaga 4. Incidentrapportering- Tillbud/Kränkning 1

Grunduppgifter I Munka Ljungby rektorsområde rustar vi barn och elever för framtiden. Vi tror på barnens och elevernas drivkraft, nyfikenhet och motivation. Vi ser olikheter som en tillgång. Össjö skola är en mötesplats för alla barn och vuxna och genomsyras av omtanke, öppenhet och handlingskraft. Verksamhetsformer som omfattas av planen är 5-årsgrupp, förskoleklass, årkurs 1-6 och fritidshem. Ansvarig för planen är rektor. Elevernas delaktighet På skolan finn väl fungerande klassråd och elevråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Höstens samråd och föräldramöten ger utrymme till arbete med planen och revideringen inför nästa år. Planen ligger också på vårt intranät Fronter. Personalens delaktighet Hela arbetslaget på Össjöskola är delaktiga i planen. Representant från arbetslag ingår i rektorsområdets Trygghetsgrupp och fungerar som förbindelselänk mellan Trygghetsgruppen och arbetslaget. Förankring av planen Planen förankras under april för all personal. För elever förankras planen under april månad på klasstid och för vårdnadshavare på samrådsmöten. Planen finns även tillgänglig på Fronter. Under höstterminens föräldramöte lyfts planen upp. Värdegrundsarbete sker fortlöpande under hela läsåret. Det genomförs värderingsövningar, filmvisning, diskussioner och litteraturläsning i olika gruppkonstellationer som främjar relationer i klassen och över klassgränserna. Utvärdering av planen 2014 Hösten 2014 har personal, elever och föräldrar fått möjlighet att utvärdera planen vid olika forum, såsom APT, elevråd och samrådsmöten. De förebyggande åtgärderna och planerade insatserna var: Ett ökat behov av lärarresurs vid resorna till och från Toftaskolan. Ett tydligt rastvärdsengagemang på Össjöskola. Ett fortsatt värdegrundsarbete för personal på skolan skulle planeras och genomföras. 2

Planen skulle göra mer tillgänglig för elever, hem och personal. Utvärderingen visar att: Resorna till och från Toftaskolan har blivit tryggare. Fortfarande finns inte ett tydligt rastvärdsarbete där all personal på skolan tar ett gemensamt ansvar. Värdegrundsarbetet för personalen kom igång sent under hösten 2014 i samarbete med Friends. Detta arbete fortsätter under 2015. Eleverna har gjorts delaktiga i värdegrundsarbetet genom gemensamma temadagar, Friendsutbildningar, elevråd och enkäter. Fritidshemmet har inte genomfört någon egen trivselenkät. Vårdnadshavarna har gjorts delaktiga på samrådsmöten. 2015-års plan utvärderas senast 2015-10-31 Detta görs genom att all personal på Össjö samt samrådsgruppen utvärderar planen. Dessutom ska den utvärderas i varje klass genom att en lektion avsätts för att samtala och utvärdera planen. Ansvarig för årets plan är rektor. Förebyggande åtgärder och planerade insatser 2015 Skolans otrygga zoner ska uppmärksammas ännu mer och göras trygga. Målet är att alla som verkar inom skolan och på fritidshemmen ska känna sig trygga, i alla skolsituationer. På skolan och fritidshemmet har vi bussvärdar, rastvärdar samt lunchvärdar. Särskilt fokus läggs vid de zoner som eleverna uppfattar som otrygga. - Skolgården Schemaläggningen ses över. Tid ska avsättas vid varje terminsstart för att planera upp hållbara scheman som gäller all personal på skolan med synen att varje personal har ansvar för alla barn på skolan. Tydliga gemensamma regler sätts upp för inne- respektive ute- raster. Ansvarig är arbetslagsledaren - Internet Ett projekt kring nätkränkningar och internetbeteende kommer att startas upp under 2015. Samtal och diskussioner förs kontinuerligt med alla elever på skolan. Ansvariga är undervisande personal, kurator och rektor. 3

Främjande insatser 2015 Ett fortsatt värdegrundsarbete genomförs under läsåret 2015 i samarbete med Friends. Det långsiktiga målet är att elevernas självkänsla stärks och att eleverna får en ökad tillit till samtlig personal/elever på skolan. Personal och elever bygger gemensamt värdegrund/samsyn där etiken och våra tankar kring vad som är rätt och fel styr vår moral, dvs. våra konkreta handlingar. Genom att synliggöra normer, utmana och ifrågasätta, så kan skolans klimat förändras och förbättras. Eleverna får kunskap och förståelse för hur arbetet kring att upptäcka trakasserier och kränkande behandling förs. Elever som är inblandade i händelser får återkoppling av personal. Mentorerna ska varannan vecka arbeta med förebyggande och främjande arbete i sina klasser respektive mentorsgrupper. Det främjande arbetet genom Friends startade i slutet av höstterminen 2014. Friendsarbetet innehåller kartläggning med analys samt utbildning för elever och personal. Under arbetslagsmöten finns en stående punkt för att lyfta aktuella värdegrundsfrågor. Under en APT varje termin är temat värdegrundsfrågor och samsyn. Utvärdering sker genom en kartläggning hösten 2015. Dessa genomförs av årskurs F-6 samt fritidshemmet. Ansvarig är rektor och arbetslagsledare Kartläggning I november 2014 genomfördes en ny kartläggning från Friends med samtliga elever i åk 3-6. Resultat och analys presenterades för personal i januari 2015. Vid samrådsmöten informerades vårdnadshavarna. Utifrån Friends enkätresultat och den analys som gjordes har värdegrundsarbete 2015 sin grund. I oktober genomförs en kartläggning med samtliga elever och personal. Fritidshemmen genomför en kartläggning utifrån sin verksamhet. Trygghetsgruppen utformar kartläggningen. Områden som berörs i kartläggningen är samtliga diskrimineringsgrunder, samt var elever känner sig otrygga på skolan. Rektor och representanter från trygghetsgruppen, elevrådet gör en vandring på skolan där de fotograferar och markerar på en karta var otrygga zonerna finns. Syftet är att göra eleverna mer delaktiga och få ett bredare och djupare underlag som komplement till enkäter. Fritidshemmet gör en liknande vandring med elevrepresentanter. Resultat och analys genomförs av trygghetsgruppen i samverkan med rektor. Resultatet presenteras under APT för samtlig personal. Därefter presenterar personalen resultatet för sina elever. Utifrån resultatet görs en analys där värdegrundsarbetet har sin grund. Ansvarig för att kartläggningen genomförs är rektor. 4

Rutiner för akuta situationer Policy på vår skola Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Bussvärdar, rastvärdar och lunchvärdar finns tillgängliga. Elevrådsrepresentanter hjälper till att uppmärksamma skolans kamratklimat. Elevrådet och klassrådet diskuterar skolans ordningsregler och konsekvenser. Hälsosamtal hos skolsköterska. Vid utvecklingssamtal diskuterar pedagog, elev och vårdnadshavare kring elevens trivsel. Elevhälsoforum, arbetslagsmöte, Trygghetsgrupp för samtal kring klimatet bland skolans elever. Anmälningsplikt. Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till Rektor Lena Ahl (lena.ahl@engelholm.se) Kurator Jenniffer Kjeldsén (jenniffer.kjeldsen@engelholm.se) Skolsköterska Cecilia Wahlén (cecilia.wahlen@engelholm.se) Lärare Ulla Johannesson (ulla.johannesson@engelholm.se) Förskollärare Tina Sjögren (tina.sjogren@engelholm.se) Fritidspedagog Kamilla Nilsson (kamilla.nilsson@engelholm.se) Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera. All personal ska ingripa genast, avbryta handlingen och markera att det som händer inte är okej. 2. Prata med de inblandade eleverna. 3. Informera berörda elevers mentorer om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits (senast dagen efter). Dokumentera i Incidentrapportering- Tillbud/ Kränkning. Informera elevernas rektor. 4. Berörd mentor genomför samtal med de elever/den elev som blivit utsatt. Dokumentera i Incidentrapportering- Tillbud/ Kränkning. 5. Berörd mentor genomför samtal med de elever/den elev som gjort sig skyldig till kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt konsekvenserna om det inte upphör. Dokumentera. 6. Vårdnadshavare till samtliga inblandade elever ska kontaktas och informeras om händelsen av berörda mentorer. Det är viktigt att dessa samtal sker skyndsamt och med alla parter vid ungefär samma tidpunkt. Dokumentera. 7. Berörda mentorer informerar arbetslaget samt återkopplar till eleverna. 5

8. Om problemet kvarstår tar berörda mentorer hjälp av arbetslaget. Fortsatt dokumentation. 9. Om problemet fortfarande kvarstår kontaktar berörda mentorer Trygghetsgruppen som utarbetar en handlingsplan(se nedan). OBS! Kontakt tas alltid med rektor när händelser inträffar som enligt lagens definition innehåller kriminella handlingar. Så här handlar Trygghetsgruppen om kränkningarna kvarstår: 1. Trygghetsgruppen samlas, faktainsamling görs och arbetsfördelning inom teamet bestäms. 2. Samtal med utsatt elev/elever och eventuella vittnen för insamling av information. Samtal med den/de som kränkt, där man gör klart att beteendet måste upphöra omedelbart. Trygghetsgruppen är alltid två när samtal med elever genomförs och anteckningar förs. 3. Utsedd person från Trygghetsgruppen kontaktar berörda föräldrar/vårdnadshavare och informerar om vad som har hänt och eventuella konsekvenser. Fortsatt dokumentation. 4. Återkoppling till berörd personal. 5. Representanter från Trygghetsgruppen träffar berörda elever för individuella samtal efter ca 2 veckor. Då fattas också beslut om uppföljning. Trygghetsgruppen är alltid två när samtal med elever genomförs och anteckningar förs. 6. Om problemet kvarstår informeras elevhälsoteamet, som i sin tur kallar den/de som kränkt till möte. (Deltar gör t.ex. elev, förälder, representant från Trygghetsgruppen, berörd pedagog, elevhälsoteam, skolledning). 7. Åtgärdsprogram upprättas. 8. Uppföljningsmöte där åtgärdsprogrammet utvärderas. Eventuellt utarbetas ett nytt program. 9. Om problemet kvarstår görs en anmälan till Socialförvaltningen och/eller eventuellt polis. Rutiner för när elev kränks av personal, personal kränks av elev eller personal kränks av personal Om en elev kränker en vuxen överlämnas ärendet direkt till rektor. Om en vuxen kränker barn/elev överlämnas ärendet direkt till rektor. Om en elev känner sig otrygg över att gå till rektor har denne möjlighet att vända sig till annan personal eller vuxen som den känner förtroende för. Den som får kännedom om kränkningen överlämnar ärendet till rektor. Om en vuxen kränker annan vuxen överlämnas ärendet direkt till rektor. Vid allvarliga lagöverträdelser tar rektor beslut om skolan ska anmäla till socialtjänst eller polis. Detta påverkar inte anmälningsplikten enligt socialtjänstlagen som gäller för all personal. 6

Begrepp Bilaga.1 Diskriminering Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga eller homosexuella egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook, Instagram). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling: Carl blir ofta kontaktad via exempelvis Facebook av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] Tillgänglighet Från och med 1 januari 2015 gäller en åttonde diskrimineringsgrund, diskriminering på grund av bristande tillgänglighet. Med bristande tillgänglighet menas att ett barn eller en elev missgynnas på grund av sin funktionsnedsättning i skollokaler och i undervisningen.

Systematiskt kvalitetsarbete Bilaga 2. Månad Handling Ansvar Januari *Återkoppling av Friends webbenkät till rektorer, trygghetsgrupp och vuxenstödjare -Rektor, kurator Februari Mars *Personalutbildning samt återkoppling av enkäten, av Friends * Mentorsutbildning av Friends * Friends överlämnar till rektor, trygghetsgrupp och vuxenstödjare. *Föräldrasamrådsmöten med återkoppling från enkäten * Elevutbildning genom Friends * Pedagoger - Den nya planen samt skolans ordningsregler aktualiseras på arbetsplatsträff *Elever Den nya planen samt skolans ordningsregler aktualiseras på klassråd och elevråd * Planen läggs ut på fronter * Planen samt skolans ordningsregler synliggörs genom att den sätts upp i skolans lokaler. * Varje arbetslag ska diskutera och dokumentera åtgärder som syftar till att otrygga zoner ska bli trygga. -Rektor, kurator - Rektor, kurator -Rektor -Rektor -Rektor, kurator - Rektor, pedagoger - Pedagoger - Fronteransvarig -Trygghetsgruppen - Pedagoger - Pedagoger i skola och på fritidshem. April *Samrådsmöte Planen mot diskriminering och kränkande behandling introduceras. - Rektor Maj * Temadag 6/5 - Vuxenstödjare, trygghetsgrupp pedagoger

Juni Juli Augusti September Oktober *Planen samt skolans ordningsregler aktualiseras *Trivselregler i klasser och på fritids formas av elever och personal *Föreläsning kring nätmobbning *Planens samt skolans ordningsregler presenteras på föräldramöten * Kartläggning görs i skolan och på fritidshemmen. - Pedagoger i skola och fritidshem -Personal i skola och på fritidshem - Rektor, trygghetsgrupp vuxenstödjare Rektor, pedagoger Trygghetsgrupp/enkät, pedagoger *Planen samt skolans ordningsregler följs upp och utvärderas av elever, pedagoger och övrig personal. - Rektor, pedagoger * På samrådsmöte med föräldrarna följs arbetet med planen och skolans ordningsregler upp. - Rektor November *Temadag i samband med FN-dagen 23/10 * Kartläggningen följs upp *Planen och ordningsreglerna skrivs om - Arbetslag - Rektor, trygghetsgrupp - Rektor, trygghetsgrupp December *Planen och ordningsreglerna skrivs om - Rektor, trygghetsgrupp

7 (16) 2014-11-21 Bilaga 3. Trivselregler för Össjö skola 2015 Vi respekterar varandra och använder ett vårdat språk. Alla kränkningar är förbjudna! Detta gäller både vuxna och elever. Vi kommer i tid till lektionerna. Ingen ska behöva vara ensam. Vi går inomhus och springer och stojar utomhus. Klä dig så att du kan vara utomhus oavsett väder. Personal är ute enligt rast- och bussvaktsschema. Rastvakten ansvarar för alla barn, stor såväl som små. Cyklarna är till för barn tom. åk 3, samt fritidsbarnen. De används på gården, inte ute på vallen, trappor eller ramper. Boll sparkas på fotbollsplanen, bollplanket eller i lusthuset. Snöbollar kastas på basketplanen när det är tillräckligt med snö. Vi använder de leksaker som är inköpta av skolan och fritids och låter egna leksaker och spel stanna hemma. Undantaget är bandyklubbor och pulkor. Mobiltelefoner ligger i skolväskan på skol-och fritidstid. Signalen är avstängd. Vi är rädda om våra saker, städar och plockar undan efter oss, så väl inomhus som utomhus. Lek med pinnar, grenar och kastanjer är ok, men vi slår och kastar inte på varandra. Vi väntar lugnt på bussen. Vi förutsätter att alla följer trivselreglerna. De är till för att alla ska trivas och må bra. Össjö skola 141007 Daniela Knutsson (Elevrådsordförande) Kamilla Nilsson(Personalrepresentant) Om reglerna överträds: Först kommunikation mellan elever och vuxna på skolan. Därefter samtal med vårdnadshavare.

Bilaga 4. Incidentrapportering Tillbud/Kränkning Datum och klockslag Rektorsområde Enhet Händelseförlopp Vilka åtgärder föreslås? Är händelsen bedömd som en kränkande behandling? Ja Nej Rektor/förskolechef är skyldig att till Huvudmannen (BUN) anmäla om någon elev utsatts för kränkande behandling. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs vid en kränkande behandling. Att besluta om eventuella åtgärder har delegerats till rektor. De beslutade åtgärderna ska månadsvis rapporteras till BUN på blanketten Rapport delegeringsbeslut. Ansvarig chef.. Arbetstagare... Skyddsombud OBS! kopia skickas till BUF-kansliet Ängelholms kommun Östra vägen 2, 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm