Vallhallaskolan, Oskarshamn - plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen År 7-9 Ansvariga för planen Rektor har det yttersta ansvaret för att en likabehandlingsplan upprättas, efterlevs och årligen utvärderas. Rektor ansvarar för att informera nya elever, ny personal och föräldrar om skolans ordningsregler, om skolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete på organisations-, skol- och klassrumsnivå. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt fortbildas för att aktivt kunna arbeta mot alla former av kränkande behandling. Vår vision Vallhallaskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Vår skola ska vara trygg för elever och personal och fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vallhallaskolan arbetar kontinuerligt mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och strävar efter att uppnå följande; alla uppfattar skolan som en trygg och säker arbetsplats. alla uppfattar skolan som jämlik och jämställd. alla känner att de blir respekterade. alla hanterar konflikter på ett positivt och konstruktivt sätt. alla använder ett vårdat språk. alla elever vet vem de ska vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver hjälp. all personal arbetar medvetet och aktivt för att likabehandlingsplanen följs. ingen ska diskrimineras på grund av kön, könsövergripande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Planen gäller från 2013-08-10 Planen gäller till 2014-08-01 Elevernas delaktighet Eleverna har ett stort ansvar för att bidra till god arbetsmiljö och till goda relationer med både andra elever och personal. I detta ingår att eleverna tar del av skolans likabehandlingsplan och arbetar utifrån den.
Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrar/vårdnadshavare har ett stort ansvar kring det främjande arbetet. Om skola och hem tydligt tar avstånd från kränkande behandling får det en positiv inverkan på eleverna. Föräldrar/vårdnadshavare till elever på skolan har möjlighet att ta del av skolans likabehandlingsplan på föräldrarådet, föräldramöten eller via skolans hemsida. Likabehandlingsplanens nya version läggs ut på hemsidan efter höstlovet. Föräldrarådets funktion är att vara en aktiv diskussionspart i frågor som rör bland annat likabehandlingsplanen och dess innehåll. Föräldrarådet är även en viktig resurs i arbetet med att kvalitetssäkra likabehandlingsplanen och delta i skolans årliga kartläggning. Personalens delaktighet All skolans personal har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer både med andra i personalen, elever samt deras föräldrar/vårdnadshavare. All personal ska ta del av skolans likabehandlingsplan och handla utifrån den. All personal har ett ansvar för att kompetensutveckling sker kring det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet på skolan. Likabehandlingsgruppen på skolan ansvarar för att hjälpa skolans personal genom att ta fram strategier kring det främjande och förebyggande arbetet utifrån utvärderingar och kartläggningar. Gruppen hanterar anmälda ärenden i det s.k. åtgärdande arbetet och följer där den arbetsgång som finns beskriven i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsgruppen har ett gemensamt ansvar för att kontinuerlig kompetensutveckling sker kring uppdraget. Förankring av planen Elevernas och föräldrarnas kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen Elevrepresentanter och föräldrarepresentanter utvärderar likabehandlingsplanen genom diskussioner med skolledningen i skolans elev- och föräldraråd under maj och juni månad. Dessa utvärderingar är viktiga i kvalitetssäkringen och ligger till grund för eventuella förändringar i den nya likabehandlingsplanen. I början av varje läsår diskuterar samtliga elever och skolans personal den nya likabehandlingsplanen. Klassföreståndarna går i början på höstterminen grundligt igenom planen tillsammans med eleverna och diskuterar innehållet och svarar på de frågor som blir aktuella. På höstens eller vårens föräldramöte informerar och diskuterar klassföreståndarna och föräldrarna planen och lyfter fram delar som anses vara extra viktiga att belysa.
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Den årliga kartläggningen på skolan För att få vetskap om det finns diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan och i så fall var, när och hur genomför skolan en årlig kartläggning. Elever, personal och föräldrar deltar på olika sätt och på så vis hjälper oss att kunna sätta in relevanta åtgärder i det förebyggande arbetet på skolan. Kartläggningen genomförs från mitten av vårterminen till i början på höstterminen. Här nedan beskrivs årets kartläggning i kronologisk ordning. Elevrådets medverkan i kartläggningsarbetet Rektor, fritidsledare och skolans elevråd träffades under hösten. På mötet informerade rektorerna om syftet med en likabehandlingsplan och om det kartläggningsarbete som pågår/pågått. Elevernas medverkan i kartläggningsarbetet Alla elever får 2-3 gånger per läsår skriva om hur man upplever sin skoldag i Vallhallaskolans trygghet och trivselenkät vad som är bra och vad som kan bli bättre gällande trivsel och trygghet, en så kallad regelbunden kartläggning. Inför utvecklingssamtalet svarar eleverna på ett antal frågor i Unikum kring hur man trivs i skolan. Föräldrar och mentorn läser och kommenterar innehållet och diskuterar detta tillsammans med eleven under utvecklingssamtalet. Föräldrarnas medverkan i kartläggningsarbetet Vid varje utvecklingssamtal ges möjlighet för föräldrar att diskutera det som sitt barn/ungdom har skrivit i Unikum eller annat som man uppmärksammat. Skolledning och föräldrarepresentanter i skolans föräldraråd träffades under hösten. På mötet diskuterade man bl.a. innehållet i skolans likabehandlingsplan och vilka mål som skulle kunna bli aktuella. Personalens medverkan i kartläggningsarbetet Genom att sammanställa och analysera klassens resultat ges möjlighet för lärarna att reflektera över resultatet och därigenom kunna ta ställning till vilka åtgärder som är lämpliga inför nästa läsår. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal, likabehandlingsgrupp, elever samt vårdnadshavare har deltagit i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I de trygghets- och trivselenkäter som har genomförts ser vi tydligt att en övervägande majoritet trivs mycket bra på Vallhallaskolan. Ett tydligt tecken på detta var att likabehandlingsgruppen inte kallades in i ett enda "akut-läge" under hela förra läsåret. Med detta inte sagt att skolan är förskonad från elevärenden, men detta klarades av inom ramen för konflikthantering inom arbetslagsnivå.
I trivselenkät ingår också att beskriv eventuella otrygga platser och även där har inget speciellt framkommit som skulle föranleda riktade insatser. En faktor som vi vill belysa extra som orsak till detta goda resultat är vårt systematiserade arbete med projektet "Drömmen om det goda". Drömmen om det godametodiken består av fyra enkla verktyg: stillhet, beröring, reflektion och rörelse som i qigong och yoga. Årets plan ska utvärderas senast 2014-06-01 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Se punkten "Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats". Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor med stöd av likabehandlingsgruppen. Främjande insatser Namn Det främjande arbetet på skolan Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Ingen elev på Vallhallaskolan skall känna sig diskriminerad utifrån de sju diskrimineringsgrunderna eller uppleva att de är utsatta för kränkande behandling. Insats På organisationsnivå Vallhallaskolan har en grundorganisation som bland annat ger skolans elever en trygghet i sitt arbetslag/hemviste. Åk 7-9 är organiserad i tre arbetslag där ca tio lärare/arbetslag ansvarar för undervisningen i 4 klasser. Detta ger en ökad kännedom av eleverna bland lärarna och en ökad möjlighet till goda relationer mellan elever och personal, både under lektioner men även under rasterna. Arbetslagen har möjlighet att arrangera temadagar och aktiviteter med ämnen kring främjande och förebyggande innehåll under någon av årets elevensval-dagar. Eleverna har genom klass/lag/elevrådet möjlighet att vara med och styra innehållet i dessa dagar. På Vallhallaskolan finns ett elevhälsoteam (EHT). Dess arbete syftar till att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Så långt som möjligt skall stöd bedrivas förebyggande. EHT består av personal med många olika kompetenser, vilket gör det möjligt att ta sig an detta arbete på ett bra sätt. Lärare och övrig personal som står i daglig kontakt med eleverna är de som bedriver den största delen av allt elevhälsoarbete. Det är därför EHT:s främsta uppgift att stödja arbetslagen i detta arbete. Löpande samarbete med den dagöppna fritidsgården där vi uppmärksammar varandra
på när och om kränkningar sker. Skolan har en struktur för hur elevernas rättighet till inflytande organiseras genom klassråd, lagråd och elevråd/samrådsgrupp. Tidpunkter för de olika råden finns reglerade i skolans kalendarium. På skolnivå Skolans trivselregler är beskrivna och förankrade bland elever och personal. Trivselreglerna revideras årligen tillsammans med elever, personal och föräldrarepresentanter i skolans föräldraråd. Metoden DISA (aktivera din inre styrka) används vid behov för tonårstjejer på skolan som behöver hjälp med att hantera stress och påfrestningar. Metoden hjälper till att vända negativa tankar till positiva. I timplanen har skolan prioriterat ämnet livskunskap där lärare och elever arbetar mer fokuserat kring frågor som exempelvis berör avslappning och värdegrundsfrågor. - På högstadiet jobbar vi sedan läsåret 2011/2012 med projektet Drömmen om det goda som är en FN-anknuten fredsutbildning. Målet med projektet är att hjälpa eleverna att finna konkreta vägar att må bättre och på ett bättre sätt förbereda eleverna till att klara av stressade situationer. Samtliga arbetslag på skolan arbetar med stillhet, massage och livssamtal. Skolan har ett samarbete med fältsekreterarna från socialtjänsten. Detta samarbete sker genom exempelvis nätverksträffar, på resursskolan Oasen och vid stöd till enskilda elever och grupper. Samarbete med Shalom Fält där de stöttar elever vid behov både på fritid men också i klassrumssituationer. På klassrumsnivå Läraren ska alltid verka för god stämning och ska vara en god förebild i klassrummet. I alla klasser finns målet att stärka demokratiska värden där värdegrundsfrågor står i fokus. En del av arbetet sker inom ämnet livskunskap där man mer koncentrerat kan arbeta med värdegrunds- och jämställdhetsfrågor. Temadagar med olika innehåll kring värdegrunden genomförs i arbetslagen. Minst en temadag per läsår. Kontinuerliga klassråd med rutiner för hur dessa möten genomförs. Ansvarig Rektor tillsammans med likabehandlingsgruppen Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret
Kartläggning Kartläggningsmetoder Årsplan för skolans kartläggnings- och utvärderingsarbete Hösttermin September Föräldrarådet och skolledningen diskuterar innehållet i planen (V,S) Elevråd och skolledning diskuterar innehållet i planen. (ER,S) Elever och lärare diskuterar innehållet i planen. (L, E) Oktober/november Vallhallskolans trygghet och trivselenkät genomförs och analyseras av respektive arbetslag. (E, L) Enkät på Unikum besvaras inför utvecklingssamtalet. (E) Löpande under terminen Utvecklingssamtal genomförs. (E,L,V) Vårtermin Februari Vallhallskolans trygghet och trivselenkät genomförs och analyseras av respektive arbetslag. (E, L) Mars/april Enkät på Unikum besvaras inför utvecklingssamtalet (E) Utvecklingssamtal genomförs (E,L,V) Maj Vallhallaskolans trygghet och trivselenkät genomförs och analyseras av respektive arbetslag. (E, L) Utvärdering av planens uppsatta mål genomförs. (E,ER, L,S,P) Juni Föräldrarådet, elevråd och skolledningen diskuterar resultatet av utvärderingen av de uppsatta målen. (V,S, ER) E=elev, ER= elevråd, V=vårdnadshavare, L=lärare, S=skolledning, P=övrig personal Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elevrådets medverkan i kartläggningsarbetet Rektor, fritidsledare och skolans elevråd träffas under hösten. På mötet informerar rektorer om syftet med en likabehandlingsplan och om det kartläggningsarbete som pågår/pågått. Elevernas medverkan i kartläggningsarbetet Alla elever får 2-3 gånger per läsår skriva om hur man upplever sin skoldag i Vallhallaskolans trygghet och trivselenkät vad som är bra och vad som kan bli bättre
gällande trivsel och trygghet, en så kallad regelbunden kartläggning. Inför utvecklingssamtalet svarar eleverna på ett antal frågor i Unikum kring hur man trivs i skolan. Föräldrar och mentorn läser och kommenterar innehållet och diskuterar detta tillsammans med eleven under utvecklingssamtalet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom att sammanställa och analysera klassens resultat ges möjlighet för lärarna att reflektera över resultatet och därigenom kunna ta ställning till vilka åtgärder som är lämpliga inför nästa läsår. Genom diskussioner i slutet på läsåret kring skolans behov av främjande och förebyggande arbete. Varje arbetslag har elevvårdande möten på morgonen innan elevernas skoldag börjar. Resultat och analys I trygghet- och trivselenkäten ser vi väldigt goda resultat när det gäller våra elevers trivsel i skolan. Som exempel kan ges att 91.5% av eleverna uppger att de alltid känner sig trygga på rasterna. 8% uppger att de ofta känner sig trygga. Samt endast 0.5% (1 person)uppger alternativet ibland. Inte en enda elev ger alternativet aldrig. När det gäller trivsel i klassen ser vi också goda resultat. Totalt är det endast fyra elever som upplever att de trivs dåligt i sin klass. Dessa individer är identifierade eftersom enkäten ej genomförs anonymt och respektive mentor är insatt i situationen. Ett annat exempel på att skolans elever verkar ha en genomgående positiv upplevelse av skolan är att vårt central akut-team i mobbingärenden ej var inkallad en enda gång under föregående läsår. Ett område där vi dock ser att vi behöver utveckla vårt arbete är kring elevers säkerhet på nätet. Siter/appar som t.ex. Ask.fm, Instagram och Snapchat dyker ofta upp i konfliktsammanhang mellan elever. Därför ser vi ett behov av att fokusera extra på detta under läsåret 2013-2014. Förebyggande åtgärder Namn Kränkningar och riskbeteende på socialmedier Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Inga elever skall utsättas för trakasserier via social medier. Alla elever skall utbildas i metodmaterialet "Ses offline", framtaget av Ungdomstyrelsen. Åtgärd 1. Personal i likabehandlingsgruppen utbildas i metodmaterialet "Ses offline" via Ungdomsstyrelsens försorg. 2. Utbildningsmaterial förankras hos mentorer. 3. Utbildningen genomförs i respektive klass.
Motivera åtgärd Skolmyndigheten har lyft fram att skolan har ett ansvar för elevernas agerande på social medier. Vi ser också att konflikter i vardagen också tenderar att följa med in i den digitala världen. Ansvarig Rektor samt personal. Datum när det ska vara klart 2014-06-01 Rutiner för akuta situationer Policy Vallhallaskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Vår skola ska vara trygg för elever och personal och fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal rör sig i respektive hemviste. Vid behov så schemaläggs personal till respektive hemviste. Fritidsledarna samverkar med skolpersonal om något sker i fritidsgården under raster. Skolan har en personal som vistas mycket i korridorer och hemvisten. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever kan kontakta vilken personal som helst om de vill ha stöd utifrån ett likabehandlingsarbete. Den personal som fått kännedom om ett likabehandlingsärende kontaktar kuratorn som i sin tur sammankallar likabehandlingsgruppen. Vårdnadshavare kan kontakta skolpersonal om de vill aktualisera ett likabehandlingsärende. Vanligtvis brukar det vara mentor eller rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Det åtgärdande arbetet på skolan All dokumentation kring det åtgärdande arbetet på skolan arkiveras av rektor i arkivet på rektorsexpeditionen. Arbetsgång om en elev utsätts för kränkande behandling av en elev 1. Mentor eller berörd vuxen på skolan har samtal med den som känner sig kränkt så snart som möjligt och en dokumentation påbörjas i arbetslaget. 2. Utifrån samtalet tas kontakt med den eller de som påstås kränka och en överenskommelse görs för att handlingarna skall upphöra. 3. Föräldrarna till båda parter kontaktas omgående av respektive mentor. 4. Uppföljningssamtal med båda parter sker inom 2-3 veckor av respektive mentor. 5. Vid allvarligare händelser eller i de fall handlingarna inte upphör, anmäls ärendet vidare till likabehandlingsgruppen där biträdande rektor på skolan är sammankalland. Arbetslagets dokumentation följer med till likabehandlingsgruppen där man tar del av de insatser som är gjorda i ärendet.
Vid anmält ärende till likabehandlingsgruppen är arbetsgången följande; a) Biträdande rektor sammankallar likabehandlingsgruppen. b) Ärendet föredras och fördelas till två personer som utgör ett team. c) Teamet träffar/kontaktar anmälaren vid behov. d) Klassföreståndaren/handledaren informeras samt ger en kompletterande bild och lämnar över den dokumentation som finns i ärendet. e) Teamet träffar den som är kränkt. f) Teamet träffar den/de som kränker. g) Teamet kontaktar de inblandades föräldrar/vårdnadshavare. h) Teamet träffar bägge parter tillsammans. Den kränkte avgör om mötet äger rum. i) Samtliga föräldrar/vårdnadshavare kontaktas. Träffas vid behov där föräldrarna/ vårdnadshavarna avgör om mötet ska äga rum. j) Information till berörda arbetslag om ärendets gång. k) Ärendet dokumenteras och lämnas till rektor. Dokumentet förvaras i arkivet. l) Uppföljningssamtal efter 2-3 veckor. m) Relevanta åtgärder sätts in för att säkerställa att kränkningen ej fortsätter. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Arbetsgång om en elev utsätts för direkt diskriminering och kränkande behandling av skolans personal. Om en elev, förälder eller skolans personal upplever att en eller flera elever direkt diskrimineras eller kränks av anställda på skolan skall rektor omedelbart informeras. 1. Rektorn eller den som rektor utser, träffar den som känner sig diskriminerad/kränkt och lyssnar på dennes version av det som hänt. Mötet dokumenteras. 2. Rektor eller den som rektor utser kontaktar elevens föräldrar/vårdnadshavare och informerar om vad som hänt och beskriver den tänkta arbetsgången. Tid för kontakt med föräldrar/vårdnadshavare dokumenteras. 3. Rektor eller den som rektor utser, träffar den som påstås ha diskriminerat/kränkt och lyssnar på dennes version av det som hänt. Mötet dokumenteras. 4. Rektor eller den som rektor utser, träffar den som känner sig diskriminerad/kränkt och dennes föräldrar/vårdnadshavare och den som påstås har diskriminerat/kränkt. Den som känner sig utsatt avgör om mötet äger rum. Äger mötet rum så dokumenteras det. 5. Rektor vidtar de åtgärder som efter utredningen bedöms som nödvändiga. Åtgärderna dokumenteras. 6. Rektor eller den som rektor utser har uppföljningssamtal med båda parter 2-3 veckor efter första mötet för att kontrollera att diskrimineringen/den kränkande handlingen upphört. Om den har gjort det avslutas ärendet. Mötet dokumenteras. 7. Om diskrimineringen/den kränkande handlingen inte upphört kallar rektorn till nytt möte och beslutar om vilka ytterligare åtgärder som ska vidtas. Åtgärderna dokumenteras. 8. Rektor eller den som rektor utser har uppföljningssamtal med båda parter 2-3 veckor efter det att nya åtgärder vidtagits för att kontrollera att diskrimineringen/kränkande handlingen upphört. Om den har gjort det avslutas ärendet. Mötet dokumenteras. 9. Vid fortsatt diskriminering/kränkande handling kontaktas förvaltningschefen och/eller Barn- och utbildningsnämnden för stöd kring ytterligare åtgärder. 10. Relevanta åtgärder sätts in för att säkerställa att diskriminering/kränkning inte sker igen. Arbetsgång om en elev eller en elevgrupp utsätts för indirekt diskriminering på skolan. Om en elev, förälder eller någon av skolans personal upplever att en elev eller en elevgrupp indirekt diskrimineras p.g.a. av att skolan tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutral men som i praktiken missgynnar en elev eller en elevgrupp utifrån
någon av de sju diskrimineringsgrunderna skall rektor omedelbart informeras. 1. Rektorn eller den som rektor utser, träffar den elev eller den elevgrupp som känner sig diskriminerad på skolan och en dialog initieras kring den upplevda diskrimineringen. Vad består den upplevda diskrimineringen av? När upplevs diskrimineringen? Vad ska/kan ändras för att diskrimineringen ska försvinna? o.s.v Mötet dokumenteras. 2. Rektor eller den som rektor utser kontaktar elevens föräldrar/vårdnadshavare och informerar om mötet och det som framkommit och beskriver den tänkta arbetsgången. Tid för kontakt med föräldrar/vårdnadshavare dokumenteras. 3. Rektor eller den som rektor utser, analyserar den upplevda aktuella diskrimineringen tillsammans med likabehandlingsgruppen. Möjliga lösningar dokumenteras. 4. Rektor eller den som rektor utser och likabehandlingsgruppen fortsätter analysen nu tillsammans med eleven eller representanter för den elevgrupp som upplever sig diskriminerade. Förslag på lösningar presenteras och målsättningen med mötet är att komma fram till en hållbar lösning som innebär att en liknande diskriminering framöver inte är möjlig. Mötet dokumenteras. 5. Rektor beslutar om att vidta de åtgärder som efter utredningen bedöms som nödvändiga för att få stopp på diskrimineringen. Åtgärderna dokumenteras och samtliga berörda parter informeras. Rutiner för uppföljning Utredning och åtgärder följs upp och utvärderas av de utsedda i likabehandlingsgruppen vilka utseddes handläggare av ärendet. Rektor informeras fortlöpande om ärendet och får information om när ärendet avslutas. Rutiner för dokumentation När ett likabehandlingsärende initieras så dokumenteras det enligt gällande mall för dokumentation av likabehandlingsärende.(se bilaga) All dokumentation kring det åtgärdande arbetet på skolan arkiveras av rektor i arkivet på rektorsexpeditionen Ansvarsförhållande Skolledningen har utformat och ser över rutinerna för det operativa/åtgärdande likabehandlingsarbetet. De ansvarar även för att arbetet dokumenteras enligt gällande regler och rutiner.
Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]