... Mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar samt avfallshantering i hamnarna på Åland

U U D E N M A A N Y M P Ä R I S T Ö K E S K U S... N Y L A N D S M I L J Ö C E N T R A L Mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar samt avfallshantering i hamnarna på Åland Malin Lönnroth 2006

3 FÖRORD 6 1 PROJEKTETS BAKGRUND 7 2 TOALETTAVFALLET SOM EN DEL AV NÄRSALTSBELASTNINGEN I ÖSTERSJÖN 8 3 PROJEKTOMRÅDET 10 4 LAGSTIFTNING 11 5 SUGTÖMNING OCH AVFALLSSERVICE I HAMNARNA NULÄGE SAMT UTVECKLINGSFÖRSLAG 13 5.1 Brändö 14 Gästhamnar 15 Servicehamn 15 Gästbryggor 15 By- och hemmahamnar 16 Utvecklingsförslag 17 5.2 Eckerö 18 Gästhamnar 18 By- och hemmahamnar 19 Utvecklingsförslag 20 5.3 Finström 20 Gästbrygga 21 By- och hemmahamnar 21 Båtklubbar 21 Utvecklingsförslag 22 5.4 Föglö 22 Gästhamnar 23 Gästbrygga 23 By- och hemmahamnar 23 Övriga hamnar 24 Utvecklingsförslag 24 5.5 Geta 24 By- och hemmahamnar 24 Utvecklingsförslag 25 5.6 Hammarland 26 Servicehamn 26 By- och hemmahamnar 26 Utvecklingsförslag 27

4 5.7 Jomala 27 By- och hemmahamnar 27 Utfärdshamn 28 5.8 Kumlinge 29 Gästhamn 29 Servicehamnar 29 Gästbryggor 31 By- och hemmahamnar 31 Utvecklingsförslag 31 5.9 Kökar 32 Gästhamnar 33 Utfärdshamn 33 Utvecklingsförslag 33 5.10 Lemland 34 Gästbrygga 34 By-och hemmahamnar 34 Utvecklingsförslag 36 5.11 Lumparland 36 Servicehamn 36 By- och hemmahamnar 36 Utvecklingsförslag 37 5.12 Mariehamn 38 Gästhamnar 38 Servicehamn 39 Gästbryggor 39 Fiskehamn 39 Hemmahamnar 39 Båtklubbar 40 Utvecklingsförslag 41 5.13 Saltvik 41 Gästhamn 41 Gästbryggor 41 By- och hemmahamnar 42 Utvecklingsförslag 43 5.14 Sottunga 43 Servicehamn 43 By- och hemmahamnar 44 Övrig hamn 44 Utvecklingsförslag 45 5.15 Sund 45 Gästhamn 46

5 Gästbrygga 46 By- och hemmahamnar 46 Utvecklingsförslag 47 5.16 Vårdö 47 Gästbrygga 47 By- och hemmahamnar 47 Övrig hamn 48 Utvecklingsförlag 48 6 OLIKA TYPER AV SUGTÖMNINGSSTATIONER 49 Möjligheter för hamnarna att erhålla finansieringsstöd 50 7 OLIKA TOALETTALTERNATIV PÅ FRITIDSBÅTAR 50 8 DISKUSSION OCH SAMMANFATTNING 51 Avloppsvattenhantering 51 Avfallsservice 54 9 REFERENSER 55

6 FÖRORD Båtliv är en populär hobby idag. Båten är inte längre enbart ett transportmedel utan även ett medel för rekreation. Enligt en ny rapport från Sjöfartsverket (Räsänen m.fl. 2005) finns det i Finland över 737 000 båtar i användning, varav närmare hälften åtminstone ibland drivs med motor. Den ökande fritidsbåttrafiken påverkar dock den känsliga skärgårdsnaturen på många sätt. Den aspekt av båtlivets miljöpåverkan som behandlas i denna rapport berör toalett- och övrigt avfall från fritidsbåtar. Sedan den 1.1 2005 är det enligt lag förbjudet att på finländskt och åländskt vatten släppa ut toalettavloppsvatten. Lagen kan ses som en följd av en ökad oro för den dåliga vattenkvaliteten i våra skärgårdar. Näringsämnesbelastningen från fritidsbåtars toalettavfall är på nationell skala liten, men i skärgården där vattenutbytet är långsamt har utsläppen en klart negativ effekt. Enligt lagen skall den enskilde båtfararen se över sitt avloppssystem ombord så att toalettavfallet kan lämnas iland, medan det är hamnarnas skyldighet att erbjuda mottagning av avfall. Målsättningen med rapporten är att sammanställa dagsläget angående mottagning av toalettavfall och avfallsservice på Åland, samt ge ett förslag till hur mottagningsnätverket kan förbättras. I dagens läge finns det för få sugtömningsanläggningar, eller kapaciteten är för liten, vilket försvårar det för båtförarna att i praktiken följa lagen. Information om hamnarna har erhållits från hamnguiden "Besökshamnar 2005" (Löfgren 2005) medan uppgifter om by- och hemmahamnar har fåtts av kommunerna. Båtförarnas åsikter och önskemål har erhållits via olika båtförbund. I april 2005 ordnades ett seminarium i Mariehamn för att diskutera den lokala situationen med åländska kommunrepresentanter och hamninnehavare. Sommaren 2005 besöktes en del hamnar för diskussion på ort och ställe, andra hamnar har kontaktats per telefon. I rapportens diskussionskapitel presenteras hamninnehavarnas åsikter kring sugtömningsläget. Det förslag till nya mottagningsstationer som presenteras i rapporten är inte förpliktande till sin natur, utan rapporten skall ses som ett hjälpmedel då kommuner och hamnar planerar köpa och installera nya sugtömningsanläggningar. Helsingfors 10.2 2006 Malin Lönnroth

7 1 PROJEKTETS BAKGRUND Vattenkvaliteten i Östersjön har under de senaste årtiondena försämrats märkbart, bland annat som en följd av dålig avloppsvattenhantering. En person som bor i en fastighet som inte är ansluten till ett kommunalt avloppsnätverk, beräknas belasta vattendragen sex gånger mer än en person som bor i en ansluten fastighet (Miljöministeriet m.fl. 2004). Genom att lagstiftningen gällande hantering av avloppsvatten i glesbygderna har blivit strängare, behövs det nya metoder för hantering av avloppsvatten. Nya nationella och internationella bestämmelser kräver även att fritidsbåtarna hanterar sitt avloppsvatten på ett ändamålsenligt sätt. Projektet BÄTTRE VATTENKVALITET Hållbar hantering av avloppsvatten i skärgården, arbetar med frågor kring avloppsvattenhantering i glesbygden. Projektet genomförs inom ramen för EU-programmet Interreg III A Skärgård och består av fem delprojekt varav denna rapport ingår i delprojektet "mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar samt sopservice ". Inom ramen för delprojektet utkom år 2005 rapporten Mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar samt sopservice i Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå, Ekenäs och Hangö (Boström 2005). Övriga delprojekt behandlar småskalig avloppsvattenhantering i Nylands skärgård (Nylands miljöcentral), den diffusa belastningen från bebyggelse i glesbygden och metoder för att reducera den (Sydvästra Finlands miljöcentral) samt slamhantering från mindre avloppssystem i Stockholms skärgård (Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län). Från och med den 1.1 2005 förutsätter finländsk och åländsk lagstiftning att inget toalettavfall från båtar eller fartyg släpps ut i havet. Det innebär att även fritidsbåtar försedda med vattentoalett måste förses med tömbar septiktank eller annan motsvarande utrustning för att det avfall som uppstår ombord skall kunna tömmas och tas omhand i land. För att detta skall fungera i praktiken behövs ett nätverk av mottagningsstationer för toalettavfall längs kusten och i skärgården där fritidsbåtar rör sig. Då toalettavfallet från fritidsbåtar förs i land minskar den lokala närsaltsbelastningen i skärgården. Belastningen från fritidsbåtar är säsongsbunden och dessutom ofta geografiskt koncentrerad vilket ytterligare motiverar till åtgärder. En av projektets målsättningar är att kartlägga nätverket av mottagningsstationer på Åland och ta fram ett förslag till utbyggnad av nätverket. Vid planeringen har transport av avloppsvattnet, toalettservice på land samt annan avfallshantering för fritidsbåtar beaktats. Avfallsservicen i hamnarna beskrivs i korthet. Delprojektet koordineras av Nylands miljöcentral och övriga medlemmar i styrgruppen representerar Nylands förbund, Finlands båtförbund, Håll skärgården ren, Ålands landskapsregering samt de åländska kommunerna.

8 2 TOALETTAVFALLET SOM EN DEL AV NÄRSALTS- BELASTNINGEN I ÖSTERSJÖN Våra kustvatten ser inte längre ut som tidigare. Rapporter om blågröna algblomningar och syrebrist i bottenvattnen har varit mer en regel än ett undantag de senaste somrarna. Likaså har blåstången, en av skärgårdens karaktärsarter, fått allt svårare att klara sig medan de ettåriga trådalgerna, som under sommaren kan ses flyta omkring i ruttnande samlingar på vattenytan och på bottnarna, blir allt vanligare. Orsaken till detta är den fortgående övergödningen, som beror på att mänsklig aktivitet tillför för mycket av näringsämnena kväve och fosfor till vattnen. Övergödningen leder i första hand till en ökning av mängden växtplankton, bakterier, trådalger och vass. Eftersom andra bakterier och djurplankton samt fisk utnyttjar växtplanktonen som föda ökar också de i antal. När denna stora mängd organiskt material dör och sjunker till bottnen krävs det mycket syre för att bryta ned det. Ofta räcker syret inte till vilket leder till syrebrist. Syrebristen i sin tur leder till att det bildas giftigt svavelväte vid bottnen och att näringsämnen som under årens lopp bundits vid sedimentet frigörs på nytt för att ytterligare göda ekosystemet. Den stora mängden alger i vattenmassan gör vattnet grumligt och minskar solens möjlighet att tränga ner i djupen. Detta är en av orsakerna till att blåstången lider av eutrofieringen. Blåstångens tillbakagång beror även på att de ettåriga snabbväxande trådalgerna konkurrerar ut blåstången. Det sker även förändringar i hela ekosystemets artsammansättning. Skräpfisk, såsom mörtfiskar, blir vanligare medan syrebrist vid bottnen leder till att endast bottendjur som klarar av dåliga syreförhållanden överlever. I och med att artsammansättningen förändras blir ekosystemet ännu känsligare för yttre påverkningar. Övergödningen tar sig således uttryck i mångfacetterade problem. Den enda lösningen på övergödningsproblemet är att minska på den mängd näringsämnen som tillförs ekosystemet. Detta kräver förutom internationella åtgärder även att lokala utsläppskällor täpps till. Den näringsämnesbelastning som härstammar från fritidsbåtar utgör endast en mindre del av totalbelastningen till våra vatten, som även inkluderar belastning från samhällen, industri, fiskodling samt jord- och skogsbruk. Det finns dock starka skäl till varför man inte skall släppa ut fritidsbåtars toalettavfall. Belastningen från fritidsbåtar är mycket säsongsbetonad och under några korta sommarmånader rör sig många båtar inom ett begränsat område. Fritidsbåtarna rör sig mycket i inner- och mellanskärgården, där belastningen redan från tidigare är hög och där ett dåligt vattenutbyte leder till att när-

9 ingsämnena koncentreras. Båtsäsongens aktivaste period, från midsommar fram till halva augusti, sammanfaller med algernas intensivaste tillväxtperiod. Den näring som finns i fritidsbåtarnas toalettavfall är dessutom i sådan form att den så gott som direkt kan utnyttjas av algerna för tillväxt. Under sommarmånaderna kan utsläppen av näringsämnen i fritidsbåtarnas toalettavfall lokalt vara lika stort som utsläppen från de reningsverk som finns på land. I tabell 1 presenteras resultaten från en undersökning Mariehamns stads miljövårdskontor lät göra sommaren 1998 i Mariehamns gästhamnar (Mariehamns stad 1998). I undersökningen gjorde man bland annat en teoretisk beräkning av hur stort näringsutsläppet från båtarna vid stadens två gästhamnar var under 8 sommarveckor och hur stort utsläppen från stadens reningsverk Lotsbroverket var under samma tid. Man räknade även ut hur mycket mindre närsalter skulle ha nått havet om båtarna skulle ha lämnat sitt toalettavfall i land och avfallet skulle ha renats i Lotsbroverket. Värt att observera är att reningsgraden för avloppsvatten år 1998 uppgick till ca. 93 % för fosfor och 33 % för kväve. Lotbroverket har förnyats och under 2006 kommer reningsgraden för fosfor att uppgå till minst 95 % och för kväve till minst 70 %. Tabell 1. Jämförande siffror över teoretiskt utsläpp av näringsämnen från gästhamnarna i Mariehamn 16.6 7.8 1998 och utsläpp från reningsverket Lotsbroverket under samma tid. Den sista spalten anger vad belastningen från gästhamnarna skulle ha varit om toalettavfallet skulle ha renats i Lotsbroverket. Teoretisk BELASTNING från gäst- UTSLÄPP från BELASTNING från Västerhamn hamnarna i Väster- och Österhamn Lotsbroverket och Österhamn OM toalettavfallet 16.6-7.8 1998 16.6-7.8 1998 renats vid Lotsbroverket 128,0 kg fosfor 71,5 kg fosfor 9,0 kg fosfor 439,0 kg kväve 6 128,5 kg kväve. 338, 0 kg kväve Det finns även hygieniska och estetiska orsaker till att inte släppa ut toalettavfall. Toalettavfallet innehåller stora mängder bakterier, som om de släpps ut i närheten av badstränder kan förorsaka exempelvis maginfektioner. Det har tidigare varit svårt att räkna totalbelastningen av näringsämnen från fritidsbåtar områdesvis eftersom det har funnits dåligt med information om hur många båtar det rör sig i våra skärgårdar eller i insjöarna. För Ålands del finns det dock numera statistik över antal övernattningar i de olika besökshamnarna. I Sverige har man räknat totalbelastningen från fritidsbåtar uppgå till ca. 140 ton kväve/år och 35 ton fosfor/år (Alexandersson 1992). I Finland har man beräknat att totalbelastningen från långfärdsbåtar uppgår till närmare 51 ton kväve/år och 13 ton fosfor/år (Lundén 1993). Som jämförelse kan nämnas att den totala belastningen från Finland till Östersjön, inklu-

10 derande alla belastningskällor, beräknas ligga kring 4 200 ton fosfor/år och 84 000 ton kväve/år (Pitkänen 2004). En vuxen person räknas producera ca. 1,2 1,5 l toalettavfall per dygn, varav 200 g är avföring, 1 290 g urin och 10 g toalettpapper. Mängden näringsämnen i toalettavfallet blir då ca. 12 g kväve och 3 g fosfor per person och dygn (Naturvårdsverket 1978; 1992). Ålands Agenda 21 och Ålands Natur och Miljö framförde i sin kampanj "Skiter du i Östersjön?" att en person som under ett dygn kissar i havet ger näring till 1 kg alger. 3 PROJEKTOMRÅDET Denna undersökning omfattar Åland och dess 16 kommuner. Projektområdet presenteras i figur 1. Av Ålands totala yta består 78 % av vatten, strandlinjen är flera tusen kilometer lång och öarna är närmare 6 500 till antalet (Nummelin 2000). De eutrofieringseffekter som nämns i kapitel 2 är välkända fenomen. I rapporten "Vattenmiljön kring Åland" (Nummelin 2000) presenteras vattenmiljöns tillstånd och utveckling på Åland. Som sammanfattning kan sägas att siktdjupet har minskat i skärgården medan kväve- och fosforhalterna har ökat. Även bottenvegetationen och bottendjurens tillstånd indikerar att havet är övergött pga. en allt för stor närsaltsbelastning. Lantmäteriverket, tillstånd nr 363/ÅLAND/2006 Figur 1. Projektområdet omfattar landskapet Ålands 16 kommuner.

11 Under ett år övernattar kring 1 miljon betalande gäster på Åland, en siffra som inkluderar besökshamnarna (Ålands landskapsregering, näringsavdelningen 2004). Antalet övernattande båtar i de åländska besökshamnarna har uppgått till ca. 30 000 de senaste somrarna (Ålands statistik- och utredningsbyrå 2004). I bilaga 1 finns en tabell över de officiella besökshamnarna på Åland, deras storlek räknat i antal båtplatser samt antalet gäster per säsong räknat i antal övernattande båtar. Då man brukar räkna med att det i medeltal finns tre personer ombord på varje båt uppgår antalet gäster i de åländska besökshamnarna årligen till ca. 90 000. De ovanstående siffrorna visar tydligt hur viktig turismen är för Åland. Man räknar med att den totala turismen, inklusive färjetrafiken, står för 35 % av den totala bruttonationalprodukten. Ett av turistnäringens problem är den korta säsongen som leder till att turismnäringen ofta är en bisyssla som inte ger tillräckliga inkomster året runt (Ålands landskapsregering, näringsavdelningen 2004). Detta återspeglar sig i de mindre besökshamnarnas problem att utan investeringsstöd kunna satsa på önskvärd teknik, så som sugtömningsanläggningar. Hamnarnas möjlighet att erhålla stöd presenteras i avsnitt 6. 4 LAGSTIFTNING Baserat på internationell lagstiftning (Marpol 73/78, Annex IV) som gäller utsläpp av toalettavfallsvatten är det förbjudet att i Finland från båtar släppa ut toalettavfallsvatten närmare än 12 sjömil från land. År 1992 har Östersjöstaterna förnyat Helsingforsavtalet från 1974 och genom det har Marpol 73/78-avtalets punkter om toalettavfallsvatten tagits i bruk i Östersjön från början av år 2000. Relevanta åländska lagar är landskapslagen om fritidsbåtar (ÅFS 32/2003) enligt vilken fritidsbåtar inte får släppa ut toalettavfall på åländskt vatten. Lagen har gällt båtar byggda efter den 1.1 2000 från den 1.6 2003 och för äldre båtar har lagen trätt i kraft från den 1.1 2005. Enligt landskapslagen om mottagning i hamn av fartygsavfall (ÅSF 58/2003) samt motsvarande förordning (ÅSF 67/2003) är fartyg numera skyldiga att lämna sitt avfall i de hamnar de anlöper. För att möjliggöra detta är hamnen skyldig att ta emot det avfall som båtarna vill lämna. Landskapslagen om renhållning (ÅSF 3/1981) samt ändringar i denna (ÅSF 91/1998 och ÅSF 18/2005) behandlar frågor kring renhållning i landskapet och allmänna regler om sortering och återvinning. Vad gäller för de åländska hamnarna efter lagändringarna? En av de större förändringarna är att alla hamnar, även fritidsbåtshamnarna, skall uppgöra hamnavfallsplaner. Planerna skulle senast den 1 januari 2004 inlämnas till landskapsstyrelsen för fastställning, varefter en ny plan skall inlämnas vart tredje år.

12 De hamnansvariga skall även informera dem som använder hamnen om vikten av att avfall avlämnas på korrekt sätt, beskriva de anordningar som finns i hamnen och meddela vilket avgiftssystem som tillämpas. I landskapsförordningen om mottagning av fartygsgenererat avfall och lastrester (ÅSF 67/2003) definieras de olika hamntyper som omfattas av lagen. För denna rapport relevanta hamntyper är gästhamnar och småbåtshamnar. En gästhamn definieras som en hamn som upplåter båtplatser till gästande fritidsbåtar. De delas in i stora och små gästhamnar beroende på antalet registrerade gästdygn per år. En stor gästhamn har årligen fler än 400 registrerade gästdygn, en liten gästhamn har färre än 400 registrerade gästdygn. En småbåtshamn är en hamn som används som hemmahamn för sport- och fritidsbåtar. För att omfattas av reglerna i förordningen skall hamnen innehålla 50 eller flera förtöjningsplatser vid kaj eller boj. Kraven på mottagningsanordningar är olika för de olika hamntyperna och listats i landskapsförordningen om mottagning av fartygsgenererat avfall och lastrester (ÅSF 67/2003). Stora gästhamnar skall erbjuda: a) kärl för osorterat avfall b) kärl för plast c) kärl för glas d) kärl för wellpapp och kartong e) kärl för metall f) skåp för inlämning av fast och flytande farligt avfall g) mottagningsanordning för toalettavfall h) kärl för insamling av biologiskt nedbrytbart avfall Små gästhamnar skall erbjuda: a) kärl för osorterat avfall Småbåtshamnar, dvs. hemmahamnar, skall erbjuda: a) kärl för osorterat avfall b) mottagningsanordning för toalettavfall I 13 i landskapslagen om mottagning i hamn av fartygsavfall (ÅSF 58/2003) redogörs för avgifter för mottagning av avfall. Kostnaderna för mottagningsanordningarna för fartygsgenererat avfall skall täckas av avgifter som uppbärs av fartygen. När fartygen anlöper hamnen där det finns mottagningsanordningar skall en avgift uppbäras även om fartyget inte lämnar något avfall. Avgiften kan endera inkluderas i hamnavgiften eller tas ut separat. Ingen avgift får vara beräknad efter den mängd avfall ett fartyg avlämnar, däremot är det tillåtet att ha differentierade avgifter med hänsyn till bland annat fartygens kategori, storlek och typ. Håll Skärgården ren rf (http://www.hallskargardenren.fi) har gett ut broschyrerna "Toalettavfall från fritidsbåtar anvisningar till mottagare" (2002a) och "En trivsam hamn utvecklingsguide för båthamnar" (2002b). Båda broschyrerna är riktade till hamnvärdar och hamninnehavare för att ge

13 råd och tips om hur man bäst kan organisera avfallshanteringen samt hur hamnen kan utvecklas, både innehålls- och miljömässigt. Vad gäller för båtförarna efter lagändringen? Enligt lagen får inget toalettvatten släppas ut i havet efter den 1.1 2005. Lagen har gällt nya båtar byggda år 2000 eller senare redan från 1.6.2003. Det har varit upp till båtförarna att lösa de praktiska arrangemangen ombord för att tömning av toalettavfallet i land skall vara möjligt. Det vanligaste alternativet är att ha en septiktank som kan sugtömmas. I stället för en septiktank kan man ha en kemisk toalett eller en torrtoalett ombord, men även dessa skall tömmas i land. Om avloppsvattnet från kemiska toaletter töms i vanligt avloppsnät får endast biologiskt nedbrytbara kemikalier användas i systemet. Alla båtar behöver naturligtvis inte heller förses med en toalett. I landskapslagen om ändring av landskapslagen om renhållning (ÅSF 91/1998) ges allmänna renhållningsregler. Den som producerar avfall är skyldig att ta hand om det, avfall får inte överges eller hanteras okontrollerat. Avfall skall återvinnas om det är tekniskt möjligt och om återvinning inte medför oskäliga merkostnader. Likaså skall farligt avfall separeras från övrigt avfall. Som farligt avfall definieras avfall som på grund av kemisk eller annan egenskap är särskilt farligt för människors hälsa eller för miljön. Finlands miljöcentral har tillsammans med Håll Skärgården ren rf och Sjöfartsverket gett ut broschyren: "Septiktank och andra tips för ett renare båtliv" (2000) och Håll Skärgården ren rf har gett ut broschyren: "Mot renare seglatser guide för båtfarare" (2004b). Dessa broschyrer ger den enskilde båtfararen information om hur septiktanken fungerar, hur den installeras och töms samt övrig relevant miljöinformation. 5 SUGTÖMNING OCH AVFALLSSERVICE I HAMNAR- NA NULÄGE SAMT UTVECKLINGSFÖRSLAG I detta kapitel redogörs för vilken service som erbjuds båtfararna i de åländska hamnarna. Tyngdpunkten är lagd på mottagning av toalettavfall samt vilka avfallsfraktioner som mottages. Övrig service presenteras i korthet. En sammanställning över servicen ges i tabellformat i bilaga 2. Hamnarna indelas i rapporten enligt Sjöfartsverkets Klassificering av båthamnar 1998 (Sjöfartsverket 1998). Avsikten är att göra en klassindelning baserad på hamnarnas servicenivå. Sjöfartsverkets indelning följs även i den årligen utkommande boken Besökshamnar (Löfgren 2005) som används av många fritidsbåtfarare som rör sig i finländska farvatten. Det anses därmed lämpligt att följa samma indelning här, även om man på Åland i övrigt använder en från detta system något avvikande besökshamnsindelning i enbart små och stora gästhamnar.

14 Alla hamnar i sjökorten är numrerade med ett eget hamnnummer som också anges före hamnarnas namn i denna rapport. Hamnarna är även markerade i boken Besökshamnar med samma nummer. Uppgifterna om de hamnar som ingår i boken Besökshamnar bygger på uppgifter från ett båthamnsregister som kontinuerligt uppdateras av båtorganisationernas Båthamnsgrupp med stöd av Sjöfartsverket. Hamnarnas koordinater är angivna i koordinatsystemet EUREF-FIN. I denna rapport indelas besökshamnarna således enligt Sjöfartsverkets klassificering i: gästhamnar, servicehamnar, gästbryggor och utfärdshamnar. Förutom dessa fyra kategorier har också by- och hemmahamnar och båtklubbars utfärdshamnar tagits med i utredningen. Likaså har fiskehamnar i den mån de erbjuder service för fritidsbåtar inkluderats i undersökningen. Med en gästhamn avses en hamn ämnad för båtturism erbjudande hög standard och mångsidig service. Hamnen har minst 10 ständiga gästplatser. Servicehamnarna är i huvudsak för livsmedels-, bränsle-, eller vattenförsörjning. I hamnen kan finnas platser för övernattning. Gästbryggor är bryggor eller delar av bryggor som upplåtits åt gästande båtar i byhamn eller annan hamn som betjänar fiske-, passagerar- eller förbindelsetrafik. I hamnen kan det finnas gästplatser avsedda för övernattning. Utfärdshamnar är hamnar inom områden i naturtillstånd. Hamnen har reserverats för fritidsändamål eller tagits i allmänt bruk. Hamnen lämpar sig antingen för övernattning eller endast för rekreation dagtid. Hamnen kan vara i rent naturtillstånd eller anlagd. Det finns officiella utfärdshamnar som är upptagna i båthamnsregistret och tillgängliga för allmänheten samt utfärdshamnar som sköts av olika klubbar och som är avsedda enbart för klubbmedlemmar. Värt att påpekas vid tal om utfärdshamnar är begreppet naturhamnar. Naturhamnar är hamnar som utnyttjas med stöd av allemansrätten, dvs. de är inte officiella på något vis. Åland har till skillnad från Finland en inskränkt allemansrätt vilket i teorin betyder att naturhamnar inte existerar på Åland. Hemmahamnar är i huvudsak hamnar där båtar förvaras under längre tid, byahamnar har i denna rapport inräknats i begreppet hemmahamn. 5.1 Brändö På Brändö finns två gästhamnar, en servicehamn, två gästbryggor samt nio by- och hemmahamnar. Hamnarna presenteras i figur 2.

15 Gästhamnar 1000 Lappo N 60 19,0' E 20 59,8' Gästhamnen i Lappo ägs av Södra Brändö Turistservice och sköts av en entreprenör under somrarna. Hamnen har 120 gästplatser och antalet övernattningar uppgår till ca. 1 400 per säsong. I hamnen mottas osorterat avfall, kommunens återvinningsstation ligger ca. 100 m bort och där mottas förutom osorterat avfall även batterier, metall, aluminiumburkar, kartong, glas, tetror och plastförpackningar. I hamnen finns toalett, dusch och bastu. Avloppsvattnet från hamnen går till en trekammarbrunn, därefter rakt ut i havet. I hamnen finns bränsleförsäljning och tillgång till el och vatten. Invid hamnen finns butik och restaurang. 1025 Jurmo N 60 31,0' E 21 04,5' Jurmo gästhamn sköts av Jurmoby samfällighet. I gästhamnen finns 15 båtplatser, antalet övernattande båtar har de senaste säsongerna varit ca. 350 per säsong. Invid hamnen finns en återvinningsstation med mottagning av osorterat avfall, olja, batterier, glas, aluminiumburkar, metall, kartong, plastförpackningar och tetror. I hamnen finns dusch, bastu och toalett. Toalettvattnet går till ett slutet system, som töms och förs till kommunens vassbäddar på Korsö. Vid hamnen finns café, butik och bränsleförsäljning. I hamnen finns el att tillgå medan färskvatten fås på ett avstånd av ca. 100 m. Servicehamn 1010 Brändöby N 60 24,7' E 21 02,2' I Brändö by finns en servicehamn som hålls av Brändö andelshandel. Vid bryggan finns plats för 8 gästande båtar. Vid butiken finns mottagning av osorterat avfall samt bränsleförsäljning och tillgång till färskvatten. Gästbryggor 1005 Torsholma N 60 21,8' E 21 04,2' I Torsholma finns en gästbrygga med 20 förtöjningsplatser. I hamnen finns ingen service men på gångavstånd i Torsholma by finns en butik som även säljer bränsle. 1015 Nötöören N 60 25,9' E 21 03,1' I samband med hotell och restaurang Gullvivan finns en gästbrygga med 10 platser. I hamnen finns mottagning av osorterat avfall. Mot avgift får man övernatta i hamnen och får då använda Gullvivans toaletter och dusch. Enligt uppgift besöks gästbryggan främst av restaurangens gäster, antalet övernattningar har inte bokförts men uppskattas ligga kring 100 per säsong.

16 Lantmäteriverket, tillstånd nr 363/ÅLAND/2006 Figur 2. Gästhamnarna (blå), servicehamnen (grön), gästbryggorna (lila) samt by- och hemmahamnarna (röd). By- och hemmahamnar Asterholma 60 17,9' E 21 03,0' På Asterholma finns en liten hamn utan service.

17 Baggholma 60 23,3' E 21 02,3' På Baggholma finns en liten hamn utan service. Björnholma 60 25,85' E 21 02,6' På Björnholma finns en liten hamn utan service. Brändö by N 60 24,7' E 21 02,2' Vid servicehamnen i Brändö by finns även en hemmahamnsbrygga med ca. 10 båtplatser. I hamnen som ligger invid byns butik finns bränsleförsäljning, ett kärl för osorterat avfall och tillgång till färskvatten. Fiskö N 60 27,2' E 20 56,1' På Fiskö finns den gamla butiksbryggan kvar och enligt seglare på plats i hamnen vid fältbesöket brukar det alltid ligga någon i hamn där, pga. hamnens skyddade läge. Det finns ingen service i land förutom ett dåligt skött utedass. Jurmo N 60 31,0' E 21 04,5' Gästhamnen på Jurmo fungerar även som hemmahamn, se under gästhamnen för vilken service som erbjuds i hamnen. Korsö 60 24,7' E 20 59,5' På Korsö finns en liten hamn utan service. Lappo N 60 19,0' E 20 59,8' Invid Lappo gästhamn finns ett litet antal bryggor och båthus. Kommunens återvinningsstation med mottagning av osorterat avfall, batterier, metall, aluminiumburkar, kartong, glas, tetror och plastförpackningar är belägen ca. 100 m från hamnen. Åva N 60 27,6' E 21 04,2' Hamnen i Åva kan närmast kallas en hemmahamn. Gästplatser finns norr om raden med båthus på Ängskärsfjärdssidan. I övrigt finns det i hamnen ca. 20 båthus med tillhörande bryggor. 50 m från hamnen finns en återvinningsstation med mottagning av osorterat avfall, fast oljehaltigt avfall, måleriavfall, batterier, hydraulolja, plastförpackningar, tetror, ackumulatorer, kartong, glas, aluminiumburkar och metall. I hamnen finns två utedass. Utvecklingsförslag I dagens läge finns inget regelrätt avloppsreningsverk i Brändö utan kommunens septikavfall behandlas i vassbäddar på Korsö. Kommunen har planerat bygga ett reningsverk, men tidpunkten är ännu inte fastställd. I detta nu erbjuds ingen sugtömning i hamnarna på Brändö. Den största hamnen i kommunen finns i Lappo (ca. 1 400 registrerade övernattningar

18 per år) och sugtömning föreslås till denna hamn. Hamninnehavarna har redan tidigare funderat på att införskaffa en sugtömningsanläggning. För tillfället leds avloppsvattnet i Lappo gästhamn genom en trekammarbrunn direkt i havet. I och med de nya skärpta kraven för behandling av avloppsvatten skall hamnen se över sin behandling av avloppsvatten. Vid planering och val av avloppslösning för hamnen lönar det sig även ta om hand toalettavfallet från båtar så att det kan ledas till samma reningssystem. Förbindelsetrafiken mellan fasta Finland och Brändö går mellan Osnäs i Gustavs och Långö på norra Brändö. Ett lämpligt ställe för ytterligare sugtömning på Brändö skulle vara vid färjfästet på Långö. I dagens läge tömmer Ålandstrafikens färjor som trafikerar Brändö sina septiktankar i endera Osnäs eller i Hummelvik, Vårdö. Det har diskuterats att färjorna skulle börja tömma sina septiktankar i Långö då Brändö får ett regelrätt rätt avloppsvattenreningsverk. Om det i framtiden ordnas med mottagning av färjornas toalettavfall i Långö föreslås det härmed att det samtidigt skulle ordnas med sugtömning för fritidsbåtar. Avfallsservicen i besökshamnarna på Brändö motsvarar hamnarnas storlek. Vid de båda gästhamnarna finns återvinningsstationer och nära Åva hemmahamn en återvinningsstation med mottagning av farligt avfall. I dagens läge transporteras blandavfallet från kommunen till Nystad, vilket är en av orsakerna till att kommunen ställts sig utanför kommunalförbundet Ålands miljöservice som inlett sin verksamhet i januari 2006. Ålands problemavfall Ab har hittills skött omhändertagandet av de sorterade avfallsfraktionerna. Det har i kommunen varit diskussion kring gästbryggorna i Torsholma och den före detta gästbryggan på Fiskö. Det är kommunens bryggor, men ofta har bryggorna skötts av butik eller annat företag. I detta nu är gästbryggornas öde i kommunen öppet, kommunen planerar avveckla bryggorna, medan man från invånarnas sida gärna vill ha bryggorna kvar eftersom det lockar besökare. Man borde dock få någon att sköta om bryggorna eftersom det visat sig bli problem med nedskräpning då hamnarna är oövervakade. 5.2 Eckerö På Eckerö finns två gästhamnar samt tre by- och hemmahamnnar. Hamnarna presenteras i figur 3. Gästhamnar 1275 Käringsund N 60 14,0' E 19 32,4' Käringsunds gästhamn ägs av Storby byalag men sköts av Jannes Bodega. I hamnen finns plats för 50 gästande båtar. Under de senaste åren har antalet övernattningar i gästhamnen uppgått till ca. 1 800 båtar per säsong. I hamnen finns en septikpump av kärrmodell som töms till det kommunala nätet.

19 Även kemiskt toalettavfall mottas. Vid sopstationen får man lämna osorterat avfall, smörjoljor, spilloljor, kartong, metall, glas, aluminiumburkar samt engångsgrillar. Även båtbatterier tas emot. I hamnen finns bränsleförsäljning, bastu och dusch samt tillgång till el och färskvatten. I hamnen finns ett café, ca. 500 m från hamnen finns restaurang och butik. http://home.aland.net/hamberg/hamn.html Lantmäteriverket, tillstånd nr 363/ÅLAND/2006 Figur 3. Gästhamnarna (blå) och hemmahamnarna (röd). 1280 Notviken N 60 11,6' E 19 37,1' Gästhamnen hålls av Notvikens Stugor & Ca.mping och i hamnen finns plats för 30 båtar. Antalet övernattande båtar är under 100 per säsong. I hamnen finns en manuell septikpump. Avloppsvattnet leds till det kommunala avloppsnätet. Likaså finns mottagning av kemiskt toalettavfall. I hamnen mottas även osorterat avfall, glas och aluminiumburkar. I hamnen finns bränsleförsäljning, tillgång till toalett, bastu, dusch, el samt färskvatten. Övrig service är restaurang, 300 m från hamnen finns café och livsmedelskiosk. www.notviken.aland.fi By- och hemmahamnar Käringsund N 60 14,0' E 19 32,4' Invid Käringsunds gästhamn finns en by- och hemmahamn. I hamnen hyr Eckerö kommun hyr ut 8 båtplatser.

20 Storby N 60 13,15' E 19 32,3' I Storby, invid tullbryggan söder om färjsfästet finns ca. tio båthus. Det finns ingen service i hamnen. Torp N 60 10,8' E 19 35,9' I Sandviken, Torp, finns ca. tio båthus. Det finns ingen service i hamnen. Utvecklingsförslag Båda gästhamnarna i Eckerö erbjuder mottagning av toalettavfall. Vid Käringsund lade man sommaren 2005 märke till en liten ökning i efterfrågan på sugtömning. Enligt uppgift används anläggningen dagligen. Käringsund gästhamn är en stor gästhamn med ca. 1 800 registrerade gästnätter per sommar och det kan därmed i framtiden säkerligen vara behövligt att utveckla sugtömningskapaciteten. I detta skede föreslås dock inga nya anläggningar till Eckerö. Likaså är sopservicen i hamnarna i sin ordning och motsvarar hamnarnas storlek. 5.3 Finström I Finström finns en gästbrygga, tre by- och hemmahamnar samt Innerskärgårdens båtsällskaps utfärdshamn som på kartan benämns övrig hamn. Hamnarna presenteras i figur 4. Lantmäteriverket, tillstånd nr 363/ÅLAND/2006 Figur 4. Gästbryggan (lila), by- och hemmahamnarna (röd) samt en övrig hamn (gul).

21 Gästbrygga 1255 Bastö N 60 13,3' E 19 41,0' Bastö gästbrygga ligger vid Bastö hotell och stugby. I hamnen finns 3 gästplatser. I hamnen finns tillgång till utedass och färskvatten, även områdets återvinningsstation får användas. Vid återvinningsstationen mottas osorterat avfall, glas, metall, batterier, kartong, tetror och kompostavfall. Övrig service i hamnen är café, restaurang samt livsmedelskiosk. Ingen hamnavgift uppbärs, det finns således ingen statistik på antalet besök och övernattningar. http://www.basto.aland.fi By- och hemmahamnar Bamböle N 60 16,2' E 19 49,4' Hamnen i Bamböle har 19 båtplatser som hyrs ut av Finströms kommun. I hamnen finns ingen service. Bergö N 60 18,5' E 19 50,05' Hamnen i Bergö har ca. 20 båtplatser. I hamnen finns ingen service. Färjsundet N 60 14,4' E 20 00,5' Hemmahamnen i Färjsundet har 83 båtplatser som hyrs ut av kommunen. I hamnen finns även 5 gästplatser, antalet övernattande båtar i hamnen har under de senaste åren uppgått till ca. 130 per säsong. I hamnen finns mottagning av toalettavfall. Pumpen är en stationär vakuumpump och toalettavfallet går till en sluten tank. Av avfallsfraktionerna mottas osorterat avfall samt glas och aluminiumburkar. I hamnen finns utedass och tillgång till färskvatten samt el. Ekö 60 16,8' E 19 50,9' På Ekö ligger Innerskärgårdens båtsällskaps utfärdshamn. I hamnen finns ett utedass. Båtklubbar Innerskärgårdens båtsällskap Innerskärgårdens båtsällskap har ca. 60 medlemmar. Föreningen har en utfärdshamn på Ekö. Föreningen har ingen egentlig hemmahamn utan de flesta har sina båtar hemma vid egen brygga. http://home.aland.net/borgej/ Färjsundets seglarförening Färjsundets seglarförening har ca. 150 medlemmar. Föreningens hemmahamn är vid Färjsundet och föreningen har även en utfärdshamn avsedd enbart för medlemmar på Granskär i Vårdö.

22 Utvecklingsförslag I Finström finns en officiell besökshamn, gästbryggan vid Bastö hotell- och stugby. Hemmahamnen i Färjsundet har en sugtömningsanläggning. Anläggningen kan förutom av hemmahamnsbåtarna även nyttjas av gästande båtar, i hamnen finns fem gästplatser. Toalettavfallet går till en sluten tank som sedan transporteras till kommunens reningsverk i Godby. Finström skall inom en snar framtid anslutas till Lotsbroverket. Byggandet av överföringsledningen inleds 2006. De övriga hamnarna i Finström är små och inga övriga sugtömningsanläggningar förslås till kommunen. Avfallsmottagningen i både Bastö och Färjsundet motsvarar för tillfället hamnarnas storlek. Vid Färjsundet skulle det dock vara önskvärt att sugtömningsanläggningen skulle förses med det internationella sugtömningsmärket för att göra båtförare som inte är från orten medvetna om att det i hamnen finns möjlighet att tömma septiktanken. 5.4 Föglö På Föglö finns två gästhamnar, en gästbrygga, två by- och hemmahamnar samt Mariehamns seglarförenings och Sjöbjörnarnas utfärdshamnar som rubricerats som övrig hamn på kartan. Hamnarna presenteras i figur 5. Lantmäteriverket, tillstånd nr 363/ÅLAND/2006 Figur 5. Gästhamnarna (blå), gästbryggan (lila), by- och hemmahamnarna (röd) samt utfärdshamnarna (gul).

23 Gästhamnar 1155 Degerby, Lotsudden N 60 01,8' E 20 23,0' Gästhamnen sköts av restaurang Seagram. I hamnen finns plats för 60 båtar, de senaste säsongerna har antalet gästnätter uppgått till ca. 1 400 per sommar. I hamnen finns en stationär septikpump ansluten till kommunens avloppsnät. I hamnen finns mottagning av osorterat avfall, plast, papper, kartong, aluminiumburkar, glas och metall. Vid kommunens miljöstation, 150 m från hamnen, kan man lämna osorterat avfall, olja, batterier, ackumulatorer, glas, aluminiumburkar, kartong, plastförpackningar och tetror. Det finns även ett skåp för miljöfarligt avfall. Övrig service i hamnen är restaurang, toalett, bränsleförsäljning, vatten, dusch och bastu. Ca. 200 m från hamnen finns café samt butik. http://www.goaland.net/intro.asp?companyid=17413 1160 Degerby hamn N 60 01,9' E 20 23,2' I Degerby gästhamn finns 16 20 båtplatser. Hamnen drivs av Föglö Wärdhus och hamnavgiften delas mellan värdshuset och kommunen. Antal övernattningar i gästhamnen uppgår till ca. 550 per sommar. Allt avfall hänvisas till kommunens miljöstation 200 m från hamnen. Vid miljöstationen mottas osorterat avfall, olja, batterier, ackumulatorer, glas, aluminiumburkar, kartong, plastförpackningar och tetror. Det finns även ett skåp för miljöfarligt avfall. Övrig service som erbjuds i hamnen är restaurang, café, butik, bränsleförsäljning och tillgång till el och färskvatten. Till gästernas förfogande finns även bastu, dusch och toalett. Avloppsvattnet går till det kommunala nätet. Gästbrygga 1161 Degerby N 60 02,1' E 20 23,7' Vid gästhem Enigheten i Degerby finns en gästbrygga. Vid gästbryggan finns 2 3 båtplatser, förtöjning vid namngiven brygga. Till gästernas förfogande finns en toalett. Ingen hamnavgift uppbärs, men man kan hyra bastu samt dusch vid behov. Vid hamnen finns café och restaurang. http://www.goaland.net/intro.asp?companyid=17123 By- och hemmahamnar Storgetösund N 60 00,9' E 20 35,0' Vid Storgetösund finns en byhamn med ca. 10 båtplatser samt några båthus. I hamnen finns ett utedass samt ett kärl för osorterat avfall. Tullbassängen N 60 01,9' E 20 23,0' I Tullbassängen invid Degerby färjfäste har kommunen har 14 båtplatser till uthyrning. I hamnens omedelbara närhet finns kommunens miljöstation där

24 man kan lämna osorterat avfall, olja, batterier, ackumulatorer, glas, aluminiumburkar, kartong, plastförpackningar och tetror. Det finns även ett skåp för miljöfarligt avfall. Övriga hamnar Möholmen N 59 58,1' E 20 17,7' På Möholmen ligger Mariehamns seglarförenings utfärdshamn. Hamnen är avsedd enbart för medlemmar. På holmen finns bastu och utedass. Storogskär 59 57,6' E 20 18,0' På Storogskär har föreningen Sjöbjörnarna en utfärdshamn avsedd enbart för medlemmar. Det finns bastu och utedass på fastigheten. Antalet båtar som besöker hamnen varierar mellan 400 och 500 per sommar. Utvecklingsförslag För tillfället finns det en sugtömningsanläggning vid Lotsuddens gästhamn. En ny sugtömningspump föreslås införskaffas till Degerby hamn. Även om hamnarna ligger nära varandra besöks de sammanlagt av närmare 2 000 båtar per sommar. Avloppsvattnet från Degerby hamn går till det kommunala avloppsnätet, till vilket även sugtömningspumpen kunde kopplas. Avfallsservicen är bra i de båda gästhamnarna och motsvarar hamnarnas storlek. Lotsuddens gästhamn har egen avfallshantering medan Degerby hamn har avtal med kommunen om att nyttja deras miljöstation som ligger i närheten av hamnen. 5.5 Geta I Geta finns inga officiella besökshamnar. I kommunen finns två hamnar som närmast kan klassificeras som by- och hemmahamnar samt Sjöbjörnarnas utfärdshamn som klassificerats under kategorin övrig hamn. Hamnarna presenteras i figur 6. By- och hemmahamnar Hällö N 60 22,0' E 19 46,2' I hamnen finns 10 20 båtplatser, varav kommunen hyr ut en del. Det är meningen att kommunen skall börja utveckla området kring hamnen, bl.a. simstranden. I hamnen finns ett utedass samt en återvinningsstation med mottagning av osorterat avfall, plastförpackningar, batterier, aluminiumburkar, metall, glas, tetror och kartong.

25 Lökholmen N 60 22,7' E 19 48,2' Vid Lökholmen finns en brygga med plats för ca. 10 båtar. I hamnen finns ingen service. Övrig hamn Jomalön N 60 25,1' E 19 51,3' På Jomalön har föreningen Sjöbjörnarna en utfärdshamn avsedd enbart för medlemmar. Lantmäteriverket, tillstånd nr 363/ÅLAND/2006 Figur 6. By- och hemmahamnarna (röd) samt en övrig hamn (gul). Utvecklingsförslag På Geta finns inga officiella besökshamnar. Båda by- och hemmahamnarna är små och används av mindre båtar som inte är i behov av sugtömning. Det finns inte heller en färdig avloppslösning vid någondera hamn. Inga utvecklingsförslag angående sugtömning eller sopservice ges för Geta. Geta kommun har ett reningsverk till vilket centrala Getas avloppsvatten går. I övrigt består avloppsvattenlösningarna i kommunen mest av enskilda avlopp.

26 5.6 Hammarland I Hammarland finns en servicehamn samt fem by- och hemmahamnar. Hamnarna presenteras i figur 7. Servicehamn 1270 Öra N 60 13,3' E 19 41,0' Öra är Hammarlands enda besökshamn med plats för 3 gästande båtar. Hamnen ägs av kommunen. Antal övernattningar i hamnen har de senaste åren uppgått till ca. 10 per säsong. I hamnen finns en stationär sugtömningspump, toalettavfallet går till en sluten tank. Toalettavfallet transporteras till Lotsbroverket i Mariehamn. I hamnen mottas även osorterat avfall, glas och aluminiumburkar. I hamnen finns dusch och toalett som fungerar med mynt, tillgång till färskvatten samt bränsleförsäljning. Till närmaste butik är det 2,5 km. Lantmäteriverket, tillstånd nr 363/ÅLAND/2006 Figur 7. Servicehamnen (grön) samt by- och hemmahamnarna (röd). By- och hemmahamnar Frebbenby N 60 13,0' E 19 41,7' I Frebbenby finns ca. tio båthus. Det finns ingen service i hamnen. Norra Bovik N 60 16,1' E 19 42,1'

27 I Norra Bovik finns ca. 30 båthus samt 10 övriga båtplatser längs med stranden. I hamnen finns en container för osorterat avfall samt anvisning om att föra sorterbart avfall till återvinningsstationen 900 m från hamnen. Vid återvinningsstationen mottas glas, aluminiumburkar, tetror, metall, kartong, plastförpackningar och småbatterier. Vid Bovik simstrand som ligger invid hamnen finns två utedass. Skarpnåtö N 60 19,4' E 19 45,1' Vid hamnen i Skarpnåtö finns plats för ca.. 10 båtar. Hamnen används av ett fiskelag samt bybor. Tellholm N 60 09,25' E 19 42,5' På Tellholm finns en hamn med ca. 25 båtplatser. I hamnen finns ingen service. Öra N 60 13,3' E 19 41,0' Vid Öra servicehamn hyr Hammarland kommun ut 23 båtplatser. Utvecklingsförslag I Hammarland finns en sugtömningsanläggning vid Öra servicehamn. I detta skede föreslås inga fler anläggningar till Hammarland. Även avfallsservicen i kommunen fungerar väl och i synnerhet i Norra Bovik är skyltningen i hamnen både tydlig och informativ. I kommunen finns ett avloppsreningsverk som mottar avloppsvatten från tre byar och skolorna och daghemmen i dessa. Avloppsreningsverkets kapacitet är dock litet och därför transporteras toalettavfallet från Öra servicehamn till Lotsbroverket i Mariehamn. Delar av Hammarland planeras i framtiden anslutas med en överföringsledning till Lotsbroverket, varefter det nuvarande reningsverket antagligen avvecklas eller finns kvar som pumpstation. 5.7 Jomala I Jomala finns sex by- och hemmahamnar samt en utfärdshamn. Hamnarna presenteras i figur 8. By- och hemmahamnar Gottbysund N 60 06,6' E 19 48,7' I Gottbysund finns en hamn för ca. 30 båtar. I hamnen finns ingen service. Juvik N 60 09,0' E 20 01,2' I Juvik finns plats för 10 båtar. I hamnen finns ingen service.

28 Kalmarviken N 60 06,7' E 19 59,4' Vid Kalmarviken har Kalmarvikens båtklubb en hemmahamn med ca. 50 båtplatser. I hamnen finns ett klubbhus. Örens båthamn, Slemmern N 60 06,8' E 19 57,8' (på kartan kallad Kalmsta Slemmern) I hamnen finns det plats för 35-40 båtar, ingen service. I hamnen finns redskapsbod. Ramsholmen N 60 06,7' E 19 52,9' I Ramsholmen finns ca. 40 båtplatser. I hamnen finns ingen service. Ytterbyviken N 60 10,0' E 20 01,1' I Ytterbyviken finns plats för 10-15 båtar. I hamnen finns ingen service. Lantmäteriverket, tillstånd nr 363/ÅLAND/2006 Figur 8. By- och hemmahamnarna (röd) samt en utfärdshamn (grön). Utfärdshamn 1211 Kobbaklintar N 60 01,8' E 19 53,0' På Kobbaklintar finns en utfärdshamn som sköts av Kobbaklintars vänner. I hamnen finns plats för 15 20 båtar. I hamnen finns grilltak och utedass.

29 Båtklubb Kalmarvikens båtklubb Kalmarvikens båtklubb har en hemmahamn med 50 båtplatser i Kalmarviken. (Se även under By- och hemmanhamnar) Utvecklingsförslag I Jomala finns en officiell besökshamn, utfärdshamnen Kobbklintar samt sex by- och hemmahamnar. I detta skede föreslås inga sugtömningsanläggningar till Jomala. Kalmarvikens båthamn börjar dock vara av den storleksklassen att det kunde vara värt att i framtiden erbjuda medlemmarna ett kärl för mottagning av osorterat avfall samt utedass i hamnen. 5.8 Kumlinge I Kumlinge finns en gästhamn, två servicehamnar, två gästbryggor samt fyra by- och hemmahamnar. Hamnarna presenteras i figur 9. Gästhamn 1115 Remmarhamn N 60 15,2' E 20 44,2' Gästhamnen i Remmarhamn har plats för 40 båtar och under de senaste åren har antalet övernattande båtar uppgått till ca. 650 700 per säsong. I hamnen mottas osorterat avfall, glas och aluminiumburkar. Till närmaste återvinningsstation är det 2,5 km. I hamnen finns en manuell septikpump på kärra. Avloppsvattnet töms till en sluten tank. Pumpen har inte använts så mycket under de senaste åren, men en ökning märktes under sommaren 2005. Övrig service som erbjuds i hamnen är el och färskvatten, toaletter, bastu, dusch samt café. Servicehamnar 1100 Enklinge N 60 19,7' E 20 46,0' Enklinge servicehamn som drivs av företaget Enghamn AB har 40 båtplatser och de senaste somrarna har antalet övernattande båtar uppgått till ca. 350 per sommar. I hamnen mottas osorterat avfall, glas och aluminiumburkar samt olja. I hamnen finns utedass och tillgång till el, färskvatten fås på ett avstånd av 100 m. Butik och bränsleförsäljning finns på ett avstånd av ca. 800 m. 1120 Seglinge N 60 12,8' E 20 42,5' Seglinge servicehamn ägs av Seglinge fiskelag och uthyres årligen åt en entreprenör. I hamnen finns plats för 30 gästande båtar, de senaste åren har antalet övernattande båtar uppgått till ca. 400 per säsong. I hamnen finns två

30 utedass samt mottagning av osorterat avfall, glas och aluminiumburkar. I hamnen finns tillgång till el samt färskvatten. Ca. 500 m från hamnen finns butik och bränsleförsäljning. Till återvinningsstationen är det ca. 600 m. Lantmäteriverket, tillstånd nr 363/ÅLAND/2006 Figur 9. Gästhamnen (blå), servicehamnarna (grön), gästbryggorna (lila) samt by- och hemmahamnarna (röd).

31 Gästbryggor 1105 Bärö N 60 18,2' E 20 44,6' I Bärö före detta sjöbevakningsstation verkar restaurang och värdshus Glada laxen. Restaurangen har en gästbrygga med plats för 10 15 båtar. I hamnen finns toaletter, bastu och dusch. http://www.utskargardstjanst.eget.net/gladalaxen/till_baro.html 1110 Torsholm N 60 17,4' E 20 47,2' I Torsholm, invid fiskehamnen, finns en gästbrygga med 10 förtöjningsplatser. Förtöjning är endast tillåtet vid berget väster om fiskehamnen eller vid bryggans västra sida, inte alltså i fiskehamnen. I hamnen finns utedass och kommunens återvinningsstation med mottagning av osorterat avfall, glas, aluminiumburkar, metall, plastförpackningar, tetror och kartong. By- och hemmahamnar Essglo N 60 11,75' E 20 41,7' I Essglo finns några båthus, men ingen brygga. Finnhälla N 60 12,8' E 20 42,5' Invid Seglinge servicehamn finns några båthus med tillhörande bryggor i Finnhälla viken samt Finnhälla båtklubbs brygga. Båtplatserna uppgår till sammanlagt ca. 20 och båtarna i hamnen är små och öppna. Marskil N 60 15,15' E 20 45,4' Vid Marskil finns en brygga samt några båthus. I hamnen finns ingen servce. Nordanpå N 60 21,7' E 20 46,3' Vid Nordanpå finns några båthus, men ingen brygga. Båtklubb Finnhälla båtklubb Finnhälla båtklubb har en brygga invid Seglinge servicehamn. Utvecklingsförslag I dagens läge finns det mottagning av toalettavfall i Remmarhamn gästhamn. Både Seglinge och Enklinge servicehamnar är av den storleksklassen att det på basen av antal besökande båtar borde fundera på att installera sugtömningsanläggningar. Problemet med bägge hamnarna är att de för tillfället saknar avloppslösning, bästa alternativet för tillfället skulle antagligen vara att installera en sluten tank. Därmed föreslås sugtömningsanläggningar till hamnarna, förutsatt att man kan lösa avloppsfrågan. Enligt uppgift från Enk-

32 linge har man funderat på att i hamnen investera i en sugtömningspump, då efterfrågan på sugtömning ökat markant under sommaren 2005. Omhändertagandet av avloppsvatten inom Kumlinge kommun är överhuvudtaget en svår fråga pga.. berggrundens karaktär. För tillfället finns det ett kommunalt avloppsvattenreningsverk i centrum medan värdshuset har ett eget. I övrigt går allt avloppsvatten från fastigheterna i kommunen till sluten tank eller alternativt har fastigheterna en enskild avloppslösning. Kommunen har planerat ett större reningsverk till centrum, men projektet är lagt på is fram till åtminstone 2007 i väntan på finansieringsstöd. Avfallsservicen är rätt så bra ordnad vid besökshamnarna på Kumlinge, där avfall, glas och aluminiumburkar mottas vid de större hamnarna. Inga förbättringsförslag framförs således i detta skede angående avfallsmottagningen. 5.9 Kökar På Kökar finns tre gästhamnar samt en utfärdshamn. Hamnarna presenteras i figur 10. Lantmäteriverket, tillstånd nr 363/ÅLAND/2006 Figur 10. Gästhamnarna (blå) samt utfärdshamnen Källskär (grön).