(Bilaga 1 Brandskydd funktionscontainer)

FÖRSVARETS MATERIELVERK 2009-05-20 Sidan 1 av 10 BRANDSKYDD - En översikt (Bilaga 1 Brandskydd funktionscontainer)

FÖRSVARETS MATERIELVERK 2009-05-20 Sidan 2 av 10 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Allmänt... 3 1.2 Utformning utifrån fall till fall... 3 1.3 Ansvarsförhållanden... 4 2 Systematiskt brandskyddsarbete... 5 2.1 Inledning... 5 2.2 Skyddsmål... 5 2.3 Brandteknisk utvärdering... 5 3 Specificering av brandskydd... 8 3.1 Allmänt... 8 3.2 Fastställande av skyddsmål och skadekriterier... 8 3.2.1 Skyddsmål... 8 3.2.2 Skadekriterier för människor... 8 3.2.3 Skadekriterier för materiel... 8 3.2.4 Exempel på frågor till försvarsmakten... 9 3.3 Verifiering av funktioskrav... 9 3.4 Utbildning av personal... 10 4 Övrigt... 10 4.1 Litteratur... 10 5 Bilaga... 10 2

FÖRSVARETS MATERIELVERK 2009-05-20 Sidan 3 av 10 1 INLEDNING 1.1 Allmänt Detta dokument syftar till att ge handläggare för kravspecifikationer relevant översiktlig kunskap om brandteknik samt om arbetsgång och resonemang vid säkerställandet av brandskydd. Målet är att handläggaren med hjälp av detta dokument ska kunna specificera de skyddsmål som FM har för objektet ifråga. Det är dessa mål som styr den slutgiltiga utformningen av brandskyddet. Huruvida det föreslagna brandskyddet uppfyller de satta målen måste bedömmas av brandteknisk sakkunnig person. Eftersom utrustning och utrustningens placering skiljer från fall till fall, bör brandskyddet för varje typ av objekt behandlas separat. Delegering av dimensioneringen och/eller samråd bör tas med sakkunnig inom brandteknikområdet. Detta dokument beskriver den ordning i vilken de olika stegen i brandskyddsprocessen följer i teorin. Denna ordningsföljd är den ideala men i praktiken är processen mer iterativ. Flera olika steg i processen kan behandlas samtidigt eller i annan ordning än den som här anges. Av pedagogiska skäl är dock standardprocessen här beskriven. Tonvikten ligger på betydelsen av att sätta upp skyddsmålen för ett objekt. Handläggaren ges därför exempel på vilka frågor som försvarsmakten bör kunna besvara innan själva handläggningen av ärendet kan påbörjas. Den som önskar fördjupa sig i ämnet kan beställa CDn Mot bättre vetande i brandteknik M7730-000161 kostnadsfritt från FBF. CDn innehåller information om brandförlopp samt släckmedel och släckverkan. Detta dokument har utarbetats med medverkan av och i samråd med FMV brandingenjör Johan Åqvist. 1.2 Utformning utifrån fall till fall Beskrivningen omfattar stegen fram till systemdimensioneringen. Dimensioneringen är direkt beroende av storlek och utformning av skyddsobjektet och beskrivs därför inte närmare här. För att släckåtgärderna på ett effektivt sätt skall kunna installeras bör dessa diskuteras redan vid utformningen av sambandshyddans inredning. Brandskydd är ett komplext kompetensområde och det är därför både svårt och inte önskvärt att lämna några generella anvisningar på hur ett brandskydd ska utformas samt dimensioneras. Varje skyddsobjekt behöver utvärderas för sig och lösningarna anpassas till det enskilda fallet. Men ett viktigt led i detta arbete är att fastställa skyddsmålen för personal och materiel. Detta arbete måste till stor del utföras av den som ska nyttja, äga eller förvalta objektet. Sakkunniga bör bistå vid detta arbete. 3

1.3 Ansvarsförhållanden FÖRSVARETS MATERIELVERK 2009-05-20 Sidan 4 av 10 o FM är ansvarig för att brandskyddet för materiel och verksamhet är tillfyllest. o Fastighetsägaren, oftast FORTV, ansvarar för anläggningens brandskydd i övrigt. o FM och fastighetsägaren ansvarar för att lagar och förordningar efterlevs. För detta arbete krävs oftast att en sakkunnig person anlitas. o Sakkunnig handläggare är ansvarig för att de skyddsmål brukaren satt upp översätts till konkreta krav i en kravspecifikation. o Sakkunnig brandingenjör, hos leverantör eller FMV, ansvarar för att den tekniska utformningen är lämplig. o Utformandet sker oftast med hjälp av brandskyddskonsulter och tillsamans med leverantörer av brandskyddsutrustning. o Förvaltningsansvarig (ägaren och nyttjanderättshavaren, dvs oftast FORTV och FM) ansvarar för det löpande underhållet och besiktningar (brandsyn), eventuellt tillsammans med räddningstjänsten (kommunen). Det är viktigt att komma ihåg att kontrollansvaret ligger hos den enskilde enligt de nya lagar som gäller inom området. 4

2 Systematiskt brandskyddsarbete 2.1 Inledning FÖRSVARETS MATERIELVERK 2009-05-20 Sidan 5 av 10 Med ett funktionsbaserat angreppssätt på problematiken utgår man från: o vilka skador som är acceptabla o vad släcksystemet får kosta o vilka skadekriterier som gäller för människor och materiel. Utifrån svaren på ovanstående frågor, sätts ett skyddsmål upp. Därefter görs en genomgång av tänkbara brandscenarion i objektet. Skyddsmålet och valda brandscenarion ligger till grund för en brandteknisk utvärdering där man oftast med hjälp av datormodeller beräknar hur snabbt branden måste släckas för att inte skadekriterierna ska överstigas och komponenterna därmed skadas. Tiden till släckning avgör sedan vilka släckmedel som är möjliga att välja för att uppnå skyddsmålet. När släckmedlet är valt vidtar dimensioneringen av systemet. För att uppnå skyddsmålet räcker det inte med att använda rätt släckmedel, även detekteringen måste vara riktig. När tiden för detektering och släckning tillsammans understiger tiden till skada på komponenterna är systemet rätt dimensionerat. Den brandtekniska processen illustreras, som ett exempel på flödesschema, i figur 1. 2.2 Skyddsmål Skyddsmålet grundar sig på den acceptabla skadenivån, vilken i sin tur baseras på försvars-maktens krav på driftsäkerhet och vilka konsekvenser en störning kan leda till. 2.3 Brandteknisk utvärdering När skyddsmålet fastställts och man således delvis vet beställarens krav kan den brandtekniska utvärderingen påbörjas. En brandteknisk utvärdering kan utföras på olika sätt. Det är framför allt graden av detaljering som varierar. Det som dock alltid är gemensamt är att någon form av utvärdering av brandriskerna genomförs och sedan tas ett beslut om brandskyddsåtgärder. Det kan vara så att beslutet är att inte införa något brandskydd överhuvudtaget. Andra tänkbara brandskyddsåtgärder kan vara sprinkler, detektor, brandventilation, handbrandsläckare m m. En brandteknisk utvärdering i sin enklaste form kan bestå av en översiktlig besiktning av skyddsobjektet, ett resonemang kring tänkbara brandrisker och sedan beslut om åtgärder. 5

FÖRSVARETS MATERIELVERK 2009-05-20 Sidan 6 av 10 En avancerad brandteknisk utvärdering (se även figur 1 nedan) kan bestå av: o Studie av konstruktion- och ventilationssritningar. (Detta står under pkt 2, besiktning av objektet) o Fastställande av brandriskerna genom - historiska data - besiktning av objektet och dess utrustning - sannolikhetsberäkningar för branduppkomst i utrustningen. o Fastställande av enskilda komponenters känslighet mot värme, korrosion, tryck och brandgaser. o Fastställande av de mest sannolika (dimensionerande) brandscenarierna. o Beräkning av effektutvecklingen för de dimensionerande brandscenarierna. o Analys av tänkbara släckmedel, detektorer och rörsystem. o Analys av släcksystemet, olika kombinationer av släckmedel, detektorer, och rördimensionering ger olika släcktider. Dessa ställs i relation till brandens utveckling för att kraven på utrymningssäkerhet och driftsäkerhet skall uppfyllas. o Förslag på släcksystem, utrymningsrutiner, tryckavlastning, restvärdering osv. Vilken detaljeringsgrad som väljs bestäms naturligtvis av varje specifikt objekt. Det är inte alltid nödvändigt med en avancerad brandteknisk utvärdering. En besiktning av skyddsobjektet kan ibland direkt klargöra problematiken och är det så att skyddskraven för materielen är styrande är det möjligt att det mest effektiva släcksystemet väljs direkt. 6

FÖRSVARETS MATERIELVERK 2009-05-20 Sidan 7 av 10 Skadekriterier på natur, människor och material Skyddsmål Acceptabel skadenivå Ekonomiska ramar Brandteknisk utvärdering Tänkbara scenarion Tid till släckning Val av släckmedel Konsekvensanalys Dimensionering av släckmedel Dimensionering av detekteringssystem Dimensionering av släckmedelsdistributionssystem Dimensionering av automatiskt larmsystem NEJ Rätt mängd släckmedel? JA NEJ Rätt detektering? JA NEJ Rätt rör och dysor? JA NEJ Yttre påverkan ex fläktstopp, dörrstängning JA Skyddsmålet uppnås Figur 1 Exempel på flödesschema för bestämning av erforderligt släcksystem. 7

3 Specificering av brandskydd 3.1 Allmänt FÖRSVARETS MATERIELVERK 2009-05-20 Sidan 8 av 10 3.2 Fastställande av skyddsmål och skadekriterier 3.2.1 Skyddsmål Svaren på nedanstående frågor (se avsnitt 3.2.4) ger skyddsmålet. Det är det enda som handläggaren behöver veta för att påbörja handläggningen av brandskyddet. Skyddsmålet ligger rent praktiskt till grund för hur detaljerat brandskyddet utformas. Om kravet på driftsäkerhet är högt kan brandskyddet utformas för att skydda på komponentnivå. Är kravet mindre kan handbrandsläckare vara tillräckligt. Handläggaren måste vidare ha/få kännedom om återanskaffningstiden för enskilda komponenter, enheter eller annan viktig utrustning i hyddan. Det kan vara så att komponenten inte finns i lager och ej heller går att tillverka. 3.2.2 Skadekriterier för människor Skadekriterier för människor används för att kontrollera att det är möjligt för de som befinner sig inne i en brinnande byggnad att utrymma innan kritiska förhållanden har uppstått. Det är ofta röken som gör folk medvetna om att det brinner i en byggnad och får dem att påbörja utrymningen. Men röken är också det största hotet mot människan vid brand p g a dess toxicitet, värmepåverkan och nedsättning av siktbarheten som minskar möjligheterna till en säker utrymning. 3.2.3 Skadekriterier för materiel Då materiel ska skyddas från skador på grund av brand bör nedanstående skaderisker beaktas: o Värmepåverkan o Brandgaser innehållande bl a sot och korrosiva gaser samt släckmedelsgaser. o Vattenskador från sprinkler eller manuellt släckningsarbete. o Tryckändringar p g a utlösning av automatiska släcksystem i slutna utrymmen. Dessa skadekriterier diskuteras ofta i samband med den brandtekniska utvärderingen (se avsnitt 2.3) och systemdimensioneringen. 8

3.2.4 Exempel på frågor till försvarsmakten A. Hur länge får utrustningen vara ur drift? FÖRSVARETS MATERIELVERK 2009-05-20 Sidan 9 av 10 Kommentar: Den viktigaste frågan. Ger svar på tiden FM har på sig att återställa utrustningen i funktionsdugligt skick eller tillverka en ny. Detta i sin tur ger svar på hur stora skador som accepteras vilket till stor del styr brandskyddets utformning. Här bör hänsyn tas om ersättningsutrustning finns. Svaret på denna fråga baseras på: hur stor skada frånvaron av aktuell utrustning medför, hur stor indirekt skada gör frånvaron av utrustningen, det vill säga hur påverkas annan utrustning och andra aktiviteter. Kanske kan utrustningen skrotas vid en större skada. Viktigt i sammanhanget är också tillgängligheten av ersättningsutrustning vid reparation. B. Hur stor skada på utrustningen accepteras ur ekonomisk synvinkel? Kommentar: Ofta av underordnad betydelse då det är utebliven drift som kostar (se ovan). C. Finns direkta krav på handbrandsläckare, släcksystemets utformning, släckmedel? Kommentar: Direkta krav på brandtekniska åtgärder t ex släckmedel kan förekomma. D. Finns det restriktioner på släcksystemets kostnad? Kommentar: Beror på hur mycket utrustningen är värd. Generellt kan sägas att kostnaden för släcksystem relativt kostnaden för elektrisk utrustning ofta är försumbar. Vissa detektionssystem kan dock vara förhållandevis dyra. E. Olika släckmedels påverkan på inre/yttre miljö finns definierad och reglerad enligt föreskrifter och lagar. Finns några ytterligare krav från försvarsmaktens sida? Kommentar: Det enda lagstadgade förbudet för försvarsmakten vad gäller släckmedel är förbudet mot haloner. Det finns däremot ett antal föreskrifter vid dimensionering av släcksystem och påverkan på yttre och inre miljö som brukar användas som referens. Ofta är dock försvarsmaktens egna krav strängare. 3.3 Verifiering av funktioskrav o Besiktning, leveranso Besiktning, garantio Provning o Övning o Inspektion 9

3.4 Utbildning av personal o Kurser o Planerade övningar o Instruktioner till personal o Dokumentation FÖRSVARETS MATERIELVERK 2009-05-20 Sidan 10 av 10 4 Övrigt 4.1 Litteratur Några viktiga dokument vid arbete med brandskydd är: Dokument Behandlar främst: Fortifikationsverket. Brandskydd, Handbok Övergripand information om brandskydd och säkerhetstjänst i fasta anläggningar BBR, Boverkets Byggregler Brandskydd vid ny- och tillbyggnad av anläggningar, personskydd BKR, Boverkets Konstruktionsregler AFS, Arbetarskyddsstyrelsens Författningssamling Mot bättre vetande i brandteknik M7730-000161(CD-skiva) Krav på byggnaders bärighet vid brand personskyddsmål allmän information om bl.a. brandförlopp och brandfysik 5 Bilaga Ett tillämpningsexempel finns framtaget för handledning vid utformning av brandskydd för mobil funktionscontainer enligt bilaga 1 10