Hemsjukvård i Genk, Belgien



Relevanta dokument
Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Välkommna! Basala hygienrutiner

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS

Basal hygien i vård och omsorg

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

God vårdhygien inom vård och omsorg

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Självklart! Läs det i alla fall

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden

Vårdhygien i hemmiljö

Basala hygienrutiner

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Vårdhygieniska Argument

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Rätt klädd och rena händer

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM-BHK) vecka12, 2018

Handhygienens betydelse

Egenkontroll - Enkät om hygien för sjuksköterska

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Egenkontroll hygien för undersköterskor och vårdbiträden

Observatörsutbildning

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström

Riktlinjer för basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Knivsta kommun SN-2016/103

Riktlinje, Basala hygienrutiner och klädregler

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Rena händer Rätt klädd

Riktlinje för basal hygien inom kommunal vård och omsorg

Observatörsutbildning

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Dokumentet innehåller 10 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut.

Handhygienens betydelse

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Rena händer och rätt klädd

Vårdhygien rutin och ansvar

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen

Protokoll. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler v , 2018

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård

Basala hygienrutiner och klädregler

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Uppföljning. Gästhemmet Edsby slott

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Studenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal

arbetskläderna ska uppfylla kraven på basal hygien. UPPDATERAD GUIDE

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Rätt klädd och rena händer

Vårdhygien rutin och ansvar

Talmanus Basala hygienrutiner

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler

Vv 160/2010. Riktlinje för hygien och smittförande avfall i Örebro kommun

Utarbetad av Vårdhygien för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 2015 Reviderad

Rätt klädd på jobbet

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland. Innehåll

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR BASALA HYGIENRUTINER

Basala hygienrutiner och smittvägar

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Basala hygienrutiner och smittvägar

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Rena händer Rätt klädd

Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i. kommunal hälso- och sjukvård. Allmän del. Reviderat

MRSA. Information till patienter och närstående

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Transkript:

Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja med har det mesta handlat om att smälta en massa intryck, jobba upp engelskan och försöka följa med i samtalet mellan sjuksköterska och patient på flamländska. Sjuksköterskeyrket här i Belgien är i mångt och mycket likt Sverige men det finns ändå en del skillnader. Gällande hemsjukvården så är det i princip bara sjuksköterskor som jobbar här. På senare år har fler undersköterskor anställts men dessa får endast utföra tvättning av patienter vilket komplicerar det hela om patienten skulle behöva hjälp med något annat samtidigt, till exempel sårvård. Detta regleras enligt lagar och författningar och många sjuksköterskor som jag pratat med hoppas att dessa lagar kommer att omformuleras så att de kan rikta in sig på den mer specifika omvårdnaden och undersköterskor på den mer grundläggande. Detta innebär att jag får göra mycket av den omvårdnad som undersköterskorna inom hemsjukvården i Sverige normalt gör, vilket var lite av en besvikelse då denna praktik ligger i termin sex, den sista terminen innan jag förhoppningsvis examineras som sjuksköterska. Som tur är, så är de väldigt tillmötesgående från hemvårdens sida och låter mig följa med så kallade specialsjuksköterskor under vissa dagar, som valt att specialisera sig inom ett visst område, exempelvis provtagning, kateterisering av blåsa, diabetes, sårvård och kost. Alla patienter som omfattas av hemvården har en husläkare som de träffar mer eller mindre regelbundet. Det som är viktigt att komma ihåg är att sjuksköterskorna alltid behöver en

ordination från läkaren innan de får utföra någon vård hos patienten. Allt utom tvättning av patienten omfattas av ett ordinationskrav. Gällande riskbedömningar använder sig sjuksköterskorna i hemvården egentligen bara av Katz ADL index, som mäter vårdtagarens beroendegrad i aktiviteter i dagligt liv. Dessa bedömningar uppdateras ungefär en gång i halvåret. Ibland oftare och ibland bara en gång per år beroende på hur ofta sjuksköterskan anser det vara nödvändigt. Hygien och aseptik, vecka 2 Tyvärr har jag upplevt att det inte tas så hårt på att upprätthålla en god aseptik eller hygien inom hemvården där jag just nu gör min praktik. Ofta återanvänds bussaronger flera dagar i rad. Under ett morgonpass med cirka tio patienter att besöka användes handskar en gång (vid hantering av ett sår), annars användes inga, varken vid tvättning av övre eller nedre toalett eller vid injektioner. Dessutom desinficerades inte händerna mellan patienterna. Detta observerades hos mer än en sjuksköterska och när jag undrade hur de tänkte gällande hygien och vad de hade för rutiner kunde ingen egentligen svara på detta, utan menade att de gjorde som de alltid har gjort. Jag anser att detta är en stor risk för patientsäkerheten. Som går att läsa i Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården mm. (2007) står följande: Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar 2 Hälso- och sjukvårdspersonalen ska vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter iaktta följande för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner: 1. Arbetskläderna ska ha korta ärmar. 2. Arbetskläderna ska bytas dagligen, eller vid behov oftare. 3. Händerna och underarmarna ska vara fria från armbandsur och smycken. 4. Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter varje direktkontakt med en patient. 5. Händerna ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. 6. Händerna ska, om de är synligt smutsiga, tvättas med vatten och flytande tvål innan de desinfekteras. 7. Vid vård av en patient med gastroenterit ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion.

8. Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras. 9. Ett engångsförkläde av plast eller en skyddsrock ska användas, om det finns en risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. 10. Skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. 11. Skyddshandskarna ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment. Detta gäller förvisso sjukvården i Sverige, men det är också eftersom det är detta jag normalt arbetar utifrån som det också känns mycket främmande för mig att inte jobba efter följande rutiner. Palliativ omsorg inom hemsjukvården i Belgien, vecka 3 Fredagen den tredje februari fick vi information av en kvinna som jobbar inom det palliativa teamet. Det är patientens husläkare som avgör (i samråd med patienten och/eller anhöriga)när det är dags för patienten att få palliativ vård. Patienten kan få ett bidrag från staten på runt 600 euro i månaden om denne har intentionen att avlida i hemmet. Om detta ska ske måste patienten ha ett team med sjuksköterskor (tillsammans med husläkaren) som vårdar denne fram till slutet. Enligt undersökningar som gjorts här i Belgien önskar de flesta möjligheten att få avlida i hemmet, detta betyder att vården satsat på att utbilda sjuksköterskor i palliativ vård för att kunna möta detta behov. Inom hemsjukvården finns så kallade referenssjuksköterskor, som är speciellt insatta i ett visst ämne, till exempel diabetes, sårvård eller palliativ vård. Inom det palliativa området är det inte bara den döende patienten som man måste ta hänsyn till utan även vara ett stöd för de anhöriga. Man arbetar mycket med stöttande samtal, att förklara processen samt hjälpa till med allt det praktiska runtomkring, till exempel hålla kontakt med läkaren. Det är också viktigt att inte glömma bort de sjuksköterskor som vårdar patienten. I det terminala stadiet är det ett team bestående av fyra sjuksköterskor som vårdar patienten. Dessa kan behöva stöd och om någon känner att processen varit påfrestande hålls en debriefing efter att patienten avlidit för att kunna ventilera sina tankar.

Det palliativa teamet har möten varje vecka för att diskutera aktuella patienter och då brukar normalt även en läkare specialiserad inom palliativ vård medverka. Palliative sedation palliativ sövning I Belgien är både aktiv dödshjälp och palliativ nedsövning tillåtet. Den palliativa nedsövningen kan läkare och anhöriga besluta om, om patienten inte själv aktivt kan ta det beslutet, eller så kommer patienten själv överens med läkaren om detta. Palliativ nedsövning görs för att lindra ångesten inför döden samt att patienten ska slippa kämpa så hårt. Nedsövningen sker när patienten medicinskt anses ha max någon dag kvar i livet. Vid aktiv dödshjälp måste patienten däremot bevisat vara vid sina sinnens fulla bruk vid beslutstagandet och själv åberopa hjälpen att dö samt skriva ner detta och signera. Närståendes betydelse samt avslutning, vecka 4 och 5 Då Genk, där jag befinner mig och gör min praktik, är en mångkulturell stad är närståendes betydelse en intressant aspekt att ta upp. Tack vare kolgruvorna som tidigare var aktiva här i Genk emigrerade många framför allt från Italien, Portugal, Turkiet och Marocko hit för att jobba. Det jag kan se inom hemsjukvården är att många patienter som har sitt ursprung ur något av dessa länder ofta har ett starkt stöd från sina anhöriga. Det har såklart även många av de Belgiska patienterna men jag vågar påstå att det är än mer markant inom invandrarfamiljerna. Här tar de yngre hand om de äldre på ett mer självklart sätt och maken eller makan ägnar stor dedikation till att ta hand om sin partner. Flera av de sjuksköterskor som jag haft som handledare under den här tiden i Belgien anser att de närståendes hjälp och stöttning är ovärderlig och att de underlättar mycket av jobbet för dem. Dessutom anser de att det är en stor trygghet för patienten att ha det stödet hemma. Praktiktiden här i Belgien har varit mycket intressant och lärorik. Det finns många skillnader men också många likheter. Jag har möjligen inte lärt mig så mycket nytt om jag ser till rent tekniska moment, eller medicinska- och omvårdnadsmässiga kunskaper. Däremot har jag vuxit som människa och vidgat mina vyer, vilket jag är mycket glad för. Önskvärt hade varit att gå med fler handledare. Jag gick med samma handledare på morgonen alla fem veckor,

som hade väldigt friska och välmående patienter. Jag tror att praktiken gett mig mer om jag fått möta fler patienter med andra problem.